Direktlänk till inlägg 20 maj 2016

Att tolka eller att inte tolka

Av Nätverket Språkförsvaret - 20 maj 2016 08:15

I ett inlägg tidigare i denna nätdagbok berättades om en händelse på Konstfack, då en föreläsare tvingades byta språk från svenska till engelska, eftersom två närvarande studenter inte förstod svenska. De övriga i publiken förstod svenska.


Konsekvensen blev naturligtvis att föreläsaren inte använde sitt bästa språk, att den överväldigande delen av publiken inte lyssnade på sitt bästa språk och att de två studenterna kanske fortfarande inte lyssnade på sitt bästa språk. Dessutom undergrävdes svenskan ställning som användbart språk i alla sammanhang.


Det finns flera lösningar på denna fråga:


1. Om ett tal är kort, kan det hållas parallellt på två språk.  

2. Om de som inte förstår talarens språk är få, kan en tolk/tolkar sitta bredvid den/dem som behöver tolkning och tolka för vederbörande.

3. Simultantolkning eller konsekutivtolkning (se information här) kan användas. Konsekutivtolkning innebär tolkning i efterhand i block ( 5 – 10 minuter) för alla. Nackdel: det förlänger talet. Simultantolkning används i bred skala av EU, FN etcetera.

4. Det finns företag i Sverige som tillhandahåller såväl simultantolkar som tolkningsutrustning (tolkbås, mikrofoner och hörlurar): bl.a Baltic Media eller Språkservice. Jag har ingen uppfattning om vad det kostar.

5. Att dela ut en översatt utskrift av talet till dem som inte förstår talarens språk.

6. Röstöversättningsprogram, som tolkar mellan tal. Redan 2012 demonstrerade Microsoft ett röstöversättningsprogram mellan engelska och kinesiska i Kina. Skype lanserade i samarbete med Microsoft en betaversion av ett översättningsverktyg för talat språk i slutet av 2014. Den senaste nyheten på området är röstöversättningsverktyget Pilot, som tagits fram av Waverly Labs, och som är på väg ut på marknaden. Översättningen sker via en hörsnäcka, som är kopplad till en telefon med bluetooth. Själva översättningen sker med hjälp av en app. Verktyget beskrivs också i denna artikel i Göteborgs-Posten. Verktyget kostar preliminärt 300 dollar. Givetvis kan inget röstöversättningsverktyg ersätta en professionell tolk i fråga om kompetens.


Sedan anser jag naturligtvis att utländska studenter, speciellt de som studerar här på svenska stipendier, ska lära sig svenska så fort som möjligt. När det gäller lärare av utländsk härkomst, som undervisar på engelska (eller annat språk, exempelvis lärare i språk) vid svenska högskolor, har Språkförsvaret drivit linjen att de ska lära sig svenska inom högst två år. I vårt utkast till språklag står det: ”§ 8.6 Undervisande personal skall behärska svenska, engelska eller annat främmande språk. Den som inte behärskar svenska skall lära sig fullgod svenska senast inom två år efter anställningens början.”


Konstfacks lösning är bekväm, d.v.s för Konstfack, kortsiktig och principlös. Man brukar säga att kapaciteten hos talaren sätts ner till 70 procent, om den håller ett tal på ett andraspråk – i det här fallet på engelska i stället för på svenska. Om publiken dessutom inte har engelska som modersmål, sätts deras lyssnarkapacitet också ner till 70 procent. EU:s konferenstolkar föredrar att tolka från olika modersmål i stället för att tolka icke-modersmålstalares engelska, eftersom få talar ett andraspråk lika bra som sitt modersmål.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 17 okt 18:20


  (Bilden är hämtad från Språkförsvarets vänner på Facebook)   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)   ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 16 okt 16:43

Digitalisering kan beskrivas som en process under vilken man överför information till ett digitalt format, d.v.s. att informationen kan beskrivas med numeriska värden.   Så är det, punkt och slut, även i det anglo-amerikanska språkområdet med avs...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 16 okt 10:41

Ordförståelsen går sedan 2011 tydligt nedåt, om man studerar resultaten från högskoleproven. Jag kan förstå varför. Om man till äventyrs ser en person yngre än 35 år som läser en bok på tåget eller bussen, så är den i 95 procent av fallen på engelska...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 15 okt 15:22

Igår publicerade Dagens Nyheter en artikel, ”Allt förändras men är sig likt”,av Lena Andersson. Hon kritiserar föreningen av postmodernism och positivism och dess konsekvenser på det språkliga området:   ”Denna kvasiempiristiska...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 14 okt 16:38

(Texten är hämtad från TNC:s webbplats)   Facktexter bör vara skrivna på klarspråk: de behöver en logisk struktur på innehållet med varierad meningsuppbyggnad och tydliga samband mellan meningarna.   På motsvarande sätt behövs det en terminol...

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29
30 31
<<< Maj 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se