Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 1 april 14:18

Språkförsvarets pris för år 2018 har efter en medlemsomröstning tilldelats Björn Ranelid med följande motivering:


I ”Guld i strupen” beskriver han sig själv som ”Herden som vaktar orden”. Och det är inte nog med att han vaktar orden, han är också skaparen och innovatören av metaforer och aforismer. I Ranelids språkliga värld väger språket med alla sina nyanser tungt och lätt på samma gång. Tungt eftersom varje ord ska klinga dånande och kraftfullt hos lyssnaren – och lätt för att färdas med läsaren och lyssnaren över kontinenter och tid med tankens hastighet.


Ranelid är också oförbehållsamt skoningslös mot det han kallar slapphet och slarv i språket, mot dem som förvandlar språket till ”en kloak och container.” ”De som är papegojor” och ger ifrån sig betydelselösa läten. För Ranelid är språket kött och blod och har en omisskännlig stil. ”Ranelidska” har med tiden blivit ett eget begrepp som vidgar och skänker nya toner och färgskiftningar till vårt svenska språk.


Prisceremonin äger rum i Palmesalen, ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm, kl. 14.30 lördagen den 14 april.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 31 mars 08:00

 

Språkförsvarets syskonorganisation i Tyskland, Verein Deutsche Sprache, har utkommit med en ny bok. En av skribenterna, Olle Käll, är styrelseledamot i Språkförsvaret. Ulla Weinrich skriver i en kort presentation på Facebook:


"Deutsch wird in der ganzen Welt gelernt, gelehrt und geliebt. In diesem Buch schreiben Menschen aus fünf Erdteilen darüber, aus Nord- und Südamerika, Afrika, Asien und Europa.


Weil Tausende von Menschen im Ausland einfach die Präzision und Ausdruckskraft der deutschen Sprache lieben, sind sie Botschafter der deutschen Sprache!"


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 29 mars 19:14

Med långa mellanrum dyker det upp en svensk webbplats där skaparna har förstått att hela teckenrepertoaren från Unicode kan användas för att registrera en webbadress.


Adressen https://värmepump.se med sekundär adressen varmepump.se, fungerar precis som språkförsvaret.se/sprakforsvaret.se!


Dagens guldstjärna!


-cj

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 29 mars 18:36

I ett långt nyhetsinslag diskuterade SVT:s USA-korrespondent Carina Bergfelt om president Trump hade tappat det. Hon tog också upp frågan om ifall man på olika håll i landet uppfattat det som om presidenten verkligen tappat det.


Just när man började undra om det handlade om ett hårspänne, kom insikten att vi tittare ställts inför en översättning av det engelska uttrycket lose it, som tidigare brukade heta lose your head, dvs tappa koncepterna, förlora kontrollen över tankar och agerande. Sådana översättningslån vimlar det av men ibland översätts inte alls. En meteorolog meddelade att ”temperaturen droppar”…


Trycket från USA och engelska språket verkar på oss alla. Mest lättstyrda verkar journalisterna vara. Storbritanniens premiärminister har ett förnamn som förekommer i många andra länder och där bokstaven ”e” också uttalas som ett ”e”. Men i Theresa Mays hemland blir det sista e-et till ett ”i” i uttalet. På SVT tycks regeln gälla att båda e-na ska uttalas som ”i”. Detta förekommer också i engelskan, men vad är det för fel med svenskt uttal - som för övrigt kunde gälla efternamnet också!


 I det fallet var man angelägen om att visa vad man snappat upp – ibland har man inte snappat alls! Ett tag rapporterades det dagligen om USA:s nationelle säkerhetsrådgivare Michael Flynn och varje gång uttalades efternamnet med ett y-ljud. Men något sådant finns inte i engelskan utan Flynn ska rimma med ”stick och brinn!”.


Förra veckan introducerades en nyhet i och med att SVT:s nyhetsuppläserska uttalade namnet på Sydafrikas största stad på engelska. Vi har alltid sagt ”Johannesburg” -  som om det skulle vara en svensk plats och det tycker jag vi ska fortsätta med. I det förnäma kulturprogrammet Kulturfrågan Kontrapunkt tävlar två lag mot varandra. När det ena laget missat en poäng, kommenterade en av medlemmarna: ”Vi var slow”. Förvånansvärt nog delades ingen bonuspoäng ut för denna magnifika formulering!


Högt över huvudet på vanligt folk tycks SVT utveckla sin egen agenda i den viktiga frågan om vården av svenska språket. Ibland kan man misstänka att TV-ledningen prioriterar kompetensutveckling för det svenska etablissemang som helst vill tala engelska i alla sammanhang? Nu väntar vi bara på att man i nyhetssändningarna inför engelskt uttal av London, Paris, Köpenhamn, Lissabon, Rom, Athen och så vidare. Sedan öppnar sig hela det svenska fältet. Göteborg ligger klart för avgång. Men hur ska det bli med Jönköping och Växjö och alla andra viktiga orter? Det brådskar! NATO stampar otåligt i förstugan.


Bo Alvberger

 

(Insändaren, med några mindre ändringar, publicerades i Helsingborgs Dagblad den 21/3 2018 och i Miljömagasinet nr 12/2018)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 28 mars 11:15

Språkbruk, som utges som kvartalstidskrift av Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken i Finland, har fått en ny webbplats.


Språkbruk innehåller bland annat artiklar av språkforskare, intervjuer med personer som jobbar med språk och språkrelaterade nyheter. Språkbruk ger också råd och rekommendationer i språkliga frågor och recenserar språklitteratur.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 27 mars 16:46

I det här videoklippet demonstreras ett antal språkfel, eller språkliga konstigheter om man så vill.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 26 mars 21:51

Enligt en artikel i Aftonbladet har Victoria Heaps lämnat programmet "Robinson". Hon blev bl.a kritiserad för att hon pratade engelska i stället för svenska. Detta inlägg är en kommentar till hennes inställning.


Det skulle säkert vara populärt att försöka prata något annat än engelska i ett amerikanskt TV-program. Inte!

Här avslöjas dock inställningen bland många engelsktalande. Eftersom andra kan mitt språk så kan jag strunta i att lära mig deras. Någon förståelse för att vi som har andra modersmål än engelska helst vill tala och bli tilltalade på vårt modersmål, sitter ofta långt inne att verka vilja förstå.


Det just detta som gör det dubbelt farligt för andra språk då engelskan tillåts bli undervisningsspråk. De som har gått i dessa skolor tappar känslan för samt viljan att stå upp för sitt modersmål, samtidigt som de engelsktalande kan hävda "Du kan ju engelska väldigt bra, alltså talar vi engelska".


Undervisning i engelska är en sak. Undervisning på engelska något helt annat. Det borde inte vara möjligt att undervisa på något annat språk än svenska i Sverige i grund- och gymnasieskolan.


Jag vill dra det så långt som att säga. Ju bättre vi svenskar blir på engelska, desto sämre för svenskan. Det gäller att behålla känslan för samt viljan att behålla vårt modersmål. Ingen annan kommer att göra det åt oss. Många svenskar är undflyende och alltför tillmötesgående i språkfrågan och det missgynnar vårt språk.


Ett jämförande exempel finns i Finland, där finlandssvenskar av naturliga skäl är mer eller mindre tvungna att lära sig finska. Samtidigt har deras ökade kunskaper i finska försvagat svenskan.


Personligen vägrar jag att tala något annat än svenska med personer stadigvarande bosatta i Sverige, oavsett vilket modersmål personen har. Det är en principsak. Du har flyttat till mitt land, då får du också vara så god att lära dig mitt språk. Det handlar om respekt anser jag.


Tro mig! Det fungerar alldeles utmärkt, framförallt i privatlivet. En viss irritation och motvilja har jag väl upplevt ibland men vad ska personen göra egentligen? Bli arg för att jag vill tala mitt eget språk i mitt hemland?


Per-Owe Albinsson


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Presentation

Omröstning

Vad är ett ord? Lingvister diskuterar vad ett ord egentligen är. Vad anser du? Ett ord
 är det som omges av mellanslag i skrift
 är en sammanhållen betydelseenhet
 är en sammanhållen självständig betydelseenhet
 en samling språkljud, som uppfattas ha självständig betydelse
 består av ett eller flera morfem (minsta betydelsebärande enhet)
 är en självständig språklig enhet (del av mening) av språkljud eller en fixerad serie sådana
 är ett språkljud/en serie språkljud, som överför en betydelse utan att vara delbart/-a
 är språkljud, som syftar på något utanför sig självt, exempelvis verkligheten
 är ett språkljud, eller en samling språkljud, som kan kombineras i det oändliga
 är en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas eller skrivas
 en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas och som nedskrivet omges av mellanslag

Fråga mig

107 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19
20
21 22 23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se