Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 16 juli 11:36

 

På webbplatsen Spindelögat publicerar Maria Hellqvist regelbundet ordförklaringar i serien "Bokstavligt målat".  Bildtexten lyder:


"Änder är tuffa fåglar som oftast kan klara sig ur de mest knepiga situationer. Men ibland kan även de bästa av änder hamna i andnöd."


Förmodligen skulle inte ordförklaringen fungera i en Sfi-klass, men Maria Hellqvist teckningar visar hur man kan leka med svenska språket.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 16 juli 08:00


(Tavlan har ursprungligen målats av Pieter Bruegel den äldre)


Wikipedia skriver: "Babels torn i Bibeln har ofta tolkats som en symbol för mänskligt övermod och försyndelse mot Gud. Försöket att bygga ett torn ända upp i himlen har ansetts ha bestraffats med språkförbistringen, uppdelningen i olika tungomål, så att alla människor inte längre kunde förstå varandra."


Men är mångspråkighet verkligen ett straff? Bejakas inte mångfald i såväl djur- som växtvärlden? Tänk om det bara funnes en djur- eller växtart i världen?


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Observatör

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 15 juli 19:14

(Texten är hämtad från Faktablad om Europeiska unionen/Språkpolitiken)


”Mål


EU:s språkpolitik grundas på respekt för den språkliga mångfalden i alla medlemsstater och på skapande av en interkulturell dialog inom hela EU. För att praktiskt omsätta begreppet ömsesidig respekt främjar EU undervisning i och inlärning av främmande språk och alla medborgares rörlighet genom särskilda utbildnings- och yrkesutbildningsprogram. Kunskaper i främmande språk betraktas som en av de basfärdigheter som alla EU-medborgare bör tillägna sig för att förbättra sina utbildnings- och anställningsmöjligheter. EU stöder därför tanken att varje unionsmedborgare utöver sitt modersmål ska behärska ytterligare två språk (COM(2008)0566). EU arbetar även med medlemsstaterna för att skydda minoriteter, med utgångspunkt i Europarådets europeiska stadga om landsdels- eller minoritetsspråk.


I den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) betraktas språk som en grundläggande merit inom utbildningen, som en följd av rådets slutsatser av den 20 maj 2014 om flerspråkighet och utveckling av språkkunskaper[3].


Sedan 2001 firas dessutom den 26 september som Europeiska språkdagen i syfte att öka medvetenheten om de många olika språk som finns i Europa. Europaparlamentet har antagit en fullvärdig flerspråkspolitik, där alla EU:s språk anses lika viktiga. Alla parlamentsdokument översätts till EU:s samtliga officiella språk, och varje ledamot av Europaparlamentet har rätt att tala på det officiella språk han eller hon väljer.”


Läs vidare här!


(Denna nätdagbopk är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 14 juli 08:00

  (Bilden har hämtats från Facebookgruppen Språkpolisernas högkvarter)


En kommentator på Språkpolisernas högkvarter skriver:

 

"För att förstå annonsens budskap gäller det nog att bemöda sig om att läsa den synnerligen finstilta texten. Min tolkning är att det handlar om att inlärning av svenska språket går genom praktik bland arbetskompisar snarare än genom grammatikstudier på skolbänk. (Jag använde förstoringsglaset.)"

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 13 juli 12:54

Om du som språkintresserad ändå sitter vid datorn och inte har något att göra, så kan du fördriva tiden med att svara på Språktidningens olika s.k kviss. Alltid lär man sig något.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 12 juli 13:09

(Intervjun publicerades i Clarté nr 2/2017)


Fyra frågor till Arne Rubensson, vice ordförande i nätverket Språkförsvaret


På vad sätt behövs nätverket Språkförsvaret?

 

Vi kämpar för rätten till svenska på alla plan. Alla medborgare ska kunna ta del av forskning och samhällsplanering, och ingen ska behöva känna sig utstött eller "dum" för att information inte finns på svenska. Delar av samhället identifierar sig med en engelsk-amerikansk kultur som är främmande för stora delar av befolkningen: gamla, barn, invandrare, men förstås även andra.


Vilka framgångar har ni haft?

 

Vi har varit en påtryckande instans för att svenska ska bli vara huvudspråk i Sverige (huvudspråk är den benämning som används – av rädsla? – för att utnämna svenska till nationellt språk eller officiellt språk). Vi har genom ständiga kontakter med såväl myndigheter som det privata näringslivet tvingat fram reflektion och ställningstagande och i många fall omprövningar av kampanjer som varit exkluderande för icke-engelsktalande. Internationalism är mångfald, inte monopolisering av kommunikation. Vi stöder mångspråkighet eftersom varje språk är unikt, skapat av kanske miljoners människors gemensamma tankar och erfarenhet genom många århundraden.


En del har nog uppfattningen att Språkförsvaret främst bekämpar engelska lånord. År inte det en ganska oviktig fråga?

 

Vi för inte så många kampanjer mot s.k lånord. Det gör däremot enskilda medlemmar i Språkförsvaret, och det har de all rätt att göra. Vi är inga språkpoliser som organisation. Vi uppmärksammar främst så kallade ”domänförluster”, där vi inom hela samhällsområden kan förlora möjligheten att uttrycka oss och ta del av verksamheter på svenska. Inom universitetsvärlden är mycket på engelska, och där har vi drivit igenom att anställningsansökningar och befordringsärenden kan ske på svenska. Det som händer inom universitetsvärlden liknar "afrikanisering": utbildning på högre nivåer sker inte på modersmålet. Det är märkligt då just länder i Afrika kämpar för att kolonispråket inte ska vara allenarådande.


Finns en risk att ni utnyttjas av allmänt främlingsfientliga svenskhetsivrare? Kan ni hålla rent mot sådana krafter?

 

Vi har varit tämligen förskonade rasism och sexism. Våra enda krav på medlemmarna är att de ska vara lojala mot vår grundfilosofi och våra tre ben: Att verka för svenska språket mot anglifiering (eller annat angrepp), för mellannordisk språkförståelse (svenska-danska-norska) och för mångspråkighet. Ett språks försvinnande är en förlust för hela mänskligheten. 


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 11 juli 17:00

I en artikel igår i Svenska Dagbladet redogör Elisabet Andersson för UKÄ:s kritik av Konsthögskolan, bl.a för att Konsthögskolan inte har följt språklagen:


"Skolan har inte följt språklagen, som säger att det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas. Protokoll har skrivits på engelska och under en längre tid hamnade den som gick in på Konsthögskolans hemsida på en engelskspråkig webbplats."


Trots språklagens brister är den ändå till viss nytta.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 11 juli 08:00

För den som vill följa användningen av olika språk på internet liksom internetanvändningen överhuvudtaget är Internet World Stats användbar. Enligt statistiken används idag internet av 49,7 procent av jordens befolkning.


De tre största språken på internet är engelska med 952,1 miljoner användare, kinesiska med 763,3 miljoner och spanska med 293,8 miljoner. Problemet med såväl engelskan som franskan, som kommer på nionde plats, är att många andraspråksanvändare inkluderas.


Internetanvändningen varierar mycket från land till land, alltifrån Eritrea med 1,3 procent till Island, som inte bara slagit i taket utan också genom taket med 100,6 procent (hur det nu har gått till).


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

105 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4
5
6
7 8 9
10
11
12
13
14 15 16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se