Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 28 nov 17:44

 

Tygväskan säljs av "Skrattande språkpoliser" och kan beställas härifrån.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 27 nov 19:53

Esaias Tegnér (1782 – 1846) skrev en dikt, ”Språken”, i vilken han betygsatte ett antal språk. Han höjer  några språk till skyarna som grekiskan, latinet och svenskan (utom den sista raden). Tegnér är betydligt mera kritisk mot andra språk som engelskan och danskan. Om engelskan skriver han:


”Språk för de stammande gjort, vart ord är ett embryon hos dig, 
En hälft stöter du fram, en hälft sväljer du ner. 
Allt i ditt fädernesland med ångmaskiner bedrives; 
Käraste, skaffa dig snart en för din tunga också!”


Han verkar anse att italienska är ett vackert språk, men kostar ändå på sig en eftersläng i sista raden:

” Skada ändå, i ditt land sjunga kastraterna bäst.”


Själv tycker jag att alla språk är vackra, vart och ett av dem – på sitt sätt.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 26 nov 16:37

I en artikel idag i Dagens Nyheter berättar Patrik Hadenius om att dansk personal i samband med ett besök nyligen i Köpenhamn övergick till engelska i stället för att för att tala danska. I det första fallet var det fråga om en servitör på en restaurang, som presenterade maten inför de svenska gästerna, inklusive förrätten ”Swedish löjrom”. I det andra fallet var det fråga om hotellpersonal, som svarade Patrik Hadenius på engelska när han tilltalade dem.


Jag har också nyligen besökt Köpenhamn, den 10 – 11 november. På fredagen deltog jag på en bokmässa och på lördagen besökte jag också Louisiana, det välkända konstmuseet norr om Köpenhamn. Under dessa två dagar talade jag med en massa danskar, men det hände mig bara en gång att någon (jag kommer inte ihåg vem det var) svarade mig på engelska. Jag svarade då snabbt: ”Prata danska – jag förstår danska”. Vederbörande växlade omedelbart över till danska.


Min princip är att aldrig tala engelska i Danmark. Om en dansk inte förstår min svenska, kan jag anpassa språket och ”fördanska” det. Om jag inte hänger med i danskan, ber jag bara vederbörande att upprepa sig eller tala långsamt.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 24 nov 15:14

Regeringskansliet
103 33 Stockholm


I samband med Finlands 100-årsjubileum överräckte statsminister Stefan Löfven en gåva, skulpturen Free Fall, till Finland. I sitt tal framhöll Stefan Löfven:


”Den andra av Sveriges 100-årsgåvor har vi samlats för att inviga idag. Det är fint att den finns just här på Hanaholmen – där hav möter land – och som plats är så central för våra förbindelser genom åren.


Vi ska i dag inviga skulpturen Free Fall. Ett slags modern frihetsgudinna i brons, högt upp i luften; kraftfull, lekfull, fri. Verket är skapat av konstnären Anna Uddenberg som i sitt arbete omtolkar natur, mytologi och alternativa verkligheter till nya berättelser och uttryck.


Låt Free fall påminna oss om varifrån vi kommer, men framför allt vart vi är på väg.”


Språkförsvaret har naturligtvis inga synpunkter på själva konstverket, men vi skulle vilja veta varför statyn har fått ett engelskt namn. De båda nationalspråken i Finland är finska och svenska. Varför har inte statyn namngetts på dessa språk? Vad betyder egentligen Free Fall? Fritt fall? Befria hösten? Ledig höst?


Vi är på förhand tacksamma för besked i denna fråga.


Språkförsvarets styrelse

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 23 nov 15:45

Idag berättade SVT Västernorrland om hur elever på den humanistiska linjen grep in i språkvårdande syfte:


”På torsdagen ska Härnösands gymnasium återinvigas efter ombyggnationer och renovering. I samband med förberedelserna för det upptäckte elever och lärare att skolan skulle mista ett s.


I kommunens information om återinvigningen av Härnösands gymnasium stod Härnösand gymnasium. Stadsnamnet hade helt plötsligt förlorat sitt genitiv-s. Det gillades inte av eleverna på den humanistiska linjen i årskurs två.

– Vi startade en namninsamling, för vi kan inte stå bakom det här. Det är inkorrekt. Man måste ha med genitiv-s:et på slutet, annars är det grammatiskt fel, säger Saga Byström.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 23 nov 08:00

Det har nästan blivit inflation i doktorstitlar när det gäller älvdalska språket. I varje fall om man jämför med andra liknande språk eller dialekter i landet. David Karlander från Stockholms universitet blev nyligen den femte filosofie doktorn som skrivit sin avhandling om älvdalska.


Intresset för det säregna språket älvdalska, som talas i Älvdalen, Norra Dalarna började på nationalromantikens tid i Sverige, i början av förra århundradet, bland forskarna i Uppsala och andra universitetsstäder. 1909 skrev Lars Levander sin doktorsavhandling om detta unika språk. Under 40 års tid ägnade han sedan älvdalskan större delen av sitt intresse och skrev mängder med vetenskapligt material om språket i Norra Dalarna.


Intresset för språket spred sig, men det skulle dröja ända till 1956 innan nästa doktor promoverades – Stig Björklund. Sen dröjde det ytterligare drygt 50 år tills polacken Piotr Garbacz doktorerade 2010 och hans landsmaninna Dorota Merlerska året därefter. Men nu har alltså David Karlander, 30 år, efter omkring fem års doktorandstudier disputerat i tvåspråkighet vid Stockholms universitet för någon månad sedan.


 


Davids avhandling heter ”Authentic Language”, ungefär ”ett äkta språk. ” Den handlar om älvdalska, eller snarare om människor som på olika sätt engagerat sig i eller intresserat sig för älvdalskan.


- I Älvdalen finns, som bekant en av Sveriges största språkföreningar – Ulum dalska – och språket har rätt så nyligen börjat få stöd av kommunen.

-Men det är inte bara älvdalingarna själva som har varit engagerade i älvdalskans dåtid, nutid och framtid, utan också forskare, politiker, tjänstemän och journalister.

-Bredden, omfattningen och ihärdigheten på engagemanget för älvdalska får sägas vara unikt. Språkvetenskapliga studier av älvdalska är närmast en egen forskningsinriktning. Inget annat lokalspråk har fått lika mycket uppmärksamhet bland forskarna som älvdalskan. Det finns inget annat lokalspråk som i Sverige föranlett så många riksdagsmotioner och antagligen också så mycket debatt som just älvdalskan och dess språkpolitiska status, säger David Karlander.


I sin avhandling presenterar han fyra delstudier av de första hundra åren av engagemang för älvdalskan. En delstudie handlar om Lars Levanders (1883–1950) arbete med att dokumentera älvdalskan och en annan handlar om hur älvdalingar själva kommit att använda sig av Levanders material.


– Levander arbetade med älvdalskan i över 40 år. Han var enormt produktiv men många av hans arbeten var länge svåra att få tag på eller svåra att läsa för den som inte var specialist. Bengt Åkerbergs grammatik är en utbyggd och läsarvänlig uppdatering av Levanders skiss över ”älvdalsmålet i Dalarna”. Åkerbergs grammatik hade inte kommit till utan Ulum dalskas och Besparingsskogens stöd. Det är hoppingivande att ett sådant viktigt och avancerat arbete har gjorts av älvdalingarna själva.


De andra två delstudierna handlar om språkpolitik. Den ena går igenom den språkpolitiska debatten om språkstatus och den andra behandlar striden om älvdalska vägnamn i Älvdalen.


Att älvdalskan fått så mycket uppmärksamhet beror inte bara på att den är särpräglad, utan också på allt stöd den fått från forskare, journalister, politiker och, viktigast av allt, från älvdalingarna själva. Älvdalskans framtid vilar till stor del på att detta engagemang fortsätter.


Den nye doktorn kommer att berätta om sin avhandling vid ett besök i Älvdalen någon gång inom en inte alltför avlägsen framtid.


Text och foto: Björn Rehnström

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 22 nov 15:44

Tankesmedjan Magma presenterar idag en attitydundersökning om de finskspråkigas attityd till svenskan i Finland. Det heter:


”De finskspråkiga skulle vilja ha mera att göra med svenskspråkiga och de skulle vilja kunna svenska bättre, visar en undersökning av e2:s forskare Ville Pitkänen och Jussi Westinen, Talar du svenska?– en undersökning om finskspråkigas attityder till svenskan och de svenskspråkiga.


En tydlig majoritet av de finskspråkiga (69 %) skulle vilja kunna svenska bättre än vad de gör, och hela 58 procent kunde tänka sig att sätta sina barn i en tvåspråkig skola. Omkring 40 procent av de finskspråkiga skulle vilja ha mera att göra med svenskspråkiga, endast 34 procent av de tillfrågade är av annan åsikt.


I nästan alla medborgargrupper i alla delar av landet finns det beredskap för en tätare växelverkan än vad man har idag.
– Det är intressant att se att det finns en vilja till tätare umgänge också i Norra och Östra Finland, där det är jämförelsevis sällsynt med kontakter till svenskspråkiga, sammanfattar Ville Pitkänen.”


Läs vidare här eller ladda ner hela undersökningen!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 21 nov 22:56

Partiledaren Ebba Busch Thor gjorde bort sig härförleden när hon föreslog en litterär kanon för skolan, med speciell inriktning på nyanlända, men samtidigt inte kunde namnge författarna till Gösta Berlings saga, Giftas och Gentlemen, kandidater till att ingå i en sådan kanon.


 

Foto: SVT


Men för att vara lite petig: Vem är ansvarig för apostrof-s efter Berling? Ebba Busch Thor? SVT? Ett förlag?


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se