Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 3 juni 17:22

Det är mycket svårt, för att inte säga nästintill omöjligt, att få rätt hos Granskningsnämnden för radio och tv, åtminstone vad gäller språkfrågor. Inte heller motiverar Granskningsnämnden sina avslag. Man får inte ens en vink om hur mycken tankemöda som ligger bakom ett aktuellt avslag.

 

Svar från Granskningsnämnden för radio och tv (2018-05-31):


Tack för din anmälan mot Sverige Radio P3 Dokumentär den 6 maj.
En ordförande i granskningsnämnden har läst din anmälan och beslutat att den inte ska leda till en granskning.
 
Skälen för ordförandens beslut
Vad du tar upp i anmälan ger inte anledning att anta att det har förekommit någon överträdelse av de
bestämmelser som gäller för sändningarna.
 
Beslutet är inte överklagbart
Granskningsnämndens beslut får inte överklagas. Det framgår av 20 kap. 6 § radio- och tv-lagen.
 
Vid frågor vänligen kontakta oss på: registrator@mprt.se.    
 
Med vänlig hälsning
Registraturen


---------------------------------------------------------------------------------------------------------

Inskickat till Granskningsnämnden för radio och tv (2018-05-06):


Program: P3 Dokumentär

Kanal eller station: P3

Sändningsdag: 2018-05-06

Sändningstid: 19:00


Utveckla varför du vill få programmet eller inslaget prövat:

Mycket intressant program om Scientologikyrkan, men programmet innehöll mycket långa avsnitt på engelska med summarisk översättning till svenska och ofta ingen översättning alls. Sveriges riksdag antog en språklag den 1 juli 2009 där det fastställs att svenska är det officiella språket i Sverige. Jag anser att programmet mycket klart bröt mot språklagen.


Det hade kanske varit bättre om den engelsktalande dansken hade fått prata danska istället för engelska, men det klarade reportern kanske inte heller att översätta till svenska. Det finns en uppenbar risk att mer och mer engelska talas i radion utan översättning om inte språklagen tillämpas.


Anmälare (För- och efternamn måste alltid anges): Jonas Borelius

-----------------------------------------------------------------------------------------------------


Med vänlig hälsning


Jonas


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 2 juni 08:00

(Texten är hämtad från förlagets presentation)


Språkpolitik kan handla om två ting. Dels om förhållandet mellan olika språk i samhället: något eller några ska vara landets huvudspråk, några ska användas som undervisningsspråk, i myndighetskontakter eller i medier. Dels om det inre tillståndet för viktiga språk i riket: tillgången tillordböcker, termdatabaser, översättningsprogram; en diskussion om rätt och fel där alla kan delta.


 


Språkpolitiken handlar därför om alla människor som talar och skriver. Får vi använda våra modersmål? Gillas våra dialekter och sociolekter, vår brytning? Var finns makten över ordet?

Olle Josephson diskuterar språksituationen i Sverige i dag och de problem som språkpolitik och språkvård har att lösa, eller åtminstone förhålla sig till. Han beskriver även hur dagens svenska språksamhälle vuxit fram och ställer det i såväl historiskt som internationellt perspektiv.

Tre frågor återkommer genom hela boken: Hur ser ett demokratiskt språksamhälle ut? Kan språk och språkanvändning styras så att demokrati, rättvisa och jämlikhet gynnas? Vem ska i så fall styra och på vilket sätt?


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 1 juni 08:00

I anslutning till artikeln  “Is Anglicization a threat to the Swedish language?” på The Local

har signaturen Melanie skrivit en kommentar:


”Språk är vackra och att kunna tala mer än ett ger många fördelar. Enligt min erfarenhet gör svenskarna ett fantastiskt jobb när de talar engelska och de borde vara stolta över det. Men jag skulle avsky tanken på att svenska vore på väg ut ur det svenska samhället ... Svenska är också ett vackert ljudande språk, därför borde svenska vara viktigare och användas mer i det svenska samhället än engelska.


Andra språk är också viktiga och fördelaktiga att lära sig – inget fel i att lära sig två, tre eller fyra!


Det är inte lätt som vuxen att lära sig ett nytt språk, jag försöker för närvarande själv. Den bästa tiden att lära sig är under tidig barndom när barnet omedvetet absorberar kunskapen som en svamp.


Svenska är unikt! Må det talas länge !! (vår översättning)”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 31 maj 08:00

Dessa hittar man också i Almedalsveckans officiella program  - eller skriv in "Språkförsvaret" i sökrutan!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 30 maj 11:57

 


Kan man "utföra fjärrvärme", frågar fotografen på Twitter.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 29 maj 15:52

Jakob Heidbrink har skrivit en intressant artikel i Kvartal nr 2/2018. Han berättar hur han har erövrat svenskan i skrift, men att han inte har kunnat slipa bort sin brytning.


”Jag minns att mitt första intryck var besvikelse.


Jag hade köpt en lärobok för självstudier med åtföljande kassettband (detta var 1991). Nu låg boken uppslagen framför mig och jag skulle lära mig mina första ord: ”Här bor Erik”. Men det lät ju inte alls som jag hade tänkt mig! Jag vet faktiskt inte vad jag hade förväntat mig – kanske något i stil med isländska – men det svenska melodiska uttalet var fel. Helt fel.


Trettio år har snart gått sedan jag först närmade mig svenskan, som nu är min ständiga följeslagare vid sidan av mitt modersmål tyska, och engelskan, som är det språk jag huvudsakligen läser på. Mina barn växer upp med svenska som förstaspråk. Min fru talar finlandssvenska. Jag skriver juridiska texter och opinionstexter på svenska. Tanken att språket en gång kändes främmande, till och med fel, är märklig: ett minne av någon jag en gång var men som jag inte längre är.”


Han avrundar sin artikel med att konstatera:


”Jag vet att jag är en udda fågel, och att de tillfälligheter som lett till mina språkkunskaper inte är generaliserbara. Men jag är bekymrad över att min sort, trots alla migrationsströmmar även inom Europa, tycks vara på väg att bli utrotningshotad i Sverige. Det skulle inte behöva vara så. Men Sverige har gjort ett val: att nedvärdera sitt eget språk och att prioritera engelska som främmande språk. Detta val försvårar både migranters möjligheter att orientera sig i det svenska samhället, och Sveriges möjligheter att som land och samhälle orientera sig i världen. Vi är för få för att låta det fortgå.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 29 maj 08:00

Språkförsvaret kommer att anordna två möten under Almedalsveckan i Visby den 1/7 - 4/7. Det första mötet äger rum i sal B14, Campus Gotland, den 2/7 kl. 13.00 - 15.00 och är ett debattmöte på temat "Hur mår svenska språket?", till vilket riksdagspartierna har inbjudits. På det andra mötet i sal B15, Campus Gotland, den 3/7 kl. 10.00 - 12.00 presenteras Språkförsvarets språkpolitik, "Vad vill Språkförsvaret?".


Du kan också läsa om evenemangen i Almedalsveckans program. Skriv in "Språkförsvaret" i sökrutan.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)




Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 28 maj 15:57

Riksdagens ombudsmän – JO

Box 16327

10326 Stockholm

För kännedom: Näringsdepartementet

                      Transportstyrelsen


Säkerhetsinstruktioner måste meddelas på svenska i samband med inrikesflygningar i Sverige

 

Språkförsvarets styrelse har tagit del av information om att säkerhetsinstruktioner har meddelats enbart på engelska i samband med inrikesflygningar i Sverige.


För det första är svenska enligt språklagen huvudspråk i Sverige. För det andra heter det i samma språklag att ”5 § Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden (vår fetstil).” För det tredje måste man utgå från att de flesta som utnyttjar inrikesflyget är svenskar eller invandrare bosatta i Sverige. Det hör till saken att de flesta svenskar födda före 1940 inte har följt någon undervisning i engelska liksom att många invandrare kommer från länder där det inte har givits någon engelskundervisning.


I brevväxlingen mellan Jonas Borelius och Transportstyrelsen framgår det att företrädaren för Transportstyrelsen anser att detta är en politisk fråga. Transportstyrelsens företrädare hänvisar till EU:s flygsäkerhetsbyrå i denna fråga. I avsnittet om kabinpersonalens språkkunskaper https://www.easa.europa.eu/the-agency/faqs/regulations#category-language-proficiency- står det ingenting om att det skulle vara förbjudet att kräva att kabinpersonalen skall meddela säkerhetsinstruktioner på landets huvudspråk i samband med inrikesflygningar. Detta skulle också gå emot EU:s mångspråkighetspolitik. Enligt samma avsnitt är det heller inte obligatoriskt att kabinpersonalen ska kunna engelska.


Enligt Språkförsvarets uppfattning ska det inte vara tillåtet att meddela säkerhetsinstruktioner enbart på engelska på svenskt inrikesflyg. Observera att vi inte motsätter oss att säkerhetsinstruktioner på svenska kompletteras med dylika på engelska. Det torde vara lämpligast att Näringsdepartementet utarbetar sådana föreskrifter – eller sådan förordning – att tillsynsmyndigheten Transportstyrelsen kan ingripa. Det betyder samtidigt att vi anser att Näringsdepartementet har brustit i sitt politiska ansvar, när departementet inte har utarbetat sådana föreskrifter eller förordning och således möjliggjort att de beskrivna händelserna har kunnat inträffa. Det spelar ingen roll att det flygbolag, som omnämns i Lars-Gunnar Anderssons artikel, nyligen har ansökt om konkurs. Andra flygbolag kan upprepa Nextjets praxis.


Språkförsvarets styrelse

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Antag att du besöker en dam- eller herrklädesbutik i ett köpcentrum någonstans i Sverige och det visar sig att personalen enbart är engelsktalande (fallet utgår från verkliga exempel). Den kan inte, eller vägrar att, kommunicera på svenska. Vad gör du?
 Jag vänder på klacken och går
 Jag tar reda på varför den inte kan, eller vill, kommunicera på svenska
 Jag kritiserar denna brist på service och går
 Jag protesterar skarpt och går
 Jag bryr mig inte, talar engelska och fokuserar på mitt köp
 Jag anser att butiken bestämmer över sitt eget försäljningsspråk
 Jag anser att det är ett lovvärt initiativ
 Jag ser det som ett uttryck för att butiken verkligen är internationell
 Jag fullföljer ett köp bara om jag verkligen behöver varan

Fråga mig

107 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3
4
5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se