Direktlänk till inlägg 1 maj 2014
Vad har det med språk att göra egentligen? En hel del faktiskt. Språk följer nämligen makten; språk expanderar inte på grund av några inneboende egenskaper utan på grund av bärarnas, d.v.s de stater där ett visst språk talas, ekonomiska, politiska, kulturella och militära styrka.
Det engelska språkets utbredning hänger naturligtvis intimt samman med först Storbritanniens och sedan USA:s maktställning. USA passerade Storbritannien som världens största ekonomi 1872. Två världskrig senare, Sovjetunionens och östblockets sönderfall, och efter den informationstekniska revolutionen, har engelskan uppnått positionen som världens hittills mest spridda lingua franca.
Men säg det tillstånd som varar för evigt.
USA är i färd med att förlora sin position som världens största ekonomi och kommer troligen att hamna bakom Kina redan i år. Denna slutsats drar statistikbyrån International Comparison Program, som är knuten till Världsbanken. ICP har använt köpkraftsparitet (1) som mått för att jämföra olika länders ekonomier. Genom att använda detta mått fann ICP att Kinas BNP utgjorde 87 procent av USA:s 2011. Samtidigt anser Internationella Valutafonden (IMF) att Kinas ekonomi har växt med 24 procent från 2011 till 2014, medan USA:s bara har vuxit med 7,6 procent. Därmed är det troligt att Kina kommer att gå förbi USA i år.
Indien kommer att lägga beslag på tredjeplatsen. Dess ekonomi i relation till USA:s nästan fördubblades mellan 2005 och 2011. Ryssland, Brasilien, Indonesien och Mexiko kommer att slå sig in bland världens tolv största ekonomier. Både Storbritannien och Japan faller på denna lista, medan Tyskland och Italien bibehåller sina placeringar.
Vi går alltså mot en multipolär värld, med fler jämnstarka aktörer. Detta betyder inte att engelskan kommer att förlora sin roll som internationellt lingua franca i samma takt som USA:s och Storbritanniens relativa andel av världens BNP minskar. Ett lingua franca kan överleva ett imperiums undergång en avsevärd tid, men inte hur länge som helst – latinet överlevde som lärdomsspråk ända in på 1800-talet. Vad man däremot kan säga är att andra språk än engelska kommer att bli allt viktigare och att mångspråkig kompetens på nationell nivå, företags- och individnivå definitivt kommer att löna sig och utgöra – en spetskompetens.
Per-Åke Lindblom
Källa: China poised to pass US as world´s leading economic power this year - Financial Times 30/4 2014
Tidigare artiklar av undertecknad i samma ämne:
Språk följer makten - Språkförsvarets nätdagbok 7/6 2013
Mångspråkighet nödvändig för framtiden – Språkförsvarets nätdagbok 27/7 2012
Varför har en del språk blivit stora och varför finns det ingen garanti för att de förblir stora? – Språkförsvarets nätdagbok 12/11 2010.
Förbered er på Kinas vetenskapliga dominans - Språkförsvarets nätdagbok 13/3 2010
Kinesiska nyckeltal - Språkförsvarets nätdagbok 7/3 2010
Kinesiska språket sprids med framgång - Språkförsvarets nätdagbok 28/1 2010
Justerad prognos - Språkförsvarets nätdagbok 17/6 2009
Globala trender 2025: En omvandlad värld - Språkförsvarets nätdagbok 26/11 2008
Kinesisk offensiv - Språkförsvarets nätdagbok 23/1 2008
Två språk kan kanske tävla med engelskan i framtiden - Språkförsvarets nätdagbok 1/12 2007
Mandarin på offensiven - Språkförsvarets nätdagbok 17/4 2007
1) Köpkraftsparitet eller köpkraftsjustering (engelska: purchasing power parity, PPP) är ett mått som används inom ekonomi för att kunna jämföra prisnivån på varor och tjänster mellan olika länder. Köpkraftsparitet används för att räkna ut vilken växelkurs som krävs för att länder med olika valutor ska ha samma köpkraft. Genom att köpkraftsjustera tar man alltså hänsyn till prisskillnader mellan länder. Måttet har flera användningsområden, men det primära är att kunna jämföra olika länders BNP till en konstant prisnivå (se Wikipedia).
Universitetsläraren rapporterar: ”En utgångspunkt för den norska regeringens handlingsplan är att mer undervisning sker på engelska och att det i vetenskapliga publikationer har skett en kraftig nedgång av det norska språket i förhållande...
Som många noterat har service på restauranger i Sverige förändrats de senaste 10 åren. I de större städerna stöter man ofta på personal som knappt kan svenska utan bara engelska. De verkar intalade att alla svenskar gärna pratar engelska. När...
Stefan Lindgren skriver på Facebook: ”Läs Cronemans krönika i DN från 16/3. Jag håller helt med honom, även om han är 30 år sen med dessa insikter. Och har man väl sagt A måste man säga B. Det är sjukt att svenska högskolelärare ska...
I artikeln ”Den nordiska språkgemenskapens kris” skriver Samuel Larsson inledningsvis: ”Den eviga frågan om hur väl danskar och svenskar förstår varandras språk har blivit aktuell igen. Frågan är ju lika gammal som Öresund o...
Söndagens svenskspråkiga sång Kjell Höglund - Mina vingar Söndagens svenskspråkiga dikt Tanken Tanke, se, hur fågeln svingar under molnet lätt och fri; även du har dina vingar och din rymd att flyga i. Klaga ej, att du v...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | ||||||
5 | 6 | 7 |
8 | 9 | 10 | 11 | |||
12 |
13 | 14 | 15 | 16 |
17 | 18 |
|||
19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | |||
26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | ||||
|
Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord? Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se. Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"