Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 11 maj 16:58

”Women’s Corner” är ett projekt som Kulturhuset Stadsteatern genomför i samarbete med Stockholms Kvinnohistoriska. Varför har detta projekt ett engelskt namn? Varför kallas det inte för ”Kvinnohörnan”? Så här står det på Kulturhuset Stadsteaterns webbplats:


”Women’s corner


Studion


Lyssna till en eller flera kvinnors berättelser. Ta mikrofonen och berätta din!


Under ett antal fredagar bjuder vi in till samtal där kända och okända personer berättar sin historia och om en händelse som gjort avtryck i deras liv – och samhället. 


Var själv gärna med och bidra till historien genom att berätta din eller en annan kvinnas historia som är värd att lyftas fram.”


Christina Johansson

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 10 maj 08:00

Var inne i Helsingborg i dagarna. Nu inför EU-valet den 26 maj börjar flera valaffischer för partierna att dyka upp i staden. I närheten av stadsbiblioteket delade också några valarbetare ut broschyrer inför valet. Jag fick en hel del olika partiers valbroschyrer i min hand. När jag kom hem började jag studera dem noga.


Oj, men vad är nu detta! Jag hade Kristdemokraternas/KD valbroschyr framför mig. Broschyren är inte särskilt stor (A5-storlek).  På bilden på broschyrens första sida presenteras KD: s två toppkandidater till EU-parlamentet, Sara Skyttedal och David Lega. De står där tillsammans med KD-partiledaren Ebba Busch Thor. Så långt är allt väl!


Men vad är nu detta för en märklig valslogan på "svengelska"? Med stora bokstäver kan vi läsa:


"MAKE EU LAGOM AGAIN". - "Rösta på KD" -  Jaha, hur ska vi nu tolka denna märkliga slogan?


Det är en konstig blandning av engelska och det svenska ordet lagom. Varför är inte lagom översatt till engelska? Ordet lagom finns också på engelska och heter moderate. Då kunde det faktiskt bli riktigt komiskt. Tänk er då texten:


"MAKE EU MODERATE AGAIN". Då hade KD plötsligt gjort valkampanj för Moderata samlingspartiet/M istället(!). Ack ja, ack ja denna besatthet av engelskan i vårt samhälle.


Skriv på svenska istället, då blir det inga tramsiga missförstånd. Eller skriv på franska nästa gång. Storbritannien och engelskan är ju snart ute ur EU via Brexit.


Tilläggas kan: Högerpartiet/H bytte 1969 under dåvarande partiledare Yngve Holmberg namn till Moderata samlingspartiet/M. Partiet ville föra en mer "lagom" politik. Det vill säga inte så extrem högerpolitik som tidigare.


C-G Pernbring                                                                                                                                             

Helsingborg                                                             


(Insändaren publicerad i Helsingborgs Dagblad den 15/5 under rubriken "Skriv på svenska så blir det inga missförstånd")

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 9 maj 16:11

(Mejlväxling med Regeringskansliet)


Här är en kopia på en fråga som jag ställde till statsrådsberedningen med anledning av att statsministern höll tal inför EU-parlamentet och det svar som jag fick. Man kan ju undra om den svenska inställningen är att det vore oartigt att använda det egna språket och inte engelska ...


Hej Magnus


Tack för ditt mejl. Ursäkta att svaret har dröjt.


Statsministern talade engelska eftersom det är fler i Europaparlamentet som förstår engelska än svenska. Så han använde engelska av ren artighet. Talet skrevs direkt på engelska så det finns tyvärr ingen översättning till svenska. 


Med vänlig hälsning

Stina Garefelt

Regeringskansliets kommunikationsenhet


Ursprungligt meddelande
Från: Magnus Hansson] 
Skickat: den 12 april 2019 15:27
Till: SB Registrator
Ämne: Språkfråga

Hej.

För cirka en vecka sedan höll statsministern tal inför EU-parlamentet. Varför höll han talet på engelska och inte på svenska? Finns det en översättning till svenska?


undrar
Magnus Hansson


• I princip all post och e-post till regeringen och Regeringskansliet blir allmän handling. Det innebär bland annat att allmänheten och massmedia har rätt begära att få ta del av innehållet.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)




 

...om man bara vill och har vett att använda vårt finurliga tungomål!


Man kan "mathemma" till exempel.


Också språkförsvarare 


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 7 maj 20:27

Inte direkt språkligt men likväl - otroligt skönt! Det är dock ett amerikanskt företag - med allt det innebär ur språkligt hänseende.


Det är illa nog med extremt anglofila Fridays på platsen. De använder knappt svenska alls i sina restauranger. Själv kommer jag aldrig att sätta min fot där. Duger inte mitt språk, så duger inte deras restaurang.


Också språkförsvarare

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Till Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm                        4 maj 2019

       Karlskrona kommun, Kunskapsförvaltningen, 371 38 Karlskrona

 

 

Ärende: Protest mot Internationella engelska skolans etablering i Karlskrona

 

Varför har den samhällsgemensamma svenskan så svagt skydd i svensk skola?    

 

Med denna skrivelse vill Språkförsvarets styrelse protestera mot att friskolekoncernen Internationella engelska skolan får etablera sig i ytterligare en kommun, i detta fall i Karlskrona. Vi yrkar på att etableringen får avslag, och detta därför att Skolinspektionen vid ett godkännande av etableringen då gör detta i strid mot Språklagen från 2009 (SFS 2009:600), där svenska tydligt framhävs som landets gemensamma och samhällsbärande språk. Internationella engelska Skolan följer inte denna princip, som en skola i det allmänna skolväsendet ska göra.


Användningen av engelska har ökat kraftigt det senaste decenniet som en följd av internationaliseringen och globaliseringen. En förenklad engelska har vuxit fram, som ibland kallas ”globish”, utan nyanser men för enkel kommunikation mellan människor som inte har ett annat gemensamt språk. Det som blir lidande av detta är det avancerade språket, där det viktiga nyansordförrådet finns. Det avancerade språket i Sverige, för den gemensamma och komplicerade problemlösningen, måste vara svenska, och den behöver tränas gemensamt i skolan.


Förutsättningarna för engelskspråkiga skolor i Sverige är i nuläget alldeles för generösa och oreglerade: en grundskola får ha upp till 50 % engelska enligt dagens skolförordningar (SFS 2003:459), ett gymnasium upp till nästan 90 % (d.v.s. allt utom svenskämnet). Detta gällde 2003 års försöksverksamhet, som aldrig utvärderats, inte som en permanent reglering som strider mot Språklagen från 2009, där svenskan slås fast som landets samhällsbärande språk. Det finns för övrigt inget annat land som har en så vag reglering av skolor som bedriver undervisning på främmande språk som Sverige.


Som exempel har friskolekoncernen Internationella engelska skolan genomgående betonat engelska på alla sina grund- och gymnasieskolor. Skolkoncernen förefaller ha detta som affärsidé. På sin nätsida skriver man bl.a att målet är att eleverna skall behärska engelskan med ”total inner security” (direkt citat). Hur är det då med målsättningen för svenskan? Får den då stå tillbaka? Det är ofrånkomligt att det hos IES och skolans elever uppstår förvirring om vilket språk som skall fördjupas mest i skolan.


Vi menar således att Skolinspektionen måste se nämnda skolförordningar som underordnade Språklagens skrivning om svenskan som det allmännas gemensamma språk.


Som vi ser det får engelskspråkiga grund- och gymnasieskolor allvarliga följder för många elever i Sverige. För det första uppstår en förvirring hos unga människor om vad som är huvudspråket och det viktigaste språket i Sverige för deras framtid. För det andra riskerar kunskap att gå förlorad p.g.a att en mer ytlig förståelse blir vanligare när viktiga språkliga redskap inte tränas upp som de ska i skolan. Sedan flera år visar undersökningar att ungdomars nyansordförråd och ordförståelse stadigt minskat, vilket också många lärare kan vittna om. Detta har naturligtvis många orsaker, men en är splittringen och konkurrensen om tid mellan svenskan och andra språk.


Vi är mycket bekymrade över att staten i sina förordningar har gett olika aktörer alldeles för stor frihet att bedriva undervisning på andra språk, i synnerhet på engelska, så att svenskan på sikt kan bli hotad som samhällsbärande språk. Om inte svenskan i skolan värderas högre än idag som ett gemensamt språk, inte minst vid godkännanden av nya skoletableringar, blir det mycket svårt att motivera den som samhällsbärande språk i framtiden.


Språkförsvarets styrelse den 4 maj 2019


Per-Åke Lindblom, Spånga kyrkväg 616, 163 62 Spånga

Arne Rubensson, Årsta

Kajsa Pehrsson, Huddinge

Olle Käll, Gävle

Christer Jansson, Hässelby

Christina Johansson, Stockholm

Per-Owe Albinsson, Täby

Ann Etzler, Stockholm

Lars Fredriksson, Åkersberga


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 6 maj 16:00

Det verkar nästan krävas att vara före detta flykting för att ha vett att tala svenska med finlandssvenskar!? Se ”Samlade pantflaskor som flykting i Sverige – nu kör han Giro d´Italia”


Sunt förnuft

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 6 maj 14:22

 Jørgen Christian Wind Nielsen uppmärksammar i sin blogg denna röstningspropaganda på engelska:


   

Han skriver:


”Men hvorfor kommunikerer projektet til den danske offentlighed på en reklamesøjle i krydset ved Emdrupvej og Lyngbyvej på engelsk? 


Hvis debatten i den europæiske demokratiske offentlighed skal foregå på engelsk, ønsker vi ikke at deltage!”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”
 En text på svenska berör mig mest
 Båda språken berör mig lika mycket
 En text på engelska berör mig mest
 En text på ett annat språk berör mig mest
 Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra
 Det kan bara avgöras från fall till fall
 Vet inte

Fråga mig

120 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se