Det amerikanska National Intelligence Council (NIC) har nyligen publicerat rapporten "Global Trends 2025: A transformed World”, den fjärde i sitt slag. Ordföranden för rådet skriver bl.a i sin presentation: 

”Den (d.v.s rapporten – min anm.) granskar med nya ögon hur viktiga globala trender skulle kunna utvecklas under de kommande år femton åren och påverka världshändelserna. Vår rapport är inte avsedd att vara en övning i förutsägelser eller kristallkuleskådande. Medvetna om att det finns många tänkbara ”framtider”, presenterar vi ett urval scenarior och potentiella avvikelser som ett sätt att öppna våra sinnen inför en utveckling som vi annars kanske skulle missa (egen översättning).”

En av de viktigaste slutsatserna som rapporten drar är att ”hela det internationella systemet, som det byggdes upp efter andra världskriget, kommer att förändras i grunden. Nya aktörer – Brasilien, Ryssland, Indien och Kina – kommer inte bara att sitta vid de internationella förhandlingsborden utan också ta med sig nya insatser och spelregler.”

Vad har det med språk att göra? Ett språks status beror i stor utsträckning på vilken status som bäraren, d.v.s i detta sammanhang landet eller länderna, av detta språk har. Frankrikes ekonomiska och politiska stormaktsställning på 1600- och 1700-talet ledde till att det franska språket fick en högre status, att det ansågs "fint" och kultiverat att behärska franska. Inom eliten i det dåtida Europa utvecklades franskan t.o.m till umgängesspråk vid hoven och inom adeln. Först i samband med Versaillesfreden 1919, då avtalet avfattades på både franska och engelska, blev engelskan formellt likaberättigat med franskan på den internationella arenan. Franskan tjänstgjorde ytterligare en tid som diplomatins språk, även om det nu har ersatts av engelskan.

Den viktigaste aktören av de fyra nämnda staterna är naturligtvis Kina. Rapporten förutspår att Kina kommer att uppnå samma BNP som USA redan 2035. En tidigare rapport har angett 2050 som årtal. Det att Kinas ekonomiska, politiska och militära ställning successivt kommer att stärkas, kommer naturligtvis också ha konsekvenser för det kinesiska språkets ställning internationellt. Detta har den kinesiska regeringen redan insett och satsar därför betydande summor på att sprida kunskap om den kinesiska kulturen och språket utomlands. Därmed inte sagt att kinesiskan kommer att överflygla engelskan som världsspråk inom en överskådlig framtid. Latinet överlevde som bekant det romerska imperiets fall.

Vad de tre övriga staterna anbelangar, har Brasiliens ekonomiska utveckling förmodligen den största betydelsen. Det sägs att portugisiska och spanska är sinsemellan förståeliga till 89 procent, men brasiliansk portugisiska står ännu närmare spanskan. Dessutom förekommer det redan ett språkligt samarbete mellan Brasilien och de omkringliggande spansktalande staterna. Om man ser spanska-portugisiska som ett språkkluster, kommer detta kluster definitivt att bli allt betydelsefullare. Dessutom går spanskan starkt framåt i självaste USA.

Indien kommer, enligt samma rapport, att uppnå samma BNP som Japan runt 2025. Men kommer Indiens språkpolitik verkligen vara ett framgångsrecept? Visserligen använder sig Indien av engelska i internationella sammanhang och många indier behärskar engelska, men det är ett andraspråk, inte ett modersmål – utom för ett litet fåtal. Den indiska engelskan har en svag grund att stå på, eftersom den konkurrerar med många stora inhemska språk. Ryssland är den mest osäkra aktören i sammanhanget, bl.a på grund av en negativ demografisk utveckling.

Vilka språkpolitiska konsekvenser har detta för Sveriges vidkommande? Redan idag kan man lugnt säga att etablissemangets ensidiga satsning på enbart engelska som främmande språk är mycket kortsiktig och enfaldig. Det finns bara en möjlig väg, nämligen att satsa på mångspråkighet, och låta detta genomsyra inte bara undervisningsväsendet utan också kulturlivet. Förutom det egna modersmålet, i de flesta fall svenska i Sverige, bör alla svenska medborgare lära sig minst två andra främmande språk. Detta är en hållbar språkutveckling, som också kommer att ge resultat på lång sikt.

Per-Åke Lindblom

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...