Direktlänk till inlägg 6 december 2009

Pedagogiska prognoser är aldrig säkra

Av Nätverket Språkförsvaret - 6 december 2009 15:51


I en replik i Svenska Dagbladet den 2/12 har Liss Kerstin Sylvén och Pia Sundqvist kommenterat artikeln ”Övertro på engelskans betydelse” . Huvudtesen i den senare artikeln var att en tidigareläggning av undervisningen i engelska i grundskolan i enlighet med Globaliseringsrådets och Folkpartiets ståndpunkter inte har någon avgörande betydelse för elevernas framtida kunskaper i engelska (eller något annat främmande språk för den delen). I det läget riskerar förslaget om engelskan redan i årskurs ett enbart att höja engelskans status än mera i det svenska samhället.


I artikeln hänvisade författarna, inklusive undertecknad, till Liss Karin Sylvéns avhandling från 2004. Liss Kerstin Sylvén/Pia Sundqvist bekräftar än en gång att forskningen är entydig vad gäller den s.k fritidsengelskans avgörande betydelse för utvecklingen av barns och ungdomars kunskaper i engelska. Det finns för övrigt en avhandling [1]av Rakel Österberg, i vilken hon hävdar att motivation är viktigare än begåvning vid språkinlärning. I vår artikel lyfts också båda dessa faktorer, d.v.s ”ungdomarnas eget intresse och graden av användning av engelska på fritiden”, fram som utslagsgivande. Dessa faktorer har också det gemensamt att de tidsmässigt inte är begränsade till skoltiden och också är avgörande för om eleverna kommer att kunna bibehålla, eller ännu hellre förbättra, sina kunskaper i ett givet främmande språk.


Liss Kerstin Sylvén/Pia Sundqvist skriver:


Vi menar dock att det måste vara en fördel om skolan kan haka på det intresse även yngre barn har, genom sina fritidsaktiviteter, för det engelska språket.  Ju tidigare skolan kan komma in och fånga upp detta, och därigenom utnyttja barns och ungdomars egen motivation för att lära sig språk (i detta fall engelska), desto mer effektiv borde (min fetstil) språkundervisningen kunna bli. Om barn tidigt blir medvetna om vilken potential kunskaper i ett annat språk har, så ökar chanserna dramatiskt att de senare väljer att även studera ytterligare språk.”


Notera att detta är en serie antaganden, en slags prognos, som fortfarande är obevisad och som inskränker sig till den tidsrymd som omfattas av barnens och ungdomarnas skoltid. En sådan prognos säger heller ingenting om i vilken utsträckning barnen och ungdomarna kommer att upprätthålla sina språkkunskaper efter avslutad skolgång. Det är inte ens säkert att man genom att fokusera på tidigareläggning av engelska har gjort en korrekt analys av huvudproblemen i engelskundervisningen i svenskt skolväsende. Om man ser till resultaten på TOEFL-testet (obligatoriskt språktest om man vill studera vid ett amerikanskt universitet) 2008, var danska, isländska, finska och norska studenter alla bättre än de svenska. Urvalet av studenter är naturligtvis slumpmässigt och representativiteten något osäker, även om undervisningsväsendet och utbildningsformerna i dessa länder är tämligen likartade. I inget av dessa fyra länder börjar eleverna läsa engelska redan i årskurs ett. Orsaken till att de svenska studenterna hamnar först på femte plats måste alltså sökas någon annanstans. Det mest intressanta resultatet står de finskspråkiga studenterna för. Finska är ju inte ens ett indoeuropeiskt språk. Förmodligen är förklaringen att Finland har ett erkänt effektivt skolsystem och att finskspråkiga studenter faktiskt också har läst svenska! Det finns inget som säger eleverna per automatik kommer att inse det inte räcker med att lära sig mer än ett främmande språk förutom modersmålet eller att de frigör sig från föreställningen att man klarar sig med engelska överallt i världen. Några sådana enkla orsakssamband existerar inte.


Dessutom finns det ett gemensamt problem för alla pedagogiska prognoser, nämligen att de börjar i fel ända. I stället bör man utgå från ”slutresultatet”, d.v.s analysera hur grupper av människor har lärt sig främmande språk, varför de har lärt sig främmande språk så pass bra som de har gjort och varför vissa har lärt sig många språk. När det gäller polyglotter tror jag att språkbegåvning är minst lika viktig som motivation, eftersom den förra avgör vilken tid man måste lägga ner på att lära sig ett nytt språk.


Den viktigaste bristen i Liss Kerstin Sylvéns och Pia Sundqvists replik är dock att de inte sätter förslaget om tidigareläggning av engelskundervisning i sitt samhälleliga sammanhang, nämligen engelskans ställning som högstatusspråk i Sverige, en frammarsch som främst skett på svenskans bekostnad, men även på andra främmande språks bekostnad. Om alla svenska elever börjar läsa engelska redan i årskurs ett, betyder det ju att engelska i princip är lika viktigt som svenska. Men detta har jag redan tagit upp i mina svar till Lena Ekberg och Hugo Lagercrantz.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



[1] Motivation, aptitud och strukturell utveckling. En studie av lingvistisk performans hos svenska inlärare av spanska L2, spanska som främmande språk – Stockholms universitet september 2008. Avhandligen är skriven på spanska, men med sammanfattning på engelska.

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 20 feb 08:00

  Möte: Hur mår svenska språket? Öppet möte i Malmö den 12 mars med gästanförande av Kalle Lind   Engelskan (och svengelskan) tränger ut svenskan på alltfler områden i samhället: i reklamen, i friskolor och högre undervisning, i radio och t...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 19 feb 21:30


  Också språkförsvarare   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 18 feb 11:50

Tyvärr kan bara ingressen återges. Artikeln ligger bakom en betalmur på Hufvudstadsbladet:   ” Affärsspråket för ett finskt företag som vill göra affärer i Sverige är självklart svenska, inte engelska. Det säger personer med erfarenhet av a...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 17 feb 12:28

Idag publicerade Oatly – tillverkare av en havredryck – en annons på ett helt mittuppslag i Dagens Nyheter. Annonsen bär rubriken ”Bonde söker bönder”. Oatly har tidigare gjort sig känt för att publicera infantil annonstext på...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 17 feb 08:00


(Texten är hämtad från Förenta Nationernas regionala informationskontor (UNRIC) för Västeuropas webbplats)       30.1.2019 – Det finns nästan 7000 olika språk i världen. Av dem anses över 2600 vara hotade, och många av de hotade språke...

Presentation

Omröstning

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”
 En text på svenska berör mig mest
 Båda språken berör mig lika mycket
 En text på engelska berör mig mest
 En text på ett annat språk berör mig mest
 Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra
 Det kan bara avgöras från fall till fall
 Vet inte

Fråga mig

120 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3 4 5 6
7 8 9
10
11 12 13
14 15 16 17 18 19
20
21 22 23
24
25
26
27
28 29 30 31
<<< December 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se