Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 4 dec 08:00

I lördagens DN intervjuades den kenyanske författaren Ngugi wa Thiong´o. Han berättade bland annat om sitt språkliga uppvaknande:


”När han debuterade på sextiotalet skrev han som James Ngugi på engelska, vilket skolbarnen sedan femtiotalet fått lära sig var civilisationens språk. I sina memoarer skriver han att barn som vägrade prata engelska kunde få spöstraff och tvingas bära halsband med meddelandet ’jag är dum’ eller ’jag är en åsna’.


Natten till nyårsafton 1977 fick han sig en lektion i språkets makt. Polisen stormade in och beslagtog alla exemplar av dramat ’Jag gifter mig när jag vill’ (’Ngaahika Ndeenda’) som han tillsammans med Ngugi wa Mirli skrivit på bantuspråket kikuyu.”


Detta ledde senare till att han fattade ett viktigt beslut:


”–Fängelsevistelsen blev en omedelbar utlösare för mig. Självklart måste jag skriva på det språk som jag sattes i fängelse för.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 3 dec 12:00

Lotte Thorsen, journalist på Politiken, mottog Modersmål-Selskabets pris 2017. Hon höll ett längre tacktal, återgivet i senaste numret av Sprog & Samfund. Hon till och med uppmärksammade älvdalskan i detta tal:


” Nogle gange bliver det også næsten helt eventyrligt. Som da en lektor i svensk rejste ud i de midtsvenske skove for at få ro til att skrive sin ph.d om noget så nørdet som moderne islandsk orddannelse. Og som ude i skoven stødte på noget, der var endnu mer interessant. Nemlig et sprog, ingen kendte till, elvdalsk.


Beskyttet af en besværlig geografi, et bjerg og en masse midtsvensk skov havde der gemt sig et ukendt nordisk sprog, som kun blev talt af 2.500 mennesker. Og som blev en skatkiste for nordiske sprogforskere, for elvdalsk har nemlig beholdt nogle sproglige træk, som for længst var forsvundet ud af oldnordisk, da de islandske sagaer blev skrevet ned i 1200-talet.”


Nu innehåller detta stycke i och för sig några överdrifter. Älvdalskan var inte okänd. Redan på 1600-talet konstaterade besökare i Älvdalen, vilka kom från området utanför Ovansiljan, att älvdalskan var oförståelig.  För över hundra år sedan, 1909, disputerade Lars Levander med doktorsavhandlingen Älvdalsmålet i Dalarna. Ordböjning ock syntax. Därmed blev han den förste doktorn i älvdalska. Däremot är det först på senare tid, efter Ulum Dalskas bildande 1984, som allt fler lingvister har ägnat sig åt att sprida kännedom om älvdalskan. Fortfarande är kännedomen om älvdalskan bland lekmän dock tämligen begränsad.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 3 dec 08:00

I en artikel i Times Higher Education  påpekar Michele Gazzola att forskning tyder på att eleverna lär sig bättre på sitt modersmål, och att engelskan inte lyckas förbereda internationella studenter (1) för ett jobb efter examen.


Han skriver också:


” Huruvida undervisning ska ske på engelska eller inte, har blivit ett stort dilemma för universitet i hela Europa. Antalet europeiska kandidat- och masterprogram där undervisning genomfördes helt på engelska uppgick till 725 år 2001, 2389 år 2007 och 8089 år 2014.”


Gazzola refererar också en studie om studenternas förståelse vid undervisning på engelska respektive modersmålet:


”Till exempel, i en studie genomförd på 139 österrikiska doktorander med goda engelska färdigheter, deltog eleverna i en föreläsning på engelska som gavs av en italiensk professor som använde engelska som främmande språk på hög nivå.


Innehållet i lektionen förstods bättre av eleverna när undervisningen tolkades till tyska av en professionell tolk, i motsats till att lyssna direkt på originalet på engelska. Det viktigaste var att undervisning som gavs direkt på tyska av en infödd lärare var mer effektiv i kommunikativa termer för en tysktalande publik.”


I dessa spalter har vi tidigare refererat tumregeln att den som lyssnar till ett föredrag på ett språk, som inte vederbörandes modersmål, bara uppnår en 70-procentig förståelse. Om dessutom föredragshållaren håller föredraget på ett annat språk än sitt eget, reduceras också dennes kapacitet till 70 procent. Summa summarum: Förståelsen reduceras till 49 procent. Det är också därför EU:s konferenstolkar starkt ogillar att tolka ledamöter och tjänstemän, som använder engelska som andra språk i stället för att tala på sina respektive modersmål.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


1) Med "internationella studenter" menas studenter som studerar vid ett europeiskt universitet men som kommer från ett annat land.

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 2 dec 16:56

Språkkonsulterna har också en julkalender på nätet men med etymologisk inriktning. Den första luckan besvarar frågan ”Varför heter det saffran?”.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Under december fram till jul kommer lingvisten Mikael Parkvall varje dag att spräcka eller bekräfta en språklig myt eller påstående i SvD:s Språkluckan. Den första artikeln, ”Talas den renaste svenskan i Nyköping?”, i serien publicerades idag. Artikeln är så kallat premiuminnnehåll och inte länkbar just nu.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 30 nov 12:51

Webbplatsen Ordbajsaren ägnar sig åt förklara – eller hitta ursprunget till - ordspråk, ordstäv och idiomatiska uttryck, oftast underhållande. Det senaste exemplet som Ordbajsaren diskuterar är ”slå en sjua”. Som svensk bör man akta sig för att försöka översätta dem rakt av till andra språk. Man ska inte inbilla sig att man köper ”grisen i säcken” också på andra europeiska språk – det kan till och med vara en katt.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 29 nov 11:49

Anser  den svenska regeringen att Finland är i fritt fall? Eller är Sveriges regering i fritt fall?                              Kungariket Sveriges regering  har under oktober gett en gåva till  Finland  i samband med republikens 100-årsjubileum. Det är en staty-springbrunn skapad av konstnären Anna Uddenberg. Den heter "Free Fall".


Statyn föreställer en modern svensk frihetsgudinna. Den är placerad i vattnet utanför Hanaholmens kulturcentrum för Sverige och Finland i Esbo.


Märkligt är att svenska regeringen överlämnar en gåva till Finland med engelskt namn. Finska och svenska är ju nationalspråken och de officiella språken  i  landet - inte engelska!


Varför ska allting vara på engelska idag? Varför denna besatthet med engelskan? Nej, befria oss gärna från engelska namn, titlar och konstruktioner!


Varför kunde inte statyn istället få det svenska namnet "Fritt fall" eller "Vapaa pudotus" på finska? Det hade dessutom varit mer i linje med nordiskt kultursamarbete.


Pinsamt är i alla fall namnet, oavsett det är på svenska, på finska eller på engelska. Hur menar svenska regeringen egentligen att vi ska tolka namnet?


Vilken är symboliken? Anser kanske den svenska regeringen att Finland är i fritt fall? Eller är Sveriges regering i fritt fall?  


C-G Pernbring


(Insändaren tidigare publicerad i Hufvudstadsbladet den 27/11 2017)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)  

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 29 nov 11:22

I dagens DN skriver Hanna Fahl:


"Också intressant är att det är tolv bidrag på svenska - något fler än vanligt, och kanske en effekt av årets Eurovisionsresultat där samtliga bidrag sjungna på annat språk än engelska tog sig till final och Salvador Sobrals 'Amar pelos dois' på portugisiska vann."


Det är fråga om tolv bidrag av tjugoåtta, det vill säga nästan fyrtiotre procent.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se