Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 4 feb 17:54

Språktidningens blogg har nyligen startat en webbomröstning ”Vad tycker du om den nya rikssvenskan?”.

Ställningen när detta skrives är att 27 procent av de röstande tycker att den nya rikssvenskan är bra, 60 procent att den är dålig och 13 procent att den är varken eller.


Här kan man läsa mer om detta projekt:


Lernia lanserar ny rikssvenska  - 28/1 2017

Ny rikssvenska lanseras – SVT Nyheter  29/1 2017

Madeleine Levy: Strunta i språkfelen – lyssna till vad som sägs i stället - Svenska Dagbladet 31/1 2017

Aleksandra Boscanin: Kunskapsföraktet har nått språket – Göteborgs-Posten 31/1 2017


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hannah Cain är en 20-årig studerande i Kalifornien. Hon har en passion för språk och speciellt minoritetsspråk.


- Det är viktigt för mig att vårda mina förfäders språk, därför har jag jobabt hårt för att lära mig svenska och jag läser också iriska och cherokee, olika språk som mina förfäder talat.


-Min släkt kommer från Sverige, även från trakten av Älvdalen, samt från Finland och Norge. Och efter en del forskning hittade jag det älvdalska språket. Det tände direkt då hon upptäckte kopplingarna till fornnordiskan, säger hon.


- Jag blev väldigt intresserad av att försöka hjälpa till med att bevara detta väldigt gamla och hotade språk eftersom det är så sammanbundet för min släkt genom historien.


Hannah Cain i Kalifornien lär sig nu älvdalska med hjälp av den kurs som Lianna Martinez i New York översatte till engelska.


Nybörjarkursen som Liannna översatte till engelska har Hannah nu satt tänderna i så att säga.
- Den gör att jag kan lära mig älvdalska och förbättra min svenska samtidigt. Det är fantastiskt attt kunna läsa älvdalska fast man bor så långt bort och inte har chansen att prata med andra varje dag.


- Jag hoppas att kunna ta examen i linguistisk antropologi i Sverige så småningom. Då kan jag förhoppningsvis få tillbringa mycket tid i Älvdalen i framtiden. Där vill jag lära mig mer älvdalska och förhoppningsvis få hjälpa detta vackra och unika språk att överleva.


Bara att få lära mig språket gör att jag kommer närmare min släkt, något som jag värdesätter mer än ord kan beskriva, säger Hannah Cain.


Hanna har också startat en facebook-sida som heter "Älvdalska i skolan/Övdalską i skaulam (Elfdalian in School)".


Där hoppas hon att personer som vill skriva, teckna, rita eller på annat sätt medverka till att skapa material på och om älvdalska till förskolan och skolan. Hon kommer även själv att göra en del material.


Björn Rehnström

 

Artikeln är tidigare publicerad i Mora Tidning den 30/1 2017

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 


Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 3 feb 08:00

I SvD Näringsliv korrigerar en redaktör ett insmuget engelskt ord hos den intervjuade.


"Finns det en press från styrelsen att ytterligare få upp lönsamheten?

 

- Det finns en press från oss alla att få upp marginalerna. Ska man ha olika divioner som samverkar, så kan du inte under lång tid ha ett sänke (Lundstedt använde engelskans "drag" reds anm)."


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 2 feb 08:00

I tisdags besökte en delegation från Ulum Dalska och Språkförsvaret Riksdagen i Stockholm. Där fick man under en timmes tid träffa ledamöter från Riksdagens tunga Konstitutionsutskott och överlämna den namninsamling med över 3 000 namn som stöder de fyra motioner som kräver att älvdalskan ska erkännas som ett språk.


Ulum Dalska hade laddat upp ordentligt och ställde upp med Ulla Schytt, Karin Trapp och undertecknad. Dessutom anslöt språkforskarna Gunnar Nyström från Uppsala och Yair Sapir från Köpenhamn. Språkförsvaret ställde upp med ordföranden Per-Åke Lindblom och Christer Janson.


Under en timmes tid argumenterade älvdalingarna för ett stöd till de fyra motionerna som kräver ett erkännande av älvdalskan som ett språk enligt Europarådates konvention om minoritets- och/eller regionspråk. Ledamöterna i Konstitutiuonsutskottet fick bland annat veta att älvdalskan redan erkänts som ett språk på vetenskapliga grunder av den internationella organisationen SIL och fått en egen ISO-kod samt att älvdalingarna ansåg att de har Europarådet helt på sin sida efter höstens möte med dem i Stockholm.


Därefter hade ledamöterna många frågor. Bland annat frågade ordföranden Andreas Norlén vad älvdalingarna trodde att det skulle innebära om språket skulle bli erkänt. Man fick till svar att det då skulle bli möjligt att söka pengar från EU, från olika fonder och myndigheter och att det skulle underlätta för kommunen att fatta beslut som gynnar det älvdalska språket.


Under mötet överlämnade Språkförsvarets ordförande Per-Åke Lindblom de namnlistor med 3 310 undertecknare som samlats in till stöd för de fyra motionerna, en insamling som Språkförsvaret hade initierat.


Följande ledamöter från konstitutionsutskottet deltog:  

Andreas Norlén (M), ordförande,   Annicka Engblom (M), Fredrik Eriksson (SD). Per-Ingvar Johnsson (C) och Niclas Malmberg (MP). Socialdemokraten Jonas Gunnarsson skulle också ha varit där, men fick akut förhinder i sista stund.


 

Foto Björn Rehnström: Det mäktiga Konstitutionsutskottets ordförande Andreas Norlén förtydligade sina frågor med hjälp av gester. För ytterligare foton från mötet se inlögg från igår.


Framåt sommaren ska de fyra motioner som finns om att erkänna älvdalskan som ett eget språk debatteras i riksdagen. Om och när det blir ett beslut i denna fråga lämnades dock inget besked om under uppvaktningen. Däremot berättade utskottet att det inte fanns några som helst hinder att redan nu sätta upp skyltar även med älvdalsk text vid kommunalhus och kommungräns även på älvdalska till exempel, något som har föreslagits.


Vid tidigare uppvaktnngar  och motioner har det varit Kulturutskottet som tagit emot uppvaktande älvdalsvänner. Denna gång har Konstitutionsutskopttet tagit över behandllingen av motionerna inför riksdagsbeslutet som kommer framåt sommaren.


Björn Rehnström


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 


På promenad på en vanlig gata stöter jag på en skylt som gör reklam för en korv som kallas Currywurst. Säljare: Seveneleven. Text: Herzlich Willkommen. Schmecken lecker.


Nej, jag har inte stigit av en färja i Travemünde, spatserar inte på Kurfürstendamm, spanar inte efter tvivelaktiga nöjen på Reeperbahn. Jag befinner mig mitt i Lund, på Knut den Stores torg. Och där står en reklamskylt med hela texten, utom företagsnamnet, på tyska! Detta alltså i det språkligt troligen mest anglifierade landet utanför de länder där engelskan är dominerande modersmål eller via kolonialism har blivit administrationsspråk.


Jag kan på rak arm bara minnas ett ytterligare exempel på tyska i offentligt miljö i Sverige – Volkswagens TV-reklam för ”Das Auto”. Men den tycks ha försvunnit och handlade dessutom bara om ett ord, här är det två meningar, om än korta.


Har Seveneleven förstått den språkliga innebörden av Brexit? Nämligen att engelska rimligen inte kan förbli EU:s dominerande gemensamma språk. Alltså – tillbaka till tyska? Det lär inte ske utan strid, men vore ju ingen nyhet för Sverige, som hade tyska som första främmande språk tills Hitler placerade allt tyskt i skamvrån.


Per Gahrton


(Tidigare publicerad som insändare i Helsingborgs Dagblad den 23/1 2017)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 31 jan 20:40

Idag överlämnade en delegation från Ulum Dalska/Språkförsvaret namninsamlingslistorna till förmån för "Rädda älvdalskan!" till konstitutionsutskottet. Dessa upptog tillsammans 3310 namn. 1461 personer hade undertecknat nätinsamlingen, medan 1849 personer hade undertecknat de fysiska listor, som hade cirkulerat i Älvdalen.


 

Foto Björn Rehnström: Per-Åke Lindblom överlämnar namninsamlingslistorna till Andreas Norlén. Till vänster om Lindblom sitter Ulla Schütt och Gunnar Nyström, medan Yair Sapir fotograferar.


Från Ulum Dalska deltog Gunnar Nyström, Björn Rehnström, Yair Sapir, Ulla Schütt och Karin Trapp och från Språkförsvaret Christer Janson och Per-Åke Lindblom. Från konstitutionsutskottet sida deltog Andreas Norlén (M), ordförande, Annicka Engblom (M), Fredrik Eriksson (SD), Per-Ingvar Johnsson (C) och Niclas Malmberg (MP). Jonas Gunnarsson (S) skulle också ha deltagit, men fick akut förhinder i sista stund.


 

Foto Björn Rehnström: Från vänster till höger: Niclas Malmberg, Andreas Norlén, Fredrik Eriksson, Per-Ingvar Johnsson och Annicka Engblom.



Mötet varade i en timme, varvid representanterna från Ulum Dalska/Språkförsvaret lade fram sin sak och konstitutionsutskottets ledamöter ställde frågor. Det finns fyra riksdagsmotioner (från ledamöter från tre olika partier) om att höja älvdalskans status till landsdels- eller minoritetsspråk.


Under våren kommer konstitutionsutskottet bereda ett så kallat motionsbetänkande där frågor som väckts i motioner under den allmänna motionstiden angående minoritetsfrågor med mera kommer att behandlas, jämför motsvarande betänkande får två är sedan beträffande 2014/15:KU16.
 
Preliminär tidsplan för vårens ärende (beträffande 2016/17:KU16) är följande:
 
Beredning i utskottet                                   den 16 mars och 30 mars
Beredning och beslut i utskottet                     den 6 april
Debatt och beslut i kammaren                       den 3 maj
 
Tidsplanen kan dock komma att ändras. Information om tidsplanen kommer att finnas på riksdagens hemsida.

 

Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 31 jan 11:38

Göran Jonsson ställde en enkel fråga i går till Utbildningsförvaltningen i Stockholm med anledning av denna slogan:

”Hej!

Varför använder ni engelska som titel?”

Han fick följande svar:

”Hej Göran!

Namnet är ett sätt att få genomslag i sociala medier. "When you are" är ett manér som redan används mycket.

Vänliga hälsningar
Julius Bowden
Projektassistent”

Göran Jonsson fick sedan ett bra svar på Facebook:


"When you are ..." är ett så kallat "meme", internetjargong (humor).


En person på Språkpoliserna säger också om detta:


”Jag tror det är många som inte förstår jargongen, företag och sådant försöker ofta anamma internethumor för att verka lite ungdomliga och coola, men resultatet brukar oftast bli sådär eftersom dels inte alla känner till/förstår vad de syftar på, och dels att dessa skämt och jargong osv förändras otroligt snabbt, det som är coolt och roligt idag kan vara helt ute och dödstråkigt imorgon.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 29 jan 17:26

Hur bör vårt svennska språk anvendas å fönyas? Enn bör naturlitvis va försjikti me alltfö sjtrenga krav på bundenhet vid traddisjonen, eftesjom traddisjonen sjelv ha förendrats å jö de hela tidn. Men hur långt kann enn gå i fönyelse? Det judliga idjomet (såmm här) bör kansje innte alltid va rettesnöre. Vicka rettesnören finns de då annasj?


Änn del e ideologiska. Enn får inte seja neger eller lapp eller sigenare. Å de e lett å lära sej å få aksepptans för. Enn ska vel inte häller i onödan ta till fremmande ord (såmm aksepptans), åmm de finns motsvarannde svennska. Nymodiheter kann fösjtås disskuteras. Men vafför ska solen kallas ”henn” å inte ”hon” när enn tala råmm henn(e)? ”Henns strålar” kenns på nått vis kånstit.


För de som vill ha helt fritt val (såmm skolval å vårdval) bör de nog finnas änn möjlihet. Ta Nårje såmm ha två eller flera alltenativa språk, me bas i olika dialaleckter å varjanter. Nog kunnde de öka vår kulturella rikedom – me fle sjvennska språk! Minn fa sjkulle fövisso ha innvenningar mot de här räsonnemanget. Menn de beror säkert på att ja e yngre än hånnomm (eller hennomm). Vemm såmm ha rätt komme visa sej me tidn.


PS. Möjlien kann dänn nesst sissta passussen anses uttrycka facktaressistens (sick), äftesjåmm minn far gick bårt för ett å ett halft å sjen.


Andesj Bjönsjånn


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Språkrådet och Språktidningen har publicerat nyordslistan för 2016. Vilket av dessa ord har störst chans att överleva och fortsätta att användas?
 annonsblockerare
 blåljuspersonal
 det mörka nätet
 egenanställningsföretag
 enkortsdator
 fomo
 frågestrejka
 förstärkt verklighet
 gigekonomi
 influerare
 korsspråkande
 lånegarderob
 matsvinnsbutik
 mukbang
 pappafeminist
 poke
 preppare
 samlarsyndrom
 ställa frågor
 uberisering

Fråga mig

103 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se