Russinknopp, dubbeltut, sandplutt, skalkramare, rynksjöpung... vad kan det vara för något? Underliga namn på underliga djur, skulle man kunna svara. Det är några exempel på djur som finns upptagna i senste volymen av Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna, avdelningen ryggsträngsdjur, lansettfiskar och broskfiskar. Grönhjon, raggbock och mindre timmerman är exempel från avdelningen Långhorniga skalbaggar.

Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna är ett bokverk som är unikt i världen, enligt vad som sägs på deras hemsida, läs mer här. Verket ges ut av Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet som av Riksdagen fått i uppdrag att kartlägga och beskriva Sveriges arter. Ett principbeslut att alla organismer som presenteras i Nationalnyckeln bör ha svenska namn ledde 2004 till bildandet av Kommittén för svenska djurnamn. Det är framför allt nordiska djurarter som kommittén arbetar med, men när det gäller fågelnamn har arbetet varit delegerat till Sveriges ornitologiska förening. Namn på växter ansvarar Svenska Botaniska föreningen för.

”Sverige har en rikare biologisk mångfald än vi trott” skriver Artdatabanken. Efter att ha tagit del av bara en liten bråkdel av Nationalnyckelns utbud av artnamn, kan man konstatera att svenska språket också har en rikare mångfald av artnamn, och möjligheter att bilda nya sådana, än vad många inser.

Artdatabanken och dess namngivningskommitté förtjänar en eloge för sitt föga uppmärksammade arbete med att berika svenska språket, tycker jag.

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

wzcp

28 december 2011 18:16

Intressant.Var det inte också två fågelkännare som gav svenska namn åt världens alla kända fåglar? Det måste ha varit ett tidsödande arbete, som dessutom följs upp med fler arter, förmodar jag, eftersom det upptäcks nya arter efter hand.

Nätverket Språkförsvaret

28 december 2011 20:14

Det stämmer, och det finns två tidigare inlägg om dessa ornitologer, här: http://sprakforsvaret.bloggagratis.se/2008/12/28/1230544-all-varldens-faglar-har-fatt-svenska-namn/ och här: http://sprakforsvaret.bloggagratis.se/2009/03/02/1444424-jordens-alla-kanda-fagelarter-finns-pa-svenska/

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idrottens språk i tidningar såväl på riksnivå och lokalt blandar in i texterna engelska ord i allt större utsträckning.  Det finns ingen anledning att t.ex. för att ta ett av de mera gräsliga exemplen, coach i stället för ledare liksom team i stället...

Ibland går det åt rätt håll och man kan bli lite glad.   Läste en annons idag där en klädaffär i Stockholm har döpt om sig från Modedrive (vilket horribelt hybridmonster!) till Känsla och Smak.   Som sagt - man får bli glad för det lilla.  ...

Fössta Tossdan i Mass firas tack vare en ur dialektsynpunkt sällsynt lämplig kombination av ord innehållande det kontroversiella ljudet "rs".  Läs mer på denna Facebook-sida, som har stark anknytning till Småland.   (Denna nätdagbok är knuten til...

Det är väl stört omöjligt att tolka logotypen som att den syftar på "L" som i Läkemedelsverket'? Sträcker sig Läkemedelsverkets, ett statligt verk, befogenheter utanför Sverige?   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

  Måndagen den 2 mars publicerades återigen en helsidesannons på engelska i DN av Oatly.  Texten har ingenting att göra med Oatlys produkt, som lär vara någon slags havremjölk, och är i övrigt rent infantil. Texten kan sammanfattas på följande sä...