Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 16 juni 08:00

I artikeln ”Alla barn som är födda i Sverige bör lära sig tala svenska” i Expressen/Kvällsposten den 7 juni skriver Björn Ranelid inledningsvis:


”Språket i tal och skrift är viktigare än alla nationalprodukter, maskiner, byggnader, riksdagar och kungahus i hela världen och det är ett vetenskapligt faktum, ty det kan inte skrivas och sägas några lagar, hållas konferenser och debatter, bestämmas statsbudgetar, datorprogram och tryckas instruktionsböcker till kärnkraftverk, bilar, flygplan och fartyg, om det inte finns språk med bokstäver, symboler och siffror.”


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 15 juni 08:00

 


...för svenskan inom handel och reklam!


Sprillans nya skyltar i Täby centrum.


Också språkförsvarare 

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 14 juni 08:00

I en artikel på ”Language on the move” skriver Ingrid Piller inledningsvis:


”I Australien talar nästan en fjärdedel av befolkningen ett annat språk än engelska (LOTE =Language other than English – min anm. ) hemma, men relativt få lyckas behålla sitt hemspråk över generationer. Det typiska mönstret i invandrarfamiljer är tvåspråkighet med LOTE-dominans i första generationen, tvåspråkighet med engelsk dominans i andra generationen och engelsk enspråkighet i tredje generationen.”


Detta är inget märkligt. Det stämmer med erfarenheterna från andra typiska immigrationsländer som USA, Canada, Argentina, Uruguay och Nya Zeeland. Det enda sättet att undvika språklig assimilering i tredje generationen är se till barnen skaffar sig en partner inom den egna etniska gruppen eller att alla invandrare av en viss språkgrupp bosätter sig i koncentrerade enklaver i mottagarlandet. Det senare brukar bara fördröja den språkliga assimileringen, eftersom majoritetsspråket alltid utövar ett dominerande inflytande i hela samhället.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 13 juni 08:00

Språkförsvaret JO-anmälde Stefan Löfven den 2 juni för att han tidigare hade hållit ett tal på engelska i EU-parlamentet. Svaret från JO kom ganska snabbt:


"Er anmälan ger inte anledning till någon åtgärd eller något uttalande från min sida. Ärendet avslutas."


JO behöver inte motivera sina avslag, vilket är en stor brist i deras verksamhet. Man får inte veta hur de tänkt, argumenterat eller om en anmälan överhuvudtaget lett till huvudbry hos ansvarig JO-handläggare.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 12 juni 08:00


I en artikel i Upsala Nya Tidning, som i och för sig har några år på nacken, skrev Björn Melander:


"Vad beror då engelskans starka ställning både globalt och inom vårt land på? Ja, den har inte att göra med att engelskan skulle ha några inneboende kvaliteter som gör språket särskilt lämpat för uppgiften. I stället är den en klar avspegling av globala maktförhållanden. Lite enkelt uttryckt har världen de senaste 200 åren dominerats av engelskspråkiga stater, först det brittiska imperiet och därefter USA. Att ledande makters språk också får en stark ställning är inget unikt - franskans framskjutna position under 1700-talet är ett annat exempel på detta fenomen.

Tanken att engelskan skulle vara ett överlägset språk verkar dock vara mycket utbredd. Exempelvis hör man ofta att engelskan skulle ha ett mycket större ordförråd än andra språk, inte minst svenskan. Detta är ett orimligt påstående. Ett språks ordförråd är ingen fix mängd; man kan inte i en ordbok eller liknande räkna upp alla ord som ingår i språket. En anledning är att ordförrådet har oskarpa gränser. Vissa ord blir föråldrade och faller ur bruk, medan andra tillkommer. Och vilka ord ska räknas med - ska till exempel dialektord och slang inkluderas? En annan anledning är att vi hela tiden kan skapa nya ord för det som vi behöver uttrycka. Att hävda att ett visst språk skulle ha fler ord än ett annat är i princip lika konstigt som att hävda att det skulle finnas fler meningar på det ena språket; på alla språk kan vi förstås bilda alla de meningar vi har behov av.

Inte ens med utgångspunkt i antalet belagda ord finns det stöd för påståendet att engelskan skulle ha påfallande många ord. Om vi ser till de större ordböckerna för engelska och svenska språk hävdar sig de svenska väl vad gäller antalet registrerade ord. Som en kuriositet i sammanhanget kan nämnas att Shakespeare, som uppenbarligen har ett grundmurat rykte som världens ordrikaste författare, i sin totala produktion använder något över 29 000 olika ord. I Strindbergs samlade verk finns drygt 199 000 skilda ord belagda.


Detta faktum säger ganska lite om Shakespeare och Strindberg. Men det säger ganska mycket om svenskars syn på svenska och engelska. Jag är nämligen säker på att de flesta hade gissat på det omvända förhållande."


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 11 juni 08:00

I en artikel nyligen i Svenska Dagbladets kulturdel skriver tidningens kulturchef Lisa Irenius bland annat:

"Språk har det kämpigt. Det konstaterade torrt en företrädare för Uppsala universitet i förra veckan. Hur då? Jo, nya siffror visar att antalet studenter inom humaniora i Sverige i dag är det lägsta på minst 15 år. Särskilt språkämnena lever farligt.

Faktum är att språk, det vill säga andra främmande språk än engelska, har det kämpigt på många plan i Sverige just nu. Och i ett land där åtminstone nyttoaspekter brukar få visst gehör – alltså när kunskaper kan omsättas i reda pengar och andra mätbara fördelar – är det faktiskt fullständigt obegripligt.

Svenska företag har redan idag svårt att hitta personer med rätt språkkompetens. Tyskland är Sveriges viktigaste handelspartner. Nästan tre fjärdedelar av Sveriges varuexport går till europeiska länder. Även politiskt har länder som Tyskland och Frankrike blivit allt viktigare – om man nu händelsevis inte vill förlita sig helt på Donald Trump och Boris Johnson.

För individer är språkkunskaper utöver engelskan en uppenbar fördel när det är slagsmål om jobben. I språkligan slipper man också (än så länge) konkurrensen från robotarna. Det är helt enkelt som det sägs, att språk öppnar nya dörrar i livet. Jag hade själv troligen inte haft det jobb jag har i dag om jag inte en gång hade lärt mig franska. Inte för att jag behöver franska i arbetet, utan för att det var det språket som blev min ingång i journalistiken. Det var när jag föreslog artiklar om intressanta franska företeelser som redaktioner nappade – det lär inte ha varit en nackdel att antalet svenska journalister som rapporterar från Frankrike trots allt är begränsat.…

Allt färre läser språk på universiteten. Allt färre läser moderna språk i grundskolan, där det inte längre är ett obligatoriskt ämne. Sverige tillhör, tillsammans med Norge och Malta, de länder i Europa där antalet elever som läser främmande språk på gymnasiet har minskat mest under de senaste åren. Läsåret 2015/2016 fick blott 50 gymnasieelever i hela Sverige betyg i tyska 7. Kristianstads kommun beslutade för något år sedan att helt avveckla franskani alla sina högstadieskolor. Allt färre utbildar sig till språklärare. Och så vidare.

I Sverige saknas insikter om kulturens fundamentala betydelse. Tappet i språkkunskaper kommer att stå Sverige dyrt. Särskilt besynnerligt är att den dystra verkligheten för språkstudier samexisterar med en retorik där flerspråkighet hyllas, och med ett samhälle som har blivit alltmer internationellt.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 10 juni 08:00


(Utdrag ur artikel angående Nyamko Sabuni och Erik Ullenhag som båda kandiderar till att bli Liberalernas nästa partiledare)


”Att de två huvudmotståndarna i den pågående partiledarstriden har olika uppfattning kopplade till invandring är inget nytt. Det är tvärtom en dragkamp som har pågått mellan dem i närmare 20 års tid.


Som när frågan om språktest för medborgarskap avgjordes 2002. Men där har Erik Ullenhag svängt och övergett sitt tidigare motstånd, säger han nu. 

-Ibland blir man klokare med lite mer erfarenhet.


Ett annat område där Erik Ullenhag ger uttryck för viss självkritik, även om han är noga med att frågan inte låg på hans bord, rör den omdiskuterade Rosengårdsrapporten.


Nervöst debattklimat"

I rapporten, som Nyamko Sabuni lät ta fram strax innan hon tvingades lämna posten som integrationsminister, varnades för radikaliseringen av unga i invandrartäta områden. Men rapporten dömdes ut som fördomsfull, och åtgärderna uteblev.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 9 juni 08:00

Enligt Svenska Yle råder det olika meningar om hur skrivningarna ska tolkas:


”Formuleringarna har varierat gällande den kommande regeringens mål att återinföra obligatorisk studentsvenska.


Iltalehti skrev i lördags att det andra inhemska språket kommer att återinföras som obligatoriskt ämne i studentskrivningarna.


Formuleringen i regeringsprogrammet lyder å sin sida: 'Regeringen sätter som mål att införa det andra inhemska språket som obligatoriskt ämne i studentexamen'.


Enligt anonyma regeringskällor som Hufvudstadsbladet talat med (bakom betalmur) kommer projektet inte att lyckas. Det här trots att man skrivit att det är målsättningen.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Presentation

Omröstning

Anser du att språklagen från 2009 fungerar tillfredsställande i dagsläget, det vill säga att den ger det svenska språket ett tillräckligt skydd framförallt gentemot engelskans expansion?
 Nej, språklagen behöver absolut skärpas.
 Nej, tveksamt om språklagen ger något skydd.
 Ja, språklagen fungerar tillräckligt väl.
 Det behövs ingen språklag.
 Vet inte.
 Jag visste inte ens att det fanns en språklag.

Fråga mig

120 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se