Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 2 april 20:23

Om den /o/möjliga språkutvecklingen mot ett plural-s i svenskan, förmodigen avsedd att slå ut de reguljära pluralformerna: jag är nog ganska bekymrad över den lingvistiska grundkunskapen hos den eller de som föreslår en sådan utveckling. Det borde egentligen stå klart för förslagsgivarna, att varje språks urgamla konstruktion vilar på ett förhållande som omöjliggör en sådan förändring. Det skulle i de flesta fall antingen innebära en diametral förändring av det ursprungliga, nationella semantikbegreppet ifråga eller också helt enkelt helt övergå till det främmande språkets ord, kort sagt som lånord. Var och en borde lätt se, att detta skulle innebära slutet på svenskan överhuvudtaget. Ett sådant förslag kan bara komma från någon som har oerhört små, om ens några kunskaper alls i, som i detta fall engelska, dvs från någon som i sin okunnighet har dragits med av den puerila entusiasmen som tyvärr är förhärskande i Sverige för närvarande! Som exempel på en sådan möjlig utveckling kan man ta franskan, som har såväl den svaga ändelsen -s som den starka, som i sin tur vilar på motsvarande ”starka” substantiv, t.ex bel och belle, maskulinum och femininum singularis i betydelsen vacker. De attributiva formerna gäller alltså framför vokal respektive förlängning av respektive maskulinformen, med bels i pluralis maskulinum och beaux i femininum! Detta är den första och enklaste förklaring, som man skulle vilja kosta på sig som undervisning för den som kommit fram med förslaget med generellt plural-s på svenska ord! Lär man sig ingenting av denna delförklaring, ska man nog byta fritidssysselsättning! 


Henry Thorson

Pens. språklärare(eng/ty/fr/spa), i övrigt gymnasiestudier i grekiska och latin och akademiskt betyg i ryska.

Medlem i Språkförsvaret.

PS: Är det fråga om ett aprilskämt?


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 2 april 08:00

Om du inte deltog på högskoleprovet, kan du ändå göra ordförståelsedelen här! Alltid lär man sig något.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 1 april 19:44

Första april är aprilskämtens dag. Vissa hade språklig anknytning och ”gick hem” i den bemärkelsen att relativt många trodde på dem. Ett sådant aprilskämt var nyhetsartikeln i Mölndals-Posten med uppgiften om att kommunens ledning hade backat från det kritiserade namnet Mölndals innerstad och i stället lanserat det mer ”internationellt gångbara” Mölndal City Centre.


Mölndals-Posten dementerade senare idag den första artikeln. Orsaken till att så många ”gick på” aprilskämtet var säkert att den första artikeln var daterad till den 31 mars och att det inte är helt orimligt att en kommunledning kan komma på idén att byta till ett engelskt namn. Ett aprilskämt får inte vara alltför genomskinligt.


Katrineholms-Kuriren publicerade också ett aprilskämt med språklig anknytning, nämligen att kommunen avsåg att sälja ut gatu- och torgnamn till högstbjudande. Det var heller inte ett helt genomskinligt skämt med tanke på landstingsmoderaternas förslag i Stockholm att sälja ut tunnelbanestationernas namn. Det förslaget omnämndes i Dagens Nyheter redan den 23 mars.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 31 mars 12:00

Läste reporter Fredrik Kullbergs utmärkta artikel Svengelskan tar över i Icakuriren nr 9.


Hur står det egentligen till med svenska språket? Ja, det kan man faktiskt undra. Dagens svenska har verkligen drabbats av den så kallade engelska sjukan. Svenskan mixas jämt och ständigt idag med engelska ord och uttryck i både tal och skrift. Det börjar snart bli riktigt löjligt.


I en tv-intervju hörde jag ett märkligt svengelskt uttalande: ”Tänker man på det från personalens sida så höjer det lite självkänslan och boostar feelingen att jobba här.”


Personen kan tydligen inte längre uttrycka sig klart på svenska. Är det kanske för mycket engelska/svengelska på jobbet?


Boostar feelingen hade dessutom amerikaner och engelsmän säkerligen uttryckt annorlunda, nämligen: ”To boost morale.” Det hade varit mer naturligt för dem att uttrycka sig på detta sätt. Ser fram emot vårdad, förståelig svenska och bättre engelska i framtiden.


Till slut, när ska Svenska Akademien börja reagera på detta svenska språkmissbruk? Detta bör väl akademin snarast ta itu med, anser undertecknad.


C-G Pernbring, medlem i Språkförsvaret


(Insändaren tidigare publicerad i Icakuriren nr 12/2017)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 31 mars 08:00

 

(Bilden är hämtad från Språkpolisernas högkvarter på Facebook)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 30 mars 08:00

I artikeln ”Ryssland ratar dialekter” i senaste numret av Språktidningen skriver Östen Dahl apropå synen på dialekter i Norge respektive Sverige:


”Både i Sverige och i Norge finns det några dialekter där man säger min bok och andra dialekter där man säger boka mi. Men skillnaden är att det bara är i norskan som båda varianterna accepteras som standardspråk. Det här är en variation går utöver skillnaderna mellan de två skrivna språken som används i Norge: bokmål och nynorsk. I själva verket är variationen mellan dialekter större i Sverige än i Norge. Norska språkforskare erkänner med viss avund i stämman att det inte finns någon motsvarighet till älvdalska i Norge. Några dialekter som – liksom älvdalskan i Sverige – är svårbegripliga för utomstående, anser man inte finnas i Norge. Paradoxen är om det funnes sådan, skulle man inte kunna ha den generösa inställning till dialekter som man har nu – eftersom man då skulle bli tvungen att använda standardnorska.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 29 mars 08:00

Enligt en nyhetsartikel i Dagens Nyheter den 23/3 föreslår moderaterna i Stockholms landsting att namnen på Stockholms tunnelbanestationer ska kunna säljas ut. Idén är bland annat hämtad från Dubai, som har auktionerat ut namnrättigheterna till 23 av de 47 tunnelbanestationerna.


Trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamsons är inte helt omedveten om de eventuella konsekvenserna:


– Till exempel kan planerade stationen Arenastaden heta Friends arena eller Mall of Scandinavia.


Oppositionslandstingsrådet Talla Alkurdi (S) har en annan uppfattning:


– Man undrar var privatiseringshetsen ska sluta. Detta är inte ett seriöst eller hållbart sätt att finansiera kollektivtrafiken i Stockholm. Att ständigt byta namn på stationer är inte att ha ett resenärsperspektiv.


Om förslaget går igenom är risken uppenbar att företag med pengar kan namnge stationer som de vill, inklusive med förment moderna och svengelska namn som Friends arena och Mall of Scandinavia. Kristoffer Tamsons pekar själv på vilka som har de ekonomiska resurserna:


– Namnet till Nationalarenan i Solna såldes till Swedbank för 150 miljoner. Det visar att det finns ett värde i namn och tunnelbanan har ett stort värde, vi talar om mångmiljonintäkter.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 28 mars 19:44

Enligt en artikel i Dagens Nyheter den 21 februari vill oppositionsborgarrådet Anna König Jerlmyr se attraktiva friskolor i Rinkeby:


– Vi vill säkerställa att de mest attraktiva skolorna får möjlighet att öppna filialer i mer utsatta områden. Till exempel Engelska skolan går väldigt bra på olika håll. Det skulle skapa ett flöde av elever till området, vid sidan av att göra de befintliga skolorna bättre.


Engelska skolans affärsidé är undervisning på engelska och ”ordning och reda”. Indirekt ingår också i affärsidén att utdela ”glädjebetyg”, d.v.s högre betyg än de som tillämpas för motsvarande prestationer i den kommunala skolan.  Det finns exempelvis ett fall från Västerås för några år sedan, där Engelska skolan satte högre genomsnittsbetyg i matematik än ett kommunalt gymnasium, trots att det senare uppnådde bättre resultat i PISA-testet. Höga betyg är ett konkurrensmedel.


Jerlemyr överskattar också engelskans popularitet i en förort som Rinkeby. Många invandrare i Rinkeby kommer från länder i Mellanöstern, Nordafrika eller Somalia, där USA inte står särskilt högt i kurs. Jerlemyr tycks vara omedveten om att Tensta gymnasium på uppmaning av Skolförvaltningen tidigare satsade på det ”amerikanska kortet” genom sitt samarbete med Ross School i New York. Skolan hette t.o.m Ross Tensta gymnasium under en tid. Men detta samarbete hjälpte föga utan skolan har lagts ned. Det hör till saken att Ross School hade misslyckats i Harlem.


Varför skulle studiemotiverade elever söka sig till Engelska skolan, om den förläggs till Rinkeby, speciellt de som är bosatta utanför Rinkeby? Det är sådana studiemotiverade elever som Engelska skolan vill rekrytera, det vill säga helt enkelt ”skumma grädden”. Redan studiemotiverade elever med höga betyg från Rinkeby föredrar att söka sig till friskolor eller kommunala skolor med gott rykte i innerstan. Flera förortsgymnasier i Stockholm har tvingats lägga ner, inte bara Ross Tensta gymnasium utan även S:t Jacobi gymnasium i Vällingby, Skärholmens gymnasium och Farsta gymnasium. Detta är en konsekvens av friskolesystemet och den kommunala betygsintagningen i Stockholm, vilket leder till att skolor i innerstaden kan konkurrera med andra faktorer än de rent utbildningsmässiga som läge, rykte, elevsammansättning och betyg.


Det mest dråpliga är naturligtvis att integrationen ska ske på engelska.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att tillåta plural-s i svenskan? I den kommande upplagan av Svenska skrivregler föreslås att former som "storys" ska tillåtas.
 Bra förslag
 I huvudsak positiv, bör tillämpas med måtta
 Vet inte
 I huvudsak negativ, undantag kan tillåtas
 Dåligt förslag

Fråga mig

104 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14
15
16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28
29
30
<<< April 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se