Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 21 feb 14:52

Gustav Olsson rapporterar i Dagens Nyheter i dag. Artikeln kan inte länkas just nu:


”När Stockholmsprovet infördes 2011 var tanken att undersöka om grundskolorna delar ut glädjebetyg. Genom att jämföra provresultat i början på gymnasiet, med betygen från nian blir det tydligt vilka skolor som är generösa och vilka som är restriktiva med sina betyg.


Elever från Futuraskolan International Stockholm var bland de som presterade sämst i förhållande till sina grundskolebetyg. Skolans före detta elever skrev 8,7 poäng lägre på provet är förväntat. Stora avvikelser hade också elever från Pops Academy och Internationella engelska skolan i Kista och Älvsjö.


- Ibland kan man se att skolorna bara finns med ett år. Då är det ofta bara tillfälligheter. Men om det är år ut och år in får man anta att något i betygssättningen skaver. De bör tänka om i sin betygssättning, säger Lotta Edholm.”


Det bör noteras att tre av de nämnda skolorna är engelskspråkiga friskolor. Det framgår inte på webbplatsen vilket undervisningsspråk som används på Pops Academy, som för övrigt ingår i Academedia-koncernen. Däremot skryter Pops Academy med sina betygsresultat på webbplatsen.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

ANNONS
ANNONS
Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 19 feb 11:41

Göran Lund skriver på Språkförsvarets vänner idag:


”SVT-nyheterna i morse, angående tillfälligt minskad import från Kina (skönt att slippa mer skit från Wish, tycker jag):

-’Vad skulle kunna vara ett worst case scenario?’

Jag skulle föredragit ’Vad är det värsta som kan hända?’, men det är förstås häftigare på engelska."


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 18 feb 16:27

Maria Ludvigsson skriver i dagens SvD:


"Sverige som land, Sverige som hem eller Sverige som en mental gemenskap klarar sig utan ett eget flygbolag. Även utan en gemensamt antagen och fastslagen definition av vad som är svenskt och inte. Men utan vårt språk blir det svårt. Tanken på att behöva lämna sitt modersmål och resten av livet tala någon annans språk, att aldrig vara hemma i orden, är otrevlig.


Att lära sig svenska är kanske det enda som spelar roll för att hitta in till den där gäckande tillhörigheten. Theodor Kallifatides har beskrivit detta bättre än någon annan. Han kom till Sverige från Grekland, ett land med ärorik kulturhistoria, var främmande i svenskan men erövrade det och blev författare.


Han förklarade i en intervju på denna sida (19/8-17) att ett språk måste ha absoluta regler. Det måste finnas rätt och fel för att språk ska gå att lära sig. 'Språkligt godtycke är inkörsporten till barbariet', sade han. 'Vem kan orientera sig om det inte finns rätt och fel? Bara den invigda, den som redan kan.'”


Theodor Kallifatides fick för övrigt Språkförsvarets pris 2016.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 17 feb 19:48

The Language Nerds skriver på sin webbplats:


”Den tid det tar att lära sig ett språk är något som alla studerande tar hänsyn till innan de beslutar sig för att lära sig ett visst språk. För att hjälpa dig att fatta ett tidseffektivt beslut sorterade The Foreign Service Institute (underställt USA:s utrikesdepartement – min anmärkning) stora språk runt om i världen i fem svårighetsgrupper beroende på deras skillnader till engelskan.”


 

Det som förvånar är tyskans och de romanska språkens placering. Det skulle alltså ta knappt ett halvår för en genomsnittlig amerikansk UD-anställd att lära sig de tre nordiska språken, danska, norska, svenska och nederländska liksom de romanska språken. Gäller det omvända för dem som talar ett romanskt språk? Talare av romanska språk brukar inte tillhöra de internationella tio-i-topp-testerna i fråga om kunskaper i engelska.  Däremot beräknas det ta 30 veckor att lära sig tyska. Varför? Vilka är svårigheterna med tyskan? Genus- och kasussystemet? Hjälpverbens placering i bisatser?


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 16 feb 21:16

Karin Pihl skriver i Göteborgs-Posten:


”Den där SAS-reklamen, som hävdar att skandinaver inte har någon kultur, var ju fånig. Varför skulle alla andra länder och regioner ha en kultur men inte vi? Så unika är vi trots allt inte. Men reklamen ställer ändå en intressant fråga. Vad är skandinavisk kultur? Finns det en sådan?”


Även om den politiska splittringen i Skandinavien inleddes redan på vikingatiden, skedde en temporär förening under Kalmarunionens tid. Språken i Norden utgår alla från fornnordiskan, dansk tunga, med undantag för finskan och samiskan, och danska, norska och svenska är fortfarande sinsemellan förståeliga. Böndernas ställning har också varit stark bland flertalet nordiska folk. Kulturen i de nordiska länderna präglas dessutom fortfarande av protestantismen.


Många svenskar tror att Jantelagen är typisk svensk, men den skrevs av en norrman, Aksel Sandemose, som växte upp i Danmark. Att Jantelagen är gångbar över de nordiska statsgränserna är väl ett uttryck för skandinavismen?


Läs vidare här


Peter Pierrou


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 15 feb 19:11

Det svenska företaget Klarna kommunicerar med svenska folket på engelska. Helsidesannons idag i DN.


 


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Presentation

Omröstning

Vilken hälsningsfras, om någon, använder du när du kontaktar en privatperson per brev eller mejl för första gången?
 Hej
 Hej + förnamn
 Hej + förnamn + efternamn
 Bästa/bäste + förnamn
 Bäste/bästa + förnamn + efternamn
 Käre/Kära + förnamn
 Kära/käre + förnamn + efternamn
 Bara förnamn
 Förnamn + efternamn

Fråga mig

124 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2020
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se