Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 15 mars 11:14

...ser en onödiga och/eller fåniga ord och begrepp på engelska invävda i svensk kontext men idag såg jag något som var så genomfånigt, att jag känner mig nödgad att höra av mig om det! På näst sista sidan i Metros västkustversion (14/3 2017) är det en helsidesannons bakom vilken organisationen (antar att det är en organisation) Reach for Change står. Överst på sidan står det "Brief#4". Sen följer frågan: "Hur hjälper vi ensamkommande barn att lära sig svenska?" Under står det: SHARE THE BRIEF och www REACH FOR CHANGE.SE

Längst ner på sidan finns det, med mindre bokstäver, en förnumstig text om smarta innovatörer, utmaningar m.m

Blir en trött eller blir en trött!?

Elisabet H A

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 14 mars 14:39

Språkförsvaret uppstod som en ”internetbaserad lobbyorganisation”, som någon har sagt. Även om Språkförsvaret också har gett ut böcker och anordnat och anordnar offentliga möten, gäller fortfarande att internet är vårt främsta medium för kommunikation. Därför försöker vi också hålla reda på internetutvecklingen. Följande sida är exempelvis informativ.


Språkförsvaret anser att internet ska användas för att stärka svenska språkets ställning, vilket är fullt möjligt. Så är det sedan flera år tillbaka inte något problem att använda å, ä och ö i webbadressen – se Språkförsvarets webbadress: http://www.språkförsvaret.se/sf/. Det är märkligt att en del språkorganisationer, liksom statliga och kommunala inrättningar, inte inser den symboliska betydelsen av att använda å, ä och ö i webbadresserna. I stället underblåser man i praktiken fördomen att det inte går att använda dessa bokstäver.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 14 mars 08:00

(Denna text är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)


Fredagen den 17 mars anordnas årets populärvetenskapliga grammatikfestival. Språkvårdaren Susanna Karlsson deltar som inbjuden talare.


Grammatikfestivalen, som anordnas av Göteborgs universitet fredagen den 17 mars, är en årligen återkommande heldag med spännande föreläsningar om språk och grammatik, för alla som sysslar med eller är intresserade av grammatik. Årets tema är språk och norm.


Susanna Karlsson, som är språkvårdare på Språkrådet, håller ett föredrag om standardisering och korpusutveckling – om hur svensk språkvård har förhållit sig till variation och novation i det ständigt pågående arbetet med att hålla standarden både stabil och samtida.


Grammatikfestivalen är Göteborg universitets bidrag till den nationella Grammatikdagen.


Läs mer

Grammatikfestivalen 2017

Nationella Grammatikdagen


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 13 mars 18:46

Jag kollar då och då på utdrag ur Melodifestivalen på tv vilket är den svenska uttagningen till Eurovision Song Contest.


Vad som frapperar mig mycket är, precis som andra skrivit tidigare, att de flesta tävlingsbidragen sjungs på engelska. Minst 60 – 75 procent av tävlingslåtarna sjungs på engelska. Varför?


Vågar svenska artister inte sjunga på sitt modersmål? Svenska språket är tydligen inte ett vinnarspråk i dessa sammanhang.


Vad som också är märkligt är att samtliga tävlingsbidrag ändå bara presenteras på svenska av programledarna och inte på engelska. Hasse Andersson och kompani presenterar alltid programmet bara på svenska. Det hade väl varit logiskt att också presentera de engelska tävlingsbidragen i Mellon på engelska, anser jag. Varför inte?


C-G Pernbring


(Insändaren först publicerad i Metro den 3/3 2017, under delvis annan rubrik i Helsingborgs Dagblad den 10/3 2017 och med något annorlunda innehåll i Ica-Kuriren nr 12/2017)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 12 mars 18:32

Upsala Nya Tidning har startat ett nytt månadsmagasin, ”Soul”, som ska spegla stadens själ.


I ett brev till redaktören för månadsmagasinet påpekar en medlem i Språkförsvaret:


”'Soul' är inget svenskt ord utom som fackterm i populärmusikaliska sammanhang. Er nya bilaga kommer väl inte att specialisera sig på denna typ av musik? Då blir namngivningen ett typiskt fall av anglofåneri och ett val bestämt av ivern att vända kappan rätt i den kulturimperialistiska vinden från andra sidan av Atlanten. Genant, pinsamt och motbjudande!”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 11 mars 22:12

 

(Teckning av Jan Berglin - hämtad från Facebook)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 11 mars 19:34

Som bekant kan språk dö ut; nuförtiden vet man till och med ofta vem den sista talaren var.


1989 dog det kamassiska språket när Klavidja Plotnikova dog. Den 21 januari 2008 dog alaskaspråket eyak ut, när Marie Smith Jones avled. I slutet av januari 2010 dog Boa Senior, den sista talaren av aka-bo, ett storandamanesiskt språk som talades på nordön i den andamanesiska ögruppen i Bengaliska viken. Hon kände sig mycket ensam på slutet, eftersom hon inte kunde tala med någon annan på sitt modersmål.


Ett språk som står på tur att dö ut är taushiro, ett språk som har talats i den peruanska delen av Amazonas. Den siste talaren heter Amadeo García. Han intervjuades härförleden i El Comercio .


Amadeo García får i intervjun frågan: ”Tror du att det finns andra taushiros i Peru?”. Han svarar:


”Jag tror inte det, med mig är det slut. Jag har frågat en massa människor, lite varstans, om de kan tala taushiro. Vissa påstår det, och jag säger ... [talar taushiro], vilket betyder "om du vill äta", men de förstår inte mig.  Därför talar de inte språket” (fri översättning).


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 10 mars 08:00

I anslutning till en artikel, ”Högskolorna som kallar sig University”, i Curie förekommer nedanstående kommentar, som onekligen innehåller en poäng:


”Visst är det väl ändå lite kul att i princip vem som helst får kalla sig "university", samtidigt som vi har namnskydd på sju olika korvsorter (falukorv, wienerkorv, köttkorv, fläskkorv, frukostkorv, prinskorv, medvurst). Eller säger det i själva verket något om akademins ställning i vårt svenska samhälle?”


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att tillåta plural-s i svenskan? I den kommande upplagan av Svenska skrivregler föreslås att former som "storys" ska tillåtas.
 Bra förslag
 I huvudsak positiv, bör tillämpas med måtta
 Vet inte
 I huvudsak negativ, undantag kan tillåtas
 Dåligt förslag

Fråga mig

104 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14
15
16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28
29
30
<<< April 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se