Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 7 aug 20:15

Hej Språkförsvaret, tack för ert mail. Här kommer svaret från Liberalerna.


Vi har inte konkreta svar på alla frågor och svarar därför på ett mer allmänt plan. Liberalerna anser att det svenska språket är det språk som ska användas för kommunikation i Sverige. (För att förkorta vår text nämns inte de lagstadgade språkliga minoriteternas rättigheter i Sverige). I Liberalernas program för att återupprätta kunskapsskolan är åtgärder för att ge alla elever grundläggande kunskaper i det svenska språket avgörande.


Svenska språket ska användas för namngivning i Sverige och precis som Språkförsvaret ogillar vi när man använder engelska ord där det lika gärna kan användas svenska ord, men vi har inga planer på att beivra reklam med engelska ord eller förbjuda användningen.


I EU ska alla dokument och tal även fortsättningsvis kunna hållas på modersmålet. Det gäller att i alla sammanhang vara tydlig med det.


Att återupprätta kunskapsskolan genom att ge betyg i lägre åldrar, behålla och utveckla nationella prov, införa tydligare läroplaner som fokuserar på baskunskaper tror vi är avgörande för att vårda och utveckla det svenska språket. Att kraven för att komma in på universiteten sänks i allmänhet och till lärarutbildningen i synnerhet är förödande för det svenska språket. Universiteten ordnar idag grundläggande undervisning i svenska för att förkunskaperna är så dåliga bland studenterna. Idag krävs godkänt E för att komma in på lärarutbildningen.


Liberalerna har krävt att man ska ha höga betyg i det ämne man ska undervisa i. Det innebär att blivande lärare i svenska ska ha minst C för att komma in på lärarutbildningen. I vårt arbete för att minska segregationen är det svenska språket avgörande. Under lång tid har liberalerna ställt krav på att alla i Sverige ska kunna tala svenska. Redan 2002 presenterade dåvarande Folkpartiet ett integrationspolitiskt program där krav på svenska, d v s ett språktest, för att bli svensk medborgare ingick. Likaså fanns det ett förslag på en gemensam svensk litteraturkanon som alla borde läsa i den svenska skolan för att alla ska ta del av det svenska litterära kulturarvet.


Liberalerna ställer i det i november 2017 antagna integrationspolitiska programmet ett lång rad ytterligare krav på ökade kunskaper i svenska.


Så här skriver vi i programmet när det gäller svenskan så förstår ni hur stor tonvikt vi lägger vid det svenska språket för integrationen:


* Deltagandet i svenska för invandrare (SFI) är idag för lågt och deltagarandelen är lägst för dem som enbart har gått grundskolan i hemlandet. Bara var femte av dessa personer fullföljer SFI. Vi vill se tydligare krav att delta i SFI-undervisningen. Etableringsersättningen måste sänkas vid ogiltig frånvaro. Att delta i SFI ska vara en relevant motprestation för att få försörjningsstöd.


* SFI-undervisningen måste individanpassas mer utifrån varje individs kunskaper och förutsättningar. Undervisningen måste göras mer flexibel, till exempel genom kurser på kvällstid och på sommaren och här bör kommuner samverka mer. Personer som fått uppehållstillstånd men som är kvar på anläggningsboenden måste också få ta del av SFI-undervisning. Det ska vara enkelt att kombinera svenskundervisning med praktik och jobb. Kopplingen till arbetsmarknaden måste bli tydligare. Kommuner måste också erbjuda språkundervisning för föräldralediga.


* Att snabbt lära sig svenska är grunden för att klara skolan och komma in i samhället. Vi vill att alla nyanlända elever ska få extra undervisning i svenska. Nyanlända elever ska mötas av höga förväntningar och en undervisning som är anpassad till deras förkunskaper. Elevens kunskapsnivå ska kartläggas så tidigt som möjligt för att snabbt kunna delta i ordinarie undervisning. * Nyanlända elever behöver ofta mer tid för att nå kunskapsmålen och deras skolplikt ska därför kunna förlängas till 18 års ålder.


* Den elev som kommit till Sverige i sen ålder och precis startat sina studier i svenska i grundskolan riskerar att få svårt att upprätthålla sina svenskkunskaper under ett långt sommarlov utan kontakt med skolan och kamrater i skolan. Det finns därför skäl att titta närmare på vad en halvering av sommarlovet för nyanlända elever skulle innebära för att ge dem mer tid att läsa svenska under sommaren.


* För nyanlända elever i tonåren blir den totala skolgången ofta för kort för att hinna uppnå målen i grundskolans alla sjutton ämnen. Rektor ska därför ges större befogenheter att för dessa elever prioritera om i timplanen så att målen i första hand nås i de viktigaste basämnena, fr a svenska.


* Svenskundervisning ska ges redan under asyltiden liksom en obligatorisk samhällsorientering.


* Att frivilligt välja att bli medborgare i Sverige är det yttersta beviset på att man vill bli en del av vårt lands framtid. Vi menar att medborgarskapet är slutet på integrationsprocessen och inte ett steg på vägen. För att som medborgare kunna delta fullt ut i det svenska samhället behövs grundläggande kunskaper i svenska och om det svenska samhället. Medborgarskapets betydelse har förtydligats och ceremonier anordnas numera för att fira nya svenska medborgare. Genom att uppvärdera medborgarskapets betydelse ytterligare kan det främja integrationen. Ett språkkrav stärker medborgarskapets status och är en viktig symbol för principen om att i ett samhälle bör alla kunna kommunicera med varandra. Vidare är kunskaper om det svenska samhället nödvändigt för att fungera som medborgare.


* Vi vill därför införa ett språk- och samhällsprov i samband med ansökan om medborgarskap. Provet ska göras av vuxna, det ska vara gratis, kunna göras flera gånger och baseras framförallt på den samhällsinformation som getts under etableringstiden. Det handlar om att tydliggöra vilka principer som är centrala för vårt demokratiska, sekulära och jämställda samhälle liksom vilka rättigheter och skyldigheter varje individ har i vårt land. Syftet är att stärka medborgarskapets status, främja ett inkluderande samhälle där individen stärks och ökar sina möjligheter att bli en aktiv samhällsmedborgare.


Under våren presenterade vi en satsning på det svenska språket i förskolan. Bifogar en länk till en artikel i DS där vi utförligt argumenterar för förslaget:


https://www.dagenssamhalle.se/debatt/gor-forskolan-obligatorisk-nyanlanda-barn-21750


Ämneslärarföreningen för svenskalärare tillsammans med ämneslärarföreningen för andra lärare i andra ämnen hotades föra året av nedläggning när Regeringen och Skolverket föreslog att stödet till föreningarna skulle sparas in. Tack vare Liberalernas intensiva arbete beslutade en majoritet i riksdagen att förhindra beslutet och det drogs tillbaka. Ämneslärarföreningen i svenska är ett mycket viktigt organ för att vårda svenskan och undervisningen i svenska i skolan.


Med vänliga hälsningar,

Lars Granath

Utredare Utbildning-

Liberalernas parti- och riksdagskansli Riksdagen,

100 12 Stockholm

www.liberalerna.se 31/7 2018  


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 7 aug 20:00


Hur mår svenska språket?

1. En enhällig riksdag antog 2009 en språklag, som reglerar svenska språkets ställning. Hur ser ert parti på språklagen? Har språklagen motsvarat förväntningarna? Eller bör språklagen skärpas?


Svar: Ja, i huvudsak. Minoritetsspråkens ställning behöver dock följas upp. Svenskan lever och utvecklas främst genom dess användare samt en levande diskussion kring språket och dess utveckling.

2. Anser ert parti att det föreligger ett hot mot svenskan som samhällsbärande språk och att det sker domänförluster till engelskan, särskilt inom högskolan och affärsvärlden?


Svar: Svenskans ställning som samhällsbärande språk är stark. Engelskans inflytande är påtaglig inom högre utbildning, i affärsvärlden, men också i massmedia. Att upprätthålla språkvården, och samtidigt stimulera till språkets utveckling är viktiga uppgifter, inte minst för alla som använder språket yrkesmässigt. Men också för språkvårdande institutioner. Skolundervisningens kvalitet behöver höjas generellt, det gäller också undervisningen i svenska. En ökad kunskap i nordiska språk inom Norden språk är önskvärd.

3. Det har förekommit vid inrikesflygningar i Sverige att säkerhetsinstruktioner enbart har meddelats på engelska. Hur ser ni på detta?


Svar: Det är såklart rimligt att flygbolag vinnlägger sig om att alla passagerare förstår säkerhetsinstruktionerna, och om flygningen företas i Sverige är det minst sagt lämpligt att säkerhetsgenomgången också görs på svenska. Däremot har vi i dagsläget inga förslag om att skärpa lagar och regler på området.

4. Svenska ministrar har vid olika tillfällen hållit tal på engelska i Sverige utan att talen sedan har översatts till svenska. Hur rimmar detta med § 5 i språklagen?


Svar: Det ligger naturligtvis i ministerns intresse att vad vederbörande säger tillgängliggörs på svenska. Vi ser ingen uppenbar motstridighet mellan språklagens femte paragraf och att tal hålls på engelska. Den som inte förstår ett tal som hålls ska givetvis ha rätt att kontakta regeringen och efterfråga en svensk översättning. I dagens medieklimat finns dessutom goda förutsättningar att få tillgång till en översatt version av talet, vilket är positivt.

5. I SVT och Sveriges Radio förekommer det ibland att intervjuer på engelska översätts mycket knapphändigt. Många svenska medborgare, särskilt äldre, har bristande kunskaper i engelska, bland på grund av otillräcklig i undervisning i engelska i grundskolan, eller inte alls. Hur ser ert parti på detta?


Svar: Vi välkomnar att översättningar utförs så väl som möjligt. Vi ser dock få skäl att lagstifta i frågan. Däremot är det ytterligt viktigt att nödvändig samhällsinformation tillgängliggörs alla som behöver det på svenska.

6.  Hur stor plats anser ert parti att svenskundervisningen bör ta i grundskolan och gymnasieskolan, exempelvis procentuellt eller i antal timmar?


Svar: Den bör helst öka. Svenskundervisning, liksom samhällsinformation, till nyanlända bör göras obligatorisk. Vi har inget förslag om exakt antal timmar. Kvaliteten i undervisningen är minst lika viktig som antalet timmar.

7. Anser ert parti att det är rimligt med skattefinansierade skolor som undervisar på ett främmande språk (läs: engelska) i upp till 50 procent av tiden i grundskolan och i samtliga ämnen utom svenskämnet i gymnasiet?


Svar: Vi vill inte förbjuda undervisning på engelska och andra språk som inte är svenska. All språkundervisning gynnar språkkunskaper, inte bara i det språk som undervisas. Sverige ska vara ett öppet land som står sig väl i en hårdnande internationell konkurrens. Det finns ingen direkt motsättning mellan det och att undervisning bedrivs på fler språk än svenska i Sverige.

8.  Hur bör undervisningen i svenska för invandrare enligt ert parti organiseras på effektivast möjliga sätt?


Svar: Alla ska från dag ett ha möjlighet att börja lära sig svenska. För dem som har förutsättningar föreslår vi en satsning på 2,6 miljarder under kommande mandatperiod för att få nyanlända i arbete. 50 000 nyanlända som är särskilt motiverade ska få genomföra ett intensivt integrationsår. Det innefattar bland annat utbildning i svenska språket. Vi vill också se ökad valfrihet inom svenska för invandrare, och införa en SFI-peng. Genom att fler aktörer bidrar kan kvaliteten förbättras. Samtidigt behöver kraven som ställs på alla utförare vara tydliga.

9. Vad anser ert parti om kravet på grundläggande kunskaper i svenska för att kunna få svenskt medborgarskap?


Svar: Vi vill inte införa språkkrav för medborgarskap. Däremot är kunskaper i svenska av stor vikt för att bli en del av det svenska samhället. Kunskaper i svenska ska uppmuntras, men inte vara ett villkor för att vara svensk medborgare.

10. Anser ert parti att det är viktigt att svenskan överlever som ett fullödigt, vetenskapligt språk? Anser ert parti att svenskans ställning inom högre utbildning och forskning är tillfredsställande? Om inte vad bör göras åt saken?


Svar: Ja. Och svenskan har förutsättningar att vara det. Därmed inte sagt att all högre utbildning måste vara ensidigt svenskspråkig. Vi ser positivt på att studentlitteratur översätts till svenska. Men att kunskaper i flera språk kan vara behövligt inom högre studier och i vetenskapliga sammanhang är i sig inget negativt. En ökad förståelse för nordiska språk är viktigt för att värna och upprätthålla närheten och samarbetet mellan Nordens länder.

11. Anser ert parti att svenska högskolestuderande alltid ska garanteras rätten att följa undervisningen på sitt eget modersmål och att de ska kunna välja mellan svenska och engelska som undervisningsspråk?


Svar: Ska Sverige vara konkurrenskraftigt och en världsledande kunskapsnation är det viktigare att värna det svenska språket än hindra användandet av andra språk.

12. Anser ert parti att svenskans ställning i EU är tillfredsställande? Om inte, hur bör läget förbättras? Anser ert parti att svenska regeringsföreträdare och EU-parlamentariker i tillräcklig utsträckning använder svenska i alla EU-sammanhang där det är möjligt? 


Svar: Att svenska företrädare kan använda fler språk än svenska är i grunden inget negativt. Att kunna mer än ett språk gynnar generellt människors språkkunskaper. Det är viktigare att stimulera språkinlärning än att begränsa den. I EU används svenska språket och så ska det vara. I vilken utsträckning svenska ministrar gör det bör grunda sig på deras personliga språkfärdigheter. Deras uppdrag är i första hans att företräda Sverige, kan de utföra sitt uppdrag på mer än ett språk bör det vara tillåtet.

13. Allt färre svenska skolelever studerar idag stora EU-språk som tyska och franska. Är denna situation oroande? Om ja, vilka motåtgärder krävs i så fall?


Svar: Vi vill utvärdera situationen för att se om åtgärder behövs. Överlag har svenska ungdomar relativt goda förutsättningar att göra sig förstådda också i en europeisk kontext. Men liksom all utbildning behöver kvaliteten i undervisningen höjas.

14. I dag domineras i synnerhet det kommersiella tv-utbudet i Sverige av engelskspråkiga filmer och serier. Anser ert parti att denna situation är tillfredsställande? Om inte, bör den åtgärdas på något sätt?


Svar: Vi anser inte att politiken ska detaljstyra tv-utbudet.

15. Vissa offentliga institutioner, kampanjer, projekt, byggnader som DIGG (myndighetsförkortning), Hack for Sweden, Stockholm Waterfront, Mall of Scandinavia, efterleden Airport i stället för flygplats, och många fler har idag enbart engelska namn. Anser ert parti att det har betydelse om dessa namnges på svenska eller engelska? Vilken princip för namngivningsprincip bör tillämpas?


Svar: Vi ser det inte som en politisk fråga där lagstiftning eller tvångsåtgärder är önskvärda. Men givetvis kan den som har svenska som modersmål i allmänhet ha lättare att förstå namn som är på svenska.

16. Språklagen omfattar endast det allmännas, det vill säga myndigheternas, kärnverksamhet. Hur ser ert parti på att företag publicerar reklam eller varumärken enbart på engelska? Vilka effekter har detta på svenska språkets ställning? Är det önskvärt att beivra detta slags reklam?


Svar: Vi ser inget behov av att förbjuda reklam på andra språk än svenska. I grunden begränsar det också svenskan, som under århundraden utvecklats vid sidan av, och i samröre med, andra språk.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)




Svar från Centerpartiet 180723

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 7 aug 17:29

Språkförsvaret skickade ut en språkpolitisk enkät till samtliga riksdagspartier den 8/7 2018. Publiceringen av svaren inleddes idag den 7/8 2018 och svaren ligger i denna sektion. Publiceringen kommer att fortsätta fram till valdagen. Svaren kommer också att publiceras i denna nätdagbok från och med kl. 20.00 och fram till kl. 21.00 idag med 15 minuters mellanrum. Det är inte fråga om någon rangordning utan enbart kronologisk ordning (det tidigaste svaret kommer först). Syftet med denna publicering är att underlätta för medlemmar, sympatisörer och utomstående att kommentera de olika svaren.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 6 aug 08:00

(Insändaren publicerades under annan rubrik i Värnamo Nyheter den 4 augusti 2018)


Det kan ibland vara svårt att värja sig mot utländska ord och uttryck som importeras tillsammans med nya företeelser. Dessutom har vi alla dessa svenskar som tycker det är förnämt eller häftigt att använda engelska i tid och otid. Men vårt modersmål är alltid tydligare, vackrare och mer demokratiskt. Ett exempel är ”call center” som kan uppfattas som en adress varifrån lätta damer, s k call girls, kan rekvireras. För en redligare och mer inhemsk ordning föreslår nu Svenska datatermgruppen att vi istället använder ordet ”teletjänstcentral”.


På sin hemsida skriver Gislaveds kommun om något man kallar ENTER och man föreställer sig att hela världen följer med på hemsidan för denna lilla kommun i mörkaste Småland. Enter: Your way to Gislaved. Fast lite längre ner på sidan orkar engelskan inte med: Enter Gislaved: Till din tjänst…


Det visar sig att Enter Gislaved är ett kommunägt bolag med ansvar för näringslivsutveckling. Som samarbetspartner anger man Science Park, Living-gislaved och Business Gnosjöregionen. Den kommande hösten blir het, då man inbjuder hela världen till ”Frukostmöte 05 OKTOBER – Enter: Technology” med två uppföljare de kommande månaderna. Först betar man vid frukosten av ”Market” och sedan ”Tourism”. Man får hoppas att hågade amerikanska eller nigerianska företagare är bekanta med uttrycket ”frukostmöte” och att de fattar vad kommunfolket menar med att ”företagsklimatet förbättras stadigt”.


Denna vansinniga blandning av svenska och engelska är förstås lika tankeväckande som den är löjeväckande. Ingen kan väl på allvar tro att företag i andra länder lockas till Gislaved av denna rotvälska. Budskapet är istället ”modernitet”, att ”den fjärde industriella revolutionen” – som man skriver – redan är i full gång i kommunen. Genom språket vänder man ryggen åt den äldre generation som byggt upp regionens företag men som inte är så hemma på engelska. Har kommunen inte rätt att använda vilket språk man vill? Nej, det har man faktiskt inte! Enligt Språklagen (2009:600) gäller följande: ”Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt”. Därmed utestängs varje användning av andra språk än svenskan.


Exit svengelska!


Bo Alvberger

Medlem i Språkförsvaret


PS Svenska datatermgruppen nås via dataterm.termado.net


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 5 aug 16:15

Efter att ha läst Birgit Häggkvists ”Välkomna och please come in” har jag blivit mer uppmärksam på engelska ord som smygs in i en övrigt svenskspråkig text. Idag studsade jag därför till när jag läste följande rader i en artikel, som handlar om kvinnors situation i Iran, av Terese Christansson i Dagens Nyheter:


”Men när Beynaz krävde sin dowry – pengar som utlovas vid giftermålet och som ska betalas vid skilsmässa – blev han som ombytt.”


Men engelskans dowry är detsamma som svenskans hemgift.


Varför skriver då Terese Christiansson dowry? Några teorier:


1. Hon tror att det är ett persiskt ord, som inte går att översätta till svenska. Hon har förmodligen använt en engelsktalande tolk när hon intervjuade Beynaz.

2. Hon läser så många engelska texter att hon har glömt bort vad det heter på svenska.

3. Hon vet inte att fenomenet också har existerat i Sverige.

4. Hon anser att dowry är ett bättre eller finare ord, eller mer heltäckande, än hemgift.


Egentligen är det naturligtvis bara hon själv som vet varför hon skriver dowry.


Hemgift i detta sammanhang innebär att brudens föräldrar förser bruden med viss egendom eller en summa pengar, som hon tar med sig i boet i samband med giftermålet. Vid skilsmässa ska hemgiften återbetalas (!) till bruden och/eller hennes föräldrar. Det är en garanti mot att hon inte står på bar backe vid skilsmässa. I Indien har det på senare år gått inflation i hemgifternas storlek; brudgummen och hans föräldrar kräver en allt större hemgift. Det betyder att om att kvinnan hotar med skilsmässa riskerar hon i vissa fall att råka illa ut.


Wikipedia har en artikel om hemgift liksom om dowry. Dowry är inlånat i engelskan via franskan – dowarie - och stammar ytterst från latinets dotarium.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 5 aug 08:00

(Artikeln har tidigare publicerats under andra rubriker i Dala-Demokraten den 2/8 och i en förkortad version i Sundsvalls Tidning den 3/8)

 

Redan för sexton år sedan i samband med riksdagsvalet 2002 lanserade det dåvarande Folkpartiet förslaget om krav på språktest inför svenskt medborgarskap. Inför årets riksdagsval har Liberalerna fått sällskap av såväl Moderaterna som Sverigedemokraterna. Både Kristdemokraterna och Socialdemokraterna har talat om att skärpa kraven på nyanlända att delta i undervisning i svenska.


Det är i och för sig inget principiellt fel att ställa språkkrav i samband med en medborgaransökan. Kärnfrågan är motivet och vad man hoppas uppnå med ett sådant krav. Utgår de nämnda partierna från att en växande andel av invandrarna medvetet inte bryr sig om att lära sig svenska och att de därför behöver en piska, alternativt en morot, för att skärpa sig? Vilka undersökningar visar i så fall detta?


Jag tror att det överväldigande flertalet invandrare i Sverige (och i alla andra länder) inser att de måste lära sig mottagarlandets språk fortast möjligt för att komma någonvart i det svenska samhället. De enda som klarar sig ganska långt utan den inställningen är engelsktalande och en del invandrare, som kan bosätta sig i förorter med koncentrationer av landsmän. Men sådana förorter finns det inte så många av i Sverige. Jag tror helt enkelt – grundat på erfarenhet – att antalet invandrare som inte vill anstränga sig för att lära sig svenska är försvinnande litet. Däremot finns det första generationens invandrare, som har svårt att lära sig svenska, särskilt skriftspråket, beroende på hög ålder, bristfällig skolunderbyggnad eller rentav analfabetism, enspråkighet etcetera.


Enligt 1997 års medborgarskapskommitté fanns det 17 länder, som tillämpade olika språkkrav i samband med medborgarskapsansökningar. Det finns ett antal länder i Europa, som tillämpar olika språkkrav i samband med ansökningar om permanent uppehållstillstånd eller medborgarskap, som exempelvis Danmark, Finland, Island, Norge, Tyskland, Storbritannien, de baltiska staterna med flera. I en rapport till Globaliseringsrådet 2008 jämförde de båda samhällsvetarna Dan-Olof Roth och Per Strömblad femton länder med språkkrav och fyra utan. De kunde inte påvisa några effekter åt endera hållet vad gäller invandrares språkkunskaper eller integration.


Det är en grannlaga uppgift att formulera språkkrav, som varken är för rigida eller meningslösa, och som anger "rätt" kunskapsnivå. Vad innebär det att behärska svenska? Var går gränsen? Alla gränser är mer eller mindre subjektiva.


Det finns flera språkkravsmodeller att välja mellan. USA-modellen innebär att den som söker medborgarskap ska kunna ett femtiotal enkla ord, däribland namnet på sex sekulära helgdagar och två presidenter (Washington och Lincoln). Ordlistan finns tillgänglig i förväg. Detta är meningslös symbolpolitik, men ändå intressant. Myndigheterna räknar i praktiken med att immigranterna ändå kommer att lära sig engelska; om inte, får de skylla sig själva.


Den danska innebär att den som ska bli medborgare måste ha så goda kunskaper i nationalspråket att vederbörande verkligen kan göra sig gällande på det, det vill säga B2-nivå enligt Europarådets färdighetsskala. Det innebär ungefär samma färdigheter som hos en infödd med godkända betyg från avslutad grundskola. En sådan modell, som kanske en del etniska danskar egentligen inte skulle klara, riskerar att bli en utsorteringsmekanism.


Den norska modellen innebär att den som inte kan dokumentera goda norskkunskaper har rätt och plikt till 650 timmars norskundervisning. Däremot finns det inget krav på viss nivå efter de 650 timmarna. Dessutom finns det en möjlighet att göra en språktest, ett snabbspår för dem, som kan lära sig norska snabbare. Den tyska modellen liknar den norska. I regel består den av 600 timmars tyskundervisning och en efterföljande integrationskurs på 100 timmar, som avslutas med en ”Deutsch-Test för Zuwanderer” (DTZ). Enligt Frankfurter Allgemeine Zeitung klarade 48,7 procent av deltagarna 2017 färdighetsnivån B1, vilket ungefär motsvarade årskurs 6. Övriga deltagare uppnådde alltså lägre resultat.


Enligt min mening är den norska modellen att föredra. Den är utformad ur såväl ett rättighets- som ett pliktperspektiv utan att ange en förväntad färdighetsnivå, som ändå är mer eller mindre subjektiv. Det är en rättighet: om modellen blir verklighet i Sverige, är det högst osannolikt att den skulle leda till att deltagarnas kunskap i svenska försämras. Det är en plikt, såtillvida att svenska språket enlig Sveriges språklag 5 § är samhällets gemensamma språk. Dessutom är det fråga om en motprestation; speciellt asylinvandrare erhåller ekonomiskt stöd från samhället fram till dess att de kommer i arbete och som medborgare erhåller de full rösträtt och diplomatiskt skydd vid utlandsresa. I den norska modellen ingår alltså ett slutprov för den som inte vill – eller behöver – följa undervisningen. Man behöver faktiskt inte följa reguljär undervisning för att lära sig svenska. Det är fullt möjligt att lära sig svenska på egen hand; det bästa sättet är att samtidigt skaffa sig en svensk partner. Den norska modellen desarmerar förmodligen också hela problemkomplexet.


Observera att ingen idag är förhindrad att läsa svenska som andraspråk. Det finns alla möjligheter till formell undervisning. Det finns ingen hake på detta område. Man kan naturligtvis alltid diskutera undervisningens kvalité, men de största förståsigpåarna i denna fråga brukar sakna egen erfarenhet av området.


Det är märkligt att vissa partier lägger ner sådan energi på att formulera språkkrav på vissa invandrare, samtidigt som de är beredda att ge frikort till engelskspråkiga invandrare, engelskspråkig undervisning och engelskspråkiga beteckningar. De accepterar engelskspråkiga chefer (exempelvis Karolinska), som inte talar svenska. En partiledare som Ulf Kristersson kan föreslå att Sverige ska rekrytera engelskspråkiga lärare i andra ämnen än engelska vid en tänkt framtida lärarbrist. En stockholmspolitiker som Anna König Jerlmyr tycker att det vore bra om Internationella Engelska Skolan, som har 50 procent av undervisningen på engelska i grundskolan och 90 procent på gymnasienivå, startar en skola i det invandrartäta Rinkeby. Enligt forskning blir eleverna i IES marginellt bättre i engelska, men sämre i svenska, jämfört med elever i den kommunala skolan. Två ministrar, såväl försvars- som utrikesministern, håller tal på engelska på svensk mark, men uraktlåter att se till att talen översätts till svenska så att alla svenska medborgare kan läsa dem. Den nyskapade Myndigheten för digital förvaltning förkortas DIGG (efter digital governance) och ett samarbetsprojekt mellan ett stort antal myndigheter får heta Hack for Sweden.


Det är inte invandrarspråken, som hotar det svenska språkets ställning utan engelskans expansion i tid och otid. För de etablerade riksdagspartierna tycks hotet från engelskan representera en blind fläck. Först när invandrare i Sverige i än större omfattning lär sig engelska i stället för svenska kan de inlemmas i ”hotbilden” mot svenska språket.


Per-Åke Lindblom

30/7 2018


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 4 aug 08:00

I går publicerades en presentation av Birgit Häggkvists bok "Välkomna och please come in" i denna nätdagbok. På sidan 159 tar hon också Språkförsvaret i försvar:


"Jag tror exempelvis inte att DN-journalisten Sanna Torén Björling skulle låta det passera utan besk kommentar om en grupp unga kvinnors åsikter avfärdades med hänvisning till kvinnornas ålder. Men när hon själv karakteriserar de åsikter som förs fram i nätverket Språkförsvarets antologi Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring, som ' seniora herrars gnäll' (DN 4/3 2013) räknar hon uppenbarligen bara med likes."


Språkförsvaret omnämnde Torén Björlings recension i denna nätdagbok, men uttryckte aldrig några åsikter om hennes kön, ålder eller intellektuella kapacitet. Hon kommer också att bli äldre för var dag som går.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Presentation

Omröstning

Antag att du besöker en dam- eller herrklädesbutik i ett köpcentrum någonstans i Sverige och det visar sig att personalen enbart är engelsktalande (fallet utgår från verkliga exempel). Den kan inte, eller vägrar att, kommunicera på svenska. Vad gör du?
 Jag vänder på klacken och går
 Jag tar reda på varför den inte kan, eller vill, kommunicera på svenska
 Jag kritiserar denna brist på service och går
 Jag protesterar skarpt och går
 Jag bryr mig inte, talar engelska och fokuserar på mitt köp
 Jag anser att butiken bestämmer över sitt eget försäljningsspråk
 Jag anser att det är ett lovvärt initiativ
 Jag ser det som ett uttryck för att butiken verkligen är internationell
 Jag fullföljer ett köp bara om jag verkligen behöver varan
 Jag fortsätter att tala svenska och köper/eventuellt/ det jag behöver.

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6
7
8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se