Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 5 aug 08:00

 

I Evertsberg i Älvdalen, Dalarna, finns det glädjande nog gatuskyltar med gatunamnen på både svenska och älvdalsmål och inte en enda engelskspråkig gatuskylt, som ”Yellow Brick Road”, så långt ögat når.


Christina Johansson

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 3 aug 19:24

Det skriver Magne Aasbrenn, ordförande för Noregs Mållag, på FIRDA:


”Men å ha to tankar i hovudet samtidig skal som kjent ikkje vere umogeleg. Regjeringa har varsla at ei ny språklov blir lagt fram i denne stortingsperioden, og då bør lovverket skjerpast. Erfaringane med oppfølginga av mållova i 2018 og alle åra før det viser tydeleg og klart at berre å få ein årviss reprimande frå Språkrådet ikkje er tilstrekkeleg for å få institusjonane til å skrive nynorsk. Da SAS lanserte nye nettsider i 2017, reagerte Direktoratet for forvaltning og IKT (Difi) med å seie at selskapet kunne bli bøtelagt om det ikkje følgde krava til universell utforming av IKT. Det er på høg tid at lova gir Språkrådet same moglegheit for sanksjonar som den Difi har. Om vi ser til Quebec i Canada, så går bøtene for brot på språklovverket hjå institusjonar frå rundt 10 000 kroner opp til 130 000. Dersom brotet skjer på nytt, blir bota dobla.


Ei liknande sanksjonsmoglegheit må Språkrådet få i den nye språklova, og det bør både kulturministeren og Stortinget nå sjå. Alternativet er at vi går mot nye tiår med lovbrot i fullt dagslys frå statsfinansierte institusjonar - institusjonar som burde vore i front i å ta ansvar for utdanning og kultur.”


Den nuvarande svenska språklagen innehåller heller inga sanktionsbestämmelser, vilket naturligtvis påverkar hur den efterföljs. Språkförsvarets utkast till språklag 2006 innehöll däremot en sådan bestämmelse:


”14 §

Sanktioner…

3. Överträdelse av denna lag är förenad med vite, vars storlek är beroende av förseelsens art, om det inte av särskilda skäl anses obehövligt.”


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Också skickat som brev till lyssnarservice@sverigesradio.se)


Hej!


Lyssnade just på Dagens Eko kvart i fem. Där rapporterades från krigets Syrien. Enligt uppgift har ett antal tunga ”spelare” i konflikten haft överläggningar.


Ett okänsligt ordval av rapportören från en av de vidrigaste arenorna för institutionaliserad masslakt som någonsin förekommit. ”Spelare” för tankarna till någon slags tävling eller fritidssysselsättning. Upprörande.


Måhända används på engelska ”players” i nyhetsrapporteringen; i så fall ett ytterligare exempel på den slappa anglifieringen av svenska språket. Och dubbelt upprörande.


Med vänliga hälsningar

Lars Göran Asmundsson

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 2 aug 11:45

I artikeln "Assimilation sker spontant" den 5/7 i Göteborgs-Posten skrev Thomas Gür bland annat:

 

"Ty så är det svenska språket beskaffat att vi på svenska vad gäller förhållanden i Finland med två olika ord kan skilja på vad som är etniskt (”finskt”) och vad som är nationellt (”finländskt”). Sålunda är Väinö Linna en finsk (finskspråkig) författare och Edith Södergran en finlandssvensk (svenskspråkig) sådan. Tillsammans är de bägge finländska författare. Samma egenskap i det svenska språket att skilja mellan etnicitet och nation gäller också till exempel förhållanden i Estland (ester och estlandssvenskar blir tillsammans estländare).


Men eftersom Sverige historiskt i sitt hjärtland varit så starkt etniskt homogent, har inte behovet att skilja på svenskar i etniskt eller nationellt hänseende inom rikets gränser, behövt reflekteras i det svenska språket. Kanske inte förrän nu.


När vi sålunda säger eller skriver om en person att denna är ”svensk”, syftar vi på såväl antingen/eller som också på kombinationer av a) en etnisk svensk (som alltså också kan omfatta svenska minoriteter i andra stater som till exempel Finland eller Estland), b) en person som är medborgare i Konungariket Sverige utan att nödvändigtvis vara etnisk svensk eller c) en person som är en del av den svenska nationella gemenskapen, som inte ens behöver vare sig vara etnisk svensk eller medborgare i Sverige.


Det är givetvis få personer som uppfyller det sista rekvisitet, alltså vare sig etnisk svensk eller medborgare i Sverige men en del av det nationellt svenska, men existensen över en sådan delmängd av personer kan vara värd att reflektera över, när vi benar upp vilka olika kategorier som man försöker beskriva med begreppet ”svensk”, för att bättre begripa vad det är för svenskhet som invandrare assimileras i.


Cornelis Vreeswijk är mitt favoritexempel på denna tredje grupp av personer som utan att vara etniska svenskar eller medborgare i Sverige (vi säger typiskt nog ”svensk medborgare”), är en del av den svenska nationen. Jag skriver ”är” och inte ”var” eftersom oaktat att Vreeswijk gick bort för mer än 30 år sedan, är han genom sin gärning fortfarande en levande del av vår gemensamma nationella kultur. Poängen med att framhålla att Vreeswijk aldrig blev svensk medborgare, är att understryka att tillhörighet i den nationella gemenskapen både är något annat och mer än bara det juridiska medborgarskapet."


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 1 aug 11:19


... skriver Bengt Lorentzon på "Språkförsvarets vänner" på Facebook.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 31 juli 15:41

... har valt ett svenskspråkigt namn på sin kampanj, ”Min mage, mitt val, ert barn”. En självklarhet kan man tycka men partiet har visat sig mer än lovligt opålitligt i språkfrågan sedan Ulf Kristersson blev partiledare för knappt två år sedan.


Partiet tävlar med SD om att ställa hårda krav på invandrare att lära sig bättre svenska snabbare och bättre. Detta är naturligtvis bra, på de flesta sätt, även om tillvägagångssätten kan diskuteras.


Samtidigt kryper och fjäskar partiet dock för engelskan å det grövsta!


Sunt förnuft

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 30 juli 12:49

Varför ett engelskt namn på denna svenska sammanslutning?


Uppmärksam

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Anser du att språklagen från 2009 fungerar tillfredsställande i dagsläget, det vill säga att den ger det svenska språket ett tillräckligt skydd framförallt gentemot engelskans expansion?
 Nej, språklagen behöver absolut skärpas.
 Nej, tveksamt om språklagen ger något skydd.
 Ja, språklagen fungerar tillräckligt väl.
 Det behövs ingen språklag.
 Vet inte.
 Jag visste inte ens att det fanns en språklag.

Fråga mig

120 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se