Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 10 okt 15:10

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Mjuk biltvätt , som tidigare funnits i Göteborg och Malmö, har nu öppnat i Täby i Stockholmsområdet. Med tanke på att många företag numera använder anglofila namn, så är namnet såväl fyndigt som helt genomskinligt. Om Mjuk Biltvätt är bättre på att tvätta bilar än andra liknande företag, vet vi däremot inte.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 8 okt 15:50


Det verkar dessutom så att det inte är de mest erfarna och kunniga lärarna, som söker sig till Internationella Engelska Skolan (IES), speciellt som löneläget för lärare är sämre vid IES jämfört med kommunala skolor.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 8 okt 08:00

Igår publicerades en artikel, ”Flemingsberg – vår tids Stalinstadt?”, i Svenska Dagbladet av Anders Q Björkman, tidigare mottagare av Språkförsvarets pris, om nutida svensk ortnamngivning, som i allt större utsträckning pyntar sig med engelska. Han skriver bland annat:


”Jag tänker på ortnamn.

Att ortnamn skyddas av samma lag som kulturminnen innebär att de likställs med konkreta objekt som runstenar och medeltida kyrkor. Enligt lagen ska ’god ortnamnssed’ tillämpas, vilket betyder att man inte får ändra på hävdvunna ortnamn hur som helst och att de ska stavas enligt regler för svenskspråkriktighet. Lantmäteriet är ansvarig myndighet för att god ortnamnssed upprätthålls.

Men upprätthålls den? Den frågan inställer sig vid mötet med en allt vanligare sorts ortnamn. Ska vi kalla dem ’anglonymer’? West Side Solna, Täby Market, West Village Rissne och Region City i Göteborg är några exempel. Kan de verkligen sägas följa regler för svensk språkriktighet?

Förutom den uppenbara bristen på svenska saknas här all form av poetisk ansats, som man annars då och då kan finna i ortnamn.

Nyligen läste jag i DN om ett nytt svengelskt ortnamn på ingång. Huddinge kommunska förvandla Flemingsberg till södra Stockholms nya centrum för affärer samt forskning och hoppas därmed bryta trenden att många bor söder om huvudstaden, men jobbar norr om den. Den strävan är lätt sympatisera med, men däremot inte namnet som stället ska få: Stockholm South Business District. På ren svenska: Stockholms södra affärsdistrikt.

Förutom den uppenbara bristen på svenska saknas här all form av poetisk ansats, som man annars då och då kan finna i ortnamn – i uppländska Morgongåva, östgötska Klockrike eller sörmländska Stjärnhov exempelvis. Stockholm South Business District är ett kliniskt konstaterande, inget mer. Som om Gullspång skulle heta Kommunal Centralort (fast på engelska då) eller om Malmö döptes om till Copenhagen North Business District.

Ska man vara elak – och något här lockar fram den sidan hos mig – så påminner Flemingsbergs nya namn om vissa sådana i det forna kommunistiska östblocket. I Polen fick en stadsdel i Krakow namnet Nowa Huta (Nya stålverket) och i DDR döptes en hel stad till Eisenhüttenstadt (Järnverksstaden).Namnen deklarerar sakligt, om än andefattigt, vilken sorts ställen det handlar om – där tillverkades stål. I Flemingsberg, däremot, ska man ägna sig åt affärer.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 7 okt 11:59

(Texten är hämtad från Modersmål-Selskabets webbplats)

 

Ord og naboer i Norden (Årbog 2018)

 

Temaet i Ord og naboer i Norden

 

Årbogen Ord og naboer i Norden – Nordisk nabosprogsforståelse indeholder 13 artikler, der dels formidler og fører ind i faglige studier og historisk viden, dels fra et mere personligt udsigtspunkt øger læserens forståelse af sprogene.


 

Indhold af Ord og naboer i Norden

 

Årbog 2018 med titlen Ord og naboer i Norden (større udgave)

  • Forord (s. 7-8)
  • Indledning ved redaktøren (s. 9-22)
  • »Islændingene og det danske sprog« af Dr. Vigdís Finnbogadóttir (s. 23-28)
  • »Dansk i nordisk sammenhæng« af Henrik Hagemann (s. 29-38)
  • »Nabosprogsforståelse i praksis og i undervisning« af Eva Theilgaard Brink (s. 39-54)
  • »Færingers færdigheder i og holdninger til dansk« af Hanna Birkelund Nilsson (s. 55-69)
  • »Er skånsk så svært endda?« af Marie Sveistrup (s. 71-87)
  • »Svensk for begyndere« af Michael Bach Ipsen (s. 89-110) (lydfiler og BA-opgave)
  • »Dansk – nabosprog eller fremmedsprog?« af Marc Daniel Skibsted Volhardt (s. 111-119)
  • »Mig og mit danske jeg« af Steinunn D. Jónasdóttir (s. 121-136)
  • »At finde sprogligt fodfæste i Norge« af Per Kolstrup (s. 137-145)
  • »Danskens uskyldige morgenbrød« af Kolbjørn Seth (s. 147-153)
  • »Erfaringer og refleksioner – en svensker i Danmark« af Markus Hector (s. 155-159)
  • »En serbers møde med dansk og nordisk« af Tijana Vujadinović (s. 161-169)
  • »Språk ska vara kärlek och omsorg« af Björn Ranelid (s. 171-182)
  • Læse- og brugsvejledning (s. 183-186)
  • Linksamling (s. 186)
  • Om forfatterne (s. 187-190)

 

Fra forordet

 

Modersmål-Selskabet vil gerne fremme og udvikle brugen af det danske modersmål, og det samme ønsker vi for vores nordiske brødre og søstre. Vi ser imidlertid også gerne, at vi kan tale sammen på vores egne sprog – uden at skulle ty til fremmedsprog som engelsk eller tysk. Med en beskeden indsats er det muligt, når det gælder de nordiske nabosprog – til gavn for det nordiske fællesskab.


Derfor glæder vi os over at præsentere årbogen Ord og naboer i Norden – Nordisk nabosprogsforståelse. Årbogen indeholder 13 artikler, som behandler temaet nabosprogsforståelse eller direkte vil hjælpe til en større nabosprogsforståelse.


Der har manglet en bog om nordisk nabosprogsforståelse både for dem, der som vores medlemmer interesserer sig for dansk og de skandinaviske sprog, og for dem, der har brug for at lære noget om emnet.


Årbogen indeholder en indledning, der ikke alene præsenterer artiklerne, men også skitserer emnet. Der er faglige artikler til dem, der skal eller gerne vil lære om nabosprogsforståelse og måske selv finde et emne til et projekt, og der er mere personlige artikler, som man kan lære meget af. En historisk oversigt over Nordisk Råds betydning snydes vi ikke for. Endelig er der mulighed for at læse dansk, norsk og svensk – sidstnævnte med gloser. Uanset om man er gymnasieelev, lærerstuderende eller studerende i dansk eller andre nordiske sprog, vil man kunne have glæde af årbogen Ord og naboer i Norden (se i øvrigt Læse- og brugsvejledningen).


Ord og naboer i Norden vil måske være allermest velegnet for den, der står for at skulle flytte til et andet skandinavisk land og lære at tale et nyt sprog.


Linksamling

 

Samlingen med links i tilknytning til årbogen Ord og naboer i Norden findes på særskilt side.


Bestilling og udgivelsesoplysninger

 

Ord og naboer i Norden – Nordisk nabosprogsforståelse
Modersmål-Selskabets årbog 2018
Red. Georg Stubkjær Adamsen
Omslag og grafisk tilrettelæggelse: Georg S. Adamsen
Modersmål-Selskabet (Gl. Sole), 2018, 196 sider.
ISBN: 978-87-994137-6-8 (pb.)
EAN: 9788799413768


Bestil Ord og naboer i Norden på vores bestillingsside


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 7 okt 00:04

(Brev till Nationalmuseum)


Hej!


Varför används ordet Reopen i en i övrigt helsvensk annons i Dagens Nyheter av den 6 oktober 2018.


Borde inte ett svenskt nationalmuseum med i huvudsak svenska besökare använda ett ord på svenska?


Vad är det för fel på nyöppning, återinvigning etc? Reopen kan väl reserveras för annonsering till utländska besökare.


Kort sagt, varför nedvärderar en svensk kulturinstitution vårt svenska modersmål? Tacksam för en förklaring.


Med vänlig hälsning

Kerstin Johansson

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 5 okt 15:39

(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)


Den 17 oktober arrangerar Nationella språkbanken en workshop i Stockholm. Dagen kommer framför allt att handla om Nationella språkbanken och vad den kan erbjuda forskare i form av nationell och internationell forskningsinfrastruktur.


Eftermiddagens program ägnas åt en presentation av den nybildade Nationella språkbanken och dess verksamhet. På förmiddagen berättar forskare från 6 länder om sina erfarenheter av att använda korpusverktyget Korp. Workshopen vänder sig till alla forskare som använder sig av språkligt material i sin forskning. Dagen avslutas med mingel och labbvisning.


Om workshopen

När: Onsdagen den 17 oktober 2018, kl. 10.15-17

Var: Kungliga tekniska högskolan (KTH), Lindstedtsvägen 24, våning 5, Stockholm. Lokal: Fantum

Program: Nationella språkbankens workshop (PDF)

Anmälan: Senast den 9 oktober via formuläret på sidan Registrering: Nationella språkbankens höstworkshop 2018

Kontakt: Vid frågor, kontakta Rickard Domeij


Om projektet

Nationella språkbanken är en forskningsinfrastruktur som finansieras långsiktigt med stöd av Vetenskapsrådet. Syftet är att utveckla en nationell e-infrastruktur för forskning i språkteknologi, språkvetenskap samt andra ämnesområden som bedriver forskning baserad på språkliga data. Nationella språkbanken består av tre avdelningar. Språkbanken Sam finns på Institutet för språk och folkminnen, Språkbanken Tal på Kungliga tekniska högskolan (KTH) och Språkbanken text på Göteborgs universitet. Utöver de tre avdelningarna är nätverket Swe-Clarin knutet till infrastrukturen.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Presentation

Omröstning

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”
 En text på svenska berör mig mest
 Båda språken berör mig lika mycket
 En text på engelska berör mig mest
 En text på ett annat språk berör mig mest
 Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra
 Det kan bara avgöras från fall till fall
 Vet inte

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se