Direktlänk till inlägg 26 november 2008

Globala trender 2025: En omvandlad värld

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 november 2008 23:26


Det amerikanska National Intelligence Council (NIC) har nyligen publicerat rapporten "Global Trends 2025: A transformed World”, den fjärde i sitt slag. Ordföranden för rådet skriver bl.a i sin presentation


Den (d.v.s rapporten – min anm.) granskar med nya ögon hur viktiga globala trender skulle kunna utvecklas under de kommande år femton åren och påverka världshändelserna. Vår rapport är inte avsedd att vara en övning i förutsägelser eller kristallkuleskådande. Medvetna om att det finns många tänkbara ”framtider”, presenterar vi ett urval scenarior och potentiella avvikelser som ett sätt att öppna våra sinnen inför en utveckling som vi annars kanske skulle missa (egen översättning).”

 

En av de viktigaste slutsatserna som rapporten drar är att ”hela det internationella systemet, som det byggdes upp efter andra världskriget, kommer att förändras i grunden. Nya aktörer – Brasilien, Ryssland, Indien och Kina – kommer inte bara att sitta vid de internationella förhandlingsborden utan också ta med sig nya insatser och spelregler.”

 

Vad har det med språk att göra? Ett språks status beror i stor utsträckning på vilken status som bäraren, d.v.s i detta sammanhang landet eller länderna, av detta språk har. Frankrikes ekonomiska och politiska stormaktsställning på 1600- och 1700-talet ledde till att det franska språket fick en högre status, att det ansågs "fint" och kultiverat att behärska franska. Inom eliten i det dåtida Europa utvecklades franskan t.o.m till umgängesspråk vid hoven och inom adeln. Först i samband med Versaillesfreden 1919, då avtalet avfattades på både franska och engelska, blev engelskan formellt likaberättigat med franskan på den internationella arenan. Franskan tjänstgjorde ytterligare en tid som diplomatins språk, även om det nu har ersatts av engelskan.


Den viktigaste aktören av de fyra nämnda staterna är naturligtvis Kina. Rapporten förutspår att Kina kommer att uppnå samma BNP som USA redan 2035. En tidigare rapport har angett 2050 som årtal. Det att Kinas ekonomiska, politiska och militära ställning successivt kommer att stärkas, kommer naturligtvis också ha konsekvenser för det kinesiska språkets ställning internationellt. Detta har den kinesiska regeringen redan insett och satsar därför betydande summor på att sprida kunskap om den kinesiska kulturen och språket utomlands. Därmed inte sagt att kinesiskan kommer att överflygla engelskan som världsspråk inom en överskådlig framtid. Latinet överlevde som bekant det romerska imperiets fall.


Vad de tre övriga staterna anbelangar, har Brasiliens ekonomiska utveckling förmodligen den största betydelsen. Det sägs att portugisiska och spanska är sinsemellan förståeliga till 89 procent, men brasiliansk portugisiska står ännu närmare spanskan. Dessutom förekommer det redan ett språkligt samarbete mellan Brasilien och de omkringliggande spansktalande staterna. Om man ser spanska-portugisiska som ett språkkluster, kommer detta kluster definitivt att bli allt betydelsefullare. Dessutom går spanskan starkt framåt i självaste USA.


Indien kommer, enligt samma rapport, att uppnå samma BNP som Japan runt 2025. Men kommer Indiens språkpolitik verkligen vara ett framgångsrecept? Visserligen använder sig Indien av engelska i internationella sammanhang och många indier behärskar engelska, men det är ett andraspråk, inte ett modersmål – utom för ett litet fåtal. Den indiska engelskan har en svag grund att stå på, eftersom den konkurrerar med många stora inhemska språk. Ryssland är den mest osäkra aktören i sammanhanget, bl.a på grund av en negativ demografisk utveckling.


Vilka språkpolitiska konsekvenser har detta för Sveriges vidkommande? Redan idag kan man lugnt säga att etablissemangets ensidiga satsning på enbart engelska som främmande språk är mycket kortsiktig och enfaldig. Det finns bara en möjlig väg, nämligen att satsa på mångspråkighet, och låta detta genomsyra inte bara undervisningsväsendet utan också kulturlivet. Förutom det egna modersmålet, i de flesta fall svenska i Sverige, bör alla svenska medborgare lära sig minst två andra främmande språk. Detta är en hållbar språkutveckling, som också kommer att ge resultat på lång sikt.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 22 okt 16:51

Det verkar tyvärr finnas en ambition att förvandla Sverige till ”Lilla USA”, både från affärslivets och utbildningsväsendets sida. Politiker från alla partier förefaller dessvärre ha hoppat på detta tåg, åtminstone är inte försvaret av sv...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 21 okt 18:27

Dagens Nyheter har lagt ut orddelen i höstens högskoleprov. 27 procent av de som hittills gjort orddelen på DN:s webbsida har haft 20 rätt av 20 möjliga. Det verkar alltså vara en relativt lätt orddel.   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 21 okt 16:00


(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats )   Vad skiljer ekenssnacket från överklasstugget och hur har stockholmskan utvecklats med tiden? Det är temat för en öppen föreläsning i Uppsala tisdagen den 23 oktober.   ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 21 okt 15:55


  Trevligt och sympatiskt initiativ! Namn såsom "Rullis" och "Tuff-Tuff" med flera florerar. De stackars anglofilerna sörjer nu kanske att namnen inte är översatta. Hur ska turisterna klara av denna pärs?   Uppmärksam   (Denna nätdagbok är...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 20 okt 18:28


  Nationalmuseum tycks tro att deras annonskampanj är originell och fyndig. Är det verkligen så?   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Presentation

Omröstning

Antag att du besöker en dam- eller herrklädesbutik i ett köpcentrum någonstans i Sverige och det visar sig att personalen enbart är engelsktalande (fallet utgår från verkliga exempel). Den kan inte, eller vägrar att, kommunicera på svenska. Vad gör du?
 Jag vänder på klacken och går
 Jag tar reda på varför den inte kan, eller vill, kommunicera på svenska
 Jag kritiserar denna brist på service och går
 Jag protesterar skarpt och går
 Jag bryr mig inte, talar engelska och fokuserar på mitt köp
 Jag anser att butiken bestämmer över sitt eget försäljningsspråk
 Jag anser att det är ett lovvärt initiativ
 Jag ser det som ett uttryck för att butiken verkligen är internationell
 Jag fullföljer ett köp bara om jag verkligen behöver varan
 Jag fortsätter att tala svenska och köper/eventuellt/ det jag behöver.

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4
5
6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28
29
30
<<< November 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se