Fredrik Hillerborg har skrivit en recension av "Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring", som publicerades i en Resuméblogg den 12/2 2014. Först igår såg jag recensionen. Det är naturligtvis bra att Språkförsvarets antologi uppmärksammas i reklambranschens förmodligen ledande tidskrift. Det har vi faktiskt väntat på. Jag kan dock inte låta bli att kommentera det avslutande stycket i hans recension:

"Till sist beskrivs en enkätundersökning som gjorts för att undersöka ungdomars attityd mot engelska i reklam. En fråga som ställs är ”Har du någon gång köpt en produkt just för att reklamen varit på engelska”. Den som svarar ja på den frågan väljer (i princip) att dumförklara sig själv. Vad ger då svaren när alla svarar nej?

En relevant fråga som sedan ställs är ”Är du på det hela taget positiv, likgiltig eller negativ till reklam på engelska i Sverige”. Problemet är att svaren till denna fråga inte redovisas. Troligtvis för att ungdomarna visade sig vara positivt inställda.

Som sagt, man faller på egna grepp."

(Mitt svar, som också lagts ut som kommentar i Fredrik Hillerborgs blogg)

Bäste Fredrik

Du antyder i din recension att redaktionsgruppen för ”Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring” medvetet skulle ha utelämnat svarsresultatet på frågan ”Är du på det hela taget positiv, likgiltig eller negativ till reklam på engelska i Sverige” på grund av att ungdomarna visade sig vara positivt inställda till användning av engelska i reklamen.

Det är viktigt att hålla i minnet att frågeformuläret, som också publiceras i boken, är en modifierad version av den mycket omfattande opinionsundersökning, som TN Gallup genomförde för norska Språkrådets räkning 2010. Språkförsvarets enkät besvarades av 138 gymnasister i årskurs 1 – 3 ”och är givetvis alltför liten för att kunna ge någon större validitet”. Det är alltså inte ens fråga om ett statistiskt säkerställt urval av svenska gymnasister. Därför är också kommentarerna i Arne Rubenssons artikel överlag återhållsamma. På grund av tidspress hann vi inte genomföra enkäten i fler klasser, men vi ansåg ändå att resultaten hade ett visst informationsvärde.

Det stämmer inte att vi medvetet skulle ha mörkat detta svar. För det första redovisas bara svarsresultaten för nio av de sexton frågorna; det har alltså gjorts ett urval. Inget svarsresultat utmönstrades på grund av att de gick våra teorier emot. För det andra: Om vi velat mörka, varför mörkade vi i så fall inte svaret på frågan ”Det används generellt sett alltför mycket engelska i reklam och marknadsföring i Sverige”? Där påpekar vi att en majoritet av de tillfrågade inte höll med. Samtidigt kan påpekas att 52 procent av de svarande i den norska undersökningen svarade ja på en liknande fråga. Skillnaden beror naturligtvis på att den norska undersökningen omfattade ett statistiskt säkerställt urval av hela befolkningen. För det tredje svarade 37,1 procent att de var likgiltiga, 36,2 procent positiva, 6 procent negativa och 20,7 procent svarade ”Vet inte” vad gäller frågan: ”Är du på det hela taget positiv, likgiltig eller negativ till reklam på engelska i Sverige”. Likgiltiga och de som inte visste uppgick alltså till 57,8 procent. I den norska undersökningen svarade 42 procent av de tillfrågade att de var negativa. En kraftig majoritet i vår undersökning instämde också med påståendet: ”Jag tänker aldrig på om reklamen är på svenska eller engelska”. Detta, liksom att de likgiltiga och de som svarade ”Vet inte” på den föregående frågan uppgick till 57,8 procent, tyder på att frågan om vilket reklamspråk som används var en icke-fråga, något som de inte hade reflekterat över, för de tillfrågade gymnasisterna.

När det gällde påståendet ”Reklam på engelska är mer trovärdig än på svenska” vägde det mycket kraftigt över till förmån för ”instämmer inte alls” bland gymnasisterna. Borde inte detta ge olika reklammakare en viss tankeställare? Samma fråga i den norska undersökningen gav ännu kraftigare utfall för nej-svararna.

I flera av artiklarna i antologin, bl.a i Dag F. Simonsens artikel, Marinel Gerritsens/Frank van Meurs och i min artikel, refereras olika vetenskapliga undersökningar om engelskans genomslagskraft i reklamen visavi ett modersmål. I dessa framkommer det att modersmålet i regel är emotionellt starkare och trovärdigare än ett främmande språk som engelska. Dessutom tillkommer förståelseaspekten, d.v.s att konsumenterna förstår engelska sämre än sitt modersmål. I vissa fall är det inte ens meningen att konsumenterna ska förstå engelskan; den fungerar bara som garnityr. I min artikel redovisar jag f.ö en undersökning som Demoskop gjorde på uppdrag av Sveriges Reklamförbund 2004 som med all tydlighet visade att intervjupersonerna föredrog svenska som reklamspråk.

Nu är det naturligtvis en öppen fråga om reklambranschen tar till sig resultat från vetenskapliga undersökningar.  Norska Språkrådet skrev i sin statusrapport 2012: ”Användningen av engelska i reklam bygger alltså mest bara på tro och inte på undersökningar, och denna tro tycks vara löst grundad.”

Du menar att frågan ”Har du någon gång köpt en produkt just för att reklamen varit på engelska?” leder till att den svarande dumförklarar sig själv, om den svarar ja. I så fall är nästa fråga, nämligen ”Har du någon gång avstått från att köpa en produkt eller tjänst för att den varit på engelska?”, lika dum. Båda frågorna är hämtade från den norska undersökningen och avser naturligtvis att mäta vilken betydelse språkfrågan har i samband med köp. I det första fallet svarade 61 procent nej och 9 procent ja och i det andra fallet svarade 70,3 procent nej och 13 procent ja. Svaren bekräftar än en gång de tillfrågade ungdomarnas indifferens i språkfrågan.

Det verkar som om du fäster större vikt vid undersökningens tillförlitlighet än vad vi själva gör.

Redaktionsgruppen genom

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Kunskapen om att det unika älvdalska språket finns och inte erkänns av den svenska staten sprider sig med raketfart över världen.   Nyligen inbjöds föreningen Ulum Dalska, som kämpar för detta avancerade och vackra språkets överlevnad av universi...

Växjö kommun har smyckat omgivningarna runt Växjösjön mitt i staden med fina konstverk, vilket är lovvärt. Om konstverket ”Pissed Elin” står följande att läsa på en sten bredvid:   ”Pissed Elin är konstnären Sara Möllers tolknin...

Söndagens svenskspråkiga sång   Anna-Lena Löfgren - Pröva dina vingar   Söndagens svenskspråkiga dikt   Sagan om humlan   Det är tidigt på morgonen. Solen har ställt sitt tält i en skogsbacke, och du går dit. Ser du våren, s...

      (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)   ...

  Förutom plattityder på engelska lyckas också reklammakarna stava "kreativt" på svenska.   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...