Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 13 nov 15:35

I en artikel i senaste Curie skriver Mats Alvesson och Roland Paulsen inledningsvis:


”’Aldrig förr i mänsklighetens historia har så många skrivit så mycket med så lite att säga till så få.’”


Dessa ord, levererade av en av de undertecknade på en akademisk konferens, rev ner spontana applåder från en publik på cirka 400 forskare. Uppenbart känner många inom universitetsvärlden tvivel kring hur mycket av värde som egentligen skapas. Det produceras kopiöst med forskningsrapporter, artiklar och böcker. Men hur mycket av allt detta ger genuina och viktiga kunskapsbidrag?


I vår senaste bok, Return to Meaning. For a Social Science with Something to Say (Oxford University Press, med Yiannis Gabriel), riktar vi denna fråga till den samhällsvetenskap vi själva verkar inom. Frågan kan formuleras i krassa nyttotermer: Har de senaste 30 årens företagsekonomisk forskning lett till någon förbättring av näringslivet? Har de ca 175 professorerna i pedagogik i landet och den allt tätare examinationen av doktorer i pedagogik bidragit till förbättrade skolresultat? Den kan också formuleras mer existentiellt: I hur hög grad hjälper samhällsvetenskapen allmänheten att förstå sin tid och de samhällsproblem vi står inför? Hur många rapporter i psykologi bidrar till människors självförståelse och insikter av reellt värde i barnuppfostran, psykoterapi och hantering av sociala relationer?”


Alvesson/Paulsen menar att det produceras enormt mycket forskning som aldrig blir läst eller ger relevanta kunskapsbidrag. Jag läser mest avhandlingar om språk, men påfallande många avhandlingar och uppsatser är knappologiska och ointressanta. Man kan fråga sig på vilket sätt de bidrar till att stärka svenskans ställning som samhälls- och vetenskapligt språk.


Läs vidare här!


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 12 nov 15:54

Vi har ju uppmärksammat Oatly förr, men när jag nu på nytt läser deras enfaldiga text på havredryckspaketet slås jag, bortsett från det allmänna engelska tramset, av en riktig språkfadäs. I ett försök att visa sig klimatvänlig påstås att deras produkt innebär ”69% fewer carbon emissions than milk”. Detta är ett helt meningslöst konstaterande, eftersom ordet ”fewer” anger antal utsläpp. Det finns till och med en mycket finstilt referens till en artikel om detta. Originalet säger emellertid  ”…can reduce our greenhouse gas emissions by up to 69%”. Med detta avses naturligtvis volymen av utsläpp, inte antal. Jag vet inte ens vad “antal utsläpp” skulle kunna betyda: stora? små? på tidsenhet? rapporterade? uppskattade? beräknade? Och dessutom frågar jag mig: vilka utsläpp? Från en mjölkko?   Från alla utsläppskällor (bilar, kolkraftverk, köttkonsumtion, semesterresor osv).


Oatly havredryck dricks förmodligen vid många svenska frukostbord och texten på paketen lär läsas av många, kanske särskilt nyfikna barn. De får sig här till livs en mycket tramsig information på infantil engelska, som dessutom innehåller ett helt obegripligt påstående. Det tyder på att skribenten (James?) inte har alla sina hästar i stallet.


Men varför i hela världen har man den så kallade informationstexten på engelska i Sverige? Enbart engelska! På något ställe på paketet står det  ”It’s Swedish”. Jag antar att man därmed avser att havren kommer från svenska bondgårdar - eller menar man enbart att produktionsmetoden är svensk? Eller att företaget är svenskt? Eller förpackningen?


Oatly kvarstår som en mycket stark kandidat till anglofånpriset.


Lars Nordberg

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 11 nov 08:00

 

Bilden är hämtad från Facebook-gruppen Skrattande språkpoliser.

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 10 nov 08:00

Bloggen Språkpolis skriver:


” Svenskar må vara bäst i världen på ekonomi, något som det skrivs om i en artikel i Dagens Industri, men trots detta saknar många unga i Sverige tillräcklig kunskap om allt från amorteringar till räntor och lån. Begrepp och termer som är viktiga att ha koll på, särskilt om man vill klara sig själv som ny, myndig medborgare. Språkpolisen reder därför här ut begreppen litet, läs vidare."


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 9 nov 14:43

(Denna text har hämtats från Institutet för språk och folkminnens webbplats)


(Nu har häfte 43 av Ordbok över folkmålen i övre Dalarna utkommit. Det nya häftet omfattar orden Utanskriften till Vindhöra.

Ordboken behandlar dialektorden i dalmålen i Ovansiljan, Nedansiljan och Västerdalarna, alltså området från Mockfjärd och Gagnef i sydost till Transtrand och Älvdalen i nordväst. Utgivningen sker häftesvis och beräknas i slutändan omfatta 46 häften.


Varje ord beskrivs detaljerat. Uttal, betydelser och synonyma ord anges och ett stort antal fraser och meningar visar hur orden används.


Ordbok över Folkmålen i övre Dalarna bygger på ett material som till största delen insamlats från 1800-talets slut till senare delen av 1900-talet. Materialet förvaras i Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala.


Beställ publikationen: Ordbok över folkmålen i övredalarna, 43

 

Läs mer

Inblicken: "Vissa ord kan ta ett halvår att göra färdigt"
Projektsida: Ordbok över Folkmålen i övre Dalarna (OÖD)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Välkommen till en dag med fokus på ord i svenska språket – ur olika perspektiv. Det blir inspirerande och matnyttiga föreläsningar och workshoppar inom områden som språksociologi, semantik och terminologi.

 

Självklart bjuds det även på möjligheter att nätverka med andra språkvetare och språkintresserade. Vi träffas i år på Humanist- och teologcentrum på anrika Lunds universitet.


KLICKA HÄR FÖR ATT KOMMA TILL ANMÄLAN!

 

PROGRAM Fredag 24 november


11.30–12.45 Textlunch med Ordbruksministern Mikael Berger.
Börja konferensen med en textlunch på klassiska Kulturkrogen under ledning av Ordbruksministern (Mikael Berger vid Lunds universitet). Under lättsamma former äter vi lunch tillsammans, skapar nya kontakter och lär oss en smula om språk.

13.00–13.15 Ordföranden Hanna-Karin Grensman hälsar välkomna

13.15–14.00 FÖRELÄSNING av Pär Nilsson, redaktör på Svenska Akademiens ordboksredaktion.

Metaftonymi i praktiken — vad är en bildlig betydelse i SAOB?
Såsom en del av mitt avhandlingsprojekt undersöker jag vad en bildlig betydelse i Svenska Akademiens ordbok (SAOB) är för något. Ur perspektivet kognitiv semantik studeras vad bildligheten i ordan- vändningarna består av, rent kognitivt. Resultaten från analysen visar bl.a att samspelet mellan metafor och metonymi är centralt, men att detta ofta vållar problem vid beskrivningen.

14.05–14.50 WORKSHOP med Hanna-Karin Grensman, examinerad språkrådgivare tillika föreningens ordförande.

Oikofobi, stjärnfamiljer och slidkransar
Vi tittar närmare på ord som inte enbart är ord utan först och främst värderingar. Vad säger orden om vår samtid och rådande normer? Hur påverkar orden dig, och hur påverkas din omgivning av ditt ordbruk?
Konkret och aktivt arbetar vi med att öka vår medvetenhet och förståelse hur enskilda ord i språket påverkar vår verklighetsuppfattning.

14.50–15.20 Fika och nätverkande. Passa på att träffa kollegor och andra språkintresserade under avslappnade former.

15.20–16.05 FÖRELÄSNING med Anna Gustafsson, docent och lektor i svenska och programkoordinator för Språkkonsultprogrammet vid Lunds Universitet.

Ord på prov — En studie av ordförståelse i högskoleprovet under perioden 2000–2011
I föredraget presenteras delar av Gustafsson och Håkansson (2017), vilket är en studie som undersöker hur ordförståelsen i högskoleprovet har förändrats över tid. Resultaten visar framförallt att klyftan i ordförståelse mellan provdeltagare från olika åldersgrupper och med olika utbildningsnivå växer. Detta resultat kopplas bland annat till den förändring av läsvanor som de senaste decenniets digitalisering har fört med sig.

16.05–16.45 WORKSHOP med Mia Jensen, terminolog på fordonstillverkaren Scania tillika eventansvarig i föreningen.

Vad är skillnaden mellan en kaka och en tårta? — Terminologisk begreppsutredning i smord och bröad form
Vad är egentligen skillnaden mellan en kaka och en tårta? Med hjälp av en lättvispad terminologisk begreppsanalys försöker vi ta reda på det och formulera välfyllda definitioner under en workshop. Deltagarna får en munsbit terminologijobb som förhoppningsvis ger mersmak.


Konferensen är öppen för alla intresserade – sprid gärna inbjudan i dina kanaler!


KLICKA HÄR FÖR ATT KOMMA TILL ANMÄLAN!

 

Inbjudan som PDF_(240 KB)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 7 nov 08:00

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se