Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 9 feb 21:04


  • Årets vårsalong är, liksom fjolårets upplaga, förlagd i tillfälliga lokaler centralt i Stockholm medan Liljevalchs konsthall renoveras. Det har tvingat fram en bättre koncentration vilket har medfört en betydligt högre kvalitet på utställningen jämfört med många tidigare år.

  • Verken har med några få undantag svenska titlar. Det är positivt och anmärkningsvärt! Från den svenska konstscenen har man annars blivit van vid att titlar på engelska är den regel från vilken man aldrig avviker.

  • Könsfördelningen i dag bland besökarna uppskattades till femton procent kulturmän och åttiofem procent kulturkvinnor. Kanske en tillfällighet? Det borde i vilket fall som helst tillsättas en utredning i kulturdepartementets regi för att se om någon typ av kvotering av besökarna borde införas. Så här kan vi inte ha det!


    -cj


    (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 9 feb 08:00

Igår kunde man läsa en helsidesannons i SvD Näringsliv, varvid den övre halvan gjorde reklam för Craft och den undre för Jobman. Det slående var att båda annonserna var helt på engelska.


Crafts annons upptogs av textraden ”Next season I will out play them all” med stora bokstäver. Det kan påpekas att Craft särskriver outplay.


Jobman återgav sin reklamslogan “Durability at work since 1975” med stora bokstäver.


Båda företagen tillhör New Wave Group. New Wave Group ”är en tillväxtkoncern som skapar, förvärvar och utvecklar varumärken och produkter. Koncernen ska nå synergier genom att samordna design, inköp, marknadsföring, lager och distribution av sortimentet… Koncernen delar upp sin verksamhet i tre rörelsesegment; Profil, Sport & Fritid och Gåvor & Heminredning.”


Det är inte möjligt att snabbt ta reda på ägandeförhållandena i denna ”tillväxtkoncern”; det kan vara en helsvensk koncern, det kan vara ett riskkapitalbolag med utländska intressenter som äger koncernen. Jobman var i varje fall ett svenskt företag från början.


Men varför publicerar dessa båda företag annonser helt och hållet på engelska? Man kan lansera och pröva några teorier vad detta fenomen anbelangar.


1. Det angloamerikanska intressena i New Wave Group propsar på att reklamen för de ingående företagen ska vara på engelska på grund av kostnadsskäl, det vill säga för att slippa översättningskostnader och dylikt.


2. Det angloamerikanska intressena i New Wave Group propsar på att reklamen för de ingående företagen ska vara på engelska på grund av att de anser att alla presumptiva kunder borde kunna engelska.


3. Företagen i New Wave Group vänder sig bara till engelska modersmålstalare i Sverige.


4. Företagen i New Wave Group verkar på en ”internationell” marknad och vill minimera översättningskostnaderna på de olika marknaderna.


5. Företagen i New Wave Group vänder sig bara till kunder, som blir imponerade av att det används engelska av företagen i New Wave Group.


6. Företagen i New Wave Group tror att reklam på engelska säljer bättre än reklam på svenska.


7. Företagen i New Wave Group vet att reklam på engelska säljer bättre än reklam på svenska, eftersom de har gjort vetenskapliga undersökningar som bekräftar detta.



Ja, vilken är den troliga förklaringen?


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 8 feb 08:00

Hufvudstadsbladet intervjuade den förre chefredaktören för Helsingin Sanomat, Janne Virkkunen, den 31 januari. Virkkunen är numera ordförande för föreningen Kansalliskielet, som var medarrangör för seminariet ”Ett framgångsrikt Finland talar också svenska!” nyligen i Åbo.


Virkkunen säger bland annat:


”Jag har varit nordist i hela mitt vuxna liv så det var ganska lätt för mig att komma med och dra mitt strå till stacken.


Svenskan är en del av Finlands nordiska identitet, som är viktig för Finland också i framtiden, om det till exempel allmänt går sämre i världen. Svenskkunskaper gör det också lättare att idka handel, och Sverige är förstås Finland viktigaste grannland.”


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 7 feb 08:00

I många år har språkforskare och turister fått tipset att gå in på Coop Konsum i Älvdalen för att höra älvdalska ”i verkligheten”. Nu blir detta unika språket alltmer synligt också med den 2x3 meter stora skylt som satts upp i entrén.  


Både kunder och personal har i stor utsträckning pratat älvdalska på Coop Konsum i Älvdalen. Och företaget har under flera år försökt att dra sitt strå till stacket för att stödja det utrotningshotade språket. Bland annat genom att ta över språkpriset Övdals-Byönn, som kommunen tidigare delade ut och som innebär att någon som gjort något extra för älvdalskan varje år får diplom och 10 000 kronor.


För inte så länge sedan gjordes en fin entré til butiken, där kunderna hälsades med det älvdalska Welkumin! i jätteformat. Sedan flera år står det också welkumin att på de kvitton som kunderna får.


På fredagen togs ytterligare ett stort steg i dubbel bemärkelse mot den profilering på älvdalska språket som butiken genomför: butikschefen Roger Dalsten fick se den stora skylt som han och Ulum Dalska arbetat med under ett års tid, sättas upp.


 


Skylten är cirka 3 meter lång och 2 meter hög  och berättar om ”Älvdalska- vårt eget språk”. Den är monterad i gången mot den nedre parkeringen, precis innanför dörrarna mot entrén. Skylten är upplyst och kan studeras från trottoaren utanför då butiken är stängd.


Dels får turister och ortsbor veta lite om älvdalskans ursprung och dels får man läsa en hel del ord och meningar på älvdalska på skylten. Bland annat namn på matvaror och olika vardagsfraser. Även ett recept på Älvdalens ”nationalrätt” Souðwattn finns också med.


Som grädde på moset finns en del så kallade qr-koder på skylten. Om man skannar in dessa med sin smarta mobiltelefon så kan man lyssna på både Benny Anderssons Systerpolskans version av Älvdalens brudmarsch med Verf Lena Egardt och Lena Willemark, eller Lars Kristerz med Du raiter upp mig, eller en äldre älvdaling, Litter Alfred-  som läser en text om kråktämjning som samtidigt är textad på svenska. Man kan också komma direkt till Ulum Dalskas hemsida och Lars Steensland stora ordbok på nätet via en qr-kod.


- Det känns jätteskönt att vi äntligen har rott det här i hamn, säger Roger Dalsten, butikschef för Coop Konsum i Älvdalen.


- Nu ska vi jobba vidare med en del skyltar inne i butiken, namnskyltar för personalen och lite annat, berättar han och hoppas att han får idéer från kunderna om vad mer som kan göras.


- Vi vill ju vara med och stödja det älvdalska språket och hjälpa det att överleva. Det är ju så fascinerande, säger Roger som är inflyttad från Funäsdalen och inte pratar älvdalska själv.


Karin Trapp från Ulum Dalska, närvarade nyfiket då skylten monterades på plats på fredagens förmiddag. Den älvdalska stavningen på skylten har godkänts av självaste Gunnar Nyström.


På den senaste tiden har allt fler företag börjat visa upp älvdalskan, både i sina företagsnamn och på annat sätt. Pistong Motors, som håller till i de gamla butikslokalerna vid Preem-macken är ett exempel. Där har man satt upp en stor skylt med älvdalsk text mot genomfartsleden/Dalgatan.


Björn Rehnström


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 6 feb 17:53

(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)


”Att använda semikolon rätt är en svår men skön konst. Den 6 februari är det semikolonets dag.

Semikolonets förespråkare högtidlighåller den 6 februari den italienske typografen Aldo Manuzio, som dog det datumet år 1515. Han anses av många vara semikolonets upphovsman.


Man kan förstås diskutera huruvida det behövs en särskild dag för ett skiljetecken. Men just semikolon kanske förtjänar lite extra uppmärksamhet. Dels för att många tycker att det är ett vackert skiljetecken som kräver stilistisk mognad hos skribenten, dels för att det används – och felanvänds – allt oftare i dagens texter.”


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 6 feb 08:00

Det statliga utbildningsföretaget Lernia lanserade den 31 januari den ”nya rikssvenskan”. På Lernias webbplats kan man lyssna på en inspelning, som växlar mellan åtta uttal: bergslagsmål, östmellansvenska (Mälardalen), finlandssvenska, sydsvenska, utländsk brytning, norrländska, gotländska och västsvenska.


Lernia beskriver hur företaget har gjort:


”Vi har spelat in människor med olika uttal och dialekter utifrån exempelvis ålder, kön, utbildning, etnicitet och geografiskt område. Genom att mixa ihop alla röster har vi fått fram en röstprototyp, som vi låtit en erfaren skådespelare lära sig prata utifrån. Se filmen för att höra resultatet.”


Huvudtesen bakom projektet är att kompetens inte sitter i uttalet. Initiativtagarna åberopar en undersökning som Europakommissionen har gjort, i vilken det framkommer av 72 procent av de tillfrågade svenskarna tror att ”den sökandes sätt att tala (uttal/brytning/accent) är den faktor som kan vara till störst nackdel för en jobbsökande när ett företag ska välja mellan två kandidater med samma yrkeskunskaper och kvalifikationer.”


Aleksandra Boscanin i Göteborgs-Posten invänder:


”Det är anmärkningsvärt att göra ett så stort nummer av resultatet i studien, då den enbart undersökt vad personer tror och inte hur det faktiskt ligger till. Men även om det faktiskt skulle vara så det föreligger, är det fel att välja den kandidat som talar språkligt korrekt före den som inte gör det givet att allt annat är lika?”


Den första frågan är om respondenterna inkluderar sig själva bland dessa 72 procent eller inte. ”Genom sig själv känner man alla andra”. Eller exkluderar man sig själv och tror detta om alla andra svenskar? Vad är det som säger att detta inte är överskattning av det verkliga förhållandet? Vad är det som säger att respondenter i andra EU-länder inte underskattar hur det verkligen förhåller sig? Det intressanta är ju om en invandrare inte har fått ett jobb i konkurrens med modersmålstalande svenskar, trots att vederbörande har haft bättre yrkeskunskaper och kvalifikationer än den som har talat rikssvenska, enbart på grund av sitt uttal. Det kan man inte bevisa med hjälp av denna slags fråga utan det behövs helt andra undersökningsmetoder.


Jag tror inte att 72 procent av svenskarna är så dumma att de tror att ett perfekt rikssvenskt uttal säger någonting om förmågan att programmera, laga hål i tänderna, köra en taxi, städa, skruva ihop en IKEA-möbel eller cykla. Det enda som uttalet eventuellt avslöjar är att vederbörande har kommit till Sverige i vuxen ålder. Mellan tummen och pekfingret brukar det vara svårt att lära sig ett brytningsfritt uttal i ett främmande språk efter 17 års ålder, även om det finns stora individuella variationer hos språkinläraren beroende på ålder, språksläktskap, utbildning, befintliga kunskaper i andra språk, språköra och motivation.


Jag tror heller inte att Lernias initiativ i första hand är uttryck för ett kunskapsförakt, som Boscanin hävdar, utan snarare om en menlös, missriktad välvilja. Frågan gäller i första hand den ömsesidiga förståelsen.


Rikssvenska är ett slags standardiserat uttal, som underlättar förståelsen mellan talare i hela Sverige. Det är inte i första hand fråga om rätt eller fel utan fråga om en norm, som man i varierande utsträckning kan avvika ifrån. Ju mer man avviker från den, desto större är risken för missförstånd eller att kommunikationen inte fungerar. Det är också därför som all undervisning i främmande språk fokuserar på en standardiserad uttalsnorm. Undervisning i engelska i den svenska skolan lär inte i första hand ut cockneyuttal, newcastledialekt eller skotsk engelska utan det som gäller är ett standardiserat brittiskt eller amerikanskt uttal. Detsamma gäller tyska; det är högtyska, som förstås inom hela det tyska språkområdet, inte schweizertyska eller plattyska, som gäller. I Frankrike är det den varietet som talas i och omkring Paris som gäller, inte någon annan fransk varietet som schweizerfranska. Sak samma vad gäller spanskan; det är kastilianskt uttal som gäller, inte andalusiskt. Det hindrar inte att den som vill fördjupa sig i dessa språk och lära känna dess olika varieteter också kan göra detta, säkrast på plats.


I vardagen, i samband med personliga möten, är det inget stort problem om den ena parten bryter eller talar utpräglad dialekt. Men om det är fråga om masskommunikation, som riktas till många lyssnare, i exempelvis radio eller tv, kan det uppstå problem om den ena parten bryter kraftigt eller använder en alltför udda dialekt, d.v.s avlägsnar sig långt från den förhärskande uttalsnormen. Jag minns hur själv hur jag under en föreläsning om statistik på 80-talet helt tappade koncentrationen på grund av föreläsarens kraftiga amerikanska brytning. Detsamma gällde ett föredrag av en rumänska, som talade svenska med kraftig brytning, under en fortbildningsdag i gymnasieskolan. Till sist lyssnade jag bara på deras brytning.


De flesta svenskar är vana att vid att höra dialekt eller svenska med brytning. De som bor i en invandrartät förort är mera vana att höra bruten svenska än de som bor i ett grindsamhälle i någon av våra storstäder (läs stadsdel där nästan alla är etniska svenskar) eller på landsbygden med få invandrare. Jag tror faktiskt att det finns ett standardiserat rikssvenskt uttal, som är så beskaffat att man inte kan höra varifrån vederbörande egentligen kommer. Jag brukade ofta fråga mina elever i svenska på ungdomsgymnasiet i Stockholm varifrån jag egentligen kom. Det var ytterst sällan de kunde placera mig i Hälsingland.


Det är naturligtvis bra att det talspråk, som jag kallar för ”östermalmssvenska”, som tidigare tillämpades i radio och tv och i svenska filmer åtminstone fram till 1960-talet någon gång, har övergivits till förmån för ett språk som är mer regionalt eller dialektalt färgat eller med lätt brytning. Men det finns faktiskt en gräns, som går vid ömsesidig förståelse. Den som vill ”bredda” rikssvenskan kanske bara åstadkommer att gränsen suddas ut till förfång för den ömsesidiga språkförståelsen.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 5 feb 19:44

Språkförsvaret fick denna fråga på vår e-postadress idag, som vi skickar vidare för allmän kännedom, eftersom den är intressant:


”Min kusin i Täby bad mig höra med er hur det kan ha förhållit sig med skriv- och läskunskaper på vikingatiden. Det vimlar av runstenar i hennes landskap. Skulle de ha rests om folket vore analfabeter?


Hälsning från

Ingvar”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 5 feb 08:00

Igår tog Anders Q Björkman i en artikel i Svenska Dagbladet upp fenomenet svengelska igen. Han skrev bland annat:

 

”En särskild gren bland felskrivare är svengelskan: att blanda engelska ord med svenska. I viss utsträckning får vi självklart leva med att engelska ord inympas i vårt språk – oberoende av om vi tycker att det är coolt eller nördigt. Men det är trist att företag och organisationer satsar pengar på att bidra till den här typen av blandspråk. Jag har tidigare ondgjort mig över branschorganisationerna Bil Sweden och Svenska Pig. Än värre är det när en högskola stöper om sitt namn till en svengelsk kökkenmödding. Jag tänker givetvis på Jönköping University.


Nästan lika illa klingar namnet på den filmfestival som just nu pågår i landets näst största stad. Den heter Göteborg Film Festival. Om man hade velat framhålla sin internationella karaktär kunde den ha kallats Gothenburg Film Festival, men uppenbarligen har man fastnat för en blandvariant som ser underlig ut för såväl svensk- som engelskspråkiga. I SvD har vi valt att referera till evenemanget som Göteborgs filmfestival.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Språkrådet och Språktidningen har publicerat nyordslistan för 2016. Vilket av dessa ord har störst chans att överleva och fortsätta att användas?
 annonsblockerare
 blåljuspersonal
 det mörka nätet
 egenanställningsföretag
 enkortsdator
 fomo
 frågestrejka
 förstärkt verklighet
 gigekonomi
 influerare
 korsspråkande
 lånegarderob
 matsvinnsbutik
 mukbang
 pappafeminist
 poke
 preppare
 samlarsyndrom
 ställa frågor
 uberisering

Fråga mig

103 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9
10
11 12
13 14 15
16
17 18 19
20 21 22 23 24
25
26
27
28
<<< Februari 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se