Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 26 jan 08:00

Webbplatsen har haft 139 besökare per dag och nätdagboken 271 under 2018, det vill säga 410 besökare sammanlagt per dag. Hur många som dagligen besöker Språkförsvarets vänner på Facebook vet vi inte.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 25 jan 12:28


 

 Varför referera till engelska gällande information om en svensk skoltävling?


Om utrikiska anses behövas, vilket jag inte anser, kunde man i alla fall vara lite originella och använda sig av till exempel tyska eller franska.


Också språkförsvarare 

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 24 jan 16:28

Artikeln "Svenska språket är hotat i skolan" finns nu i komprimerad form på YouTube - se https://youtu.be/FkkJluwgzc0


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 24 jan 08:00

Alltsedan friskolereformen 1992 har det varit möjligt att starta skattefinansierade språkbytesskolor i Sverige med Internationella Engelska Skolan (IES) i spetsen. Skolförordningen ger dessa skolor rätt att bedriva undervisning på engelska upp till 50 procent på grundskolenivå och upp till 90 procent på gymnasienivå.


Språkbytesskolornas verksamhet går stick i stäv med språklagens (2009) intentioner om att svenska är huvudspråket i Sverige, samhällets gemensamma språk och att det ska kunna användas i alla samhällssituationer.  Engelska som första undervisningsspråk undergräver svenskans ställning.


Sverige har en gång haft ett nationellt likvärdigt och effektivt utbildningsväsende upp till gymnasienivå. Förutom att språkbytesskolornas verksamhet försvagar det svenska språket, spär den dessutom på segregationen, genom att barn från olika samhällsgrupper och etnisk bakgrund delas upp mellan olika skolor. De svenska skolresultaten har sjunkit kraftigt i internationella mätningar på senare år. Dessutom har forskning visat att språkbytesskolornas verksamhet bara ger marginellt bättre kunskaper i engelska men sämre kunskaper i svenska.


Internationella Engelska Skolan påstår att engelskan är nyckeln till världen, att IES rekryterar världens bästa lärare och att betygssättningen är rättvis. Tvärtom är det mångspråkighet, inklusive kunskaper i engelska, som ger spetskompetens. IES betalar märkligt nog bara genomsnittliga svenska lärarlöner till sina lärare, trots att de är världens bästa. IES tillhör också de skolkoncerner som kritiserats för betygsinflation, något som är djupt orättvist mot andra elever.


Internationella Engelska Skolan har inbjudits till detta möte, men tackat nej till att delta.


Inledare: Johan Enfeldt, Raoul J. Granqvist, Olle Josephson, Olle Käll och Liss Kerstin Sylvén.

Plats: Beskowsalen, ABF-huset, Sveav. 41, Stockholm

Tid: 26 januari kl. 13.00 – 15.00

Inträde: 50 kronor


Språkförsvarets styrelse


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 23 jan 21:15

Jag tittade just på DN:s bioannonser i dag, 23.1 Där hittar jag c:a 30 titlar på engelska och c:a 12 på svenska. När jag skriver "c:a" är det för att det ibland är svårt att avgöra vad som är svenska: vad är en grinch?, Sune vs Sune kunde ju hetat Sune mot Sune etc.. Majoriteten av de svenska tycks röra barnfilmer, som givetvis även de kan ha helt engelska titlar. Filmer på annat språk än engelska kan få svenska titlar, men ibland kan även de av obekant anledning få en engelsk titel, som t.ex den nu aktuella utmärkta japanska filmen Shoplifters.


Är det så att det på svenska inte finns begrepp som täcker Wife, Book, Bookshop, A star is born, Black klansmen, Cold war, First man, Girl, Sunset etc.?


Ibland kan det, medger jag, vara problematiskt. Vice t.ex., handlar om vicepresidenten Dick Cheney och inte om synd, men den kunde ha fått heta Vicepresidenten, det borde väl vara lika säljande. Skulle man gå på en film som hette Frun, makan eller hustrun? Men det är ju just vad det betyder på engelska, och det har tydligen inte hindrat filmen från framgång.


Den franska film, som på svenska fått den helt obegripliga titeln Beskyddarna och på engelska The Guardians, heter på franska Les Gardiennes, och handlar om (jag har själv inte sett den ännu) driftiga franska kvinnor som tar över skötseln av lantbruk etc. under första världskriget. Substantivet kommer ju av verbet garder, vars grundbetydelse är vakta, behålla. Kvinnorna säkrade gårdarnas fortbestånd och den kvarvarande familjens uppehälle i sina mäns frånvaro. Det finns inget vettigt ord på svenska som skulle täcka begreppet, men Beskyddarna leder ju i alla fall tankarna i fel riktning.


Sammanfattningsvis kan man nog i alla fall säga att filmimportörerna (som inte är så många) gör saken väldigt lätt för sig genom att behålla den engelska titlarna.


Hälsningar


Göran Tegnér

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 23 jan 17:00

Jag lyssnar regelbundet till spanarna och tycker det är ett av de bästa programmen i P1.


I fredagens program användes många engelska uttryck, helt i onödan, i tron att det är fint med engelska. När engelska ord/uttryck används då någon pratar svenska störs jag som lyssnare och jag tappar sammanhanget.


I fredagens program pratade Maja Aase om några nya keramikstudior i Stockholm som har engelska namn. Hon nämnde två stycken med tillägget "lite ballt också". Jag tycker inte det är särskilt "ballt" att använda engelska namn/benämningar i Sverige, snarast töntigt.


Senare i samma program pratade Johan Hakelius om "do it yourself" istället för "gör det själv" samt "don't do it yourself" istället för "gör det inte själv" och upprepade de engelska orden ett flertal gånger. Dessutom pratar han om "nanny", men blir tack och lov genast rättad av Ingvar Storm, som säger "barnflicka".


Tack Ingvar Storm. Du föll inte i fällan. Konsekvent använde du svenska benämningar istället för de engelska uttrycken som användes av spanarna.


När engelska ord/uttryck används när man pratar svenska störs jag som lyssnare och jag tappar sammanhanget.


Hälsningar

Anders Bodén

Stockholm


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 23 jan 12:03

Hejsan,


efter 35 år utomlands återvände jag till Sverige. Det språk jag hör idag är för mig inte svenska.Läste nyss en debattartikel  i Metro av Anders Bodén och Håkan Söderberg. Kände inte till er organisation men tack för att ni finns.


I debatt artikeln saknade jag att de inte nämnde de s k ”orden” (stönanden) ehhh och öhhh  ( som används  3-4- ggr i varje mening- lyssna på programledaren Skavlan) som nu tydligen blivit ”praxis” i det svenska  talande språket.Vi vet att man amerikaniseras totalt i Sverige men det är ingen ursäkt.


 Förutom alla påhittade ord som ”somrig”, ett ”tänk”,  m fl är svensk TV en skam för vårt språk. De kan varken skriva rätt eller tala ren svenska  utan slarvar fram  orden .Okunnigheten  och dekadansen breder ut sig i Sverige  och  fortsätter denna s k ”trend”, så kan vi snart återvända till träden!!!


För mig är dagens svenska samhälle och dess språk ett typexempel på dekadans och disrespekt. Av den anledningen håller jag mig inne och lyssnar på  radions utländska stationer. Min svenska är idag tydligen oförståelig för åtminstone de få  personer jag försökt inleda en konversation med.


Återigen, ett stort TACK för att ni kämpar vidare MOT AMERIKANISERAD IDIOTI, VULGARITET, LÄTTJA, NAIVITET, SLARV OCH OKUNSKAP. Idag borde man stava Sverige  SVÄRGE!!!!


Vänligen


L´ENFER SUEDOIS

 

Pensionär 77 år som lärt sig SVENSKA  och inte LÄTT SVENSKA (TV) eller SVENSKA FÖR INVANDRARE. Kom själv hit 1946.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 23 jan 08:00

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”
 En text på svenska berör mig mest
 Båda språken berör mig lika mycket
 En text på engelska berör mig mest
 En text på ett annat språk berör mig mest
 Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra
 Det kan bara avgöras från fall till fall
 Vet inte

Fråga mig

120 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2
3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se