För första gången har världens samtliga 10 000 fågelarter fått svenska namn. Enligt TT har två ornitologer, Tommy Tyrberg och Lars Larsson, tagit fram förslag på svenska namn, som nu ska godkännas av Sveriges Ornitologiska Förening (SOF).

"Beresta fågelskådare har inte haft något behov eftersom de sedan länge använder sig av de engelska eller vetenskapliga namnen. Men för journalister, författare, översättare och resebyråfolk kommer säkert detta att vara mycket användbart" säger Anders Wirdheim på SOF.  Tidigare har bara runt en tredjedel av världens fågelarter fått svenska namn. Och bland de tropiska arterna är det bara ett fåtal som haft det, t ex struts och kondor. Men nu finns även exempelvis sumatrapåfågelfasan, madagaskargökfalk, julöspökuggla, svalstjärtad smaragd och scharlakanskronad barbett.

Detta berikar svenska språket, menar jag, även om nu dessa namn inte kommer att vara i var mans mun precis. Och man har verkligen tagit vara på svenskans möjlighet att bilda sammansatta ord - onekligen en praktisk finess i vårt språk.

Susanne L-A

 

Hillo

28 december 2008 10:37

Vilka underbara, sammansatta ord! Bara smaka på sumatrapåfågelfasan, madagaskargökfalk, julöspökuggla ... Jag gissar att, om dessa namn överhuvudtaget kommer i omlopp, vi får se hiskeliga särskrivningar på dem.

 

PW

8 januari 2009 12:24

Dessutom uttalas dessa sammansatta ord så njutbart tack vare den grava accenten.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

För att anknyta till nedanstående ledare i Svenska De-bladet (så kallad därför att dess medarbetarstab inte känner till skillnaden mellan de och dem):   http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/det-postmoderna-tillstandet-i-journalistiken_8186648.svd...

(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)   När ska man sätta ut kommatecken? Ska det vara stor eller liten bokstav efter kolon? Alla dina funderingar om skiljetecken får svar i nya ”Skiljeteckensboken”.   Skiljeteckensboken...

Svensk television erbjuder ett enda program med inriktning på litteratur. Ur språklig synpunkt är det en katastrof. Ofta talas det engelska under halva programtiden och när utländska författare intervjuas, sker det i regel på engelska istället för på...

Detta är ett utdrag från ”Språkrådets omvärldsrapport 2012”. Avsnittet är speciellt intressant för Språkförsvarets följare, eftersom Språkförsvaret har stått bakom många av de JO-anmälningar som omnämns. Fotnoter i den ursprungliga rappor...

"Strunta i Skavlan, kära Håkan" skriver Marie Björk i Arbetarbladet i en krönika om det outtalade kravet på att alla i Sverige ska kunna uttrycka sig ledigt och obesvärat på engelska. Hon utgår från ett avsnitt i TV-programmet Skavlan där Håkan He...