Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 12 juni 12:42

”Våren 2019 skickade Språkrådet ut en stor enkät om klarspråksarbete till landets alla kommuner, regioner och statliga myndigheter. Under hösten kompletterades enkäterna med intervjuer med 13 klarspråksansvariga i myndigheter, kommuner och regioner. Huvudsyftet med undersökningen var att ta reda på hur klarspråksarbetet i Sverige bedrivs samt vilket behov av ökat stöd från Språkrådet som finns.”


Rapporten kan laddas ner här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 11 juni 16:48


I varje fall gjorde det det tidigare. 


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 10 juni 12:07

Nina van den Brink punkterar denna myt i en artikel i Fokus den 9/6. Hon skriver bland annat:


”Man kan hålla på så här i evigheter och leta skillnader i språk som talar för att det ena och sedan det andra språket är ordrikare och grammatiskt finurligare än det andra och sedan det ena. Lingvister brukar dock vara eniga om att alla språk har de ord som de behöver, och att det är omöjligt att säga att ett språk är ordrikare än ett annat, eftersom man då först måste definiera exakt vad ett ord är, när det slutar vara ett visst ord och blir ett annat (jämför ’bil’ och ’bilen’), när ett låneord anses införlivat i ett språk, vilken slang som är införlivad etcetera.


Personligen brukar jag säga till dem som hävdar att svenskan är ordfattig (ofta är det svenskspråkiga personer som gillar att läsa på engelska) att de ska läsa Gunnel Vallquists översättning av Marcel Prousts ”På spaning efter den tid som flytt”. Man glömmer helt bort att man inte läser boken på franska, trots att man aldrig tvivlar på att språket är svenska.”


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 10 juni 08:00



 

Det känns, minst sagt, ologiskt med namnet "Dallas Tower" i Råsunda, Solna, Sverige. Solna utmärker sig negativt gång på gång och säljer ut både språk och själ.


Varför inte resa en staty över Larry Hagman... ä vad tusan... dra till med Trump på en gång! Patetiskt!


Per-Owe Albinsson 

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 8 juni 21:39

Frågan löd: ”Vilken hälsningsfras, om någon, använder du när du kontaktar en privatperson per brev eller mejl för första gången?”


Omröstningsresultat:


Hej + förnamn

52,6 %

Hej32,3 %
Hej + förnamn + efternamn  8,2 %
Kära/käre + förnamn 2,6 %
Bästa/bäste + förnamn 1,7 %

Förnamn + efternamn
 1,3 %
Bara förnamn 0,4 %
Bästa/bäste + förnamn  + efternamn 0,4 %

Kära/käre + förnamn + efternamn
 

 0,4 %


Således en förkrossande övervikt för hej som inledande hälsningsfras i brev eller mejl, då en person kontaktas för första gången.


Totalt röstade 232 personer. Omröstningen startade den 22/2 2020 och avslutades den 8/6 2020.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 8 juni 21:35

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska. Se högerspalten!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 8 juni 17:27

Språkinstitutet i Finland redde ut sommarmånadernas namn och ursprung i en artikel från 2018:


”Juni, juli, augusti

 

Våra tre sommarmånader har alla fått sina namn från den romerska mytologin, men de har också gamla svenska benämningar.


'Hela året har jag väntat på juni, juli, augusti. För vindarna är varma då, juni, juli, augusti' sjöng Gyllene Tider på nittiotalet. Och visst är vi många som längtar efter de här tre månaderna och håller med Gyllene Tider om att livet i allmänhet känns lite lättare då. Men varifrån kommer namnen på de efterlängtade sommarmånaderna?”


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

127 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9
10
11 12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2020
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se