Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 16 okt 08:00

Maria Schottenius uppmärksammar Terminologicentrums (TNC:s) nedläggning i en kort notis i DN:


”Nu står det klart att TNC kommer att läggas ner vid årsskiftet 2018-2019 efter att ha funnits sedan 1941. Statsbidraget på fyra miljoner ligger kvar, men flyttas från Näringsdepartementet till Kulturdepartementet, som i sin tur lägger ansvaret för offentligt terminologiarbete på Språkrådet. Istället för tio anställda terminologer, ska Språkrådet nu börja med två terminologer.”


Det är väl ingen som tror att två terminologer kan uträtta tio terminologers arbete? Men det kanske bara är en början...


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 15 okt 19:53

Den polska filmen "Kler" får behålla sin titel i Sverige. Bra! Observera att det inte ens är ett egennamn utan betyder "prästerskap".


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 15 okt 11:38

  Foto: Christina Johansson


Stadium tillhör de affärskedjor som frossar i engelska. Bilden är från Stadium på Ringen på Södermalm i Stockholm, där nästan alla skyltar är på engelska.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 14 okt 12:40

I två tidigare inlägg i denna nätdagbok har Nationalmuseums annonskampanj med anledning av återinvigningen kritiserats. Det första inlägget skrevs av Kerstin Johansson och det andra av David Finer. Båda reagerade mot användningen av Reopen som rubrik.


Kommunikatören Anna Jansson på Nationalmuseum försvarar tilltaget:


”’Reopen’ ingår i konceptet framtaget för vår reklamkampanj, där vi arbetar med ”re” på flera sätt: Revisit, Remember, Review, osv. Vi har valt att använda en engelsk copy som rubrik i reklamkampanjen av flera skäl. Vi tycker att konceptet med ”re” fungerar bra som ordlek med tanke på återöppningen och de många känslor den kan väcka hos gamla och nya besökare, men Nationalmuseum har också en stor internationell publik.”


I gårdagens DN Kultur publicerade Nationalmuseum två helsidesannonser med rubrikerna Review respektive Reload.


Prefixet re- är dock inte engelskt utan förekommer i lånord från latinet till andra språk, inklusive svenskan. Det kan betyda igen, återigen, igen och igen, åter och tillbaka.


Ordleken är tämligen simpel. Menar verkligen Nationalmuseum att besökarna kommer att häpna över det underfundiga i denna ordlek? Är det inte att underskatta besökarnas intelligens? Dessutom signalerar Nationalmuseum att det inte går att konstruera ordlekar på svenska språket.


Det är naturligtvis möjligt att idén om en ordlek med engelska ord kommer från den reklambyrå som Nationalmuseum anlitat. Resultatet blev i varje fall en dubbelt kostsam kampanj.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 13 okt 19:17

Oktober 2017


Pressemeddelelse:
Ord og naboer i Norden – Nordisk nabosprogsforståelse (Modersmål-Selskabets årbog 2018)


Skal du til at lære og måske tale et nabosprog? Vil du gerne have en indføring i nabosprogsforskning? Interesserer nabosprogene i Norden dig, især hvis det formidles fra personlige vinkler? Nordisk Råds indsats har været og er meget vigtig, men kender du den? Hvordan underviser man så det fremmer nabosprogsforståelse?


Hvorfor er nordisk nabosprogsforståelse vigtig? Jo, Norden har fantastisk meget at byde på: Natur i næsten alle variationer, kultur i form af litteratur, film, teater, radio og tv. I Norden bor der 27 millioner indbyggere. Med en beskeden indsats er det muligt at lære at forstå hinanden uden at skulle lære at tale et helt nyt sprog fordi så mange forstår dansk, norsk eller svensk. Det giver mulighed for at få mange gode fælles oplevelser i naturen, kulturen, uddannelsesverdenen og erhvervslivet. Eller i privatlivet, for mennesker mødes, og sød musik opstår på tværs også af de nordiske landegrænser.


Denne rigdom vil Modersmål-Selskabet gerne gøre opmærksom på. Ord og naboer i Norden indeholder en lang række artikler. Vigdís Finnbogadóttir, Islands tidligere præsident, slår fast at der stadig er tætte bånd mellem Island og Danmark selvom islandsk og dansk ikke længere er nabosprog. Henrik Hagemann, tidligere generalsekretær i Nordisk Råd, redegør for hvad der i Nordisk Råds regi er gjort for at bevare dansk, norsk og svensk som nabosprog.


Fire årbogsforfattere drøfter nabosprogsforståelse ud fra forskellige undersøgelser i Norden. Eva Theilgaard Brink skriver om nordiske unges nabosprogskompetence, Hanna Birkelund Nilsson har undersøgt færingers færdigheder i og holdninger til dansk, mens Marie Sveistrup har gjort noget tilsvarende med danskere og skånsk. Michael Bach Ipsen introducerer svensk for begyndere, men går også i dybden med danskeres og svenskeres brug af (be)stemte konsonanter.


Med udgangspunkt i personlige erfaringer skriver en række forfattere om sprog. Danskeren Marc Daniel Skibsted Volhardt har undervist skandinaver i dansk, men er det et nabo‑ eller et fremmedsprog? Islændingen Steinunn D. Jónasdóttir reflekterer over sprog og identitet efter en årrække i Danmark. Danskeren Per Kolstrup måtte lære ordentlig norsk for at få arbejde i Norge, men hvad betyder det egentlig? Den norske SAS-pilot Kolbjørn Seth der i 30 år arbejdede i Danmark og nu bor i Sverige, forklarer – på norsk – med et glimt i øjet forskelle og faldgruber når skandinaver skal tale og arbejde sammen. Svenske Markus Hector der er blevet dansk gift og dansk præst, har et skarpt øje for forskelle i mentalitet og sprog i de to lande. Serberen Tijana Vujadinović ser på de nordiske sprog og dansk som hun bl.a har anvendt i sin ansættelse på den danske ambassade i Beograd.


Den svenske forfatter Björn Ranelid fik Språkförsvarets svenske modersmålspris. I sin tale som er gengivet i årbogen med gloser, opfordrer Ranelid til at sprog skal være kærlighed og omsorg.


Modersmål-Selskabet Selskabet for bevarelse og udvikling af det danske sprog


Sekretariat: v. Georg Adamsen, Kærvænget 28A, 8722 Hedensted • Tlf. 21 860 864. • sek@modersmaalselskabet.dk • CVR: 76824215


Redaktør:


Georg Adamsen Dr.theol Redaktør m.m i Modersmål-Selskabet.
Bidragyderne:
Dr. Vigdís Finnbogadóttir Tidligere præsident i Island. UNESCO’s goodwill-ambassadør for sprog
Henrik Hagemann Cand.mag Tidligere generalsekretær i Nordisk Råd
Eva Theilgaard Brink Cand.mag Adjunkt i dansk og dansk som andetsprog
Hanna Birkelund Nilsson Cand.mag
Marie Sveistrup BA i dansk. Stud.mag
Michael Bach Ipsen BA i lingvistik
Marc Daniel Skibsted Volhardt MA i lingvistik. Universitetslærer i islandsk som andetsprog
Steinunn D. Jónasdóttir Master i psykologisk og psykiatrisk antropologi
Per Kolstrup Bibliotekar. Cand.theol Rådgiver
Kolbjørn Seth SAS-pilot
Markus Hector Teol.kand Frimenighedspræst
Tijana Vujadinović Journalist. BA i dansk sprog, kultur og litteratur. Stud.mag
Björn Ranelid Forfatter


Data: Modersmål-Selskabets årbog nr. 39. 190 sider. Kr. 100,00 + forsendelse
Yderligere oplysninger om Modersmål-Selskabet: Modersmål-Selskabets formand, lektor Mette
Bjørnvig Kaufmann. Mobil: 26 85 05 36 · formand@modersmaalselskabet.dk
Yderligere oplysninger om Modersmål-Selskabets årbog: Redaktør Georg S. Adamsen. Mobil 26 49
80 45 · red@modersmaalselskabet.dk
Georg S. Adamsen, redaktør
Modersmål-Selskabet
Kærvænget 28A
Gl. Sole
DK-8722 Hedensted
Danmark
Tlf. 26 49 80 45


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 12 okt 15:19

Språktidningens blogg har inlett en webbomröstning om frågesställningen "Skriver du Myanmar i stället för Burma?". Se motivering här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 11 okt 08:00

 

...istället för diffus och intetsägande svengelska eller engelska.


Fråga: Hur får man lättast rent en (bil)matta?

Svar: Man slår den mot en... mattslå!


Alltså inte en car carpet cleaner, eller något liknande fånigt ord!


Också språkförsvarare 

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 10 okt 17:00

Hej!

När Sveriges Nationalmuseum åter öppnas står det REopen på engelska i rubriken och att dörrarna åter slår upp. Vad slår ni upp? Er förlovning med modet att i oträngt mål använda anglicismer i svenskan? Nej, det verkar vara för mycket att hoppas på. Dörrarna slås möjligen upp. Eller öppnas helt enkelt. Formen Reopen är ju vidare på engelska en uppmaning - öppna igen! Om det är en maning till allmänheten är det onekligen ett intressant kulturpolitiskt inlägg men troligen handlar det om ren okunnighet om korrekt engelska som väl borde varit Reopening, Reopened el något sådant. Att ni grafiskt leker med formen re som i regarding (angående) ska väl föreställa hippt men blir bara larvigt när ordet inte ens har korrekt form. På Anonyma språkpoliser på Facebook pågår viss diskussion om detta. Ett klarläggande eller snarare tillrättaläggande vore kanske på sin plats? Kanske rentav en ursäkt?


Mvh
David Finer

 

10/10 2018


Svar från Nationalmuseum


Hej David.


”Reopen” ingår i konceptet framtaget för vår reklamkampanj, där vi arbetar med ”re” på flera sätt: Revisit, Remember, Review, osv. Vi har valt att använda en engelsk copy som rubrik i reklamkampanjen av flera skäl. Vi tycker att konceptet med ”re” fungerar bra som ordlek med tanke på återöppningen och de många känslor den kan väcka hos gamla och nya besökare, men Nationalmuseum har också en stor internationell publik. Vi skriver på svenska i all kommunikation men tillåter oss en kreativ höjd i reklamsammanhang.


Vänligen Anna, kommunikatör


10/10 2018



Hej, tack för snabbt svar. Det är självklart att NM har en stor internationell publik. Deras behov av texter på andra språk än svenska kan lätt tillgodoses genom att man kan byta språk med hjälp av t ex flaggsymboler på hemsidor osv, dock inte i en reklamkampanj. Därför är det särskilt viktigt att värna svenskan där, av många skäl, som jag inte behöver gå in på här. Att kreativ höjd skulle vara liktydigt med att skriva på engelska är tråkigt för att uttrycka sig hovsamt, aningslöst och pretentiöst för att uttrycka sig lite starkare.


David Finer


10/10 2018


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”
 En text på svenska berör mig mest
 Båda språken berör mig lika mycket
 En text på engelska berör mig mest
 En text på ett annat språk berör mig mest
 Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra
 Det kan bara avgöras från fall till fall
 Vet inte

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se