Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 20 juni 08:00

 

 

Lifetime Clinic - fånigt engelskt namn i Sverige! - har denna gräsliga affisch med två engelska ord och ett svenskt - ”WHY SO ALLVARLIG?” - uppsatt överallt i Stockholms tunnelbana. Varför detta ofog som breder ut sig att blanda svenska och engelska?! Lifetime Clinic gör nu i midsommartid reklam för nervgiftet neurotoxin med hjälp av en fager flicka med midsommarkrans i håret. Det finns sannerligen flera skäl till att se allvarligt på denna affisch.

 

Christina Johansson

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 19 juni 12:00

SD-Skurups förslag , som vill förbjuda elever att tala annat språk än svenska på lektioner och raster (undantagandes rena språklektioner), är felaktigt.


För det första påminner det om den politik som tidigare tillämpades i Sverige mot minoritetsspråkstalare som tornedalingar, samer och älvdalingar, där eleverna straffades om de använde sina egna språk i klassrummen, och t.o.m på rasterna. Det lär inte finnas något officiellt påbud från statligt håll om denna politik, men denna praxis är tillräckligt väl omvittnad. Man måste också komma ihåg barnagan avskaffades först 1966 i Sverige. Jag har själv upplevt aga i skolan, d.v.s fysisk bestraffning.


För det andra: Hur ska lärarna övervaka att påbudet efterföljs av eleverna på rasterna. Ska lärarna springa runt och tjyvlyssna?


För det tredje är användningen av andra språk än svenska i klassrummet en pedagogisk lämplighetsfråga. Givetvis ska inga elever, vare sig de talar svenska eller ett invandrarspråk, tala om ovidkommande saker, så att det stör undervisningen eller de övriga eleverna. Jag undervisade bland annat i svenska som andra språk i 25 år och min erfarenhet är att man kan utnyttja andra språk än svenska i undervisningen. Om en spanskspråkig elev, eller en elev som förstår engelska bättre än svenska, inte har förstått ett svenskt ord, har jag kunnat ge det på spanska eller engelska. Jag har haft få tysk- eller fransktalande elever. Jag har också ibland bett en mer framskriden elev, exempelvis en farsitalande elev, att förklara ett svenskt ord inför en mindre framskriden farsitalande elev. Ibland har jag till och med bett en duktigare elev att sätta sig bredvid en mindre duktig elev just för att underlätta språkinlärningen.


För det fjärde är frågan om SD-Skurup också innefattar engelska som undervisningsspråk i sitt koncept. De vill inte röra undervisningen i främmande språk som engelska, tyska, franska och spanska eller minoritetsspråken. Men engelska används ju som undervisningsspråk i förskola, grundskola, gymnasium och på högskolenivå. Ska engelskan tolereras men inte invandrarspråken på lektioner och raster?


Inför valet 2018 skickade Språkförsvaret ut en enkät till samtliga riksdagspartier, varpå SD svarade så här på fråga 7.


Anser ert parti att det är rimligt med skattefinansierade skolor som undervisar på ett främmande språk (läs: engelska) i upp till 50 procent av tiden i grundskolan och i samtliga ämnen utom svenskämnet i gymnasiet?

 

 Svar: Det finns flera välfungerande skolor som undervisar på engelska. I nuläget är vi inte beredda att ändra på detta. Sverigedemokraterna avser att följa utvecklingen noga.”


Det tycks alltså inte bekymra SD att undervisning kan ske på engelska upp till 50 procent i grundskolan och upp till 90 procent i gymnasiet. Om det har utgått något påbud i de engelskspråkiga frisskolorna, med Internationella Engelska Skolan i spetsen, att eleverna också ska tala engelska på rasterna, känner jag inte till, men det beivras säkerligen inte.


Slutligen hotar inte invandrarspråken svenskan; det är bara ett högstatusspråk som engelskan som hotar svenskan. SD i Skurup sparkar åt fel håll. Det språk som har påverkat svenskan mest hittills är lågtyskan, från och med 1300-talet till 1500-talet, då dess inflytande klingade av. Engelskans påverkan på svenskan är dock mer intensiv än lågtyskans, eftersom lågtyskans inflytande färdades med båt och häst och vagn. Engelskans inflytande sker sekundsnabbt och är bara ett knapptryck borta.


Det finns vissa som tycks tro att invandrare inte assimileras språkligt i ett samhälle som Sverige, där majoritetsspråket är svenska. En del invandrare gör ett språkbyte redan i första generationen, de flesta i andra generationen och nästan alla i tredje generationen. Detta visar all migrationsforskning från typiska invandrarländer som USA, Canada, Argentina, Uruguay, Australien och Nya Zeeland. Det finns undantag, men då är det fråga om endogami (ingifte) eller etniska enklaver. 2009 gjorde jag en undersökning om språkbytesprocessen bland mina invandrarelever på Brännkyrka gymnasium. I undersökningen ingick endast elever, som var födda i Sverige eller hade kommit till Sverige före 7 års ålder. Det visade sig att 93 procent av eleverna ansåg sig behärska svenska bättre än föräldrarnas modersmål, att 60 procent talade svenska med sina syskon och att i 20 procent av familjerna talades svenska både av föräldrar och barn. Det betyder att det hade skett ett språkbyte redan i första generationen.


SD-Skurups språkpolitik är bara okunnig symbolpolitik.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 19 juni 08:00

18 juni


Den 16 maj skickade jag in en anmälan till Granskningsnämnden på grund av att ett inslag i P4 Stockholm innehöll en intervju på engelska som aldrig översattes till svenska. Det händer allt oftare att engelska inslag i radion aldrig översätts till svenska. Jag ville få detta prövat av Granskningsnämnden om inslaget var förenligt med Språklagen. Granskningsnämnden har uppenbarligen sin egen tolkning av Språklagen med sitt uttalande: "Det finns inget specifikt krav på att programbolaget i enskilda sändningar måste översätta innehåll från engelska."  


Gäller inte språklagen för Sveriges Radio?


Undrar

Jonas Borelius


Här följer min anmälan och svaret från Granskningsnämnden.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Anmälan till Granskningsnämnden för radio och TV:


Program: Eftermiddag i P4 Stockholm

Kanal eller station: P4 Stockholm

Sändningsdag: 2019-05-16

Sändningstid: Ca 15:50


Utveckla varför du vill få programmet eller inslaget prövat:


Vid den tiden i programmet (ca 15:50) fick två personer från USA berätta vad de tyckte om Sveriges medverkan i Eurovision Song Contest. Vad de sa översattes aldrig till svenska. Detta är bara ett exempel på inslag i radion där engelsktalande får yttra sig utan att det översätts till svenska. Det sker en förskjutning mot fler och fler inslag på engelska som inte översätts till svenska vilket är nonchalant mot alla de som behärskar engelska dåligt eller inte alls. 


Jag vill att Granskningsnämnden prövar om detta inslag i programmet "Eftermiddag i P4 Stockholm" är förenligt med Språklagen från 2009.


Anmälare (För- och efternamn måste alltid anges): Jonas Borelius

 ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Svar från Granskningsnämnden för radio och TV:


Tack för din anmälan mot Sveriges Radio P4 Stockholm den 16 maj.

En ordförande i granskningsnämnden har läst din anmälan och beslutat att den inte ska leda till en granskning.

 

Skälen för ordförandens beslut

 

SR ska erbjuda ett mångsidigt programutbud som omfattar allt från det breda anslaget till mer särpräglade programtyper. I detta ligger att tillhandahålla ett varierat utbud på det svenska språket.


Det finns inget specifikt krav på att programbolaget i enskilda sändningar måste översätta innehåll från engelska. Vad du tar upp i anmälan ger därför inte anledning att anta att det har förekommit någon överträdelse av de bestämmelser som gäller för sändningarna.


Beslutet är inte överklagbart

Granskningsnämndens beslut får inte överklagas. Det framgår av 20 kap. 6 § radio- och tv-lagen.


Vid frågor vänligen kontakta oss på: registrator@mprt.se.    


Med vänlig hälsning

Registraturen


Myndigheten för press, radio och tv

Telefon växel: 08 580 070 00

Adress: Box 33, 121 25 Stockholm-Globen

www.mprt.se


The Swedish Press and Broadcasting Authority

Switchboard: +46 8 580 070 00

PO Box 33, SE-121 25 Stockholm-Globen


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 18 juni 15:00



Olle Josephson, f.d chef för Språkrådet och professor i nordiska språk, pläderar för tolkning.


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 18 juni 12:00

 

Reklamen syftar på att Maggio uppträder tre kvällar i rad ("Jag kommer" × 3) och hon har en låt med just den refrängen.

 
Uppmärksam
 
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 18 juni 08:00

Olle Nykvist‏ @ollenykvist 7 juni

och priset för den mest småaktiga JO-anmälningen någonsin går till *trumvirvel* @Sprakforsvaret !”


En tyckare vid namn Olle Nykvist ger Språkförsvaret ett pris för ”den mest småaktiga JO-anmälan någonsin”, varvid han naturligtvis syftar på Språkförsvarets senaste JO-anmälan.


Twitterinlägget är självklart renons på all sakargumentation. Olle Nykvist – om han ser detta inlägg – har chansen att framföra sina invändningar i denna nätdagbok. Jag tvivlar dock på att han kan formulera några genomtänkta invändningar.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 17 juni 16:42

… i artikeln ”Löfvens engelska ger Putin en fördel, som i övrigt handlar om vilka språk Löfven använde i samtal med Putin.


”Nyligen blev Löfven JO-anmäld av Språkförsvaret (ett partipolitiskt obundet nätverk som jobbar för att stärka det svenska språket) eftersom han hade talat engelska i EU-parlamentet istället för svenska. I EU-parlamentet finns en hel armé yrkeskunniga simultantolkar vars uppgift är att säkerställa att EU:s 24 officiella språk alltid är gångbara. Löfven prioriterade istället att bli förstådd direkt av så många som möjligt. ”


Tidigare har alltså Anders Q Björkman på Svenska Dagbladet omnämnt denna Språkförsvarets JO-anmälan, vilken i sin tur genererade omnämnanden på olika nyhetssajter på nätet.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 17 juni 08:00

(Denna text är hämtad från EU-parlamentets officiella sida. Språkförsvaret JO-anmälde som bekant Stefan Löfvens tal från den 3 april, en anmälan som JO nyligen avfärdade. Det är möjligt att vi måste kontakta EU-parlamentet för att se om vi kan få ut en översättning till svenska av Stefan Löfvens tal. Regeringskansliet tycker nämligen inte att talet behöver översättas.)


EU har 24 officiella språk. Detta innebär att alla medborgare har tillgång till och bättre kan förstå den EU-lagstiftning som berör dem. Medborgarna kan interagera med EU-institutionerna genom att exempelvis inge framställningar eller begära information på något av de officiella språken, och de kan följa debatterna i Europaparlamentet via direktsändning på internet.


Men det är även viktigt att parlamentsledamöterna har möjlighet att tala, lyssna, läsa och skriva på sitt eget språk, eller på vilket annat av EU:s officiella språk som helst. Detta är en följd av den grundläggande demokratiska principen om att varje EU-medborgare kan väljas till ledamot av Europaparlamentet, även om han eller hon inte talar något främmande språk. Ledamöterna är valda för att företräda intressena för de medborgare som ger dem sin röst och inte på grundval av sina språkkunskaper. Och för att garantera samma arbetsvillkor för alla ledamöter måste de ha full tillgång till information på sina respektive språk. Ledamöternas anföranden på ett officiellt språk simultantolkas till övriga officiella språk och officiella texter översätts till samtliga 24 språk. För att EU-lagstiftningen ska kunna tillämpas direkt eller införlivas i nationell lagstiftning måste den först översättas till varje medlemsstats officiella EU-språk. Medborgarna kan begära och få ut information på vilket som helst av de officiella språken.


Kroatiens EU-inträde 1 juli 2013 innebar att det sammanlagda antalet officiella språk ökade till 24: Bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, iriska, italienska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska.


Förenade kungarikets utträde ur EU kommer som sådant inte att innebära att engelska avskaffas som ett officiellt språk. Alla regeringar inom EU skulle enhälligt behöva besluta om detta och eftersom engelska också är ett officiellt språk i Irland och Malta verkar en sådan möjlighet avlägsen.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Presentation

Omröstning

Anser du att språklagen från 2009 fungerar tillfredsställande i dagsläget, det vill säga att den ger det svenska språket ett tillräckligt skydd framförallt gentemot engelskans expansion?
 Nej, språklagen behöver absolut skärpas.
 Nej, tveksamt om språklagen ger något skydd.
 Ja, språklagen fungerar tillräckligt väl.
 Det behövs ingen språklag.
 Vet inte.
 Jag visste inte ens att det fanns en språklag.

Fråga mig

120 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se