Programmet sänds i SVT 2 kl. 22.00 I programpresentationen heter det:

"I språklagen står att var och en ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska. Men är det så idag? Allt fler barn går ut skolan utan att kunna prata och läsa avancerad svenska samtidigt som mycket av undervisningen på universiteten sker på engelska. Är svenskan i kris?"

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Pressmeddelande)

Detta har skett genom en intern medlemsomomröstning. Motiveringarna var följande:

Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmström, forskare vid KTH/Stockholm och Chalmers/Göteborg, genomförde hösten 2023 en studie bland 2 000 teknikstudenter. Studenterna deltog i en introduktionskurs i programmering och delades slumpmässigt in i antingen en engelskspråkig eller en svenskspråkig version. De studenter som läste en kurs där undervisningsspråket var engelska presterade signifikant sämre. De hoppade dessutom av utbildningen i mycket högre utsträckning än studenter som läste exakt samma kurs på svenska. Studien bekräftade handgripligen tesen att man lär sig bäst på sitt modersmål.

Universitets- och högskolerådet (UHR) har ännu inte tagit fram en språkpolicy för när svenska respektive engelska är lämpligast språkval för högskolor och universitet. Man tvingar på så sätt uppsatsskrivare och doktorander att skriva sina examensarbeten, uppsatser och avhandlingar på engelska för att få godkänt.

En välskriven och genomtänkt avhandling kommer med största sannolikhet till sin fulla rätt endast om språket är så precist som möjligt. Även om engelskan hos exempelvis en doktorand kan vara mycket god kan det beroende på ämnesområde brista i exakthet och förståelse om det inte uttrycks på svenska. Det minsta man kan begära som krav på alla avhandlingar i Sverige är att vem som helst borde kunna läsa ett akademiskt arbete och en välskriven sammanfattning på svenska.  Inte ens detta har UHR förmått.

***

Utdelningen av Språkförsvarets hederspris och Årets anglofån äger rum vid en offentlig prisceremoni i Gästabudet, Hartwickska huset, S:t Paulsgatan 39 A, på Södermalm i Stockholm lördagen den 13/4 2023 kl. 13.00 Ingången till Gästabudet sker från gatan vid korsningen S:t Paulsgatan/Timmermansgatan.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en ny studie visar lingvisten Aleksandra Ćwiek från Leibniz Centrum för Allmän språkvetenskap i Berlin att onomatopoetiska ord (d.v.s. ljudhärmande ord) är en viktig byggsten i språkutvecklingen. Fram till nu har man antagit att ikoniska gester i synnerhet, dvs. bildliga gester med händerna, var språkets ursprung. Övergången från visuell till akustisk kommunikation har förblivit ett mysterium. Lingvisten betonar dock att vokaliseringar även uppfattas av barn som ännu inte kan tala. I studien har mer än 1 000 testpersoner med 28 olika modersmål tilldelat ljuden en specifik betydelse. Även personer från muntliga samhällen, t.ex i Amazonas regnskog, kunde exakt tilldela ljuden rätt betydelse, oavsett vilket modersmål de hade. Baserat på resultaten drog forskargruppen slutsatsen att ikoniska onomatopoetiska ljud förstås på samma sätt i olika språk. Resultaten ger en tydlig indikation på att språkutvecklingen var ett samspel mellan gester och akustiska uttryck och att detta samspel utgjorde ursprunget till det mänskliga språket.

Läs hela artikeln här!  

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Paulina Neuding skriver i Svenska Dagbladet idag inledningsvis:

"På bara ett par decennier har svenskan tryckts tillbaka kraftigt i den högre utbildningen i Sverige. Undervisning, läsning och seminariesamtal sker i allt högre grad på engelska.

Men konsekvensen är att studenters förståelse blir ytligare och lärandet bromsas. Och när studenter och lärare underpresterar, tystnar seminarierummen.

Det konstaterar Ola Håkansson, förläggare för akademisk litteratur, och Peter Svensson, universitetslektor och docent i marknadsföring på Lunds universitet, i en artikel i tidskriften Forskning och Framsteg (3/2024) utifrån deras nyutkomna bok ”På engelska förstår jag ungefär” (Morfem, 2024)."

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Karin Lundin-Wistrand - Vainos sång 

Söndagens svenskspråkiga dikt

PÅSKLEGENDER

I. Häxridt.

Två häxor flyga fram med hast.
Håll fast, håll fast,
du unga lärling, vid din kvast!
Din gudmor rider trygg och tjock
framför dig på sin timmerbock.
I väster står en sotröd rand,
som facklors brand
vid portarna till ondskans land.

Det är en natt med traneskri,
förbi, förbi
far vindens rappa melodi.
Den unga suckar, kvävd och trängd
i djupet av sin sjuka själ:
»Nu, hem och sol och Gud, farväl!»

Den gamla tar sitt smörjehorn
och ger sin häst förnyad kraft
av dunkla blomsters saft.
»Sträck ut, sträck ut, tag noga korn
på klockans glugg i kyrkans torn!»
En stormil tar dem i sin krets,
men högt i skyn på tornets spets
står korset, tindrande i frid,
och bådas klädnad rör därvid.

Då far den gamla med ett skrik
till marken som ett kolnat lik,
ett urtömt skal, en usel rest
av skam och smuts och pest.

Den unga drivs som av en stöt
mot morgonens betäckta sköt.
Till jorden under hennes fot
det sjunker som ett moln av sot;
det är den svåra synd hon tänkt.
Men stärnbeblänkt
hon styr sin ban
mot månens gula påsktulpan,
och kärven mellan hennes knän
slår ut som blom på videträn.
Som på en sky av stråligt ris
hon seglar friskt för vårlig bris
till paradis.

II. Tranbrev.

Mästaren stod på stranden,
höll ett brev i handen,
tänkte med djup, gudomlig håg på Betanias stilla by.
Hvem ibland drängar alla
skulle som byd han kalla?
Då såg han upp och vinkade ner en susande fågel ur sky.
»Trana, hör hvad jag säger!
Vingar och ben du äger,
löp över träsk och flyg över berg med min himmelska tankes ord.»
Tranan, stolt och förvreten,
stöter se'n dess i trumpeten,
far med ståt i sin purpurhatt som kurir mellan himmel och jord.

Se, nu kommer tranan,
tranan kommer från Kanan,
söker sig hit till sin nord igen, sitt kärr, sina frostiga bär.
Hör du tranan skria,
öppna ditt fönster, Maria,
lyssna och tänk en bebådelsenatt på den som dig rätt har kär.
Rent som med sol på driva
ville min längtan jag skriva,
sända den bort till din fjärran trakt med det ädlast betrodda bud.
Hör du hornet i blåsten,
tänk: »Nu kommer posten.
Vänta, du grå postiljon, och bär tillbaka min hälsning med Gud!»

III. Sjukdom.

Jag seglar till ett fjärran land,
ett fjärran land.
Jag ser en strimmande båk.
Det står ett okänt folk på strand
och talar ett okänt språk.

De föra mig in i en högtidssal
som lyser av guld och rödt.
Men vinden stryker bland pelarna sval,
jag fryser i själ och kött.

De lemna mig helt allena,
och natten blir ängsligt sen.
Jag ligger i natten sena
och fryser i märg och ben.

Mina trötta ögon betrakta
en hvilande sfinx i blått.
Hon reser sig kattlikt sakta
och rör vid mitt örongott.

***

Det sitter en längtan i bröstet.
Jag vet ej hvart den vill fly.
Knappt är det till mänskornas gröna land,
och knappt till den blåa sky.

Knappt är det till livets oro,
och knappt till hvilan i mull.
Det är en längtan på egen hand,
en längtan för längtans skull.

***

Jag ser en hvit azalea
bredvid en lackviol.
Det sitter någon vid sängen
och vakar i sin stol.

Det är som i mässlingsnätter
för länge, länge sen.
Det är så tryggt att vakna
och aldrig vara allen.

Det är så tryggt att somna
och sova, tills dagen står röd.
Jag vet du går ej ifrån mig.
Men mor, du är ju död?

***

Nu sviktar himmel, sviktar jord,
men ett är fast och stort:
Jag hörde ett outsägligt ord
vid en obeskrivlig port.

Men porten slog i. Jag vände om
den smärtans väg jag kom.
Det sjöng alltjämt som en vindmelodi,
det ordet som flög mig förbi.

Och slocknar i livets bullrande sång
dess klang från förnimmandets gräns,
så skall jag dock minnas till nästa gång
att rösten lät som en väns.

***

Det spelar i berget så klangfullt och rent,
som himmelens klockspel det leker så lent.
Jag hör en stämma, en öm och klar:
Gå ej ifrån oss, bliv kvar, bliv kvar!

Med möda jag öppnade ögat.
Det var ingen främmande värld.
Det ringde påsk, det stod ett barn
och gret vid min huvudgärd.

***

Så får jag stanna, så skall jag dröja.
Men panten vet jag som dyrt skall lösas,
och klart jag ser som ur remnad slöja
mot nya nådår, som ej får slösas.

Jag var ej mogen, jag var ej värdig,
ty nog jag lidit och nog jag njutit,
men ett står kvar, förr'n en man är färdig:
att skapa lycka ur det han brutit.

Erik Axel Karlfeldt

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvarare

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Utdelning av Språkförsvarets hederspris och Årets anglofån för år 2023 sker i Gästabudet, Hartwickska huset, S:t Paulsg. 39 A, på Södermalm i Stockholm  lördagen den 13/4 2024 kl. 13.00

Ytterligare information om pristagarna och prismotiveringarna publiceras snart.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)