Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - 18 december 2019 08:00

Ni-ordets eventuella återkomst förefaller vara nästan lika stötande som n-ordets fortsatta förekomst i vårt dagliga språk. Den som niar på svenska anses inte göra det av pur artighet utan för att vilja skapa ett onödigt socialt avstånd nedåt till den som tilltalas. ”Ni” ska ha varit överhetens tilltalsord mot dem som inte hade någon titel. Med ”du” tilltalade man varandra i familjära eller annars informella sammanhang. Jag undrar det.


En av mina tidiga läsupplevelser var Kejsarn av Portugallien (1914), Selma Lagerlöfs roman om Jan i Skrolycka och hans sedermera vilsekomna dotter Klara Fina Gulleborg. Hon duade ej utan tilltalade föräldrarna: ”Ni, far”, ”Ni, mor.” ”Du” var däremot monarkens tilltalsord gentemot sina undersåtar och även statsministrar: ”Du, Branting.” ”Du, Per Albin.” ”Du, Erlander.”(Deras: ”Ers Majestät”; jfr ”Ers nåd”, ”Ers högvälborenhet” och så vidare, alltså ni-former.) Inte heller godsägaren niade sina statare utan sa ”du”, eller möjligtvis ”hon” eller ”han” (eller ”Jeppsson”).


Min pianolärare Judith de Frumerie hanade mig; först när jag upphörde att vara hennes elev, blev hon ”du” med mig: ”ni” hade aldrig varit aktuellt, jag kallade henne ”fröken”. Min far duade aldrig sina föräldrar. Han sa ”far” eller ”mor”. De duade honom och hans bror förstås, men till min underklassmormor sade de alltid ”fru Bergström”, aldrig ”ni”. Till henne sade min far ”tant”; hon till honom ”Pelle”, aldrig ”du”. Själv blir jag numera nästan aldrig niad, utom av en rumänskfödd granne. Och då är det givet att jag måste nia tillbaka.


Jag tillstår gärna att jag blir glad när jag någon sällsynt gång nias. Det känns både aktningsvärt och personligt. ”Du” förknippar jag bland annat med hänvändelser till Gud, det högsta väsendet: ”Ty riket är ditt, och makten, och härligheten.” Eller: ”O, Guds Lamm, som borttager världens synder, förbarma dig över oss.” Helst med versalt D. I detta tilltal finner man naturligtvis både underkastelse och närhet. Men något jämlikt förhållande mellan dig och mig rör det sig inte om och uttrycker det ej.


Språkvården är ofta benägen att bejaka (anglosaxiska) nymodigheter, men varför har den så svårt med ålderdomligheter? ”Ni” har föralldel inte så många hundra år på nacken – kanske tillkom det rentav som ett moderniserande angrepp på en titelsjuka som var svår att hålla under kontroll i ståndscirkulationens samhälle. Idag skulle ni-ordet kunna ses som ett vapen mot mindre önskad intimisering i det offentliga livet. För betänk: om ”du” används både i riksdagens talarstol och på sängkanten, vad är därmed egentligen vunnet?


Anders Björnsson


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 17 december 2019 17:25

    


Med tanke på den mikroskopiska språkliga stolthet som många svenska företag och handlare i dagsläget visar över sitt modersmål, suger undertecknad åt sig av alla positiva exempel.


Detta hur banala och självklara de än kan tyckas vara.

 

Per-Owe Albinsson 


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 17 december 2019 08:00

Snart är 2019 års nyordslista från Språktidningen och Språkrådet här! Klockan 7 den 27 december skickas listan ut till medierna tillsammans med ett pressmeddelande. Hela nyordslistan publiceras samtidigt på Språktidningens respektive Språkrådets webbplatser: spraktidningen.se och isof.se.

Vill du ha information om nyordslistan i förväg kan du höra av dig till någon av nedanstående kontaktpersoner. Innehållet får inte publiceras före klockan 7.00 den 27 december.


För mer information kontakta:


Anders Svensson
Språktidningens nyordsredaktör
anders@spraktidningen.se
076-868 58 24

Ola Karlsson
Språkrådets nyordsredaktör
ola.karlsson@isof.se
073-558 60 60


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 16 december 2019 17:02

 


"Snyggt jobbat", Blomsterlandet!


Också språkförsvarare 

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 16 december 2019 11:49

Dala-Demokraten publicerade igår en krönika av Annika Rullgård, där hon inledningsvis skriver:


”Alltför ofta används ord och meningar på engelska helt utan anledning här i Sverige. Man svarar ”yes” i stället för att säga ”ja”och i skyltfönster står det ”sale” fast vi har ett bra svenskt ord: rea. På många förpackningar på bl a sojamjölk är det engelska som råder. Jag skulle nog kunna fylla en A4-sida med exempel utan att behöva anstränga mig.


Det är de som tar sig för med att använda engelska helt utan anledning som står för att engelska förekommer i tid och otid: De kan svenska, de lever i Sverige och i princip alla som den svengelsktalande riktar sig till har svenska som modersmål."


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 15 december 2019 12:04

Språkförsvaret är ett ideellt nätverk, som är partipolitiskt obundet. Nätverkets språkpolitiska inriktning framgår av programförklaringen och stadgarna. Andra viktiga dokument är ”Vanliga frågor”, "Utkast till språklag för Sverige", "Förslag till språkpolitik för den svenska högskolan" och "Försvara den nordiska språkgemenskapen - stärk grannspråksundervisningen!".  Enskilda medlemmar har dessutom skrivit mängder av artiklar, insändare och brev.


Språkförsvarets verksamhet finansieras endast genom frivilliga bidrag. Vår verksamhet är dock inte gratis: Webbplatsen kostar pengar, speciellt om vi vill göra den ännu mera attraktiv, liksom planerade utåtriktade aktiviteter som seminarier, annonser och så vidare.


Om du vill bli medlem i Språkförsvaret, läs förslagsvis igenom  programförklaringen liksom stadgarna och sätt in 200 kronor - 100 kr för studerande, arbetslösa och pensionärer - på PlusGiro 421118-1, Språkförsvaret. Om du gör en inbetalning från utlandet används IBAN-nummer SE35 9500 0099 6034 0421 1181 och BIC-kod NDEASESS.


Du kan naturligtvis sätta in mer än 200 kr, om du vill. Medlemsavgiften gäller per kalenderår (1/1 - 31/12). Om du betalar in medlemsavgiften fr.o.m idag gäller den självfallet också för 2020. Skriv samtidigt till Språkförsvaret  och berätta vad insättningen avser och också gärna lite om dig själv. Om du inte har tillgång till e-post, ange kontaktuppgifter på inbetalningskortet eller till någon av kontaktpersonerna – se ”Kontakt”. Vi kommunicerar internt huvudsakligen genom e-post. Som medlem kan du vara med om att utarbeta vår språkpolitik och delta i våra interna diskussioner.


Du kan naturligtvis också skänka ett ekonomiskt bidrag till Språkförsvaret för att hjälpa oss att utveckla verksamheten. Om du vill veta mer i detalj hur vi tänker använda pengarna, kan du kontakta Språkförsvaret ! Alla bidrag är välkomna.


Om du inte väljer att bli medlem, kan du ändå följa vår verksamhet genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev, bevaka de senaste uppdateringarna liksom vår nätdagbok.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 14 december 2019 08:00

Kroppsspråk räcker långt när Hipp i Malmö berättar sin version av Hans och Greta. De få orden är på den blandade ensemblens olika modersmål: spanska, finska och turkiska. Hitte-på-italienska och svenska. Det fungerar. Ett gemensamt projekt kompenserar för språkliga brister; finska arbetskraftsinvandrare har klarat ett liv på Volvo utan att lära sig språket. Lite torftigt blev det ändå, ett liv i Sverige utan att kunna svenska. 


Språkkravet ses nu allt oftare som ett krav för medborgarskap – punkt 41 i januariavtalet – och här finns en poäng: det är svårt att leva som medborgare utan att förstå sitt samhälle. Torftigt. Segregerat. 


I Sverige talas det svenska, fast också en rad andra språk. Så har det alltid varit, påminner lingvisten Mikael Parkvall om i den lilla boken Språken i årsboxen 2019 Det nya Sverige från Riksbankens jubileumsfond. 


”Sverige har aldrig varit enspråkigt, och det finns inte ett enda land på jorden som är det”, hävdar han. Hos oss finns både invandrade språk – som finskan och arabiskan – och inhemska som samiska och meän kieli. Hur många de invandrade språken är, är svårt att säga exakt, men enligt Parkvall har nära 2,2 miljoner ett annat modersmål.



Ändå går det inte att påstå att svenskan ligger pyrt till – även om vi språkpoliser kan reta oss på alla sär skrivningar och brist på känsla hos infödda för skillnaden mellan de och dem. Andra irriterar sig på att många växlar, att de lånar in ord eller meningar på det språk som berättelsen kräver. Eller helt saknar vissa domäner på ett språk, som köksredskap eller växtriket. 


Språklandskap förändras. I Tyskland håller plattyska på att försvinna, medan turkiskan växer. I Sverige går meän kieli och älvdalska kräftgång, medan arabiskan växer. Det kan reta nationalister, men är det ett problem på riktigt? Knappast. Däremot behöver alla här ett språk att kommunicera på. Hellre då ärans och hjältarnas svenska än engelska. 


Heidi Avellan

 

(Artikeln har tidigare publicerats i Sydsvenska Dagbladet och Helsingborgs Dagblad den 10/12 – här med skribentens tillåtelse)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Anser du att språklagen från 2009 fungerar tillfredsställande i dagsläget, det vill säga att den ger det svenska språket ett tillräckligt skydd framförallt gentemot engelskans expansion?
 Nej, språklagen behöver absolut skärpas.
 Nej, tveksamt om språklagen ger något skydd.
 Ja, språklagen fungerar tillräckligt väl.
 Det behövs ingen språklag.
 Vet inte.
 Jag visste inte ens att det fanns en språklag.

Fråga mig

123 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2020
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se