Direktlänk till inlägg 4 april 2014
När Språkförsvarets redaktionsgrupp letade efter relevanta vetenskapliga artiklar till ”Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring”, hade vi stora problem att hitta artiklar från Sverige, Finland, Norge och Danmark. Forskningsläget vad gäller engelskans roll i reklam och marknadsföring i Norden var minst sagt underutvecklat. Dock kunde vi publicera två artiklar, den ena av Dag F. Simonsen, som kommenterade två stora opinionsundersökningar, som det norska Språkrådet låtit genomföra, den andra av Karin Helgesson om engelska i platsannonser i Sverige. I Tyskland och Nederländerna var forskningsläget betydligt bättre och vi infogade också två artiklar därifrån. Å andra sidan ville vi fokusera på förhållandena i Norden. I förordet till antologin uttryckte vi en förhoppning att ”…kanske kan denna antologi bidra till att såväl debatten som forskningen i Sverige om engelskan i reklam och marknadsföring intensifieras”.
Faktiskt publicerades en uppsats i juni 2013, som vi inte uppmärksammade förrän häromdagen, av Alma Hodžić vid Linnéuniversitet i Växjö. I den refererar hon uttryckligen till Språkförsvaret och ”Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring” samt citerar enskilda skribenter. Hon kommenterar t.o.m gymnasistenkäten:
“De fann att 8,7 % av respondenterna hade köpt en produkt uteslutande baserat på det faktum att annonsen var på engelska. De fann också att 13 % av respondenterna har vägrat att köpa en produkt uteslutande på grund av att annonsen var på engelska. Detta resultat är anmärkningsvärt att notera, eftersom om man skulle dra en slutsats från studien, skulle det tyda på att det engelska språket är insignifikant för de flesta köpare, eller t.o.m någonting som kan uppfattas som negativt.”[1]
Det är uppenbart att Alma Hodžić stegrar sig inför denna slutsats, eftersom hon infogar en brasklapp:
”Innan jag går vidare till sektion 2.2 bör det påpekas att studierna från de svenska sammanhangen som presenteras ovan måste granskas på ett kritiskt sätt. Även om Språkförsvaret inte är en organisation med politiska bindningar, har de sin egen agenda. Det finns en risk att frågorna kan ha varit missledande, vilket möjligen kan ha hjälpt Språkförsvaret att få de svar som de hoppades på.” [2]”
Som påpekades i föregående inlägg i denna nätdagbok, en kommentar till Johan Hillerborgs recension, vilken f.ö anser att den ena frågan är korkad, bygger Språkförsvarets frågeformulär på den mycket omfattande opinionsundersökning, som TN Gallup genomförde för norska Språkrådets räkning 2010. I den undersökning som TN Gallup genomförde för norska Språkrådet 2008 framgår det att 11 % av respondenterna hade avstått från att köpa en produkt på grund av att reklamen var på engelska, vilket stämmer väl överens med resultatet från vår enkät.
Alma Hodžić anser att resultatet är märkligt, eftersom det tyder på att det engelska språket är insignifikant för de flesta köpare. Följdfrågan är naturligtvis: Varför lägger då reklambyråer ner energi på att använda engelska i reklam som vänder sig till svenskar, om det inte har någon effekt vid köp? I och för sig kan man tänka sig att en del respondenter inte vill erkänna att de påverkas av språkanvändningen i reklamen (detta kan bara avgöras genom djupintervjuer). Frågan är vilken roll språkval spelar i samband med köp. Den som står och väljer mellan två bilmärken bryr sig förmodligen inte om vilket språk annonsen har varit på utan utgår från andra kriterier. Enligt den norska undersökningen från 2008 hävdar 75 % av respondenterna att reklamen överhuvudtaget inte påverkar deras köpbeslut. Skulle språket spela någon roll, är det snarast modersmålet som anses som mera trovärdigt än engelskan, enligt norska Språkrådets och Språkförsvarets undersökning.
Dessutom kan det påpekas att den svenska reklambranschen har drabbats av en förtroendekris. Enligt en undersökning, ”Kluvna känslor – svenskarnas inställning till reklam”, av Novus 2012, som genomfördes på uppdrag av Sveriges annonsörer, har andelen av svenskar som är positiva till reklam sjunkit till 18 % - från 44 % 2005. Det är möjligt att användningen av engelska i reklamen har understött denna tendens.
I uppsatsen granskar Alma Hodžić också språket i annonserna i fyra tidskrifter, M3, Teknikens Värld, Vi Föräldrar och Vagabond. Dessutom gör hon en del nedslag bland företags webbsidor och hittar en del välkända utländska företag, som annonserar nästan uteslutande på svenska, medan en del nystartade, internetbaserade svenska företag uteslutande annonserar på engelska!
Per-Åke Lindblom
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
[1] ”They found that 8.7 % of the respondents have bought a product based exclusively on the fact that the advertisement was in English. They also found that 13 % of the respondents have refused to buy a product based exclusively because the advertisement was in English (Lindblom et al:160ff). This result is noteworthy to see, because if one would draw a conclusion from the study, it would denote that the English language in advertisements is insignificant for most buyers, or even something that could be seen as something negative. (sid.6)”
[2] Before moving on section 2.2, it should be pointed out that the studies from the Swedish contexts presented above need to be looked at in a critical way. Even though Språkförsvaret is not an organization with political affiliations, they have their own agenda. There is a risk that the questions could have been misleading, which possibly could have helped Språkförsvaret to get the answers they were hoping for (sid.6)”.
”I spalten ’Kort fråga, kort svar’ har redaktionen för radiostationen SWR3 i Tyskland undersökt frågan om hur många ord det tyska ordförrådet innehåller. Hanna Gottschalk från Föreningen för det tyska språket i Mannheim förklarar at...
Söndagens svenskspråkiga sång Magnus Uggla & Tommy Körberg - Moder Svea Söndagens svenskspråkiga dikt Vår nationalsymbol kallas Svea hon försåldes i morse på rea. Det nationella är slut så nu kastas hon ut och förresten s...
På ditt modersmål kan du säga vad du vill, på andra språk det du kan! Ovanstående är värt att betänka för alla de som medvetet eller omedvetet verkar för att ge engelskan en allt större betydelse i vårt samhälle och på vårt modersmåls bekostnad...
Det sägs ganska allmänt bland lingvister att lånord (ett ganska fånigt ord då det sällan eller aldrig handlar om ett lån och en generös långivare) inte utgör något hot mot ett språk. Och så brukar det komma en långdragen historia där man har svå...
Så var då den svenska delen av melodifestivalen över för den här gången. Det blev precis som i Vasaloppet: norrmännen vann. Men hur gick det till? Med ett litet undantag så var som vanligt alla bidrag på engelska. Inte nog med det, man har ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | ||||
7 |
8 |
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | |||
14 | 15 | 16 | 17 |
18 | 19 | 20 | |||
21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 |
|||
28 | 29 | 30 | |||||||
|
Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord? Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se. Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"