Alla inlägg under januari 2014

Av Nätverket Språkförsvaret - 13 januari 2014 18:37

I morse när jag läste denna artikel på DN Debatt upptäckte jag ett stycke, där ordet ansvarsskyldighet (markerat med fetstil nedan) förekom inte mindre än fyra gånger:


” I OECD:s rapport står det att autonomi kombinerat med ansvarsskyldighet har en positiv påverkan på elevers prestationer, medan autonomi utan ansvarsskyldighet i stället ha en negativ effekt. Denna slutsats nås med något bättre metoder… att autonomi i sig har en positiv effekt i industriländer, men att den förstärks av ansvarsskyldighet. Samtidigt har skolautonomi faktiskt en negativ påverkan i utvecklingsländer, ansvarsskyldighet eller inte.”


Jag tar inte ställning till artikelförfattarnas argumentation i sak utan konstaterar endast att de använder ordet ansvarsskyldighet. Tidigare har jag skrivit tre inlägg i denna nätdagbok mot att ”accountability” ska ersätta ansvarsskyldighet under förevändning att det förra ordet skulle betyda ”något mer”. Det gäller ”Går det inte att översätta ’accountability’?, ”Än en gång om accountability?” och ”Svar till Bo Sjö”. Strid om ord, ja, men ack så viktigt om det finns de som inbillar sig att det finns ett språk sådant att det innehåller ord som betyder "något mer" än på andra språk.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 9 januari 2014 15:26


Den 30 december 2013 dog Emily Dickerson vid 93 års ålder. Hon var den sista enspråkiga chickasawtalaren. Språket har dock inte dött ut, eftersom det fortfarande finns runt 70 chickasawer, som talar språket flytande.  Chickasawnationen räknar idag 38 000 individer och nationen har en språkavdelning, som försöker revitalisera språket.


Chickasawerna räknas till de fem ”civiliserade” indiannationerna i sydöstra USA tillsammans med cherokeser, choctawer, creeker och seminoler (engelskspråkiga Wikipedia innehåller utförligare information).  De benämndes ”civiliserade” av de europeiska kolonialisterna och den amerikanska federala regeringen, eftersom dessa nationer snabbt övertog europeisk teknologi och i övrigt försökte anpassa sig till kolonialisterna. Cherokeserna utvecklade t.o.m ett eget skriftspråk. Denna anpassning hjälpte dock inte. De fem nationerna fördrevs eller deporterades till det s.k indianterritoriet i Oklahoma i början av 1800-talet. Två grupper höll dock stånd och lyckades undvika deportation. Den ena var den grupp, som idag kallas Eastern Band of Cherokees i nuvarande North Carolina och som uppgår till 13 000 individer.  Cherokeserna uppgår till totalt 316 000 individer, jämte navahofolket den största indiannationen i USA. I regel räcker det att man kan uppge en mor- eller farförälder som tillhörig en viss indiannation för att man själv ska kunna räknas till denna. Merparten av seminolerna i Florida deporterades också till Oklahoma efter ett fullskaligt krig 1835 - 1842, men en grupp på några hundra människor, lyckades undkomma deportationen och flydde in i Everglades träsk. Denna grupp har aldrig kapitulerat militärt till USA:s regering; "den enda indianstam i Amerika som aldrig undertecknat ett fredsfördrag", som det heter på deras webbplats. Idag lever de på sex reservat i Florida och antalet ättlingar uppgår till c:a 3 000.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 8 januari 2014 20:15

Stockholm the Capital of Scandinavia är ett tveksamt resmål för utländska bilister. Det kan även gälla för svenska utsocknes bilister. Den slutsatsen är lätt att dra efter att ha läst vad Katarina Bergström skriver i kolumnen Stockholm i mitt hjärta i dagens DN.


Hon beskriver hur hon försöker hjälpa en utlänning att tolka vilka parkeringsregler som gäller. På parkeringsautomaten står ”Maxbelopp. Giltig röd och blå biljett. Boendeparkering. Parkeringens bestämmelser.” Hon lyckas heller inte förklara vad som avses. Någon text på annat språk finns inte, inte ens på engelska.


Frågan är om det hade hjälpt. Redan som icke-stockholmare kan det vara nog så svårt att förstå vad som avses. Denna vår huvudstad, som stadsledningen vill få att framstå som internationell, är i det här avseendet så navelskådande att man inte ens klarar av en enkel skriftlig information till utsocknes besökare.


NåN


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)



 

Av Nätverket Språkförsvaret - 8 januari 2014 14:49

 

Angående ”Skånskan skrämmer bort turister”, enligt Tourism in Skåne och pressen.

 

De senaste veckorna har jag läst både på text-tv och i flera tidningar att ”skånskan skrämmer bort turister”.

På bland annat text-tv kunde man läsa om problemet med den skånska dialekten.


Man kan undra vad det är för en märklig undersökning om ”skånskan skrämmer bort turister som ”Tourism in Skåne” återger i medierna?


Personligen har jag bara upplevt positivt gensvar på min skånska dialekt. Varken stockholmare, norrlänning eller någon annan ”upplänning” har någonsin klagat på skånskan. Snarare tvärtom!


Ofta får man höra: ”Du är ju skåning. Det är mysigt nere i Skåne och ni har en ´cool´ dialekt.”


Mina vänner och jag betraktar inte sådana uttalanden som avskräckande eller negativa.


Jag tror inte heller att de riktigt gamla typiska skånska dialektorden som ”rälig, glyttig eller mög” används i någon större utsträckning av oss skåningar idag. De förekommer numera sällan i tal och skrift.


Dessutom är det positivt att man fortfarande förknippar Skåne med Edvard Persson, spettkaka och gåsapågen Nils Holgersson. De tillhör ju vårt skånska kulturarv.


Och på tal om Turning Torso, denna originella 2000-tals byggnad ritades av den internationellt kände spanske arkitekten Santiago Calatrava. Detta kan väl ändå inte direkt associeras med Skåne, eller hur?


Avslutningsvis: undertecknad accepterar alla svenska dialekter framför den så kallade ”svengelskan/Swenglish”.


”Svengelskan” finns ju snart överallt i samhället. Ett bra exempel är just ”Tourism in Skåne”! Det borde väl i konsekvensens namn heta: ”Tourism in Scania”? Skåne heter faktiskt Scania på engelska.


Var i alla fall konsekvent!


C-G Pernbring

Helsingborg


Insändaren har tidigare publicerats i Skånska Dagbladet den 20/12 2013 och i Helsingborgs Dagblad den 2/1 2014. En kortare version publicerades i Metro den 12/12 2013. Här med skribentens tillstånd.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 7 januari 2014 21:36

Lars Melin tillhör Språkförsvarets mest envetna vedersakare, även om han egentligen bara slåss mot sina egna hjärnspöken. Den som är intresserad av ett längre bemötande av Lars Melins kritik av Språkförsvaret kan läsa ”Var finns det hatfyllda?” i denna nätdagbok. Språkförsvaret tycks fungera som Melins speciella hatobjekt, eftersom det verkar som om vi omnämns i var och varannan av hans böcker, bl.a i Ärans och hjältarnas språk . Språkförsvaret omnämns också i Polletten som trillade ner: Metaforer – hur förstår vi dem? från 2012:


”Stiernhielm var först men andra purister skulle ta vid. Ganska snart skruvades bildspråket upp, steg för steg. Krimskramset blir till omanligt smink, som skulle tvättas bort. Det var Esaias Tegnérs uppfattning i dikten Språket från 1817. Sedan blir det smuts som ska städas ut. Det slutar med onda krafter, dålig karaktär och imperialistiska makter. Den som vill se en orgie i sådana åsikter kan gå till www.språkförsvaret.se. Ja, just det, en internetadress med å-ringar, ö-prickar och allt. Det ska vara ren svenska (min fetstil).”


Den stora frågan är varför det är riktigt att använda å-ringar, ö- och ä-prickar i löpande text på svenska, vilket skett åtminstone sedan 1500-talet, men inte i en webbadress. T.o.m Lars Melin använder som synes dessa bokstäver. Språkförsvaret har haft dubbla webbadresser sedan 2006 (liksom många svenska kommuner, som råkar ha dessa bokstäver i sina namn), d.v.s www.sprakforsvaret.se och www.språkförsvaret.se.  2012 blev det tekniskt möjligt för oss att använda www.språkförsvaret.se som synlig huvudadress, men vi har behållit den andra adressen som reservadress.  Det beror på att besökare som fortfarande använder www.sprakforsvaret.se ska kunna omdirigeras till den förra adressen. Dessutom finns det fortfarande vissa program och webbplatser som inte kan länka direkt till www.språkförsvaret.se. Den som klickar på webbadressen strax intill, kan se att det sker en blixtsnabb omdirigering från www.sprakforsvaret.se till www.språkförsvaret.se.


Som Språkförsvaret skrev i ett pressmeddelande den 30/5 2013:


”Det är ingen mening att inregistrera en adress med diakritiska tecken, om den inte används. Vi hoppas att myndigheter, organisationer, företag och privatpersoner med å, ä och ö i sina namn följer vårt exempel. Det har ett obestridligt symbolvärde att använda å, ä och ö i en svensk webbadress; det visar att svenska språket inte ens är handikappat på Internet.”


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 7 januari 2014 16:53

I samband med Språkförsvarets möte den 30/11 intervjuade Thomas von Heijne föredragshållaren, Lars-Gunnar Andersson. Inslaget sändes i SVT den 27/12, vilket vi berättat om tidigare. På SVT Nyheter kan man - förutom att se klippet - också läsa en artikel av Tomas von Heijne i anslutning till intervjun.


Rubriken ovan syftar på frågeställningen i ingressen:


"När förändras ett språk för fort? Ett svar är: när mor- och farföräldrar har svårt att förstå barnbarnen. Gränsen går när vi får kommunikationsproblem, säger Lars-Gunnar Andersson, språkvetare vid Göteborgs universitet och känd från P1:s program Språket sedan många år tillbaka."


(Denna text är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 7 januari 2014 16:06

Det finns en mängd exempel på hur man på svenska använder genitivapostrof, vilket är fel. Ytterligare en anglicism, som det är svårt att försvara sig emot. Hur skall man kunna informera skyltmakare och reklamproducenter att genitivapostrof inte skall användas i svenska språket? Firmabilar är ofta försedda med namn som är språkvidriga, t ex ”Pelle’s Rör och Plåt”, ”Micke’s Hus och Hem”, ”Lena’s Städning”, ”Göran’s Trädgårdsanläggningar” och ”Vaxholm’s Heminredning”. Beställaren må vara okunnig om språkriktighet, men en professionell reklamtillverkare borde veta bättre. Här har Språkförsvaret ytterligare en viktig uppgift.

 

En helt annan observation: förr i tiden när ”chefen” skrev ett brev lämnade han över sitt handskrivna manuskript till sin sekreterare för utskrift. Chefen kunde då t ex skriva avslutningsfrasen som MVH och sekreterare visste då att hon skulle skriva ”Med vänlig hälsning”—inte MVH.  Tyvärr ser man numera ofta MVH som avslutning i brev och meddelande. Det ger ett taffligt, ja, oartigt, intryck, som om skribenten inte orkar skriva ut orden.

 

Lars Nordberg

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 7 januari 2014 13:26

Det kan du kontrollera på Expressens webbtest. Lycka till!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Antag att du besöker en dam- eller herrklädesbutik i ett köpcentrum någonstans i Sverige och det visar sig att personalen enbart är engelsktalande (fallet utgår från verkliga exempel). Den kan inte, eller vägrar att, kommunicera på svenska. Vad gör du?
 Jag vänder på klacken och går
 Jag tar reda på varför den inte kan, eller vill, kommunicera på svenska
 Jag kritiserar denna brist på service och går
 Jag protesterar skarpt och går
 Jag bryr mig inte, talar engelska och fokuserar på mitt köp
 Jag anser att butiken bestämmer över sitt eget försäljningsspråk
 Jag anser att det är ett lovvärt initiativ
 Jag ser det som ett uttryck för att butiken verkligen är internationell
 Jag fullföljer ett köp bara om jag verkligen behöver varan

Fråga mig

107 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2 3
4
5
6
7 8 9
10
11
12
13 14 15 16 17 18 19
20
21
22 23 24 25
26
27 28 29 30 31
<<< Januari 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se