Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 19 jan 17:08

Sex nya ord har tagit sig in i den svensk-engelska ordboken för högre utbildning:


1. Digital salstentamen – computer-based exam

2. Öppen lärresurs – open educational resource

3. Lärplattform – virtual learning environment

4. Distanskurs – distance learning course

5. Webbkurs – web-based course

6. Mooc-kurs – MOOC


Det enda ord som inte är genomskinligt är Mooc-kurs; där måste man veta vad Mooc står för. Den som vill ladda ner Svensk-engelsk ordbok för den högre utbildningen kan göra det här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 18 jan 21:21

Det nätbaserade läromedlet riktar sig främst till gymnasieelever. Det innehåller flera olika övningar och en kort introduktion till vad som är ett nyord. Dessutom finns det tips på läsning för den som vill fördjupa sig.


Språkrådet skriver bland annat:


”Varje år tar Språkrådet tillsammans med Språktidningen fram en nyordslista som berättar om några av de nyord som har tillkommit eller etablerat sig i svenskan under året som gått. De ord som hamnar på listan kan vara helt nya ord, eller redan existerande, ’gamla’ ord och uttryck som fått ny användning, ny betydelse eller ökad användning. Orden som hamnar på nyordslistan är ett urval av alla de nyord som tillkommit under åren. Exakt hur många ord som skapats kan förstås ingen veta, lika lite som någon någonsin kan veta hur många ord det finns i ett visst språk.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 17 jan 21:45

Lameen Souag på bloggen Jabal al-Lughat har reagerat på de tunisiska eleverna dåliga resultat på de naturvetenskapliga testerna i PISA-undersökningen 2015:


”Jämfört med elever från Qatar, för att inte tala om elever från länder i väst, kom elever från Tunisien systematiskt till korta i PISA:s naturvetenskapliga tester på grund av dålig översättning.


Vems fel är detta? Uppenbarligen begicks det misstag på PISA:s internationella verifieringsnivå, vilken borde ha eliminerat sådana problem. Men själva översättningarna genomfördes på nationell nivå. Med andra ord orsakades denna röra av tunisiska översättare under ledning av den tunisiska regeringen.


Hur är detta möjligt? Enkelt: i Tunisien sker undervisningen i naturvetenskap skrämmande nog på franska fr.o.m högstadiet och uppåt. Lärare i naturvetenskap har föga behov av att vidmakthålla sin språkbehärskning av standardarabiska. Vilket leder till frågan varför denna test, vars målgrupp är femtonåringar, överhuvudtaget genomfördes på arabiska.”


En skribent i kommentarsfältet påpekar också att de flesta tunisiska lärare i naturvetenskap knappast talar flytande franska. Om den som undervisar i ett främmande språk bara behärskar det till 70 procent och eleverna likaledes bara behärskar det till 70 procent, eller troligtvis ännu sämre i detta fall, blir också resultatet därefter. I Sverige skickar en del föräldrar sina barn till engelskspråkiga skolor med en liknande inlärningseffekt som resultat.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 16 jan 20:43

En medlem har påpekat att Språkförsvarets webbplats är på väg en miljon sidvisningar sedan starten. Det aktuella antalet sidvisningar är 961 063. Det bör ta omkring en månad innan webbplatsen passerar miljonen.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 15 jan 23:14

Häromdagen rapporterade P1 kulturradion om ett utbyggnadsprojekt i Rosengård i Malmö för att koppla samman området med centrala delar av staden. Arbetsnamnet för projektet är Culture Casbah. Förslaget innebär att stadsdelen ska innehålla ett promenadstråk, restauranger, affärer och bostäder samt som pricken över i:et en 22 våningar hög miniskrapa. Ansvarig för projektet är MKB, Malmös kommunala bostadsbolag.


Vad är en kasbah? Wikipedia beskriver en kasbah på följande sätt:


"Kasbah (ar. القصبة) eller Qassabah är en särskild typ av medina, islamisk stad eller fort. Kasbahn var boplatsen för den lokala ledaren och fungerade även som försvar när staden var attackerad. En kasbah har höga murar som vanligtvis inte har några fönster. Ibland byggdes de på en höjd för att göra dem enklare att försvara, och placerades ofta nära en hamn. Att få en kasbah byggd var ett tecken på välstånd och makt. Nästan alla städer hade en egen kasbah, byggnaden var ofta en nödvändighet för stadens överlevnad."


Arbetsnamnet är alltså på engelska, eftersom den gängse stavningen är kasbah på svenska. Oxford Dictionaries rekommenderar i första hand kasbah, medan Merriam-Webster (amerikansk ordbok) har casbah. Varför går det inte lika bra med ett svenskt arbetsnamn?


Namnet casbah ger också märkliga associationer. Ska man bygga höga, fönsterlösa murar kring stadsdelen? Är stadsdelen bara avsedd för arabiskspråkiga invandrare? I så fall borde den väl döpas till qassabah?


För ytterligare information se MKB:s webbplats .


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 14 jan 08:00

Språktidningens blogg berättade Anders Svensson häromdagen om den isländska nyordslistan:


”Hrútskýring (’mansplaining’) är 2016 års ord på Island. I en omröstning med tio kandidater fick hrútskýring hela 35 procent av rösterna. Ordet myntades 2011 av författaren Hallgrímur Helgason.


För att utses till en av de tio kandidaterna till årets ord krävs att ordet präglat samhällsdebatten under det gångna året. Det behöver dock inte vara pinfärskt.


Årets vinnare är hrútskýring, ett ord som myntades av författaren Hallgrímur Helgason våren 2011. Han presenterade förslaget på Facebook sedan en användare eftersökt en isländsk motsvarighet till mansplaining.

Hrútskýring är ett teleskopord bildat till hrútur (’bagge’) och útskýring (’förklaring’). Ordet kan också skrivas hr. Útskýring (’herr Förklaring’).”


Någon har påpekat att språkvården på Island i stor utsträckning är ett resultat av spontana, folkliga initiativ och inte i första hand förslag från den institutionella språkvården.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 13 jan 13:00

Det har dykt upp en blogg på nätet, som kallar sig sprakforsvaret.blogg.se. Detta är en falsk varubeteckning. Den enda anknytning till Språkförsvaret som denna blogg har är att den fokuserar på att kritisera Språkförsvarets språkpolitik.


Språkförsvaret har ingenting emot kritik. Tvärtom; vi har aldrig haft några problem att bemöta okunnig och illasinnad kritik och uppskattar saklig kritik, eftersom den senare betyder att vi mejslar fram en ännu mer genomtänkt linje. Förmodligen kommer vi att svara på inläggen inom kort.


Men att kalla bloggen för ”sprakforsvaret.blogg.se” är en barnslig provokation, som eventuellt syftar till att leda bort trafik från Språkförsvarets webbplats och nätdagbok. Det finns heller inte enda länk till Språkförsvarets sidor, så att besökare direkt kan gå till Språkförsvaret och kontrollera vad vi skriver.


Man frågar sig om det – med tanke på den barnsliga provokationen -  inte är fråga om ett gäng gymnasister, som fick ett infall mars 2016 att skapa en blogg för att attackera Språkförsvaret. Det kan väl inte vara universitetsstuderande?


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 13 jan 08:00

En dansk webbplats, Unyttige Historiefacts, har använt Språkförsvaret som källa.


"Svensk blev officielt hovedsprog i Sverige i 2009.

 

Svensk blev officielt hovedsprog i Sverige i 2009. Der var før officielt 5 minoritetssprog i Sverige, men intet hovedsprog. Svensk var til gengæld hovedsprog i Finland.


Kilde: http://www.xn--sprkfrsvaret-vcb4v.se/sf/?id=1139"


Vi delar dock inte uppfattningen att denna information skulle vara onyttig, speciellt som Danmark saknar en språklag; detta i motsats till Finland, Island och Sverige. I Norge lär en språklag vara på väg.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Språkrådet och Språktidningen har publicerat nyordslistan för 2016. Vilket av dessa ord har störst chans att överleva och fortsätta att användas?
 annonsblockerare
 blåljuspersonal
 det mörka nätet
 egenanställningsföretag
 enkortsdator
 fomo
 frågestrejka
 förstärkt verklighet
 gigekonomi
 influerare
 korsspråkande
 lånegarderob
 matsvinnsbutik
 mukbang
 pappafeminist
 poke
 preppare
 samlarsyndrom
 ställa frågor
 uberisering

Fråga mig

103 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9
10
11 12
13 14 15
16
17 18 19
20 21 22 23 24
25
26
27
28
<<< Februari 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se