Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 28 sept 08:00

I en språkkrönika den 4 december 2015 i Hela Hälsingland berättar Alexander Katourgi:

 

"Sedan en tid tillbaka finns jag på Twitter (@Eliderad, för den som är nyfiken). Till en början var det mest ett sätt att kunna snoka på folk utan att behöva fråga först, men sedan upptäckte jag andra kvaliteter med forumet: jag blev bättre och bättre på att fatta mig kort!"

 

Det är naturligtvis i de flesta fall fördelaktigt att vara kort och koncis. Språkförsvaret finns också på Twitter, för den som vill veta. Men vi använder Twitter mest för envägskommunikation. Det korta formatetet inbjuder inte till sakdiskussion precis.

 

Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 27 sept 08:00

(Denna text är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)

 

Det nya numret av Klarspråk har temat språknormer och skrivregler.

Martin Sundin, generaldirektör på Institutet för språk och folkminnen

 

”Finns det verkligen inget som är fel längre?”, undrar vissa frågeställare när språkvårdare svarar att båda alternativen går bra. Språkrådets Lisa Rudebeck resonerar om språklig variation och om när enhetlighet gynnar kommunikationen.


När samhället förändras och mottagarnas språkliga förutsättningar varierar ställs det nya krav på skribenterna, skriver vår generaldirektör Martin Sundin.


Forskaren Gustav Westberg vid Stockholms universitet har undersökt hur språkvårdare argumenterar när de svarar på språkfrågor på mejl och Twitter.


Nya råd om hantering av engelska ord och uttryck i svenska texter, utförligare kapitel om källhantering och mer om webbtexter. Det här är några av nyheterna i Svenska skrivregler.


Emma Sköldberg, huvudredaktör för Svensk ordbok, berättar om den pågående uppdateringen av ordboken som beräknas vara klar 2019.


Vad ska man kalla de elektroniska tjänster som myndigheter erbjuder på sina webbplatser? Terminologen Åsa Holmér skriver om termen e-tjänst och hur den bör avgränsas mot andra tjänster.


Vad tycker du om Klarspråk? Finns det något särskilt tema som du skulle vilja läsa om? Var med och förbättra tidningen genom att svara på vår läsarundersökning.


Läs det nya numret av Klarspråk.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 26 sept 08:00

(Denna text är hämtad från Svenska Akademiens webbplats)


Svenska Akademiens grammatik (SAG). Detta är den svenska standardgrammatiken, avsedd för universitetsstuderande, forskare, lärare, professionella språkbrukare och en språkintresserad allmänhet. Här ges en utförlig beskrivning av svenska språket i tal och skrift med tonvikt på de gemensamma dragen och med hjälp av en huvudsakligen traditionell begreppsapparat och terminologi. Svenska Akademiens grammatik omfattar fyra volymer: 1 Inledning, bibliografi, register; 2 Ord; 3 Fraser; 4 Satser och meningar.
 
Nyhet! Nu finns Svenska Akademiens grammatik att ladda ned som PDF.


Volym 1.
Volym 2.
Volym 3.
Volym 4.
 
Svenska Akademiens språklära (SAS) är en kortfattad grammatisk grundbok avsedd för en betydligt större läsekrets än den stora grammatiken. Boken förutsätter inte några djupare grammatiska förkunskaper hos sina läsare, däremot intresse för språkliga frågor och nyfikenhet på språket. Svenska Akademiens språklära är huvudsakligen deskriptiv, dvs. den beskriver språket som det är och inte som det borde vara. Men där det finns alternativa uttryckssätt upplyser den också om vad som är mest förenligt med de normer som gäller i vårdat språkbruk.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 25 sept 08:00

För den som gillar att delta i webbomröstningar om språkfrågor, så har Språktidningen initierat en omröstning på temat "Hur hälsar du i biljettkassan?".


Omröstningen har inspirerats av en undersökning om svenskans hälsningsfraser som språkforskarna Jenny Nilsson och Catrin Norrby har genomfört. De har analyserat inspelningar från biljettkassor i Sverige och Finland.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 24 sept 18:00

(Brev till Lyssnarservice Sveriges Radio)


Hej SR!

Jag önskar två saker.

Be er väderpresentatör, jag minns inte namnet så bra, men han talar norrländska (Per kanske?) att hålla röstvolymen mer konstant. Inte som nu med svajningar, dvs betoningar och därpå sänkt röst  så gamla öron har svårt att höra. Det skulle kunna låta så här (jag konstruerar nu): Östra Svealand...  "Va sa han?" säger vi gamla här hemma. "Jo han sa Östra, men jag vet inte om det var Götaland eller Svealand".  Övriga väderuppläsare talar tydligt, och det kan "Per" också lära sig, för eljest har han ju bra röst.

Guldmedaljen går i alla fall till Lisa Frost! Man blir glad när man lyssnar på henne, även om det bara är busväder hon serverar.?

Och så detta: Nyss lyssnade jag på Medierna i P1. En ung kvinna läser upp en text om Svenska Dagbladet mm. Hon betonar oftast fel. Att betona så illa känns irriterande, åtminstone när det är en längre text. Be henne tänka på det, så kommer även hon att bli briljant.

Hälsning från
Ingvar Nilsson
Katrineholm


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


 

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 24 sept 08:00

Fästingen går under många namn i det svenska språkområdet. Bianca Holmberg reder ut frågan i denna artikel .


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 23 sept 08:00

(Öppet brev till SSM Fastigheter)   

                                      

SSM Fastigheter

Kungsgatan 57 A
111 22 Stockholm

VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ SVENSKA NAMN?

 

SSM Fastigheters namngivning på byggprojekt uppmärksammades i en stort uppslagen artikel av Anton Säll i Dagens Nyheter den 8 september. Det gällde namn som Bromma Boardwalk, Platform West, Spånga Studios, The Lab och The Tube. Bromma Boardwalk har tidigare uppmärksammats av Språkförsvaret.


I artikeln motiverar marknadschefen på SSM Fastigheter, Susanne Blomberg, namnvalet på följande sätt:

- Vi vill att namnen ska kännas moderna och/eller urbana och att de ska tilltala vår målgrupp.


Den målgruppen kallar SSM Fastigheter för ”morgondagens urbaniter”, som är ”så internationell”!


Vi har faktiskt en del följdfrågor, som vi hoppas att SSM Fastigheter kan besvara. Varför känns de uppräknade namnen ”moderna och/eller urbana”?  The är den bestämda artikeln på engelska. Det är samtidigt det mest frekventa ordet i engelskan och känt sedan 1100-talet. West har samma ursprung som svenskans väst(-er). Boardwalk betyder strandpromenad, strandväg, i synnerhet belagd med plankor och först myntat i amerikansk engelska 1864. Namnet är förmodligen i det här fallet inspirerat av den amerikanska tv-serien Boardwalk Empire. Tube har åtminstone sex betydelse och inlånades i engelskan från franskan på 1600-talet. Tub finns också på svenska. Lab är bara en förkortning av laboratory och ytterst sett ett låneord från latinet. Lägg till ett b, så får vi den svenska formen, labb eller labbet. Platform, från medeltidsfranskan, skiljer sig bara från den svenska formen genom avsaknaden av ett t.


Inget av de ingående orden i namnen har alltså tillkommit helt nyligen. Menar SSM Fastigheter kanske att moderniteten manifesterar sig genom att namnen aldrig tidigare har använts i Sverige? Heller menar SSM Fastigheter att engelska namn signalerar att byggprojekten verkligen är belägna i stadsmiljö? Var de engelskspråkiga talarna först med att anlägga städer i historien? Är det bara i engelskspråkiga länder som stadsmiljöerna expanderar?


Finns det verkligen människor i Sverige som i första hand låter sig imponeras av vad ett byggprojekt heter? Är ni riktigt säkra på det?


Språkförsvaret publicerar gärna ert svar!


Språkförsvarets styrelse

21/9 2017


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 22 sept 08:00

(Texten är hämtad från Institutet från språk och folkminnens webbplats)


Onsdagen den 22 november anordnar Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg ett språkvetenskapligt heldagssymposium med temat Språk och nationalism i vetenskapen.


Symposiet arrangeras i samarbete med Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet. På programmet finns föreläsningar med personer som på olika sätt banar ny väg inom sina forskningsområden. Symposiet äger rum på Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg och vänder sig framför allt till doktorander och forskare.


Tid: 22 november kl. 9–17

Plats: Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet, Vallgatan 22, Göteborg


Anmälan

Deltagande i symposiet kostar 350:- + moms (lunch och fika ingår) och anmälan görs via e-post senast den 1 november till jenny.nilsson@sprakochfolkminnen.se (ange önskemål om specialkost, du kommer att få en bekräftelse samt instruktioner för inbetalning i retur). Antalet platser är begränsat.


Kontakt

Jenny Nilsson

Telefon: 031-10 75 34

E-post: jenny.nilsson@sprakochfolkminnen.se


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se