Senaste inläggen

Jag såg idag denna bil i Stockholmsområdet:


 


En bil som i o f s är en ny variant av den gamla (brittiska) "Hundkojan" men likväl är det hela osmakligt enligt mig.


Hela tiden den här exponeringen av engelska språket och/eller den anglosaxiska kulturen och där det outtalade budskapet är att dessa företeelser är lite bättre och häftigare. I detta fall i form av baklyktor som är formade som den brittiska flaggan.


Vi måste sätta P för detta ensidiga fokus - en klar majoritet av världen är INTE engelskspråkig och därmed ej heller anglosaxisk!


ABC 123


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 7 nov 19:24

Eftersom Språktidningens omröstning, som omtalas i föregående inlägg i detta forum, utgår från en artikel av Jennie Spetz, som i sin tur utgår från en JO-anmälan från Språkförsvaret, återges denna anmälan igen.


Riksdagens ombudsmän – JO

Box 16327

10326 Stockholm


ANMÄLAN

 

Den 3 april höll statsminister Stefan Löfven ett tal på engelska i EU-parlamentet. Detta tal har senare inte översatts till svenska. När en medlem i Språkförsvaret, Magnus Hansson, kritiserade att Stefan Löfven inte talade på svenska i EU-parlamentet och uraktlåtenheten att översätta talet till svenska, fick han följande svar från Stina Garefelt på Regeringskansliets kommunikationsenhet:


”Statsministern talade engelska eftersom det är fler i Europaparlamentet som förstår engelska än svenska. Så han använde engelska av ren artighet. Talet skrevs direkt på engelska så det finns tyvärr ingen översättning till svenska.”


Svaret utmanar löjet.


För det första har EU ett mycket välutvecklat simultantolkningssystem. Detta har utvecklats just för att parlamentsledamöter och andra ska kunna använda sina modersmål i EU:s verksamhet.


För det andra tycks Regeringskansliet tro att om en svensk regeringsföreträdare talar engelska i EU-parlamentet, så behövs inte längre någon tolkning. Men alla anföranden i plenum tolkas automatiskt till alla officiella EU-språk. Det betyder att Löfvens anförande också tolkades till svenska.


För det tredje – vilka efterfrågade egentligen denna artighet? Tolkarna? De var ändå i full verksamhet. Dessutom föredrar tolkarna att talarna använder sina egna modersmål på grund av att den ofta förekommande brytningen försvårar hörförståelsen. Många ledamöter och regeringsföreträdare i EU-parlamentet överskattar dessutom sannolikt sina kunskaper i engelska. De som har engelska som modersmål (d.v.s. ledamöter från Storbritannien och tvåspråkiga ledamöter från Irland och Malta) är i minoritet i EU-parlamentet. Alla andra kunde lyssna på en tolkning till det egna språket. Det är naturligtvis sant att fler ledamöter i EU-parlamentet förstår engelska än svenska. Men vad hade statsministerns engelska tal med artighet att göra? Detta argument vore bara relevant om det hade saknats tolkningsmöjligheter.


För det fjärde: Sveriges riksdag antog enhälligt 2009 en språklag, vilken stadgar:

”13 § Svenska är Sveriges officiella språk i internationella sammanhang. Svenskans ställning som officiellt språk i Europeiska unionen ska värnas.”


På vilket sätt värnas svenskan i EU genom att den inte används? Det enda sättet att värna ett språk i EU-sammanhang består i att använda det. I ett efterföljande svar till Magnus Hansson påpekade Stina Garefelt att den dåvarande regeringen i lagförslaget (prop. 2008/09:153) inte ansåg det motiverat att ställa upp ett generellt krav att den som företräder Sverige i EU ska använda svenska ”utan utrymme lämnades att anpassa val av språk efter situation och företrädare”. Då inställer sig följdfrågan: På vad sätt motiverade situationen och företrädaren denna gång valet av engelska? De förklaringar som anförts om artighetsskäl och att fler i EU-parlamentet förstår engelska än svenska är nonsensargument.


Slutligen: Det finns alltså ingen översättning av talet till svenska. Även på denna punkt bryter Regeringskansliet mot språklagen:


”5 § Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till (vår fetstil) och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.”


Vad menas med att ”ha tillgång till”? Om Löfvens tal bara finns på engelska, så är det fullständigt uppenbart att svenska medborgare inte har tillgång till det – på svenska. I samma lagförslag, till vilket Stina Garefelt hänvisar, heter det på sidan 38:


”Vi anser, som tidigare nämnts, att frågan om översättning av handlingar till svenska är central när det gäller allmänhetens insyn i EU-arbetet och för undvikande av domänförluster för svenskan.”


I och med att en så stor del av EU:s lagstiftning numera har direkt återverkan på svenska förhållanden, måste EU-apparaten, inklusive EU-parlamentet, idag räknas som en svensk domän. På vilket sätt underlättas allmänhetens insyn i EU-arbetet och undviks domänförluster genom att Stefan Löfvens tal inte har översatts till svenska?


Språkförsvaret anser därför att Riksdagens ombudmän – JO skall uppmana regeringen att i fortsättningen se till att regeringens förträdare håller sina tal på svenska inför EU-parlamentet och att den säkerställer att tal som av någon anledning hållits på annat språk än svenska i officiella sammanhang alltid översätts till svenska.


Språkförsvarets styrelse

2/6 2019


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 7 nov 19:01

(Texten, något redigerad, är hämtad från Språktidningens blogg)


"I nya numret av Språktidningen skriver Jennie Spetz, utredare på Språkrådet, om Stefan Löfvens val av språk i EU. Bakgrunden är det tal han höll i EU-parlamentet i maj i år. Talet skrevs på engelska och det fanns ingen svensk översättning.


Språkförsvaret anmälde därför Regeringskansliet till Justitieombudsmannen, JO, för brott mot språklagen. JO ansåg dock inte att statsministerns val av engelska var skäl att utfärda kritik. Läs mer om hur språklagen fungerar i praktiken i Språktidningen 8/2019.


Men borde Stefan Löfven ha talat svenska i stället? Eller gjorde han rätt som föredrog engelska? Rösta här!"


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Språktidningens blogg)


Språktidningens och Språkrådets årliga nyordslista får alltid stor uppmärksamhet. Men nyfikenheten på förändringar i språket gäller inte bara nykomlingarna. Minst lika ofta är det läsare som undrar vilka ord det är som försvinner. I nya numret av Språktidningen, som når prenumeranterna i dagarna, försöker vi att besvara den frågan.
 
I det nya numret listar Språktidningen 1 001 ord som finns med i senaste upplagan av Svenska Akademiens ordlista. Sedan den utkom 2015 har de här orden använts så sällan att de riskerar att strykas i nästa upplaga.
 
Här finns en del gamla ord som egentligen redan borde ha strukits – som nigarvals, åberopbar och illiberalitet. Men där finns också en hel del ganska nya ord – som bloggbävning, wikiläcka, prokotta, köttklister, nyfriskjobb och finanssmälta – som var på modet en kort tid men sedan föll ur bruk.
 
Vissa ord somnar in för att det finns synonymer som dominerar. Tobisgrissla har till exempel sedan länge flugit förbi tejst och aubergine är tusen gånger vanligare än äggört. Stavningen flajer har konkurrerats ut av flyer. Strävan efter jämställt språk och könsneutrala titlar kan ha bidragit till att tempeldanserska och ackompanjatris är på väg ut. Och så finns det ord som börjar bli så sällsynta att de börjar kännas ålderdomliga, som eklatant, förfäas, bardalek, politess och lemmalytt.
 
I samband med att numret kommer ut lanserar Språktidningen också en adoptionskampanj. Där får läsarna chansen att adoptera ett hotat ord för att ge det bättre förutsättningar att överleva.

– Svenskan har ett rikt ordförråd som vi förvaltar och utvecklar gemensamt. Det enda sättet att rädda ett hotat ord är att använda det. Om vi är överens om att ett ord är för bra för att vi ska låta det somna in så kan alla göra en insats, säger Anders Svensson, Språktidningens chefredaktör, som har gjort undersökningen.


Den som vill adoptera ett ord kan skicka in sin favorit och en motivering till adoptera@spraktidningen.se.

Läs artikeln och hela listan med de 1 001 orden här:

https://www.spraktidningen.se/adoptera


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 6 nov 08:00


   

Tänk p å det ni (ofta anglofiler) som påstår att engelskan är såå mycket rikare än andra språk!


Svenska ska vi inte tala om... på vårt fattiga modersmål kan vi väl snart bara säga "ja" och "nej'... förlåt "yes" och "no"!


Allvarligt talat: Det är engelskan som på sätt och vis är ett fattigt språk, eftersom språket saknar den möjlighet att "laborera" med sammansatta ord som exempelvis det svenska och tyska språket erbjuder.


INTE på grund av att språket är överlägset och/eller eller besitter några magiska egenskaper. Ett språk bland andra helt enkelt - varken mer eller mindre!


Strindberg använde bevisligen många fler ord än Shakespeare gjorde.


Det är dags för folk i allmänhet och politiker och andra beslutsfattare i synnerhet att komma till insikt om att engelskan under århundradenas lopp till klart övervägande del har spridits genom tvång i form av kolonialism och språklig imperialism.


Det är vi talare av svenska och andra modersmål själva som avgör om engelskan ska tillåtas att äta upp även våra språk. Såsom språket har gjort i varierande grad i forna kolonier.

Språkförsvar börjar med det egna ställningstagandet och agerandet.


Med en medveten och effektiv språkpolitik når vi ännu längre. För Sveriges del är det första som måste göras att förbjuda de koloniala språkbytesskolor som idag verkar och tillåts expandera i landet i rasande takt. Det ska helt enkelt inte vara lagligt möjligt att jämställa ett språk som inte har någon som helst officiell ställning i landet med vårt nu sedan mer än 10 (!) år lagstadgade officiella huvudspråk.


Språklagen måste byggas ut och omsättas i praktiken. Quebec är ett gott internationellt föredöme på denna punkt.  Varför ska vi skattevägen tvingas finansiera en degradering av vårt modersmål till förmån för ett språk som redan har utplånat så många andra språk? Det är dags att ta bort gökungen ur boet!


Undervisning i Sverige ska naturligtvis bedrivas på svenska. Engelskan är redan obligatoriskt som ämne och det räcker mer än väl. Att byta undervisningsspråk är dock att gå över en osund och för svenskan förödande gräns, där vi dessutom hamnar i en kolonial situation.


Ett ökat fokus på andra, för Sverige, viktiga språk är vidare bara av godo. Tyskland är exempelvis Sveriges största handelspartner och tyska det största modersmålet i Europa.


Även franskans betydelse kommer att öka nu när engelsmän och amerikaner distanserar sig (Brexit/Trump).


ABC 123

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Halloween infördes i Sverige 1997 av organisationen Svensk handel genom en massiv annonskampanj i dagspressen där man fick lära sig hur firandet skulle gå till. Nu verkar det som om den amerikanska högtiden Thanksgiving är på väg in i Sverige också. Snart kommer väl den amerikanska nationaldagen 4th of July att införas.


Tidningen Mitt i (som ges ut i Stockholms län) hade nyligen följande artikel:


 

 

Jonas Borelius


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 4 nov 16:35

(Texten, lätt redigerad, är hämtad från Språktidningens blogg)


2019 års nyordslista släpps den 27 december. Språktidningen och Språkrådet arbetar just nu med att sammanställa listan. Är det något nyord som du tycker borde vara med på listan?


Vi söker efter nya ord i svenskan. Vi är ute efter ord som är på väg att etablera sig i allmänspråket. De behöver inte ha nödvändigtvis ha kommit in i svenskan under 2019, men om orden har använts tidigare bör de ha ökat avsevärt i användning under året.


Skicka gärna med ett förslag till definition och ett språkexempel som visar hur ordet används. Du kan mejla förslag till anders@spraktidningen.se eller skriva i kommentarsfältet på Språktidningens blogg.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 4 nov 11:40


 


...för att ni har vett att tilltala era kunder på svenska!


Sunt förnuft 

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Anser du att språklagen från 2009 fungerar tillfredsställande i dagsläget, det vill säga att den ger det svenska språket ett tillräckligt skydd framförallt gentemot engelskans expansion?
 Nej, språklagen behöver absolut skärpas.
 Nej, tveksamt om språklagen ger något skydd.
 Ja, språklagen fungerar tillräckligt väl.
 Det behövs ingen språklag.
 Vet inte.
 Jag visste inte ens att det fanns en språklag.

Fråga mig

121 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se