Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 4 mars 12:16

(Detta är en kommentar till en debattartikel i Aftonbladet)


Samtidigt tillåter samma politiker att skattefinansierade språkbytesskolor med undervisning på ett främmande språk utan någon som helst officiell ställning i landet (engelska) bedriver undervisning i rent kolonial stil. Dessa skolor tillåts dessutom snabbt att expandera och bedriva sin språkbytesverksamhet allt längre ner i åldrarna.


Detta trots att det finns forskning som visar att de inte blir så mycket bättre i engelska och, framförallt, sämre i svenska. Gymnasielärare har vittnat om dessa språkbytesskoleelevers inte sällan erbarmliga svenska.


Är detta vad svensk skola via våra gemensamma samhällsresurser  (skattemedel) ska syssla med? Det vill säga ett självfinansierat språkbyte? Vi är det enda land i världen som tillåter dessa galenskaper! Det anser inte vi språkförsvarare!


Undervisning i svensk skattefinansierad grund- och gymnasieskola ska, endast språkämnen undantagna, uteslutande ske på svenska. Vårt sedan 11 år tillbaka lagstadgade och officiella huvudspråk. De som inte klarar av eller står ut med svenskspråkig undervisning kan söka sig till ett engelskspråkigt land. Engelska är ett obligatoriskt ämne i svensk skola sedan tiden efter andra världskriget och är därmed det sist språk som behöver och ska någon extrahjälp i Sverige. Detta i synnerhet på det svenska språkets bekostad!


Per-Owe Albinsson,

medlem i Språkförsvaret


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

ANNONS
Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 3 mars 12:00

Nu efter brexit när Storbritannien har lämnat EU tycker jag nog att Unionen kan moderniseras och utvecklas.Varför inte i detta sammanhang introducera franska, italienska och tyska som de nya arbetsspråken inom Unionen? Engelska språket förlorar givetvis på Storbritanniens utträde. Det är bara Republiken Irland som nu har engelska som EU-språk. 


Det skulle absolut inte skada om fler europeiska språk än engelska kunde främjas inom EU. Det kan vara ett bra sätt att försöka bredda och utveckla språkkunskaperna på den europeiska kontinenten. Möjligtvis skulle fler ungdomar intressera sig för dessa språk. Franska, italienska och tyska är dessutom EEC/EU: s grundarspråk år 1957. De blev också snabbt de officiella språken i EEC på den tiden. 


Själv är jag väldigt trött på att höra tv-intervjuer/föredrag från EU på olika varianter av engelska. Det är allt från "svengelska", "frengelska" till "polskengelska" med flera "komiska" varianter. Det blir irriterande, ensidigt och tröttsamt i längden. Vid officiella tv-intervjuer och föredrag borde EU-delegaterna/kommissionärerna alltid använda sitt modersmål och simultantolkas.


Ytterligare en förändring i EU: Jag anser att samtliga EU-länder också automatiskt bör ingå i eurosamarbetet. Det vill säga ha valutan euro som officiellt betalningsmedel. Det skulle bland annat innebära att Sverige också måste införa euron. Sverige har ju fördelen av att stå utanför eurosamarbetet. Svenska kronan har därför under åren kunnat "smygdevalveras" ett par gånger. Det innebär konkurrensfördelar gentemot övriga EU-länder med euron som betalningsmedel.

 

C-G Pernbring

 

(Insändaren publicerades den 2/3 i Skånska Dagbladet)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

ANNONS
Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 3 mars 08:00

Den sprider sig som  en löpeld, engelskan. Skolor med engelska som huvudspråk sprider sig snabbt i Sverige. Företag i Sverige anser sig så internationellt beroende, att de inte ens kan verka på landets språk här i vårt avlånga land.


Varför ställer jag då upp varje måndag på ett språkcafe för att prata svenska med nyanlända som har ambitionen att lära sig språket? Jo, för att det finns de som förstår att språket är mer än att tala och skriva.Det innehåller och avslöjar karaktär, kultur, social samvaro, kunskapsinhämtning, dagsrutiner,  dagdrömmar, traditioner, matkultur, det dagliga livet och mycket mera. 


Därför förefaller det inte särskilt bra att försöka införa ett annat  språk i landet. Det leder bara till språkdränkning, och i mina ögon är det dessutom bara snobberi. 


I svenska medier kan man finna annonser för varor och tjänster på, ofta dålig, engelska. Även platsannonser där företag söker medarbetare i Sverige, är på engelska. Jag undrar hur många med engelska som modersmål som läser eller tar del av svenska medier. 


I mina språkstunder med nya svenskar, stöter jag ofta på högutbildade personer som inser att svenskan är det språk de måste tala för att klara av samhällets alla svårigheter och för att trovärdigt kunna kommunicera med arbetskamrater och medborgare i det här landet.  Många av mina adepter har funnit kärleken i Sverige med partner från landet. Och vi svenskar, liksom många av dem som kommer hit, talar engelska. Därför frågar jag alltid vilket språk som talas i deras hem. I allra flesta fall får jag svaret engelska. Oftast är det kvinnor som befinner sig i den situationen, Det finns också de som jobbar på företag där man enbart pratar engelska (ofta IT-företag). I stället för att tala svenska och skriva på svenska, så verkar det som om  man tror att det höjer statusen om man klämmer till med dålig eller medioker engelska.


Den irakiska tandläkaren som satt mittemot mig och drack kaffe, berättade att han talade svenska (kan det ganska bra) med sina patienter, men fick då ofta riktigt svar på engelska. Så fel, påpekade han. Jag vill ju tala så mycket svenska som möjligt.


Handeln och reklambranschen anser jag vara de stora bovarna när det gäller anglofieringen av vårt språk. Framför mig har jag en annons från ekonomiföretaget Klarna. Det är ett uppslag i tidningen Kvällsposten/ Expressen. Företaget är svenskt, vänder sig till svenska kunder och annonserar i svensk press. Inte ett ord på svenska i annonsen! Vad ger det för signaler? SAS med flera, har TV-reklam enbart engelska! Varför det? Värst är ändå annonser  där delar av texten är på engelska och resten på svenska.Ofta hänger inte den texten ihop. för att den engelska delen inte har riktigt samma betydelse på engelska som på svenska.
Nonchalanta engelsmän som blivit svenskar för att de har sina jobb här, struntar i att lära sig vårt språk eftersom de klarar sig på engelska. Vart leder det? Och mina engelska vänner i England, skrattar åt detta språkfenomen!


 Slurligen vill jag ösa min galla över svenska skolan som bara har obligatorisk undervisning i ett främmande språk! Hur är det med tyskan och franskan och spanskan t.ex.? Alla tre världsspråk! För naturligtvis är språkkunskaper i det närmaste nödvändiga i en globaliserad värld! Men hemlandets modersmål är ändå viktigast!


Stig Engzell


Medlem i Språkförsvaret


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 2 mars 08:00

Yair Sapir, filosofie doktor i nordiska språk

1 mars 2020


I slutet av januari i år besökte jag Malung, Lima och Älvdalen för att utbilda, informera och för att själv förkovra mig ytterligare i den lokala historien, kulturen och språkliga varieteter. Jag har rest till Älvdalen under de senaste 18 åren på grund av mitt stora intresse og engagemang för älvdalskan, numera inom revitaliseringsprojektet Wilum og bellum (’Vi vill och vi kan’). I Malung höll jag dessutom ett föredrag om malungsmålet ur ett större nordiskt perspektiv i föreningen Talô mâlungsmål :s regi.


Under min sista dag i Malung och övre Dalarna fick jag ett tips om en revy på mål, som hölls i byn Öje. Som tur var lyckades min vän ordna så jag kunde köpa en biljett till Lännviksrevyn, som den heter, i årets upplaga På dzöfft vattn (’På djupt vatten), som annars var slutsåld för hela säsongen. Det var åttonde gången revyn hölls och jag blev djupt imponerad över den höga kvalitén denna revy höll, som med inslag av både sketcher, sång och dans. Revyn handlade dels om lokala vardagsärenden och social kritik, knutna till Malung och Lima, dels roliga episoder, som skulle kunna äga rum varsomhelst. Snart insåg jag att även jag som ’utböling’ kunde bli rejält road av den, inklusive inslagen på de lokala målen, även om jag trots mina kunskaper i älvdalska och tidigare besök i Malung ändå inte kunde hänga med på allt som sades.



Detta videoklipp innehåller ett urval sketcher och sångnummer.



 

Bakôm flötä "Bakom flötet" (på öjsmål) - bakom flötet har inte bara konkret betydelse på svenska.

 

Lännviksrevyn är unik på flera sätt: För det första är alla skådespelare tonåringar, vilket gör den till Sveriges yngsta revy. Dessutom är en stor del av revyn på mål. Förutom svenska växlade tonåringarna mellan inte minst tre(!) olika varieteter: malungsmål (s.k. sockenmål), öjsmål (från byn Öje inom den gamla Malungs socken) och limamål.


 

Se också ytterligare videoklipp på Facebook!

 

Dalarna är det län i Sverige där dialektsplittringen har fortsatt längst. Språkvetare har beskrivit mål från de olika grenarna av dalmålen (de s.k egentliga dalmålen) närmast som skilda språk. Samtidigt har dalmålen varit de mest motståndskraftiga gentemot dialektutjämningen. Dalmålen kan indelas i tre grenar: nedansiljans-, ovansiljansmål och västerdalmål. Malungsmålet (inkl. öjsmålet) och limamålet ingår i västerdalmålen. Den tydligaste skillnaden mellan malungs- och limamålet, även för det otränade örat, är malungsmålets ’typiska’ dalmål-satsmelodin (den som egentligen har sitt ursprung i Bergslagen), jämfört med limamålets tydliga norska satsmelodi. Den som vill finna den ursprungliga satsmelodin för dalmålen får dock förflytta sig österut till älvdalskan, som är ett av ovansiljansmålen. Vidare har målen i Lima och Transtrand, till skillnad från övriga dalmål, behållit de fornnordiska diftongerna. Samtidigt bör nämnas att det förutom dalmål talas andra språk och mål i Dalarnas län, nämligen sydsamiska, norska mål i Särna-Idre och bergslagsmål.


Men tillbaka till revyn: Initativtagare, producent och regissör är den 18-årige Erik Karlsson. Han och hans kompis Andreas Martinsson driver den tillsammans. Efter revyn intervjuade jag Erik kort. Han berättar att han fick idén till Lännviksrevyn tillsammans med en annan kompis, Olov Runesson, när de som 11(!)-åringar tittade på gamla VHS-band med Fôssrevyer, revyer på malungsmål från byn Fors. De båda tänkte att det visst inte skulle vara så svårt att göra något liknande igen. Först tänkte de göra revyn på svenska, men då tyckte Eriks farmor att inte kan man spela en revy i Malung på annat än malungsmål. Därför kom malungsmålet och så småningom även limamålet in i bilden. Under de senaste åtta åren har andelen mål ökat i revyn medan andelen svenska minskade.


Skådespelarna, varav de flesta inte talar mål till vardags, har fått lära sig uttalet och språkmelodin av de äldre. På revyn försöker de använda gammalt språkbruk, i likhet med det som talas av den äldre generationen.

Erik vet inte om hans revy har fått den yngre generationen att använda malungsmålet mer än förut, men han berättar att han ändå tycker sig höra mer mål i sin skola, där både grundskolan och gymnasiet ingår. Annars tycker han att malungsmålet har varit på tillbakagång under de senaste åren till skillnad från Lima, där barn uppmuntras att tala mål genom de så kallade språkstipendierna från Besparingsskogen.


Till frågan om Erik tänker göra karriär som skådespelare svarar han med ett entydigt nej. Motiveringen var dock något oväntad för mig: ”Jag känner mig inte helt säker på min svenska. Jag pratar alltid malungsmål med de äldre och med mina kompisar och det känns som mitt naturliga språk. Jag skulle inte kunna yttra mig fritt på rikssvenska”, säger han på en svenska som i mina öron låter helt naturlig.


Nedan kommer följande videoklipp från revyn:


Dôllärstår ’Dollar Store’ (ett nyetablerat företag i Malung, på malungsmål)

Besparingsbåtn  ’Besparingsbåten’ (på limamål)

Bakôm flötä ’Bakom flötet’ (på öjsmål)

Bakudag ’Bakisdag’ (på malungsmål)

Lännviksrevyn har sin nästa säsong januari-februari 2021. Se även:

https://www.facebook.com/lannviksrevyn/

Övriga spel med lokal anknytning som går i sommar (mest på svenska, eventuellt med dialektala inslag):

Skinnarspelet i Malung (19-21 juni):

http://www.skinnarspelet.com/

Ingemarsspelen i Nås (26-30 juni):

https://www.ingmarsspelen.se/

Värmlänningarna i Ransäter (19-28 juni):

http://www.ransater.com/upplev/varmlanningarna


Vidare läsning om malungs- och lima-/transtrandsmålet

Larsson, Mass Elisabet. 2011. Mera malungsmål. Samt supplement till malungsmål från A till Ô. (Boken innehåller en beskrivning av malungsmålet från 1936, samt grammatik, korta historier och sånger med förklaringar)

Björklund, Stig. 1994. Dalmålsstudier. Festskrift till Stig Björklund på 75-årsdagen den 19 februari 1994. Uppsala: Dialekt- och folkminnesarkivet. (Skriften innehåller bl.a ett kapitel om malungs- och ett kapitel om lima-/transtrandsmålet)

Malungsmål.se http://www.malungsmal.se/ (Föreningen Talô malungsmål:s hemsida)


Se och lyssna på delar av Lännviksrevyn här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



 


Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 1 mars 08:00

(I samma anda som Umberto Ecos 40 skrivregler)


1. Man skulle kunna säga att det första man bör tänka på när man sätter

sig ner och skriver en teknisk rapport är att den inte ska skall

innehålla svepande formuleringar och onödiga ord utan den ska fokusera

på det som en intresserad läsare med all säkerhet skulle uppfatta som

mest väsentligt och utesluta allt det övriga som skulle kunna störa det

budskap man vill få fram.

2. I tekniska rapporter skall man använda, typ, ett vårdat språk.

3. Det är viktikt att man stavar rätt.

4. Ordbehandlarens program för stavningskontroll duger inte för att

kontrollera att betäckningarna är korrekta, och det kan vara missledande

när ord med samma uttal stavas på olika sett.

5. Huvudsatser åtskiljs med punkt och inte med kommatecken, det är en

regel som många ovana skribenter bryter mot.

6. En grund regel i svenska språket är att inte särskriva ord som platt

kondensator och leverpastej. (Exempel på tidningsrubriker: Frusen

kyckling lever till lunch i personalmatsalen. Lång hårig flicka

efterlyst. Stor elefant parad på Kungsgatan.

7. Använd inte egna förk. av ord.

8. Det är svårt att veta vad skribenten vill uttrycka när en

ofullständig mening.

9. Utropstecken brukar inte förekomma i tekniska rapporter!

10. Ämnesnamn som mjölk, järn och Gadolinium, är inte egennamn och

skrivs därför inte med stor begynnelsebokstav.

11. Korrekturläs rapporten innan du lämnar in den så att att den inte

innehåller rena felskrivning.

11. När du numrerar ekvationer, kapitel etc bör du kontrollera att du

inte hoppar över ett tal i nummerföljden, eller tar med det två gånger.

13. Om du inte är säker på ett ords betydelse skall du optimalt inte

använda det.

14. Sist men inte minst, undvik jargong.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 29 feb 13:32

I en debattartikel i Göteborgs-Posten skriver Malte Andersson/Frank Götmark:


”Det tycks inte finnas någon enkel lösning på de många lågutbildade nyanländas arbetslöshet. Vad som krävs är bland annat språkkunskaper (min fetstil) och omfattande utbildningsinsatser. I detta måste samhället vara behjälpligt så långt möjligt, men också ställa strikta krav. Erfarenheter från andra länder med lägre arbetslöshet, till exempel Tyskland, kan också vara till hjälp.”


Men vilka språkkunskaper avses egentligen? Svenska, engelska eller flerspråkighet?


I Språkförsvarets utkast till språklag heter det:


”§ 3.1 Syftet med denna lag är att säkerställa svenskans användning inom alla samhällssektorer med hänsyn tagen till de nationella minoritetsspråken och hemspråken, samt att definiera språkliga rättigheter och skyldigheter för att tillförsäkra medborgarna i Sverige rätten att använda det officiella språket i alla sammanhang. Svenska språket har en särställning i och med att det förutsätts vara det gemensamma språket för alla medborgare. Därmed understryks att alla medborgare bör behärska det svenska språket mer eller mindre.”


Språklagen, som antogs 2009 säger:


”4 § Svenska är huvudspråk i Sverige.

5 § Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.”


Svenska språket är alltså det gemensamma kittet i Sverige.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 28 feb 08:00

(Denna text  är hämtad från Anna Köhlers Översättarbloggen – här något förkortad)


Här kommer Umberto Ecos skrivregler i svensk tolkning.


Det är egentligen Eco själv som har gjort en översättning av urvattnade skrivregler som cirkulerat bland amerikanska näringslivsskribenter. Eller kanske snarare en Eco-ansk bearbetning där själva regeln utgör exemplet.


1. Undvik allitterationer även om ärthjärnor älskar sånt.

2. Använd gärna konjunktiv, dock önskar jag att det vore använt på rätt sätt.

3. Klyschor är gammal skåpmat som bör undvikas.

4. Förkunna ditt budskap medelst de enklaste av sätt.

5. Undvik akronymer & förkortningar etc.

6. Var (alltid) medveten om att parenteser (även när de känns nödvändiga) skapar avbrott i textflödet.

7. Fastna inte i överanvändning av … ellips.

8. Använd helst inte citattecken, det är inte ”elegant”.

9. Generalisera aldrig.

10. Utländska ord hör inte till bon ton.

11. Var sparsam med citat. Som Emerson sa: ”Jag hatar citat. Berätta för mig vad du vet.”

12. Liknelser är som klyschor.

13. Undvik upprepningar och säg inte samma sak två gånger – upprepningar är överflödiga (redundans innebär onödiga förklaringar av något som läsaren redan har förstått).

14. Det är bara puckon som använder ovårdat språk.

15. Var alltid någorlunda specifik.

16. Hyperbolen är den mest fulländade retoriska figuren.

17. Skriv inte ettordsmeningar. Någonsin.

18. Se upp med alltför överdådiga metaforer, de är fjädrar på ormens fjäll.

19. Kommatecken, bör du använda, på rätt sätt.

20. Lär dig att skilja på semikolon och kolon: även om det inte är lätt.

21. Om du inte hittar rätt formulering, ta inte till en regional variant. Som man säger i Venedig: Peso el tacòn del buso (lagningen är värre än hålet).

22. Blanda inte olika metaforer även om du tycker att de kompletterar varandra. De kommer att passa som fisken i handsken.

23. Behöver du verkligen ställa retoriska frågor?

24. Var kortfattad, försök uttrycka dig med så få ord som möjligt och undvik långa meningar, hit räknas också inskjutna satser som ofrånkomligen förvirrar den förströdda läsaren, så bidrar du inte till den allmänna informationsbombningen som tveklöst (i synnerhet när den är proppad med överflödiga, eller i alla fall inte helt nödvändiga, detaljer) är en av de största tragedierna i denna vår samtid som domineras av mediernas makt.

25. Hela iden med accenttecken är att skilja på ord som armen och armén.

26. Sätt inte apostrof före genitiv-s, inte ens när du skriver din engelsklärare’s namn.

27. Var inte överdrivet emfatiskt! Använd utropstecken med måtta!

28. Inte ens barbarismens mest hängivna supporters sätter slentrianmässigt plural-s på utländska ord.

29. Stava utländska namn rätt: Beaudelaire, Roosewelt, Niezsche och så vidare.

30. Kalla författare och personer som du skriver om vid deras rätta namn utan omskrivningar. Det gjorde 1800-talets främsta lombardiske författare, mannen bakom Den femte maj.

31. Inled texten med en captatio benevolentiae för att vinna läsarens gillande (men du kanske är så korkad att du inte ens förstår vad jag menar).

32. Var ytterst nogrann med stavningen.

33. Jag tänker inte ens påpeka hur irriterande paralipser är.

34. Börja inte på ny rad för ofta.

Och inte i onödan.

35. Nyttja inte pluralis majestatis. Vi anser det opassande.

36. Förväxla inte orsak och följd. Du skulle ha fel och tar alltså miste.

37. Formulera inte meningar där slutsatsen inte följer logiskt av premisserna. Om alla gjorde så skulle premisserna följa av slutsatserna.

38. Vältra dig inte i arkaiska former, hapax legomena eller andra osedvanliga lexem, inte heller i rhizomatiska deep structures som – även om de ter sig sammalunda upplysande i fråga om grammatologiska skillnader och lockar till dekonstruktivistiska härledningar, eller ännu värre om de befinns diskutabla vid en granskning av den som läser med ekdotisk akribi – emellertid skulle överskrida mottagarens kognitiva kompetens.

39. Var inte för mångordig, men säg inte heller mindre än.

40. En komplett sats bör innehålla.


 (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vilken hälsningsfras, om någon, använder du när du kontaktar en privatperson per brev eller mejl för första gången?
 Hej
 Hej + förnamn
 Hej + förnamn + efternamn
 Bästa/bäste + förnamn
 Bäste/bästa + förnamn + efternamn
 Käre/Kära + förnamn
 Kära/käre + förnamn + efternamn
 Bara förnamn
 Förnamn + efternamn

Fråga mig

124 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2020
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se