Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 25 okt 12:37

(Denna text är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)


Sverigefinska ungdomsförbundet har lanserat en nybörjarkurs för ungdomar på Instagram med namnet Kuusi palaa. Institutet för språk och folkminnen har stöttat projektet med ett revitaliseringsbidrag för nationella minoritetsspråk.


Sverigefinska ungdomsförbundet vill hjälpa ungdomar att lära sig finska. Förbundet har därför startat en enkel finskkurs i sex delar på Instagram. Kursen är fritt tillgänglig och lämpar sig för självstudier. Kursens namn Kuusi palaa leker med finskans homonymer, dvs. ord som ser likadana ut men betyder olika saker. Finskans kuusi kan betyda bland annat både siffran sex och gran. Palaa i sin tur betyder bland annat bitar och att något brinner.


Kursen lanserades den 10 oktober i Göteborg under ett evenemang med mingel, tävling och filmvisning av En Heavy Resa.


Institutet för språk och folkminnen har stöttat projektet med ett revitaliseringsbidrag för nationella minoritetsspråk.


Mera info samt länk till Instagram finns på sidan: https://www.kuusipalaa.se


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 25 okt 08:00

Regeringen tvingas satsa 100-tals miljoner kronor av våra gemensamma skattepengar för att tillse att barn, födda i Sverige, ska lära sig tillräckligt med svenska – se bl.a denna ledarartikel . Detta delvis på grund av att vissa föräldrar håller sina barn hemma tills att de är skolpliktiga. Ofta invandrade föräldrar och/eller lågutbildade föräldrar. Kort sagt föräldrar till de barn som ofta behöver skolan mest.


Samtidigt möjliggör vårt nuvarande skolsystem att vi mjölkas på enorma och årligen stigande skattebelopp, som går till skolor med språkbyte som affärsidé  (läs från svenska till engelska).


Det finns forskning som visar att dessa barns svenska troligtvis kommer att bli sämre och att deras engelska samtidigt inte blir så mycket bättre, jämfört med barn som får sin undervisning på svenska. Dessutom riskerar undervisning på ett främmande språk även att ge sämre rena ämneskunskaper. En rent kolonial situation där elever från högre socioekonomisk bakgrund idag ges språkliga fribiljetter och möjlighet att prioritera engelska i stället för svenska!


Dessa elever kommer däremot, alltsomoftast, från hem med högutbildade föräldrar - svenska såväl som invandrade. Alltså barn som aspirerar på framtida ledande och beslutsfattande positioner i Sverige - där det officiella huvudspråket nu sedan mer än 10 (!) år är SVENSKA! Inte engelska.


Var finns logiken? Är det bara barn till lågutbildade och barn med invandrarbakgrund som behöver lära sig god svenska?


Per-Owe Albinsson,

"Livstidsmedlem" i Språkförsvaret


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 24 okt 19:09

Svenska språket - utrotningshotat eller En Stor Stark?


Offentligt möte med föreningen Språkförsvaret:


Benny Karlsson, krönikör mm

Arne Rubensson, vice ordförande i Språkförsvaret, författare och musiker

samtalar


Plats: Kafé Station,  Rådhusgatan 2 C

Tid: Tisdag 12 november kl. 19.00


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 24 okt 08:00

Mitt i det som för oss alla uppfattas som symbolen för gammal svensk kultur, SKANSEN, står nu helt obegripligt ”Baltic Sea Science Center”. Man frågar sig om det är en NATO-installation i enlighet med det s k värdlandsavtalet! Tyvärr är det ju inget unikt att svenska institutioner och platser ges engelska namn. I Malmö kallas ett nytt evenemangshus för ”LIVE”. Och stockholmsförorten Flemingsberg döps om till Stockholm South Business District … Exemplen skulle kunna mångfaldigas, alla fula hudutslag av samma grasserande engelska sjuka som ersatt REA med SALE, vilket för övrigt på franska betyder smutsig/snuskig.


Jag vill gärna citera redaktör Yvonne Nenander som i senaste numret av Bygd och Natur skriver att ”det är dags att hembygdsrörelsen, Sveriges största miljörörelse, tydliggör sin syn på de sociala och kulturella värdena i landskapet”. Tyvärr tycks den insikten inte delas av hela redaktionen. På omslaget till samma nummer visas två barn som båda bär en keps med påskriften ”NY”, alltså New York, en symbol för det mäktiga landet på andra sidan Atlanten. Det finns många mössor och många barn har blivit fotograferade i sådana som det stått ”Rögle”, ”Åmål” eller ”Nora” på. Varför detta märkliga val?


Det handlar förstås om en språkfråga och många av oss har gått med i SPRÅKFÖRSVARET för att motarbeta den överallt inträngande engelskan. Ett utökat användande av engelska lånord tenderar att fördjupa de sociala klyftorna. Hur många vet t ex vad journalisternas nya modeord ”dedikera” betyder? Vad innebär det för hembygdsrörelsen om svenskarna vänjer sig vid att ständigt jämföra sig och sin hembygd med olika amerikanska platser? Och vad blir resultatet för vår kultur om det på område efter område sker en smygande anpassning till amerikanska eller andra internationella förhållanden?


 Det är verkligen som Nenander skriver: ”Hembygdsrörelsen behöver bli en starkare röst i samhällsdebatten”!


 Bo Alvberger,

Ängelholm


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 23 okt 08:00

Stadsbyggnadsnämndens namnberedning                                  22/10 2019

Stadsbyggnadskontoret

Box 8314
104 20 Stockholm

 

Stockholms kommunfullmäktige

105 35 Stockholm

 

Borde inte Stockholms namnberedning följa Språkrådets svenska skrivregler?

 

 Språkförsvaret har uppmärksammats på att Stockholms namnberedning inte tillämpar Språkrådets svenska skrivregler för stavning av gatunamn, närmare bestämt att liten inledningsbokstav ska användas på ord som "gata", "väg" och "backe".


Frågan kom upp när en adress till ett mötesrum på Malvinas väg skulle anges på en webbsida tillhörande Kungliga Tekniska högskolan (KTH). Ansvarig kommunikatör på KTH skickade då en fråga till namnberedningen om stavningen, om det skulle vara Malvinas Väg (som gatuskylten säger) eller Malvinas väg (som skrivreglerna säger).I sitt svar till KTH vidhöll namnberedningen skrivsättet med ”Malvinas Väg” och hänvisade till en skrivelse från 1932. Men borde inte Språkrådets svenska skrivregler gälla?


I Myndigheternas skrivregler avsnitt 5.2.1 står "Statlig och kommunalverksamhet ska enligt kulturminneslagen (1988:950) följa s.k god ortnamnssed. Det innebär t.ex att gatunamn och andra lokala ortnamn ska följa vedertagna stavningsregler och skrivregler."  Det tycks alltså som om Stockholms namnberedning inte följer kulturminneslagen. Se även Ortnamnsrådets ”Ortnamn och namnvård” – avsnitt 10.2.2 behandlar flerordiga namn.


Vi anser att Stockholms stad och Stockholms namnberedning borde följa Språkrådets svenska skrivregler. Skrivsättet påminner alltför mycket om nutida anglosaxiskt skrivsätt.


Språkförsvarets styrelse


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 22 okt 08:00

Öhhh... med tanke på "Roffes" kommentar angående inlägget om "Sekten", känner jag mig nödgad att presentera ett axplock av Gröna Lunds attraktioner som "nästan bara har svenska namn".


I år var även "Snake" på besök som tillfällig attraktion och därmed ännu ett "klingande svenskspråkigt" namn.


Om man tänker lite längre än vad näsan räcker, när det gäller namngivningen av attraktionerna, så framträder ett tydligt mönster.


Det är nämligen symptomatiskt att de nya "häftiga attraktionerna", riktade till ungdomar, tenderar att få engelskspråkiga namn. Kort sagt: Engelskan symboliserar det som är på kommande. Svenskan det som har varit och (i bästa fall) är.


På attraktioner riktade till pensionärer och barn duger (ännu) svenskan.


 


Det går således inte att enbart stirra sig blind på antalet attraktioner som har svenska respektive engelskspråkiga namn, eftersom det även finns en rang- och statusordning och där svenskan spelar andrafiolen.


Det finns många tydliga exempel på detta, totalt onödiga och för svenskan degraderande, upphaussande av engelskan i dagens samhälle 


Ett annat, helt vardagligt exempel, finns på biltvättprogrammen på den till 50 % svenskägda bensinstationskedjan OK Q8.


Förr hade alla deras tvättprogram svenska namn. För ett antal år sedan kom det mest omfattande tvättprogrammet helt plötsligt att heta "X-shine", medan de enklare programmen hade svenska namn. Nu har OK tydligen fått mersmak, för senast jag tvättade bilen där så hade de två exklusivare programmen engelska namn och de två enklare svenska dito. Jag valde på pin kiv ett program med svenskt namn.


Jag skäms över att vara landsman med de språkliga masochister som florerar i vårt samhälle, exempelvis på Gröna Lund och på OK (Q8).


Också språkförsvarare


 (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 21 okt 12:19

Här är i varje fall en länk. Lycka till!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 21 okt 08:00

(Brev till Helsingborgs Dagblad 20/10 2019)


På 60-talet köpte jag en LP med jazzpianisten Dick Katz som hette ”Serendipity”. Det blev till att ta fram lexikon. Termen beskriver ju mycket av det som är typiskt för jazzens improvisation. Nu läser jag i Norra Skånes Tidningar (NST) att den också kan användas som en poetisk omskrivning för marknadskapitalismen. Gärna det! Men språket, herr Redaktör: ”lycklig, men oavsiktlig, upptäckt”… Detta lycklig är inte svenska utan engelska, en felaktig översättning av ”lucky”, som inte har något att göra med lyckokänslan utan med ”tur” eller ”slump”, som du själv också anger.


Vi måste vara rädda om vårt svenska språk, som inte alls är sämre eller uttrycksfattigare än engelskan. Det gäller bara att använda det rätt. Den nuvarande tendensen hos framför allt journalister att så snart tillfälle ges blanda in engelska ord och uttryck urholkar vårt språk. Ofta slänger man in hela meningar i sin text och utgår ifrån att alla förstår det främmande språket. Men mer förrädiskt är direktöversättandet, när skribenten ger ett svenskt ord en ny betydelse baserad på vad motsvarande ord betyder i engelskan. Detta möter vi dagligen i press, TV och radio. Och naturligtvis i skrivelser från tjänstemän och andra som har sett och lärt vad som är möjligt.


NST/HD har en utmärkt språkspalt genom Bo Bergman. Som läsare skulle man önska att hela tidningen utsattes för en språklig granskning med syftet att motverka det där ljuva ”amerikasuget”.


Bo Alvberger

Medlem i Språkförsvaret


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Anser du att språklagen från 2009 fungerar tillfredsställande i dagsläget, det vill säga att den ger det svenska språket ett tillräckligt skydd framförallt gentemot engelskans expansion?
 Nej, språklagen behöver absolut skärpas.
 Nej, tveksamt om språklagen ger något skydd.
 Ja, språklagen fungerar tillräckligt väl.
 Det behövs ingen språklag.
 Vet inte.
 Jag visste inte ens att det fanns en språklag.

Fråga mig

121 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se