Direktlänk till inlägg 27 juli 2009

Får ett språk kosta?

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 juli 2009 21:57



Sundsvalls Tidning tog den 24/7 på ledarplats  upp Språkförsvarets JO-anmälan av Stockholms stad den 19/7. I denna JO-anmälan kritiserade Språkförsvaret Stockholms stad och dess underorgans beslut att ersätta svenska  beteckningar med enbart engelska. I stället föreslog vi att ”de nämnda engelskspråkiga beteckningarna ska bytas ut mot svenska: Stockholms Turistbyrå, Stockholms Näringslivskontor och Stockholms Nöjesdistrikt. De engelska översättningarna kan stå efter de svenska beteckningarna, under eller inom parentes.” 


Så här skriver ledarredaktionen:

 

Handel och turism gynnas av att människor kan andra språk än sitt eget. Den som kan flera språk reser lättare i andra länder, och tar lättare med sig andras länders kunskap. Många svenska företag har startats efter impulser från utlandet. Därför verkar det minst sagt underligt att nätverket Språkförsvaret, nu använt sig av den nya språklagen för att JO-anmäla Stockholm stad. Skälet är att näringslivspolitiken i Stockholm hanteras av något som heter Stockholm Business Region snarare än nämnden för näringslivsutveckling, eller något snarlikt på byråkratsvenska. Men självklart går det lättare att marknadsföra svenska städer i omvärlden på engelska än på svenska.”


Språkförsvaret menar att Stockholms stad bryter mot språklagen, eftersom denna stadgar att svenska är huvudspråk och gemensamt språk i Sverige. Ledarredaktionen vill inbilla läsarna att Stockholm stad och dess underorgan bedriver någon slags mångspråkighetspolitik, vilket de inte alls gör. De bedriver en tvåspråkighetspolitik, svenska och engelska, där dessutom engelska värderas högst. Informationen på andra främmande språk än engelska är nämligen urusel. Webbplatsen Stockholm Business Region  finns bara på svenska och engelska, Stockholm Visitors Board  likaså,  inklusive en betaversion på ryska. Detta är heller ingen tillfällighet. I den senaste Eurobarometern utmärkte sig Sverige på ett  föga fördelaktigt vis. I samtliga medlemsstater – utom Sverige - var majoriteten av de tillfrågade  för EU:s rekommendation att alla EU-medborgare borde behärska två främmande språk förutom sitt modersmål. I Sverige ansåg man att det räckte med engelska förutom det egna modersmålet.


Medlemmar i Språkförsvaret har tidigare kritiserat den språkpolicy,  som svensk turistnäring, ex. via NUTEK, och Stockholm Vistors Board tillämpar, bl.a i  brev  av Susanne Ljung Adriansson eller i detta inlägg i bloggen av den 22/8 2008.

 

Vad säger turiststatistiken? Gästnätter från utlandet anses vara den säkraste måttstocken på turisternas nationella fördelning. Enligt NUTEK:s ”Fakta om svensk turism och turistnäring 2008” fördelade sig de utländska turisternas gästnätter (i tusental) i Sverige enligt följande:


Norge  2823; Tyskland 2109; Danmark  953; Nederländerna 697; Storbritannien 636; USA  441; Finland 414; Italien 261; Frankrike 259; Schweiz 209 


Storbritannien och USA kommer alltså först på femte respektive sjätte plats. Tyskand, inkl. Schweiz, skickar mer än dubbelt så många turister till Sverige som Storbritannien/USA. Till och med antalet turister från Nederländerna överstiger antalet från Storbritannien och antalet finländska turister är nästan lika många som amerikanska.


Jag och min fru har flera gånger bytt hus med familjer från Tyskland/Österrike, Frankrike och Spanien och varje gång skäms jag över att turistinformationen om Sverige och Stockholm på deras språk  i princip är icke-existerande.


 II.


Politikerna i Stockholms stad och företrädarna för Stockholm Business Region och Stockholm Visitors Board inbillar sig tydligen att det är själva den engelskspråkiga beteckningen som säljer Stockholm och fungerar som magnet. De beter sig ungefär som den fritidsfiskare, som spottar på masken innan han trär den på kroken i hopp om fiskelycka. Vem imponerar en engelskspråkig beteckning egentligen på? Om det är så enkelt att uppnå framgång, kommer säkert Köpenhamn, Oslo och Helsingfors och deras turistbyråer också på idén och därmed har Stockholm ingen konkurrensfördel längre i språkligt hänseende. Enligt min uppfattning ska de nämnda svenska beteckningarna stå först eller överst; de engelska under, efter eller i parentes. De är ändå inte beteckningarna som säljer Stockholm utan informationen om Stockholm, som dessutom bör finnas på de viktigaste turistspråken. Den turist idag som vill gå Sörmlandsleden hittar idag bara information på svenska och engelska, medan den som vill gå längs Roslagsleden bara hittar information på svenska. 



I TV4:s Nyhetsmorgon den 22/7 sade Olle Zetterberg, företrädare för Stockholm Business Region, att Stockholm Business Region var lättare att uttala än Stockholm Näringslivskontor. För vem då? Givetvis för dem som har engelska som modersmål; men varför skulle det vara lättare för en norrman, dansk, finländare, tysk eller holländare? Och vad är lättast för en kines eller ryss? Problemet löses också genom parallella beteckningar, varvid man kan välja den som är lättast att uttala. I Kina har stora företag eller butiker i storstäderna oftast parallella beteckningar, på kinesiska och på engelska. Jag har aldrig känt mig tvingad att uttala dem på kinesiska.


I denna rapport juli 2008 från Europeiska kommissionen, som utgår från en undersökning av europeiska små- och medelstora företags språkliga kompentens, heter det:


 "A significant percentage of European SME’s lose business every year as a direct result of linguistic and intercultural weaknesses. Although it appears certain that English will keep its leading role as the world business language, it is other languages that will make the difference between mainstream and excellence and provide a competitive edge.”  


(Egen fri översättning:


En betydande andel av europeiska små- och medelstora företag förlorar affärer varje år som ett direkt resultat av språkliga och interkulturella svagheter. Fastän det tycks säkert att engelskan kommer att behålla sin ledande roll som kommersiellt världsspråk, är det andra språk som gör skillnad mellan slätstrukenhet och spetsförmåga och som erbjuder en konkurrensfördel.”) 


Kärnan i rapporten är att de nämnda företagen överskattar engelskans betydelse i världen, brister i mångspråkighet och som en följd därav förlorar massor av uppdrag och kunder.


Det hör till saken att de företag som rapporterar de största ”interkulturella problemen” är bulgariska, om jag intre missminner mig  – och svenska. Jag kan inte förklara varför de bulgariska företagen har så stora problem. När det gäller de svenska, är jag tämligen säker på att det är fråga om språklig arrogans. Många svenska företag , myndigheter och institutioner, har inte förstått att man säljer Sverige och svenska produkter till Tyskland bäst på tyska, till Frankrike bäst på franska, till Ryssland bäst på ryska, till Argentina bäst på spanska, till Kina bäst på kinesiska o.s.v Går en order förlorad, beror det på att de obildade stackarna inte ens kan engelska!


III.


Engelskan kommer säkert att att förbli det viktigaste andraspråket i världen för lång tid framåt, men de stater, där engelska är modersmål och som alltså bär upp engelskan, d.v.s främst USA och Storbritannien, kommer att minska i ekonomisk och politisk betydelse relativt sett. Enligt denna amerikanska rapport  kommer Kina att uppnå samma BNP som USA  runt 2035 – observera att varje rapport i denna fråga har tidigarelagt tidpunkten för upphinnandet. Andra stater på uppgång är Brasilien och Indien. Kinas ställning som framtida ekonomisk stormakt kommer också att få betydelse för kinesiskans ställning internationellt, och flera andra språk kommer att öka i betydelse av antingen ekonomisk/politiska skäl och/eller demografiska, som portugisiska/spanska, arabiska m.fl Vilken betydelse hindi kommer att få är betydligt svårare att förutse.


Ledarredaktionen i Sundvsvalls tidning skriver:


 ”Svenskars öppenhet för omvärlden är djupt rotad och tar sig många uttryck, bland annat i en anmärkningsvärd benägenhet att plötsligt tala engelska.”


 Ledarredaktion förfaller här till ett resonemang om någon slags svensk folkkaraktär, ”en anmärkningsvärd benägenhet att plötsligt tala engelska”. Över en natt liksom. I stället är det fråga om en rad samverkande faktorer som lett att engelskans ställning stärkts i Sverige. Att Hitlertyskland förlorade andra världskriget, diskrediterade det tyska språket (trots att det också var Johann Wolfgang von Goethes, Karl Marx´, Albert Einsteins och Marlene Dietrichs språk).  I undervisningsväsendet har engelskan successivt stärkt sin ställning; då jag gick i realskolan och gymnasiet läste vi fortfarande tre obligatoriska främmande språk, d.v.s engelska, tyska och franska. Idag är bara engelska obligatoriskt; visserligen är det obligatorisk med ytterligare ett språk, men inget specificerat. Informationsrevolutionen, utvecklingen av satellit-tv och Internet, som utgick från USA, har dessutom gynnat engelskans frammarsch.  Dessutom är svenska, liksom danska och norska, ett språk som är närbesläktat med engelska. Den ”anmärkningsvärda benägenheten att plötsligt tala engelska” kom samtidigt i Danmark, Norge, Sverige och Island; ja, t.o.m i Nederländerna, där man talar ännu bättre engelska än i Skandinavien.


Olle Zetterberg, företrädare för Stockholm Business Region, och ledarredaktionen för Sundsvalls Tidning argumenterar också för att språk – och därmed kultur – inte ska kosta något.


Frågan är om det alls är motiverat att lägga resurser på att försvara svenska språkets särart”, skriver ledarredaktionen.  



I så fall förespråkar ledarredaktionen ett språkligt och kulturellt självmord à la Marian Radetzki. Men alla språk har ett egenvärde, inkl. svenska språket. Idag är tendensen i världsmåttstock att utrotningshotade språk kämpar för sin överlevnad, att språk t.o.m återupplivas, att minoritetspråk försvaras mot större nationalspråk och att nationalspråk försvaras mot ”mördarspråken”, främst engelska. Men även andra språk som spanskan i Latinamerika har fungerat som ”mördarspråk” gentemot indianspråken, liksom svenskan gentemot samiskan. Vems sida står egentligen ledarredaktionen på?


Faktum är Frankrike inte bara i det förflutna utan också i nuläget lägger ner mycket stora pengar på astt sprida franska språket; USA och Storbritannien satsar stora resurser på engelskans expansion. Engelska språket är Storbritanniens näst viktigaste inkomstkälla efter nordsjöoljan. Idag satsar Kina mycket stora resurser på att sprida kunskap om kinesisk kultur och språk utomlands. Men i Sverige ska alltså svenska språket inte kosta en krona!


IV.

Ledarredaktionen skriver också:

 

””Ord som i dag anses som ”svenska” har en gång varit konstiga låneord. Språket förändras för att behoven hos dem som talar förändras. Det är slöseri att lägga resurser på att motverka denna förändring. Svenska språket utvecklas av oss som använder det. Oavsett vad staten – eller nätverket Språkförsvararna – tycker om saken.””


 Ledarredaktionen försöker här blanda bort korten. Språkförsvaret är inte emot inlåning av ord från främmande språk; de flesta språks, exempelvis engelskans och svenskans, ordförråd består nämligen till sin huvuddel av inlånade ord. Språkförsvaret har ingenting emot inlåning av ord förutsatt att de behövs eller erbjuder betydelsenyanser. Men de beteckningar som Stockholms stad har lanserat som Stockholm Business Region, Stockholms Visitors Board, Stockholm Entertainment District – och ett slagord som ”The Capital of Scandinavia” – behövs inte eller tillför ingenting. De har enbart tillkjommit därför att beslutsfattarna är så ignoranta att de tror att engelskan har ett särskilt, magiskt egenvärde, som gör att engelskspråkiga beteckningar i sig kommer att locka turister till Sverige eller kunder till stockholmsbaserade företag. Samtidigt undergräver dessa beteckningar svenskans status.


Det är uppenbart vad ledande beslutsfattare i Stockholms stad tycker liksom vad ledarredaktionen för Sundsvalls tidning tycker. Språkförsvaret tycker annorlunda. Den intressanta – och avgörande -  frågan är vad det stora flertalet svenska medborgare tycker.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)  

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 19 april 17:51

 I dag gläder vi oss åt ett svenskt projekt som inte fått något engelskt namn! Kors i taket!   Det är "Utmatningsdriven innovation" från Vinnova. Bra så, men trots att projektnamnet är på svenska är det väl inte så informativt. Gräver man lite så...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 19 april 11:17

Dagens Nyheter publicerade idag en debattartikel ”Vetenskapligt stöd saknas för digitala diagnoser”. Som språkaktivister har vi inga synpunkter på själva sakinnehållet i artikeln. Men vi noterade att alla fem undertecknare var verksamma v...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 17 april 17:00

För en dryg månad sedan (7 mars) är det 26 år sedan salig finansministern Gunnar Sträng avled. Han är värd att citera:    ”Varför ska vi excellera med en mängd främmande utländska ord när vi har en adekvat inhemsk vokabulär?” Per Fal...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 17 april 12:23

(Texten är hämtad från Nordiska teckenspråksnätverkets webbplats)   Vid en demonstration i Stockholm framförde teckenspråkiga döva krav på att en nationell tolktjänst inrättas. Döva teckenspråkiga har kunnat beställa tolk när de har kontakt med...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 16 april 17:44


  Arne Rubensson, Språkförsvarets vice ordförande, gratulerar Björn Ranelid för Språkförsvarets pris.   Foto: Anders Svensson, Språktidningen   Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, skriver också på Språktidningens blogg:   ...

Presentation

Omröstning

Vad är ett ord? Lingvister diskuterar vad ett ord egentligen är. Vad anser du? Ett ord
 är det som omges av mellanslag i skrift
 är en sammanhållen betydelseenhet
 är en sammanhållen självständig betydelseenhet
 en samling språkljud, som uppfattas ha självständig betydelse
 består av ett eller flera morfem (minsta betydelsebärande enhet)
 är en självständig språklig enhet (del av mening) av språkljud eller en fixerad serie sådana
 är ett språkljud/en serie språkljud, som överför en betydelse utan att vara delbart/-a
 är språkljud, som syftar på något utanför sig självt, exempelvis verkligheten
 är ett språkljud, eller en samling språkljud, som kan kombineras i det oändliga
 är en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas eller skrivas
 en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas och som nedskrivet omges av mellanslag

Fråga mig

107 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1
2
3
4
5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20
21 22 23 24 25 26
27
28
29 30
31
<<< Juli 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se