Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 8 sept 11:29

Lotte Thorsen får Modersmål-Prisen 2017. Lotte Thorsen er journalist på dagbladet Politiken.

 

 

Lotte Thorsen er ”Danmarks korrespondent i Sprogland”. Hendes indsats for at formidle sprogdebatten i Danmark er uvurderlig. Formanden for Modersmål-Selskabet Mette Bjørnvig Kaufmann siger: ”Lotte Thorsens arbejde har over en årrække været en stærkt medvirkende årsag til at der overhovedet er en offentlig debat om sproget i Danmark”.

 

Lotte Thorsen formidler ofte indbyrdes modstridende argumenter, holdninger og synspunkter loyalt til den brede offentlighed. Hun formidler viden og problemstillinger, der ofte kan være svært tilgængelige, i en både forståelig og personlig form, med en direkte appel til læseren.

 

Gennem årene har Lotte Thorsen vågent holdt øje med den sproglige debat og bragt meget dybdegående  artikler om sprog, som ofte ender på avisens forside eller fylder hele sektionsforsider. Dermed har hun oparbejdet et fagområde, som Politiken har taget til sig som et prestigeområde. Hendes historier forplanter sig også uden for Politiken, og hun er professionel på en måde, der på én gang virker ydmyg og troværdig.

 

Lotte Thorsen gør noget med og for sproget. Hun formidler vedvarende og vedholdende en debat om det danske sprog, ofte også i samspil med andre sprog. Lotte Thorsen lever til fulde op til Modersmål-Selskabets formålsparagraf, at bevare og udvikle det danske sprog.

 

Modersmål-Prisen overrækkes til Lotte Thorsen ved arrangement i Politikens Hus 19. september.

 

Kontakt til Modersmål-Selskabets formand Mette Bjørnvig Kaufmann: mobil 2685 0536

 

Med venlig hilsen
Jørgen Christian Wind Nielsen,
medlem af Modersmål-Selskabets bestyrelse

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 7 sept 12:02

 


Bortsett från "training och runningskor", en styggelse i sig, borde det väl vara ett bindestreck efter training också?


(Denna nätdagbog är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 6 sept 16:37

Så lyder den ordagranna översättningen av rubriken i en artikel i The Local. Det är naturligtvis älvdalskan som åsyftas. I utländsk press brukar älvdalskan karaktäriseras som skogs- eller vikingaspråket. Sant är att det är imponerande mycket skog mellan Mora och Älvdalen. Sant är också att älvdalskan har bibehållit språkdrag, som exempelvis nasala vokaler, som inte finns i isländskan längre.


Men oavsett vad man kallar älvdalskan är publiciteten - och därmed stödet – från utländsk press viktig.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 6 sept 11:17

Det är naturligtvis många översättare som engageras och var och en sköter uppgiften på sitt sätt. En del av dem översätter från engelska till svengelska medan andra översätter från engelska till svenska. Exempelvis kan wow bli wow eller oj, bullshit kan bli bullshit eller skitsnack, shit kan bli shit eller jäklar, attans  jösses, rookie kan bli rookie eller färsking, nying, bitch kan bli bitch eller subba, satmara o s v. I många filmer används bara ett engelskt ord under hela filmen t ex, bitch medan det många gånger finns flera svenska ord att välja mellan. Det blir bara så enformigt och tråkigt. Bra översättare varierar sig och använder ord från det rika svenska ordförrådet. Språket blir fylligare helt enkelt.  Jag har till och med sett att skickliga översättare skapat helt nya ord i svåra översättningslägen. Om bara de svengelska orden används så får vi ett fattigare språk, anser jag. 


Attans 

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Spåkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 6 sept 08:00

Nåväl, nu heter det i och för sig Influencerpriset och utdelas av Influencers of Sweden. Är det månne en modern klubb för inbördes beundran?


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 5 sept 17:05

I en artikel i University World News den 1/9 2017 redogör Hans de Wit för diskussionen om engelskans roll som undervisningsspråk inom den högre utbildningen i Europa. Har försöker också diskutera för- och nackdelar med användningen av engelskan. Han skriver inledningsvis:


"Under de senaste 25 åren har ett ökande antal högskolor på den europeiska kontinenten börjat undervisa på engelska i klasser, kurser och på kompletta program. Undersökningar visar att engelska har blivit huvudspråket för undervisningen, särskilt på masternivå.


Nederländerna leder före andra länder med 70 procent av alla masterkurser och 20 procent av kandidatkurserna som erbjuds på engelska vid dess forskningsuniversitet. (Dock är procentandelarna mindre, 20 procent för masterkurserna och 6 procent för kandidatkurserna, vid de holländska universiteten i tillämpad naturvetenskap, vilka är större än forskningsuniversiteten både i fråga om antalet institutioner och studenter.) Andra länder där engelska är ett viktigt undervisningsspråk inom den högre utbildningen är Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien, Sverige och Schweiz. Vi ser en ökande användning av engelska i undervisning och lärande också utanför Europa, till exempel i Sydkorea."


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 4 sept 08:00

Igår registrerades inlägg nummer 4 000 i denna nätdagbok. Det första inlägget publicerades den 29 september 2006. Nätdagboken har alltså varit igång i snart tolv år. Orsaken till att nätdagboken har överlevt så länge och publicerat så många inlägg är naturligtvis att Språkförsvaret som organisation står bakom den.


Observera att nätdagboken inte bara publicerar inlägg från medlemmar. Vi är också beredda att publicera inlägg från sympatisörer och utomstående i språkfrågor. Skicka i så fall inlägget till sprakforsvaret@yahoo.se.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 3 sept 18:00

Eftersom jag är mycket intresserad av ämnet historia, inhandlar jag då och då historieböcker för att täcka luckor i mitt vetande eller i hopp om att ta del av en ny vinkling av historien. Nyligen införskaffade jag Antiken Från Faraonernas Egypten till romarrikets fall av Nils Billing/Susanne Carlsson/Ragnar Hedlund/Allan Klynne/Michael Lindblom och Hugo Montgomery (Natur & Kultur 2017). I förordet skriver författarna:


”Under de senaste decennierna har svensk kurslitteratur i ämnet i det närmaste totalt trängts undan av engelskspråkiga böcker. Som lärare har vi märkt att studenterna fått svårt att uttrycka sig om forntiden på svenska. Den västerländska litteraturens portalgestalt Homeros kallas för ’Homer’, romarnas inbördeskrig för ’civila krig’ (eng. Civil Wars). Det saknas en terminologi på svenska, och det är bland annat mot denna bakgrund vi beslutade oss för att skriva en ny bok om antikens historia, i akt och mening att erbjuda en samlad översikt av epoken för svenska läsare.”


Detta är självfallet ett vällovligt syfte, som förtjänar att uppmärksammas. Det finns ingen anledning att uttala namn eller begrepp enligt engelskt mönster, om dessa redan finns på svenska. Jag har själv hört en minister säga Plato i stället för Platon och en bekant uttala segergudinnan Nike som Najk (se varumärket). Det svenska uttalet av antika grekiska filosofer ligger oftast närmare det grekiska än vad det engelska uttalet gör. Det svenska Herakleitos står närmare det grekiska uttalet (1) än engelskans Heraclitus, som utgår från latinet.


Per-Åke Lindblom

 

1) Den här nätdagboken kan tyvärr inte återge det grekiska alfabetets bokstäver.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se