Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 12 april 14:37

Till: ekot@sr.se
Ämne: Eurocontrol inte Joråcontrol


Hej,


jag reagerar mot hur den europeiska flygmyndigheten uttalades i nyhetssändningen. Såvitt jag vet ska alla europeiska organ som börjar på Euro uttalas på samma sätt som världsdelen eller valutan, alltså euro eller möjligen evro. Lika lite som vi säger Joråpa om Europa, finns det någon anledning att krångla till det med att säga Joråcontrol.


Vänliga hälsningar

Ola Nilsson
lyssnare i Umeå


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 12 april 12:00

(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnen)


På söndag, den 15 april, är sista chansen att anmäla sig till Språkrådsdagen den 25 april.


Bilder från Språkrådsdagen 2017 då Södertörns tingsrätt fick Klarspråkskristallen och Patricia Fjellgren hedrades med Minoritetsspråkspriset.


Språkrådet ordnar varje år en intressant, inspirerande och nyttig heldagskonferens om språken i Sverige. Konferensen vänder sig till alla som är intresserade av språk.


I år hålls konferensen onsdagen den 25 april och temat för dagen språk i förändring.


Ur programmet:

  • Ylva Burman, Göteborgs universitet. Den outhärdliga språkförändringen
  • Lena Lind Palicki, Språkrådet och Stockholms universitet, och Susanna Karlsson, Göteborgs universitet. Kan dagens elever inte skilja på de och dem?
  • Ellen Bijvoet, Uppsala universitet. Vad hände(r) sedan med svenskan i förorten?
  • Sofia Tingsell, Språkrådet. Svenska på export
  • Karin Milles samtalar med Jean Hessel, språkvårdare i jiddisch, Språkrådet. Vad är "riktig jiddisch"?
  • Mats Landqvist, Södertörns högskola. Gräsrötternas språkvård
  • Maria Bylin, Språkrådet. Hur bildas grammatiska ord?
  • Jenny Nilsson, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg. Svenska dialekter i förändring

Dessutom delas årets stora språkvårdspriser ut:

  • Klarspråkskristallen för ett klart och begripligt myndighetsspråk
  • Minoritetsspråkspriset för främjandet och skyddandet av minoritetsspråken i Sverige
  • Erik Wellanders pris för språkvårdsforskning.

Konferensen hålls i Hörsalen, Garnisonen på Karlavägen 100 i Stockholm.


Fullständigt program och anmälningsformulär.


Välkommen med din anmälan senast söndag 15 april!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 12 april 08:00

Dessbättre får de flesta franska filmer svenska namn på svensk bio... här är ett exempel: Gruppen.En del franska filmer får som bekant engelska titlar av någon anledning.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 11 april 08:58

Hej!


I min brevlåda damp det ner ett häfte från en kommun på östkusten. Under rubriken Outdoor/Äventyr  finner jag vilka aktiviteter utomhus som anordnas i den aktuella kommunen. De är Pike Open, Trail Run, Outdoor Festival, Swimrun, Karhu Run, Endurance Day, och några aktiviteter med svenska namn. Det var ingen trevlig läsning, men frågan är vilka svenska ord som skulle ha kunnat användas istället för de engelska.


Peje


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 10 april 10:55

Prisceremonin äger rum i Palmesalen, ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm, kl. 14.30 lördagen den 14 april. Nedan återges motiveringen för Årets anglofån.


Efter en medlemsomröstning har Språkförsvaret utnämnt PostNord till Årets anglofån.


På senare tid har det svensk-danska företaget PostNord fått utstå mycken kritik för sin verksamhet. Saken blir inte bättre av PostNords språkanvändning. Den som reklamerar en försändelse riskerar att få ett automatiserat svar från PostNord Customer Service helt på engelska: ”Thank you for sending us your complaint. We will investigate your query and will contact you as soon as possible.”


PostNord visar ett direkt förakt för de svenska och danska språken och för allmänheten.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 9 april 14:32

(Texten är hämtad från TNC:s nyhetsbrev)


Regeringen har fattat beslut om att från och med 1 januari 2017 ge ansvaret – och därmed också finansieringen - för offentlig terminologi till Institutet för Språk och Folkminnen (ISOF). För oss på Terminologicentrum (TNC) betyder regeringens beslut att vi mister statsbidraget, vilket gör det svårt för oss att driva verksamheten vidare och fortsätta som nationellt kompetenscentrum inom språkvård och terminologi.


Mot bakgrund av detta ser våra ägare att det saknas förutsättningar för att långsiktigt bedriva verksamheten. Därför beslutade TNC:s bolagsstämma 22 februari 2018 att företaget ska avvecklas genom frivillig likvidation. Företaget kommer dock att bibehålla verksamheten till och med 31 december 2018.


TNC har ett bra och givande samarbete med ISOF liksom med övriga ägare som t.ex SIS, Swedish Standards Institute och Svenska Akademien, vilket är mycket positivt för den fortsatta utvecklingen av det terminologiska arbetet i Sverige.


För er som är abonnenter i Terminologifrämjandet innebär detta att vi inte kommer erbjuda er något abonnemang under 2018. Däremot kan vi erbjuda och leverera er tjänster efter önskemål och dialog. Vänligen kontakta mig om ni har behov av TNCs tjänster under året.


TNC har funnits under många år och har med sin värdefulla kompetens bidragit till svensk språk- och terminologiutveckling. Vi ser fram emot ISOF:s fortsatta utvecklingsarbete inom offentlig terminologi i Sverige och önskar dem stort lycka till med detta viktiga arbete.


För frågor och mer information vänligen kontakta mig på telefonnummer 073 - 773 9087.


Med vänliga hälsningar,
Terminologicentrum AB
Anneli Alersjö vd


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 8 april 20:08

Prisceremonin äger rum i Palmesalen, ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm, kl. 14.30 lördagen den 14 april. Nedan återges motiveringen för Språkförsvarets pris.

 

Språkförsvarets pris för år 2018 har efter en medlemsomröstning tilldelats Björn Ranelid med följande motivering:


I ”Guld i strupen” beskriver han sig själv som ”Herden som vaktar orden”. Och det är inte nog med att han vaktar orden, han är också skaparen och innovatören av metaforer och aforismer. I Ranelids språkliga värld väger språket med alla sina nyanser tungt och lätt på samma gång. Tungt eftersom varje ord ska klinga dånande och kraftfullt hos lyssnaren – och lätt för att färdas med läsaren och lyssnaren över kontinenter och tid med tankens hastighet.


Ranelid är också oförbehållsamt skoningslös mot det han kallar slapphet och slarv i språket, mot dem som förvandlar språket till ”en kloak och container.” ”De som är papegojor” och ger ifrån sig betydelselösa läten. För Ranelid är språket kött och blod och har en omisskännlig stil. ”Ranelidska” har med tiden blivit ett eget begrepp som vidgar och skänker nya toner och färgskiftningar till vårt svenska språk.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 7 april 16:37

(Denna artikel publicerades ursprungligen i Svenska Dagbladet den 23/10 2009)


Svenska termer ersätts allt oftare av engelska. Låt inte hycklande företrädare schabbla bort rätten till svenskan utan agera för att språkfrågan på allvar kommer upp på den politiska dagordningen inför valet 2010. Se svenskan som en tillgång, inte som en belastning. Det skriver Per-Owe Albinsson, medlem i Nätverket Språkförsvaret.

 

Folkpartiets styrelses förslag om engelskundervisning från första klass är det senaste exemplet på att starka krafter på sikt vill ersätta svenskan med engelska. Sedan tidigare finns, bara för att nämna några exempel, Internationella Engelska Skolan (IES) som undervisar tioåringar till häften på engelska för att i sitt gymnasium nästan uteslutande undervisa på engelska. Där finns Globaliseringsrådet som i våras just förordade engelska från första klass. Där finns även ekonomiprofessorn Marian Radetzki, som vill byta ut svenskan mot engelska för att landet skulle tjäna ekonomiskt på det. Som om man byter språk likt ett par skor! Lägg därtill SVT:s och betalkanalernas anglofila utbud.


Företag kommunicerar allt oftare på engelska i sina utskick och i sina butiker. Numer har vi till och med "begåvats" med möjligheten att handla i SKHLM (The Capital of Shopping) med flera exotiska platser. Lägg därtill det "häftiga" i att göra affärer i Kista Science Tower eller att bo i Turning Torso. För att inte tala om att övernatta i Stockholm Waterfronts hotell. Våra myndigheter anser inte heller att svenskan duger längre. Sjöfartsverket anglifierar sina sjökort "för att vara en del av världen" medan Luftfartsverket benämner sina flygplatser "airport , "för att benämningen fungerar både nationellt och internationellt".

 

Att man ersätter svenska termer med engelska verkar inte bekymra. "Alla" kan ju engelska, gudbevars!

När det gäller invandrarbarn talas ofta om behovet av att dessa blir trygga i modersmålet för att sedan kunna tillgodogöra sig svenska. Samma princip gäller rimligen svenskspråkiga barn visavi engelskan. Svenska 7- eller 10-åringar besitter självfallet inte en färdigutvecklad och stabil svenska. Genom att i mycket tidig ålder indoktrinera barnen i engelskans överlägsenhet och i anglosaxiska traditioner, undergräver man även deras känsla för det egna språket och kulturen samt viljan att slå vakt om dessa. Fritt fram för engelskan alltså! Att barnen som sänds till de engelskspråkiga skolorna ofta kommer från studievana hem och på sikt aspirerar på ledande befattningar gör utvecklingen extra allvarlig. Engelskkunskaper är givetvis viktiga. Det är dock även kunskaper i andra språk. Något som inte verkar beaktas i Sverige.


I länder där engelskan har erövrat hög status har den trängt undan de inhemska språken. Se vad som hände på Irland och i de gamla kolonierna. Inte ens det stora Indien har lyckats återge de inhemska språken dess rättmätiga plats som samhällsbärande språk efter sjävständigheten. Engelskan har historiskt sett oftast trumfats igenom med tvång men i Sverige år 2009 verkar diverse företrädare frivilligt för denna utveckling. Ett större språk tenderar att äta upp ett mindre utan en genomtänkt språkpolitik.

 

Finland är ett annat exempel. På pappret är landet tvåspråkigt men i praktiken har finskan blivit allt mer dominerande. Engelska har i grunden inte nått sin höga status genom att det är ett vackrare eller ordrikare språk än andra utan genom att England var det land som lyckades kolonisera flest länder och därigenom även tvinga på dessa sitt språk. Liksom övriga kolonialmakter inte sällan med mer eller mindre brutala metoder.


Det finns en orättvisa i att engelsktalande har gratis vad alla andra tvingas skaffa sig i andra hand. Att nuvarande utveckling pressar icke-engelskspråkiga länder att degradera sina nationalspråk är absurt och odemokratiskt. Genom att använda tolkning kommer alla bäst till sin rätt. Här är EU:s stora tolkningsmaskineri ett föregångsexempel. Det bästa vore ett neutralt världsspråk som esperanto.

 

Anhängarna av mer engelska menar, naturligtvis, att det inte är någon fara för svenskan. Jag menar att vi genom vissa politiker, företagsledare och myndighetschefer är på väg att försättas i en kolonial situation där svenskan förpassas till att vara ett fritidsspråk. Hur kan läget vara lugnt för svenskan och hur kan det vara en "utveckling" att hela tiden ersätta svenskspråkiga företeelser med engelskspråkiga dito? Det är istället tal om en avveckling där svenskan försvinner med nuvarande hållning. Inga andra än vi svenskspråkiga kan eller kommer att försvara vårt språk. Min uppmaning lyder: Låt inte hycklande företrädare schabbla bort rätten till svenskan utan agera för att språkfrågan på allvar kommer upp på den politiska dagordningen inför valet 2010. Se svenskan som en tillgång, inte som en belastning.


PER-OWE ALBINSSON

medlem i Nätverket Språkförsvaret


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad är ett ord? Lingvister diskuterar vad ett ord egentligen är. Vad anser du? Ett ord
 är det som omges av mellanslag i skrift
 är en sammanhållen betydelseenhet
 är en sammanhållen självständig betydelseenhet
 en samling språkljud, som uppfattas ha självständig betydelse
 består av ett eller flera morfem (minsta betydelsebärande enhet)
 är en självständig språklig enhet (del av mening) av språkljud eller en fixerad serie sådana
 är ett språkljud/en serie språkljud, som överför en betydelse utan att vara delbart/-a
 är språkljud, som syftar på något utanför sig självt, exempelvis verkligheten
 är ett språkljud, eller en samling språkljud, som kan kombineras i det oändliga
 är en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas eller skrivas
 en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas och som nedskrivet omges av mellanslag

Fråga mig

107 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19
20
21 22 23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se