Direktlänk till inlägg 23 april 2009

Seminarium om språkanvändning i EU - 2009-04-21

Av Nätverket Språkförsvaret - 23 april 2009 19:37

 

Som framgick av bl a Språkförsvarets nätdagbok av den 16 mars hade EU-kommissionens Generaldirektorat för översättning inbjudit till rubricerat seminarium. Nedanstående noteringar gör inte anspråk på att vara höggradigt strukturerade eller djuplodande. Jag gjorde dem i första hand för min egen skull, men kom vid närmare eftertanke fram till att de kunde ha ett visst intresse även för övriga medlemmar inom vårt nätverk.

 

Ett antal ”tunga” föredragshållare hade knutits till seminariet, som leddes av Eva-Marie Ek och Bengt Samuelsson.

 

Moderatorerna gladde sig åt det stora antalet deltagare, samtidigt som de beklagade ett uppenbart ointresse från och därmed frånvaro av viktiga samhällsinstanser, såsom näringslivet, kultursektorn och företrädare för minoritetsspråken. Vi som hade infunnit oss var väl mest språkintresserade av olika dignitet.


Individuella anföranden


Först ut med sitt anförande var Marco Benedetti, generaldirektör vid EU-kommissionens generaldirektorat för tolkning. Han hade besökt Stockholm förra gången Sverige stod inför EU-ordförandeskapet, dvs för 8 år sedan.

 

Benedetti, som höll sitt tal på engelska (utan tolkning ;-), var mycket tydlig om vikten av flerspråkighet inom EU och därmed behovet av tolkning och översättning. Hans ovedersägliga tes är att om engelskan tillåts fortsätta sitt segertåg över Europa och världen så kommer i slutändan många nationaliteter att bli tvåspråkiga medan engelsmän och amerikaner blir enspråkiga istället, eller som han uttryckte det ”All Europeans will become bilingual, except for Anglophones, who are becoming monolingual.”

 

EU:s mål att alla förutom sitt modersmål bör tala två främmande språk ser han som utomordentligt önskvärt. Idag förlorar ca 11% av små och medelstora företag exportinkomster p g a dåliga språkkunskaper. Här citerade Benedetti den i Sverige välkände och omtyckte tyske förbundskanslern Willy Brandt, som hade sagt: ”Om jag vill sälja något till er, så kan jag göra det på engelska, men för att sälja något till mig müssen Sie deutsch sprechen.”

 

Mångspråkigheten är en verklighet vi lever med inom EU, med 27 medlemsstater och 23 officiella arbetsspråk, varav svenskan är ett. Så stor spridning på den språkliga kartan kräver motsvarande stor tolknings- och översättningskapacitet. Ett av skälen därtill är att lagar och regelverk som utfärdas av EU måste kunna förstås av alla medborgare på deras eget språk.

 

Hur står det då till med svenskan? Marco Benedetti uttryckte det så här: ”Patienten har varit mycket sjuk men återhämtar sig nu, om än mycket långsamt.” I klartext betyder det att Sverige sedan 2004 har sänkt sina tolkningskrav med 80% (!) En självskriven följd av detta blev att många frilanstolkar slutade och att tolkutbildningen i Stockholm upphörde. Det ser hoppfullare ut nu, men det är osäkert när vi ser ett positivt resultat. Är det tack vare det förestående EU-ordförandeskapet som Sverige nu ”tar sig i kragen”, för att nästa år återgå till sitt komaliknande tillstånd (min formulering)? Argumentet att alla förstår engelska håller inte. Olika referensramar och värderingar gör att européernas engelska skiljer sig åt i betydelsehänseende. Direkt tolkning är nästan alltid bättre.

 

Så långt Marco Benedetti.

 

Nästa talare var Anne-Marie Hasselrot från avdelningen för EU-språkvården inom Justitiedepartementet. Hon pekade särskilt på vikten av att lagtexter ska vara enkla och begripliga för gemene man. EU-texterna har fått – kanske inte helt oförtjänt – rykte om sig att vara otypiska, vaga och ordrika, men de kan också ge positiva infallsvinklar till svenska skrivningar och medföra bra förändringar Hon menade att det är en myt att EU-språket skulle vara krånglig och gammaldags jämfört med svenska lagtexter. Handboken Klarspråk har tillkommit just för att främja ett klart myndighetsspråk. Goda och kunniga översättare är en förutsättning för att EU-texterna når de svenska medborgarna i lättförståeliga versioner.

 

Olle Josephson, förre chefen för Språkrådet, numera knuten till Stockholms Universitet, talade inledningsvis om den kommande språklagen – 1 juli 2009. Den står sig bra även i ett europeiskt perspektiv, men vi skiljer oss något från anda länder genom att lägga större vikt vid modersmålet = invandrarspråk. Han är dock tveksam till att just denna vision har stora möjligheter till genomslag i Sverige och angav tre huvudskäl till sin pessimism:


  • enspråkstänkandet, som är djupt rotat i Sverige   
  • modersmålsföraktet samt den utbredda inbillningen att bra gymnasiebetyg i engelska och ett par språkresor till Brighton gör en person till en fullfjädrad uttolkare av det engelska språket
  • ekonomi (snålhet). Skolor spar in på modersmålsundervisning samt utbildning av tolkar till domstolar, myndigheter etc.

Olle talade med stort patos och skrädde inte orden när han kritiserade ovannämnda företeelser.


Nästa talare, Suzanne Mehrens från Skolverket, bekräftade engelskans starka dominans inom grundskole- och gymnasieutbildningen. 72% av gymnasieeleverna har avgångsbetyg i Engelska B. Trots allt är valet av flera främmande språk sakta stigande och då i ordningen spanska, tyska, franska.


Genrespråket, dvs undervisning på engelska inom olika ämnen, är inte utvärderat av Skolverket.  Med tanke på de på senare tid allt mer alarmerande rapporterna om det undermåliga i en sådan undervisning är detta ingenting mindre än en skandal! (min anmärkning). Susanne Mehrens talade mycket och alltför länge om väldigt lite, vilket i slutändan spräckte tidsschemat på ett graverande sätt.


Seminariets mest kontroversielle talare (kunde man utläsa av senare publikreaktioner) var svensk-amerikanen (hans egna ord) Marko Modiano från Högskolan i Gävle. Han höll sitt anförande på engelska, vilket han omtalade som en artighetsgest mot Marco Benedetti, oaktat det faktum att denne hade simultantolk vid sin sida under hela seminariet.


Modiano uppehöll sig inledningsvis vid motsatsförhållandet mellan brittisk och amerikansk engelska och hävdade att den förra omhuldades av den äldre generationen svenskar och den senare av ungdomen (vilket kanske inte är så förvånande). Han hade dock upptäckt att de båda varianterna i skolan blandas friskt av såväl lärare som elever. Enligt honom måste en ”euro-engelska” läras ut för att klara sig internationellt, lämpligen då en blandning av brittisk och amerikansk engelska.


Modiano ifrågasatte överhuvudtaget inte engelskans berättigande som det dominerande språket i världen/Europa. För honom var frågan bara vilken typ av engelska vi kommer att tala. Han hade noterat en stark amerikanisering sedan mitten av 1980-talet, vilket han hänförde till satellit-tv:ns intåg. I skolvärlden blev enligt honom amerikanska populärare för 6 år sedan. Det han kallar euro-engelska jämförde han med den postkoloniala engelskan i t ex Indien. (I Sverige är det väl fråga om prekolonialism då – min anm). Personen som talar denna variant måste identifiera sig som en annan person än den som talar sitt modersmål, enligt Modiano.


Debatt


Med en dryg halvtimmes försening kunde nu föredragshållarna ta plats på podiet och publiken ställa sina frågor.


Först med att begära ordet var Frank-Michael Kirsch. Han kritiserade det enkelspåriga i att låta engelskan ersätta ett flertal viktiga språk i undervisningen. Så hade inte bara ämneskurser i bl a tyska, franska, spanska och ryska försvunnit från en honom närstående högskola utan även språken som egna ämnen. Vidare påpekade han de dåliga kunskaperna i tyska språket, en katastrof då Tyskland är Sveriges största handelspartner. Hela 18% av Sveriges import kommer från Tyskland, medan bara 10% av svensk export går dit. Denna snedvridning skulle man kunna ändra på om tyskkunskaperna inom industri och näringsliv var bättre. Han anknöt här till det uttalande av Willy Brandt som Marco Benedetti hade citerat.


Näste man var Arne Rubensson. Arne är språkpilot för mellannordisk språkförståelse och vände sig explicit till Suzanne Mehrens från Skolverket med sitt krav om grannspråksundervisning i svenska skolan.


Nedan följer ett antal repliker under den tyvärr alldeles för korta debattens gång.


Marco Benedetti: Kostnaden för språkförståelse inom Europa är 3 euro per

medborgare, en skrattretande låg summa, kan man tycka.


Olle Josephson: Bättre skolpolitik skulle kunna förbättra språksituationen.


Marko Modiano nämner Finland, där invånarna vägrar lära sig svenska. När någon hävdar att viktiga ämnen som teknik och naturvetenskap får stryka på foten för engelska språket replikerar han med att studenterna måste få läsa vilka ämnen de vill. Han säger sig dock vara medveten om faran med att världen blir anglo-amerikansk.


Birgitta Englund från Tolk- och Översättarinstitutet gjorde en poäng av att hon talade svenska men inte för att vara oartig gentemot M Benedetti. Hon hade dock uppmärksammat tolken vid hans sida (leende från Benedetti). Englund informerade om att en utbildning för konferenstolkar är planerad till hösten, men sen kommer det naturligtvis att dröja ett tag innan dessa nya tolkar kan börja arbeta.  Englund kritiserade att man i den slutgiltiga versionen av språklagen hade tagit bort den viktiga meningen ”Den som företräder Sverige i Europeiska unionen ska använda svenska när tolkning erbjuds, om  det inte av särskilda skäl är lämpligare att använda ett annat språk”, vilket gör lagen tandlös på den punkten.


Marco Benedetti svarade på Marko Modianos tidigare inlägg att studenter naturligtvis ska få studera vad de vill. Barcelona-direktivet (modersmål + 2 främmande språk) är en rekommendation. Men engelska är inte nog! Flerspråkighet är berikande på fler områden än det språkliga. Det vet alla som kan flera språk.


Slutligen frågade en ung man från Terminologicentrum huruvida det från EU-håll finns generella riktlinjer för hur medlemsstater bör agera när det gäller språkstöd under ordförandeskapet, varpå M Benedetti (med beklagande?) konstaterade att så inte var fallet.


Nu hade debattiden tyvärr runnit ut och blivit en halvtimme kortare än planerat, p g a dålig tidshållning av några talare. Det kändes som om ämnet inte på långa vägar var färdigdiskuterat. Som en liten tröst lovade Bengt Samuelsson att ett nytt seminarium skulle arrangeras längre fram, och detta löfte fick vi nöja oss med.



Hillo Nordström


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 22 maj 14:49

Morten Mikkelsen rapporterar i Kristeligt Dagblad:   ”Af sparehensyn nedlægges undervisning i flere nordiske sprog på Københavns Universitet, ligesom samling af islandske skrifter risikerer at blive flyttet. Ifølge islandsk ambassadør vil I...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 21 maj 16:54

Idag publicerade iZettle, som sysslar med betallösningar,  helsidesannonser på engelska i såväl Dagens Nyheter som Svenska Dagbladet. Inledningsvis ställs i annonsen frågorna:   ”Where are we heading? Are we taking the fast lane to conformi...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 21 maj 00:09


  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 19 maj 08:00

 Hej!   Jag har reagerat över tvenne uttryck under det senaste året:  dels muntligt uttryck för tecknet @ , dels beteckningen HR-avdelning respektive HR-chef.   Ska det behöva vara så här?    Under vinterhalvårets tevetittande så har jag...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 18 maj 14:34

Av tradition besöker vi gärna Lund varje Valborgsmässoafton för traditionellt Valborgsfirande med "mösspåtagning". Så även i år. Vi samlas då tillsammans med hundratals andra Valborgsfirare på Tegnérsplatsen utanför AF-borgen för att lyssna både på k...

Presentation

Omröstning

Vad är ett ord? Lingvister diskuterar vad ett ord egentligen är. Vad anser du? Ett ord
 är det som omges av mellanslag i skrift
 är en sammanhållen betydelseenhet
 är en sammanhållen självständig betydelseenhet
 en samling språkljud, som uppfattas ha självständig betydelse
 består av ett eller flera morfem (minsta betydelsebärande enhet)
 är en självständig språklig enhet (del av mening) av språkljud eller en fixerad serie sådana
 är ett språkljud/en serie språkljud, som överför en betydelse utan att vara delbart/-a
 är språkljud, som syftar på något utanför sig självt, exempelvis verkligheten
 är ett språkljud, eller en samling språkljud, som kan kombineras i det oändliga
 är en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas eller skrivas
 en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas och som nedskrivet omges av mellanslag

Fråga mig

107 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3
4
5
6
7
8
9
10
11 12
13 14 15 16 17 18
19
20 21 22 23 24
25
26
27 28 29 30
<<< April 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se