Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 3 juli 10:50

Nu blir det obligatoriskt för internationella studenter i Kina att läsa kurser i språk och kultur. Det har landets myndigheter beslutat. Lärosätena ska också se till att studenterna lär känna landets lagar, hur studierna går till, kultur, sedvänjor m.m I regelverket ingår att all religiös aktivitet är förbjuden vid lärosätena. Studenterna får ha kvar sin tro men får inte utöva den på campus.  Bakgrunden till nyordningen sägs vara det snabbt ökande antalet internationella studenter i Kina.


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 2 juli 19:52

(Texten är hämtad från Aktuellt från Universitetsledningen/Lunds universitet 30 juni)

 

Ökade chanser för studenter från Norden på den globala arbetsmarknaden och till såväl studier som forskning i en internationell kontext. Det ska uppnås med mer undervisning på engelska vid nordiska lärosäten. För att nå dit rekommenderas nordiska lärosäten elva åtgärder. Rekommendationerna kommer från en grupp som arbetat på uppdrag av Nordiska ministerrådet (NMR).

 

Arbete har pågått i olika konstellationer sedan 2006, efter initiativ från NMR. År 2014 tillsattes den grupp – Nordisk grupp för parallellspråklighet – som nu har kommit med sin slutrapport. Gruppens uppdrag var bl.a att ta fram ny kunskap om god praxis för språkstrategiska val på universitetsområdet.

 

Gruppens ordförande, Frans Gregersen, menar att långt ifrån alla studenter har tillräckliga kunskaper i engelska. Därför bör ”kombinationsundervisning” på engelska och det lokala språket införas. På grundutbildningen bör det lokala språket dominera, medan språket på master- och forskarnivå bör anpassas till behoven inom det kommande yrkesområdet.

 

Till rekommendationerna hör att alla lärosäten ska ha en språkpolitik, och en kommitté som arbetar med genomförandet av denna. Det bör också finnas språkcentra på varje lärosäte som bl.a ska erbjuda kurser i det lokala språket till internationella lärare/forskare. Både för de anställda – och för studenterna – bör behovsanalyser föregå språkutbildningen.

 

Språkpolitiken bör också ta upp språket inom lärosätets administration och inom samverkan med omgivande samhälle. Det senare kan handla om samhälle i både nationell och internationell bemärkelse. Vidare bör publiceringsspråket för lärosätets forskning följas upp och planering bör göras för uppbyggnad av digitala språkresurser, inte minst termbanker.

 

Läs också:

Läs i Köpenhamns universitets Uniavisen om språkpolitik

Läs på webbplatsen för Nordisk språkkoordination om rekommendationer för parallellspråklighet


 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 30 juni 19:50

(Texten är översatt från VDS-Infobrief 26. Woche Nr. 368)


Det tyska språkets ställning måste stärkas inom EU. ”Det kommande Brexit erbjuder en sällsynt möjlighet att förbättra den aktuella språksituationen”, som det heter i VDS Kuseluttalande. Det nya rättsläget borde användas för att bestämt motverka det engelska språkets dominans och i enlighet därmed uppvärdera de andra officiella språken. Tyskan bör åter göra sig helt gällande både i fråga om EU: s officiella  representation och som ett av de tre arbetsspråken . Ett snabbt genomförande av den språkliga mångfalden i unionen och flerspråkigheten i EU-organen är väsentliga krav från VDS. ”Regeringarna, parlamenten, de politiska partierna och föreningarna i de tyskspråkiga länderna måste arbeta för att se till att det tyska språket säkras en rimlig position bland EU: s officiella språk", sade den ansvarige VDS-medlemmen Dr. Dietrich Voslamber. (epochtimes.de, zeit.de, welt.de)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 29 juni 11:32

Språkförsvaret säljer böcker via återförsäljare, bland annat Adlibris. Igår fick vi en bekräftelse, en "Remittance Advice", från Adlibris att Adlibris hade gjort en inbetalning till vårt konto. Det är naturligtvis bra att Adlibris skickar en separat elektronisk bekräftelse (vi ser annars också gjorda inbetalningar på vårt konto). Men varför i jesse namn måste all text på denna betalningsbekräftelse vara på engelska? Hur svårt kan det vara att utforma en version på svenska?


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 28 juni 16:16

På ”Läsarnas Expressen” den 24/6 skrev en skribent:


”Vi har ett språk vi borde värna. Det är ju väldigt konstigt att man har engelska ord för affärer, företag, ja, allt man kan tänka sig. Man borde i stället bejaka svenska språket. Engelskan är ju väldigt fattigt på nyanser: En vän från England kom hit och undrade varför vi hade engelska ord för affärer. Till och med graffiten var på engelska.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 27 juni 15:48

(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)


”Klarspråk. Bulletin från Språkrådet” är ett informationsblad med nyheter om klarspråksarbete i Sverige och andra länder.


Klarspråk kommer ut fyra gånger per år. Den publiceras i tryckt form och som pdf och du kan även läsa alla artiklar här på webben.


Vill du prenumerera?


Skicka namn och post- eller mejladress till klarsprak@sprakochfolkminnen.se. Skriv om du vill ha en tryckt tidning i brevlådan eller en pdf-fil via e-post. Prenumerationen är gratis.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 26 juni 11:00

Hej!


Fidget spinner, vad är det? En liten snurra som man håller i handen och som lär ha avstressande verkan på personen som håller i den. Kanske bara en modegrej. Vad ska den heta på svenska? Stressnurra, handspinnare, stresspinnare, fippelsnurra, fingersnurra. Det är nog sällan som främmande ord får så många svenska alternativ. Jag tycker själv att alla förslagen låter bra, men orddelen snurra får gärna vara med för min del. Snurra är ett härligt ord, så gärna fingersnurra.


Nu finns det förstås en del svenskar som tror sig vara "internationella" och inte vill använda något svenskt ord utan behålla det engelska fidget spinner.(se DN 25/6). Jag tycker inte det är en positiv form av internationalism att krympa det egna språket och ha en massa fördomar om det. Det är bara inskränkthet och okunnighet. Att vara internationell bör väl även innefatta att man kan se på det näraliggande med öppna ögon och öron. Det finns för övrigt så många positiva synpunkter på svenska språket utifrån stora världen (svenskan är t.ex med på flera topplistor på nätet över Europas och världen vackraste språk). Vi behöver inte gömma undan språket, utan istället låta det fortsätta att utvecklas.


Peje

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 25 juni 08:00

Språklagen, som antogs 2009 av en enhällig riksdag, har sina uppenbara brister, vilket Språkförsvaret har framhållit vid upprepade tillfällen. Men som Susanna Karlsson påpekar i ”Språkpolitik vid svenska universitet och högskolor”   har språklagen under alla förhållanden understött tillkomsten av språkpolitiska dokument inom den svenska högskolan. Utan språklagen skulle läget vara ännu sämre.


Susanna Karlsson skriver:


”Den skrift som skrivs fram som den centralaste för högskolors språkvalsdokument är språklagen (SFS 2009:600). Den nämns i 16 av de 20 dokument som tillkommit efter lagens tillkomst. Kungliga Konsthögskolans språkvalsdokument är från 2007, alltså äldre än språklagen. Göteborgs universitets första språkvalsdokument tillkom 2006 och nämner därmed inte heller språklagen. Det aktuella dokumentet, antaget 2015, gör det emellertid. Handelshögskolan i Stockholm, som inte är en myndighet utan är en fristående aktör, och alltså inte med självklarhet lyder under språklagen, nämner däremot inte lagen. De övriga tre högskolor som inte uttryckligen nämner språklagen förhåller sig ändå implicit till den, och då särskilt till 10 §, genom att framhålla att högskolor är myndigheter, och att svenska myndigheters språk ska vara svenska” (sid. 20).


Och vidare:


”I språklagens 10–12 §§ regleras att språket i offentlig verksamhet är svenska, att denna svenska ska vara vårdad, enkel och begriplig, samt att svenska myndigheter har ett särskilt ansvar för terminologi. Att så många av dokumenten explicit eller implicit hänvisar till språklagen tyder på att språklagen är avgörande för legitimeringen av högskolornas ställningstaganden och deras interna språkpolitik” (sid.21).


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

105 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4
5
6
7 8 9
10
11
12
13
14 15 16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se