Russinknopp, dubbeltut, sandplutt, skalkramare, rynksjöpung... vad kan det vara för något? Underliga namn på underliga djur, skulle man kunna svara. Det är några exempel på djur som finns upptagna i senste volymen av Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna, avdelningen ryggsträngsdjur, lansettfiskar och broskfiskar. Grönhjon, raggbock och mindre timmerman är exempel från avdelningen Långhorniga skalbaggar.

Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna är ett bokverk som är unikt i världen, enligt vad som sägs på deras hemsida, läs mer här. Verket ges ut av Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet som av Riksdagen fått i uppdrag att kartlägga och beskriva Sveriges arter. Ett principbeslut att alla organismer som presenteras i Nationalnyckeln bör ha svenska namn ledde 2004 till bildandet av Kommittén för svenska djurnamn. Det är framför allt nordiska djurarter som kommittén arbetar med, men när det gäller fågelnamn har arbetet varit delegerat till Sveriges ornitologiska förening. Namn på växter ansvarar Svenska Botaniska föreningen för.

”Sverige har en rikare biologisk mångfald än vi trott” skriver Artdatabanken. Efter att ha tagit del av bara en liten bråkdel av Nationalnyckelns utbud av artnamn, kan man konstatera att svenska språket också har en rikare mångfald av artnamn, och möjligheter att bilda nya sådana, än vad många inser.

Artdatabanken och dess namngivningskommitté förtjänar en eloge för sitt föga uppmärksammade arbete med att berika svenska språket, tycker jag.

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

wzcp

28 december 2011 18:16

Intressant.Var det inte också två fågelkännare som gav svenska namn åt världens alla kända fåglar? Det måste ha varit ett tidsödande arbete, som dessutom följs upp med fler arter, förmodar jag, eftersom det upptäcks nya arter efter hand.

Nätverket Språkförsvaret

28 december 2011 20:14

Det stämmer, och det finns två tidigare inlägg om dessa ornitologer, här: http://sprakforsvaret.bloggagratis.se/2008/12/28/1230544-all-varldens-faglar-har-fatt-svenska-namn/ och här: http://sprakforsvaret.bloggagratis.se/2009/03/02/1444424-jordens-alla-kanda-fagelarter-finns-pa-svenska/

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I en artikel härförleden använde jag en uppgift om arvordens andel från en artikel i Örjan Martinssons blogg Tacitus.nu. Han hade nämligen skrivit: ” Endast 42,2 % av svenskans ordförråd utgörs av arvord. Resten är lånade från andra språk, främ...

Kristoffer Hultman skrev en C-uppsats, ”Engelska lånord i svenskan Tendenser i ungdomars bruk av engelska lånord”, vid Högskolan i Halmstad ht 2008, ur vilken sammanfattningen återges:                               Att engelskan påver...

    Facebookgruppen Språkförsvarets vänner har lanserat ett nytt gruppfoto som välkomnar besökarna.   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)   Nu hakar svenskarna på en kär norsk påsktradition: deckarläsning.   I Sverige förknippar vi kanske främst deckare av det lättsmälta slaget med sommar, sol och badstränder. I Norge, däremot, läse...

I en fotnot (nr 36) i Jenne Maes masteruppsats, ”Vadå Invandrare?!”, som behandlar svensk invandrarslang utifrån analyser av tre svenska författare, hänvisas till ett inlägg i Språkförsvarets nätdagbok.   Även om det bara är fråga om ...