Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 8 juli 16:52

Hej Max!


1. Jag gillar era hamburgare och anser att de smakar bättre än konkurrenternas. Allt som oftast har ni också väldigt fräscha restauranger. Således tumme/tummar upp på den fronten!

2. Som varandes en svensk hamburgerkedja och som dessutom i mångt och mycket marknadsför sig som just en sådan, med deviser som "Sveriges godaste (ham)burgare", "Hamburgare på svenska" o s v, anser jag det är uselt att ni bara spelar amerikansk/engelsk dunka-dunka-musik i de restauranger som jag har besökt de senaste två-tre åren. Dessutom på för hög volym. För några år sedan spelades riktigt bra svenskspråkig musik vid er restaurang i Hammarby sjöstad i Stockholm men nu är samma usla dunka-dunka även där.  Är musiken centralt vald och i så fall på vilka grunder, eller är det upp till varje restaurangchef och/eller personalen att välja musik?


Jag är svensk och vill, tro det eller ej, mer än gärna höra svensk (och då menar jag svenskspråkig) musik. Musik på mitt modersmål helt enkelt, vilket berör mig mest. Det är tragiskt att nästan all musik som spelas i Sverige är på engelska, det vill säga då den inte är på svenska. Enformigt och tråkigt är bara förnamnet! Naturligtvis görs det bra musik på engelska men hur mycket bra musik går vi inte miste om genom detta slappa och oreflekterade förhållningssätt. Det görs naturligtvis alldeles utmärkt musik även på andra språk och personligen bryr jag mig inte om att jag inte alltid förstår vad som sjungs. Musik kan vara vacker och tilltalande ändå. Jag är dock spyfärdig på all denna (ofta totalt onödiga) engelska.


Med förväntan om att ni vidarebefordrar detta e-brev till högsta ort (Varför inte till Richard och Christoffer själva?) och att ni återkommer med ett vettigt och uttömmande (det vill sig inte något torftigt standardsvar) svar inom kort.


Med vänliga hälsningar


Per-Owe Albinsson,

medlem i Språkförsvaret


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 7 juli 12:41

 


...släng er i väggen CEO m fl! ;-) 


Också språkförsvarare 

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 6 juli 23:09

Webbplatsen Ehandel.se berättar:


”Nu meddelar Coop att de har rullat ut flera e-handelsskåp, som döptes till ’Hämta’, under våren. Företaget inledde leveranssatsningen med att leverera matkassar, som beställts på nätet, utanför ankomsthallen på Göteborg Landvetter. Och idag finns paketskåpen i bland annat Kungsbacka, Varberg och senast rullades ett ut i Sandhamn, och härnäst planeras Stockholms skärgård.”


 

Några missförstånd kan väl inte uppstå?


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 5 juli 08:00

NSB (motsvarigheten till Statens Järnvägar i Sverige) och Nettbuss använde 280 miljoner för att klura ut det nya namnet Vy, men namnbytet har begränsat stöd av de norska medborgarna:


”Det vakte relativt kraftige, negative reaksjoner da NSB og Nettbuss i mars skiftet navn til Vy – etter å ha brukt hele 280 millioner kroner på å komme frem til dette navnet. Blant kritikerne var nettopp Språkrådet, som anbefalte NSB å beholde navnet sitt siden det sto i en særstilling i folks bevissthet.


Senest mandag viste en fersk omdømmeundersøkelse fra YouGov at Vy faller markant på alle parameterne – anbefaling, inntrykk, omdømme og tilfredshet.”


Läs vidare här !


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 4 juli 13:08

Prisoverrækkelse med taler og dialektkoncert i Sønderjylland

 
Følsom digter får Modersmål-Prisen for sin sønderjyske sang


Hvem modtager Modersmål-Prisen i år? Og hvor overrækkes prisen?


Vi har besluttet at gøre det lidt anderledes i år, for prisen uddeles ikke i Hovedstadsområdet, men i ... Sønderjylland. Året 2019 er for Modersmål-Selskabet kommet til at dreje sig en hel del om dialekter. Modersmål-Prisen overrækkes i Sønderjylland fordi den går til en ung sanger og guitarist der i år har udgivet et album på sønderjysk: Omve'n hjemve.


Det er nemlig musiker og sanger-sangskriver Rikke Mølbæk Thomsen – også kendt som R.Noor eller Rikke Noor – der søndag den 15. september 2019 kl. 12-14 modtager Modersmål-Prisen 2019 for sin indsats for den sønderjyske dialekt. Rikke Thomsen der er nyuddannet sanger og guitarist fra Det Jyske Musikkonservatorium, Aalborg, har for nylig udgivet albummet Omve’n hjemve. Er hun i den forstand debutant, er hun det ikke som sanger-sangskriver og guitarist. Rikke Thomsen har spillet som support for en række store danske musiknavne fra Allan Olsen til Tina Dickow og vandt allerede for seks år siden de første konkurrencer som sanger og musiker.


Albummet Omve'n hjemve er alligevel noget andet og nyt, et hjertebarn, kan man godt sige. For det er hjertets sprog, hendes modersmål, hun synger på. Rikke Thomsen er opvokset i Blans, der nu ligger i Sønderborg Kommune, og netop på Eckersberg Friskole ? eller Eckersberg Børneunivers, som det vist helt korrekt hedder ? vil Rikke Thomsen få overrakt Modersmål-Prisen 2019 den 15. september kl. 12.


Rikke Thomsen er vist den første der udgiver et album på sønderjysk. Mange har allerede rost hendes sang og guitarspil, men Modersmål-Prisen tildeles også (nå ja, først og fremmest) fordi hun synger på den sønderjyske dialekt. Albummet Omve’n hjemve viser at Rikke Thomsen ikke kun er en erfaren musiker, men også en følsom digter som ikke kun er blevet modtaget med åbne arme i Sønderjylland, men også i Nordjylland hvor hun bor og er uddannet. Medlemmer af Modersmål-Selskabet kan læse en anmeldelse af albummet ved Michael Bach Ipsen i det nummer af Sprog & Samfund der er på vej med posten.


Ved prisoverrækkelsen vil valget af Rikke Thomsen naturligvis blive motiveret, og det vil sprogforsker og dialektekspert Michael Ejstrup tage sig af. Helt sikkert med nogle citater på sønderjysk undervejs.


Efter motiveringstalen får Rikke Thomsen ordet både uden og med musik.


Ses vi i Blans? Du er i al fald velkommen, men husk i så fald at bestille en billet i tide.


Billet nødvendig


Af hensyn til det praktiske arrangement skal man have en billet. Den fås gratis ved at tilmelde sig på Modersmål-Selskabets hjemmeside. Og det er først til mølle …


Billetter bestilles på https://www.modersmaalselskabet.dk/prisoverraekkelse-2019/.

Bestil gratis billet

Program


Velkomst v. formanden for Modersmål-Selskabet
Motiveringstale v. sprogforsker og dialektekspert, ph.d Michael Ejstrup
Takketale og ?koncert v. Rikke Mølbæk Thomsen
Der vil blive mulighed for at lykønske Rikke Thomsen efter koncerten
Eckersberg Friskoles støtteforening står for det praktiske arrangement og vil sælge sønderjyske pølser m.m
Praktiske oplysninger
Tid: Søndag den 15. september 2019 kl. 12 – 14
Sted: Eckersberg Friskole Eckersbergvej 1, Blans, 6400 Sønderborg
Arrangør: Modersmål-Selskabet

Nyttige links
Rikke Thomsens Facebook-side: bit.ly/rikkes-fb-side
Eckersberg Børneunivers: bit.ly/rikkes-skole
Modersmål-Selskabets Facebook-side: bit.ly/ms-fb-side
Tilmeldingsside: bit.ly/prisoverraekkelse-2019

Venlig hilsen
Redaktør Georg Adamsen


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
 










Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 3 juli 08:00

Bo Löfvendahl har skrivit en märklig artikel, "Språklagen fyller tio år - men vad hände egentligen?"  i Språktidningen, som faktiskt är snudd på historieförfalskning. I hans historiebeskrivning utelämnas helt och hållet Språkförsvarets insatser i kampen för en svensk språklag. Det finns också en mycket intressant lucka i hans artikel, nämligen perioden 2005 - 2009, där just Språkförsvaret träder in på den språkpolitiska scenen i Sverige. Nedanstående artikel publicerades ursprungligen i Sprogmuseets blogg den 9/2 2010 och ingår även i antologin "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva". Artikeln ger en mer korrekt bild av händelseutvecklingen än Löfvendahls beskrivning.


Språkförsvaret och kampen för en språklag i Sverige


Språkförsvaret är ett ideellt, partipolitiskt obundet nätverk. Språkförsvaret står språkpolitiskt på tre ben: 1) vi försvarar svenska språket, särskilt gentemot engelskans expansion; 2) vi förordar mångspråkighet och 3) mellannordisk språkförståelse. Vi strävar efter att uppnå största möjliga enighet kring dessa frågor.


Språkförsvaret startade som privat hemsida redan 2002. Denna händelse i det fördolda  uppmärksammades faktiskt i efterhand, 2007, av Tomasso M. Milani i en avhandling http://www.sprakforsvaret.se/sf/fileadmin/PDF/urn_nbn_se_su_diva-6831-2__fulltext.pdf vid Stockholms universitet, i vilken han hävdade att detta var den ena signifikanta språkhändelsen i Sverige detta år – den andra var Fredrik Lindströms tv-serie ”Värsta språket”. Flera likasinnade anslöt sig successivt, men först under våren 2005 var vi tillräckligt många för att kunna bilda ett nätverk. Vi uppnådde en kritisk massa, som innebar att vår verksamhet kunde expandera.


Kampen för en svensk språklag


I samband med bildandet av nätverket 2005 bestämde vi oss för att kampen för genomförandet av en svensk språklag var nätverkets huvuduppgift framöver. Situationen var absurd; det fanns fem officiella minoritetsspråk i Sverige, men inget officiellt huvudspråk. Svenska var officiellt språk i Finland, men inte i Sverige. Det viktigaste skälet för en språklag var dock att den skulle dämma upp för engelskans expansion, eftersom svenskan hade lidit stora domänförluster inom den högre utbildningen, näringslivet liksom att engelskan hade börjat tränga in som undervisningsspråk i skolväsendet. I argumentationen påpekade vi också att engelskans frammarsch skedde på bekostnad av kunskaperna i andra främmande språk, särskilt bland den unga generationen. Vi hänvisade vidare till en omvärldsanalys, som innebar att engelskans relativa betydelse – inte dess roll som lingua franca – skulle minska i framtiden, framför allt på grund av Kinas och vissa andra stormakters ekonomiska expansion. Sist men inte minst ansåg vi att själva diskussionen om behovet av en svensk språklag skulle fungera medvetandehöjande.


Betänkandet Mål i mun hade utarbetats redan 2002, men fortfarande våren 2005 hade den dåvarande socialdemokratiska regeringen inte lagt fram någon proposition till riksdagen. Språkförsvarets uppgift bestod alltså i att driva på denna utveckling och därför skrev vi många artiklar, som publicerades i pressen sommaren-hösten 2005. Inför riksdagsbehandlingen av regeringspropositionen Bästa språket november 2005 försökte Språkförsvaret medvetet påverka riksdagsledamöterna, särskilt oppositionspartiernas, att riksdagen borde besluta att svenskan skulle bli officiellt språk i Sverige. Detta förslag föll med knappast möjliga marginal, 147 röster mot 145, eftersom miljöpartiet gick ihop med de borgerliga partierna.   De efterföljande reaktionerna och debatten blev så kraftig att den dåvarande kulturministern Leif Pagrotsky under våren 2006 tog initiativ till ett möte för att diskutera en lagändring med de övriga riksdagspartierna. Fortsatta diskussioner stupade emellertid på att Folkpartiet drev kravet att svenskt medborgarskap i fortsättningen skulle förutsätta ett obligatoriskt språktest. Samtidigt insåg naturligtvis alla borgerliga partier att de kunde gå till val på att svenskans ställning skulle lagstadgas i Sverige.


Redan strax före valet september 2006 publicerade medlemmar i Språkförsvaret ett utkast till språklag för Sverige http://www.sprakforsvaret.se/sf/index.php?id=325. Genom detta utkast ville vi alltså konkret åskådliggöra en svensk språklag, som på sikt skulle skydda det svenska språket från engelskans ökande användning inom hela samhällssektorer. Därvid skulle språklagen

 

”ange den enskildes rättigheter och myndigheters/organisationers/företags  skyldigheter, samt även innehålla bestämmelser om sanktioner;

  •  vara kortfattad och överskådlig;
  •  utgöra den rättsliga basen för att svenska, och inte engelska, också i framtiden fungerar som det gemensamma, offentliga språket i Sverige;
  • fungera som en ramlag, som hänvisar till olika förordningar och föreskrifter, om dessa redan innehåller bestämmelser om språkanvändning;
  •  samtidigt vara överordnad alla andra förordningar och föreskrifter, som i något avseende behandlar svenska språkets ställning.

I förordet framhöll vi också att ”Språklagens syfte är således inte att motverka den inlåning av ord som alltid förekommer i ett levande språk….”

 

Naturligtvis var vi inte så naiva att vi ens för ett ögonblick inbillade oss att regeringen skulle anta detta utkast som sitt. Däremot var regeringen och senare dess utredare, Bengt-Åke Nilsson, tvungna att på något sätt förhålla sig till utkastet och de idéer som det uttryckte. Den som jämför detta utkast med den språklag http://www.sprakforsvaret.se/sf/fileadmin/PDF/spraklagen_200509.pdf , som riksdagen antog den 20/5 2009, kan hitta både intressanta likheter och skillnader. Språkförsvaret var för övrigt den enda organisation som försökte ändra på regeringens kommittédirektiv http://www.sprakforsvaret.se/sf/index.php?id=366; vi bereddes också möjlighet att som enda gräsrotsorganisation att delta i remissarbetet och sammanträffade två gånger med utredaren eller hans sekreterare.


”Värna språken”


När utredningen ”Värna språken – förslag till språklag” offentliggjordes den 18/3 2008, var Språkförsvaret först ut på banan med att formulera ett remissvar http://www.sprakforsvaret.se/sf/index.php?id=495 . Vi publicerade för övrigt samtliga remissvar i en särskild sektion http://www.sprakforsvaret.se/sf/index.php?id=689 på vår webbplats. Orsaken till detta var inte något allmänt förteckningsraseri utan erfarenheter från Mål-i-mun-utredningen 2002. Den gången lyckades regering och press sprida en felaktig bild av hur remissinstanserna förhöll sig till frågan om lagstiftning av svenska språket. Detta ville vi alltså förekomma genom att lägga ut alla svar.


I remissvaret skrev vi att det var ”ett stort steg framåt att det nu finns ett förslag till språklag, som fr.a anger svenska språkets status. Lagen syftar också till att värna svenskan och den språkliga mångfalden samt ’den enskildes tillgång till språk’. De nationella minoritetsspråkens ställning regleras också i annan lag.

Författningsförslaget har karaktären av en ramlag, som kan byggas ut och kompletteras. Förslaget innehåller flera viktiga markeringar som:

  • att svenskan är samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden (5 §);
  • att det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas och för att för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken och teckenspråket (6, 8 och 9 §);
  •  att svenska är officiellt språk i internationella sammanhang och i EU. Den som företräder Sverige i EU ska använda svenska när tolkning erbjuds, om det inte av särskilda skäl är lämpligare att använda ett annat språk (13 – 14 §);
  •  att den som har ett annat modersmål, läs invandrarspråk, än de språk som anges i första stycket, ska ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål (15 §).

Språkförsvaret hade naturligtvis hade också viktig kritik mot författningsförslaget (se nästa stycke), men denna kunde inte undanskymma det faktum att förslaget var i huvudsak bra. Den överordnade uppgiften för Språkförsvaret bestod nämligen i att bidra till att en språklag baxades fram

 

”Språk för alla” – en språklag för alla


Den språklagsproposition http://www.regeringen.se/content/1/c6/12/22/88/a5b4f35d.pdf som regeringen förelade riksdagen den 9/3 2009 innehöll vissa försämringar jämfört med ”Värna språken”, bl.a hade passusen ” den som företräder Sverige i EU ska använda svenska när tolkning erbjuds, om det inte av särskilda skäl är lämpligare att använda ett annat språk” strukits. Detta gick Vänsterpartiet emot i en motion http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&sourceid=%7bC4ED7181-C7E9-4A2F-B54D-F8736EF1A5B0%7d , i vilken Vänsterpartiet också kritiserade regeringen för att den tog för lätt på språksituationen inom högskolan. Socialdemokraterna lade dessutom fram en motion http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&sourceid=%7b0B1A3E9F-E06F-4B69-9122-EB8DEEC8805A%7d , som bl.a yrkade på att regeringen ofördröjligen skulle byta ut de engelskspråkiga e-postadresserna till svenskspråkiga. Språkförsvaret stödde självfallet båda dessa motioner.


Språklagen antogs alltså enhälligt av riksdagen den 20/5 2009, vilket var en markering av stort symboliskt värde, samtidigt som de nämnda motionerna avslogs. Vari bestod då Språkförsvarets kritik http://www.sprakforsvaret.se/sf/index.php?id=592 mot såväl ”Värna språkens” författningsförslag som den antagna språklagen?


  • Språklagen är enbart en skyldighetslag, medan Språkförsvaret menar att den skall vara en kombinerad skyldighets- och rättighetslag. Användningen av ett språk är framför allt en rättighet som medborgarna måste kunna åberopa om deras rättigheter kränks.
  • Språklagen har inga sanktionsmöjligheter, vilket betyder att brott mot lagen inte får några konsekvenser.
  • Språklagen är en ramlag men måste också innehålla övergripande bestämmelser vad gäller viktiga domäner som exempelvis högskolan.
  • Språklagen omfattar bara den offentliga sektorn. Språkförsvaret menar att lagen också måste gälla företag som i huvudsak ägs av svenska medborgare, företag med huvudkontor i Sverige och företag som verkar i Sverige med avtal med svensk myndighet.
  • Språkförsvaret anser att termerna officiellt språk eller nationalspråk är bättre än huvudspråk.
  • Språkförsvaret ansåg att skrivningen om svenskan i EU enligt ”Värna språken” skulle ha stått kvar liksom att språklagen skulle ha innehållit vissa övergripande bestämmelser om svenska språkets ställning inom högskolan.

 

Det säger sig självt att detta är en tung och principiell kritik av språklagen. Här nöjer jag mig med att kommentera den första punkten. Det är särskilt märkligt att språklagen enbart är en skyldighetslag och att det allmänna erbjuder ”tillgång” till språk, som så att säga serveras von oben. Tre av Sveriges grundlagar, regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, innehåller samtliga rättighetskataloger. Den fjärde grundlagen, successionsordningen, gäller inte för vanliga medborgare. Frågan om skyldigheter och rättigheter är helt enkelt två sidor av samma mynt. Det är en skyldighet för myndigheterna, ja. Men om svenskan ska kunna användas inom alla samhällsområden är det faktiskt fråga om en rättighet för medborgarna! Därför måste en språklag vara så utformad att den enskilde medborgaren kan åberopa denna i den händelse medborgarens språkliga rättigheter kränks.


Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2009:724 , som utfärdades den 11/6 2009, använder ordet ”rätt” inte mindre än 14 gånger i texten. Varför är då språklagen renons på begrepp som rättighet/rätt? Det beror förmodligen att regeringens kommittédirektiv http://www.regeringen.se/content/1/c6/07/71/41/2ee683b8.pdf uteslöt sanktioner och att man på regeringshåll var rädda för konsekvenserna om lagen t.ex öppnade för  studenters och blivande forskares rätt att undervisas, examineras och skriva uppsatser och avhandlingar på svenska. 


Uppföljning av språklagen


Språklagen trädde i kraft den 1/7 2009. Det fanns de som dömde ut språklagen på förhand som en tandlös lag. Språkförsvaret menade att den analysen mycket väl kunde vara sann, men att detta i så fall borde demonstreras i praktiken genom att lagen prövades. Man blir inte tagen på allvar om man står vid sidan om och utbrister: Lagen kommer aldrig att fungera!  Både Språkförsvaret och Olle Josephson, tidigare chef för Språkrådet, anmälde därför regeringens engelskspråkiga e-postadresser http://www.sprakforsvaret.se/sf/fileadmin/Worddokument/JOanmalan_100709.doc till Riksdagens Justitieombudsmän (JO) drygt en vecka efter att lagen hade trätt i kraft. Språkförsvaret följde sedan upp med tre andra JO- anmälningar under sommaren och hösten, nämligen mot Stockholms stad http://www.sprakforsvaret.se/sf/fileadmin/Worddokument/JO-anmaelan_Stockholm_stad_01.doc för diverse engelskspråkiga beteckningar och slagord, exempelvis ”Stockholm – The Capital of Scandinavia”, mot Luftfartsverket http://www.sprakforsvaret.se/sf/index.php?id=684  för att ha ersatt benämningen ”flygplats” med ”airport” och slutligen mot Kristianstads kommun http://www.sprakforsvaret.se/sf/index.php?id=700 för dess slogan ”Spirit of food”. Dessutom har JO-anmälningar gjorts av privatpersoner utan anknytning till Språkförsvaret. Samtliga dessa JO-anmälningar har väckt mycken uppmärksamhet i massmedierna och enligt vår uppfattning har de också stort stöd bland allmänheten.


Samtliga dessa anmälningar behandlas för närvarande av JO.  JO har faktiskt hunnit behandla en anmälan, som inlämnades innan språklagen började gälla.  Denna första anmälan avsåg  ett forskningsråd, Formas, som inte ville att forskningsansökningar skulle kunna skrivas på svenska. JO gav anmälaren rätt den 27/10 2009. I sin motivering skrev JO:” Även om utländskt språk tillåts ska det alltid vara möjligt att kommunicera med svenska myndigheter på svenska.” Vad är detta om inte en rättighet?


Varför är då frågan om namngivning så viktig? Namngivning är en statusfråga för ett språk och således inte i första hand en språkvårdsfråga. Detta är en viktig distinktion och ett av språklagens uttalade syften. Om myndigheter och institutioner som ytterst finansieras med svenska skattemedel, ersätter svenskspråkiga beteckningar med engelskspråkiga, framhävs engelskans tyngd och status på bekostnad av det svenska språket.


Vissa myndigheter och institutioner anser att de blir mera ”internationella” och ”moderna” genom namngivning på engelska. Men en klassisk regel är att de som finansierar en viss verksamhet också ska få vara med och delta i besluten. Inget politiskt parti i Sverige har gått till val på att engelska beteckningar ska ersätta svenska i fråga om myndigheter, institutioner, projekt eller arrangemang.


De engelskspråkiga beteckningarna strider mot andan i språklagen, att svenska är huvudspråk i Sverige och att svenska medborgare alltid ska ha tillgång till det svenska språket. Användningen av engelska beteckningar på myndigheter och institutioner innebär att engelska i praktiken upphöjs till officiellt andraspråk i Sverige.

Det är alltså viktigt att pröva språklagen. Naturligtvis måste man också följa upp i vilken utsträckning myndigheterna frivilligt anpassar sin språkpolicy till språklagen. Men Riksdagens ombudsmän (JO) har alltså i själva verket fått ett slags tolkningsföreträde. Summan av alla JO-beslut vad gäller gjorda anmälningar kommer i betydande utsträckning att påvisa vilken räckvidd och slagkraft, som språklagen egentligen har. Först när språklagen på detta sätt har prövats i praktiken, kommer Språkförsvaret att avgöra om – och hur -  vi kommer att gå vidare.


Språkförsvarets övriga kampanjer och initiativ


Språkförsvarets verksamhet har inte begränsats till att propagera för antagandet av en svensk språklag. Av utrymmesskäl blir dock den följande redovisningen kortfattad.


2006 skickade Språkförsvaret ut ett rundbrev till Sveriges högskolor

http://www.sprakforsvaret.se/sf/index.php?id=284 för att utröna språksituationen inom den svenska högskolan. Svaren på denna enkät fungerade som utgångspunkt för ”Förslag till språkpolitik för den svenska högskolan” http://www.sprakforsvaret.se/sf/index.php?id=384   2007. Ett år senare antog Språkförsvaret uttalandet ”Försvara den nordiska språkgemenskapen – stärk grannspråksundervisningen http://www.sprakforsvaret.se/sf/index.php?id=517. I samband med valet till EU-parlamentet 2009 skickade vi ett antal frågor http://www.sprakforsvaret.se/sf/index.php?id=599 till partiernas toppkandidater (Grenseforeningen i Danmark tog ett liknande initiativ). Observera att dylika utspel från Språkförsvarets sida alltid kombineras med artiklar och insändare i samma frågor i pressen. Sammanlagt har Språkförsvaret anordnat sju seminarier och möten i Stockholm – de tre senaste i höstas handlade om svenskans ställning i EU, den nordiska språkgemenskapen och svenskans ställning i Finland. Det senare seminariet uppmärksammades även i Finland.


Språkförsvaret har hitintills fokuserat på den politiska sfären av lättbegripliga skäl. Ytterst är denna beroende av de politiska församlingarna med riksdagen i spetsen, som väljs av medborgarna vart fjärde år, liksom att den är skattefinansierad. Engelskans ställning inom näringslivet kommer att bli betydligt svårare att angripa, men absolut inte omöjlig. Om konsumenterna anser att fel språk används i t.ex reklamen, kommer det också att få konsekvenser för olika företags försäljning. Under 2010 kommer vi därför att agera mer systematiskt mot engelskans ställning i reklamen.


Språkförsvarets strategi och taktik

 

Språkförsvaret är alltså ett partipolitiskt obundet nätverk, som inte är anknutet till ett visst parti. Vi bedömer alla politiska partier utifrån deras ställningstaganden i språkpolitiska frågor; vi varken favoriserar något parti eller utnämner något parti till syndabock. Fram till valet 2006 fick den socialdemokratiska regeringen ta emot huvuddelen av vår kritik; när socialdemokraterna i samband med riksdagsbehandlingen av ”Språk för alla” 2009 lade fram en motion om ett snabbt införande av svenskspråkiga e-postadresser på regeringskansliet stödde vi dem givetvis.


Dock gör Språkförsvaret vissa avgränsningar. På webbplatsen publiceras inga rasistiska, chauvinistiska eller sexistiska texter, om de inte skulle ha ett rent nyhetsvärde. I anslutning till vårt utkast till språklag skrev vi också att ”språklagens syfte är således …, inte heller att försvaga de officiella, redan beslutade, minoritetsspråkens eller hemspråkens ställning i landet.” Detta betyder att vi motsätter oss att svenska språket används för att trycka ner eller exkludera minoritetsspråk och hemspråk. Detta är naturligtvis riktat mot högerextrema organisationer, vilket undertecknad också tog upp i en debattartikel http://www.sprakforsvaret.se/sf/index.php?id=689  i Vasabladet. Det hör till saken att Språkförsvaret medvetet avstod från att delta i debatten 2006 om den s.k blattesvenskan, invandrarsvenskan, i Sverige, eftersom vi inte ansåg att den utgjorde något hot mot det svenska språket


Språkförsvarets målsättning är att bidra till att vinna över 95 procent av svenska folket för försvaret av det svenska språket och isolera det fåtal som medvetet – eller omedvetet – arbetar för, eller befrämjar,  ett språkbyte från svenska till engelska. Det som också skiljer oss från olika språkmyndigheter, akademiska institutioner eller organisationer är att Språkförsvaret är inställt på att mobilisera gemene man; vi gör ingen skillnad på ”hög” eller ”låg”, på akademiker eller icke-akademiker. Om någon vänder sig till oss för assistans, är vårt svar ofta: Du kan lika gärna ta ett initiativ själv.


Språkförsvaret utnyttjar också Internets möjligheter, går i clinch och tillämpar en ”öppen diplomati”. Förr i tiden skickade man ett brev till en myndighet, som besvarade brevet, och så hamnade breven oftast i en skrivbordslåda eller i en pärm, och få andra kunde ta del av brevväxlingen. Språkförsvaret lägger systematiskt ut alla brev till myndigheter och företag liksom deras svar på vår webbplats till allmän beskådan. Därför lönar det sig inte ge oss goddag yxskaft-svar. En journalist som besökte vår webbplats för första gången, läste alla brev i vårt brevarkiv och blev helt häpen över alla goddag yxskaft-svar. Vissa myndigheter och företag har dock med tiden insett att sådana svar innebär negativ publicitet och skickar därför fram högste chefen eller skriver genomarbetade och seriösa svar. Den som inte är född i farstun kontrollerar naturligtvis vilken ställning Språkförsvaret har på Google; mycket ofta hamnar sökord som återfinns på vår webbplats eller i vår blogg bland de tio första träffarna på Google.


Webbplatsen har det dubbla syftet att dels fungera som en kunskapsbank och nätbibliotek och dels dokumentera språkkampen. Numera uppdateras webbplatsen med länkar till runt 1000 dokument varje år, som sedan i förekommande fall sorteras in i ett kronologiskt arkiv, tematiskt arkiv, typarkiv eller författararkiv. Språkförsvaret prioriterar dokument på svenska, danska och norska, men lägger också ut dokument på engelska, tyska, spanska och franska, och i undantagsfall på andra språk. Som sagt länkar vi till många dokument på danska, eftersom språksituationen i Sverige och Danmark i hög grad liknar varandra. Vilken relevans denna artikel har för danska förhållanden är det dock inte min sak att avgöra utan den frågan överlämnas till läsaren, om denne lyckats ta sig ända hit.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)











Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 2 juli 16:17

Om man till och med kan lägga ner titlarna i det konservativa England och deras Wimbledonturnering (se artikel i DN, som tar upp att kvinnliga tennisspelare inte längre ska tituleras miss eller mrs), så borde även Internationella engelska skolan fundera på om de ska fortsätta att fjanta sig med det fullkomligt osvenska titulerandet, det vill säga att titulera lärare efter civilstånd och detta dessutom på engelska.


Det är 2000-talet nu, inte 1800-talet, Bärbel Röder/Barbara Bergström!


Uppmärksam

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 1 juli 21:10

Anders Svensson, Språktidningens redaktör, kommenterar i Dagens Nyheter språklagen med anledning av att den fyller tio år och pekar på att engelskan ändå har stärkt sin ställning.


När Språkförsvaret inledde sin kampanj 2005 för en svensk språklag var vårt främsta motiv just att försöka stävja engelskans expansion på svenskans bekostnad. Språkförsvaret skrev till och med ett eget utkast till språklag 2006 för att illustrera hur en språklag skulle kunna se ut. Detta utkast var inget fantasifoster utan ett resultat att vi hade gått igenom ett antal språklagar i världen.


Språkförsvaret ansåg att en språklag skulle


”* ange den enskildes rättigheter och myndigheters/organisationers/företags skyldigheter, samt även innehålla bestämmelser om sanktioner;

* vara kortfattad och överskådlig;

* utgöra den rättsliga basen för att svenska, och inte engelska, också i framtiden fungerar som det gemensamma, offentliga språket i Sverige;

* fungera som en ramlag, som hänvisar till olika förordningar och föreskrifter, om dessa redan innehåller bestämmelser om språkanvändning;

* samtidigt vara överordnad alla andra förordningar och föreskrifter, som i något avseende behandlar svenska språkets ställning.”


Den språklag, som antogs av en enhällig riksdag 2009, var dock behäftad med påtagliga brister, vilket Språkförsvaret genast påpekade.


För det första var språklagen i första hand en skyldighetslag. Detta i motsats till Språkförsvarets utkast, som var en kombinerad skyldighets- och rättighetslag, d.v.s den angav skyldigheter för myndigheterna och rättigheter för medborgarna. Minoritetslagen från 2009 angav däremot en rad rättigheter. Två JO-anmälningar, varav den ena från Språkförsvaret, som dels gällde rätten att skriva forskningsansökningar på svenska och dels rätten att skriva anställningsansökningar och bedriva befordringsärenden på svenska, som båda bifölls av JO, visade på svagheten i språklagens konstruktion. Medborgarna ska kunna stödja sig på angivna rättigheter, om de kommer i delo med myndigheterna.


Språklagen innehöll heller inga bestämmelser om sanktioner.


För det andra var språklagens räckvidd, dess tillämplighetsområden, alltför begränsad. Paragraf 4 i Språklagen säger visserligen att Svenska är huvudspråk i Sverige” och paragraf 5 att ”Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.” Hur kan det då vara möjligt att Luftfartsverket tillåts kalla de flygplatser som det administrerar för ”airport”? Hur kan det komma sig att det finns ett ”university” i Jönköping, att Stockholm – ”Stockholm – the capital of Scandinavia” och andra kommuner använder engelskspråkiga slagord? Varför kom SL i Stockholm överhuvudtaget på idén att använda sig av varningstexter på enbart engelska? Varför håller svenska ministrar tal på engelska på svensk mark eller utomlands utan att talen översätts på svenska? Hur kan det komma sig att skattefinansierade engelskspråkiga friskolor tillåts bedriva undervisning till 50 procent på engelska på grundskolenivå och till 90 procent på gymnasienivå?


Förarbetena till språklagen definierar det ”allmännas kärnverksamhet” som:


”Konkret innebär det att all offentlig verksamhet bygger på svenska språket. Lagar stiftas och publiceras på svenska, handläggningsspråket vid förvaltningsmyndigheter och domstolar är svenska och kommunikation med myndigheterna kan alltid ske på svenska. Beslut och andra viktigare handlingar som ska expedieras upprättas som huvudregel på svenska och information till allmänheten om offentlig verksamhet finns alltid på svenska.” (Se ”Värna språken – förslag till språklag” SOU 2008:26.


Förenklat innebär denna passus att lagspråket, sammanträdesspråk och att beslut/protokoll vid svenska myndigheter ska vara på svenska.


Jämför denna avgränsning med motsvarande skrivning i Språkförsvarets utkast till språklag:


”4 §

Lagens tillämpningsområde

1. Denna lag är tillämplig för hela den offentliga sektorn, statschef, regering, departement, ämbetsverk och affärsdrivande verk, domstolar samt övriga statliga myndigheter, landsting och kommunala myndigheter, liksom för alla institutioner, som finansieras med skattemedel, som exempelvis utbildningsväsendet, för företag, som till sin huvuddel ägs av svenska medborgare eller företag med huvudkontor i Sverige och alla företag, som har upprättat någon form av avtal med svensk myndighet, om inte något annat särskilt föreskrivs.”


För det tredje ansåg Språkförsvaret liksom utredarna av språklagen att lagen skulle vara en ramlag. Språkförsvaret skrev i förordet till nämnda utkast att språklagen skulle ”fungera som en ramlag, som hänvisar till olika förordningar och föreskrifter, om dessa redan innehåller bestämmelser om språkanvändning”.


Redan 2007 formulerade Språkförsvaret ”Ett förslag till språkpolitik för den svenska högskolan”, vilket bl.a utmynnade i förslaget att det borde utarbetas en ny högskoleförordning, som tog hänsyn till engelskans växande betydelse inom högskolan.  Språkförsvaret bearbetade också sedan Högskoleverket och uppmanade dess ledning att uppmuntra de lokala universiteten och högskolorna att utarbeta egna språkplaner. Språkförsvaret var faktiskt först i Sverige med att sammanställa en förteckning över existerande språkplaner för svenska universitet och högskolor liksom för nordiska sådana. Den dåvarande universitetskanslern 2007 - 2010, Anders Flodström, förklarade sig t.o.m beredd att ta initiativ till en ny högskoleförordning, men projektet gick sedan i stå, eftersom Flodström avgick.


Anders Svensson skriver i sin artikel:


” Även här ställer språklagen krav som är svåra att förena med verkligheten. Engelska har visserligen blivit det språk som de flesta forskare i Sverige använder när de publicerar sina resultat. På den administrativa sidan är det däremot svenska som gäller. De utländska forskare som lockas hit har därför sällan möjligheter att göra karriär på samma sätt som svensktalande forskare.”


Det skulle drastiskt försämra svenskans ställning i samhället om inte den längre fungerade som administrativt huvudspråk inom den svenska högskolan. Det finns naturligtvis en annan väg att går, nämligen att de utländska forskarna lär sig svenska inom en rimlig tid. I utkastet till språklag skriver Språkförsvaret angående högskolan:


”§8.6. Undervisande personal skall behärska svenska, engelska eller annat främmande språk. Den som inte behärskar svenska skall lära sig fullgod svenska senast inom två år efter anställningens början.”

 

Denna paragraf hämtades inte från det blå utan hade inspirerats av motsvarande skrivningar i svenska och norska lokala språkplaner för universitet och högskolor.  Detta krav är rimligt vad utländska akademiker beträffar, men inte rimligt vad gäller invandrare i gemen. Det överväldigande flertalet utländska akademiker har definitivt studievana och är redan flerspråkiga när de anländer till Sverige. Jag har själv haft en elev i SFI, som klarade  rikstestet efter nio månader i Sverige och känner flera utländska akademiker, som har lärt sig fullgod svenska efter bara ett år i Sverige.


Det är givetvis ett problem att engelskans dominans som avhandlings- och publiceringsspråk numera är så stor. Detta förstärks av att de flesta – och de mest betydelsefulla - vetenskapliga tidskrifterna är på engelska, varvid publicering i dessa är meriterande för vederbörande på individnivå liksom för vederbörandes universitet, institution etcetera. Men är detta en oemotståndlig naturnödvändighet, som inte ens är värd att diskutera eller ifrågasätta? Kommer engelskans dominans inom den akademiska världen vara för evigt?  Ifjol minskade till exempel tillströmningen av utländska studenter till USA och Storbritannien, medan den ökade till Kina. Det kan vara en tillfällighet, men det kan också betyda att en nedåtgående trend har inletts.


Slutligen: Språklagen innebar ett steg framåt. Redan det faktum att nödvändigheten av en svensk språklag diskuterades under åren 2005 – 2009 höjde den språkliga medvetenheten i Sverige. Det är absolut bättre med en språklag än ingen alls. Island följde Sveriges exempel och antog en språklag och Norge är i full färd med att utarbeta en språklag. Tack vare språklagen kunde Språkförsvaret och Olle Josephson, dåvarande chef för Språkrådet, initialt stoppa regeringens engelskspråkiga e-postadresser liksom att senare rätten att skriva forskningsansökningar, anställningsansökningar och bedriva befordringsärenden på svenska inom universitetsvärlden säkrades.


Men språklagen är behäftad med uppenbara brister, vilket redan påvisats. Dessutom måste det finnas krafter, som skapar opinion mot engelskans expansion på svenskans bekostnad, övervakar och driver på utvecklingen. För det svenska politiska etablissemanget är hotet från engelskan helt enkelt en blind fläck. Efter att ha läst riksdagspartiernas svar på Språkförsvarets språkpolitiska enkät 2018, konstaterade språkvetaren Lena Lind Palicki att ”däremot går det inte att skönja något engagemang kring språkets ställning i det svenska samhället”. Det har återigen blivit populärt bland vissa politiska partier att ställa krav på invandrare, som inte har engelska som modersmål. De har fått hotbilden helt om bakfoten.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


 


Presentation

Omröstning

Anser du att språklagen från 2009 fungerar tillfredsställande i dagsläget, det vill säga att den ger det svenska språket ett tillräckligt skydd framförallt gentemot engelskans expansion?
 Nej, språklagen behöver absolut skärpas.
 Nej, tveksamt om språklagen ger något skydd.
 Ja, språklagen fungerar tillräckligt väl.
 Det behövs ingen språklag.
 Vet inte.
 Jag visste inte ens att det fanns en språklag.

Fråga mig

120 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se