Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 11 sept 17:47

Tre män, det vill säga Jonas, Harald och Niklas, står bakom bloggen ”Männsomläser.se”. De skriver:


”Vi är alla med i en bokcirkel som består av fler olika männskor, men det är alltså bara vi som skriver här. Det mesta vi skriver om är böcker vi läst till bokcirkeln och diskuterat tillsammans, men ibland kommer det också inlägg som handlar om andra böcker.”


Även om bloggens titel minst sagt är lite märklig, används hedrande nog å, ä och ö i webbadressen: http://mänsomläser.se/


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 10 sept 16:38

(Texten är hämtad från föreningens webbplats)

 

Årets språkdag – första programpunkten klar

 

Hanna-Sofia Rehnberg är en av gästerna på språkdagen den 10 november. Hennes föredrag handlar om de förändrade gränserna mellan journalister och kommunikatörer.


I år ses vi på Stockholms universitet lördag den 10 november. Det blir intressanta talare på temat ”Språk i förändring”, mingel, fika och massa diskussioner om språk.


Schemat för dagen är inte helt färdigt, men vi startar med lunch vid 11.30 och håller på till ungefär kl 16.00  

Vi kan stolt berätta att vår första bokade föredragshållare är Hanna-Sofia Rehnberg, språkvetare, lektor i journalistik och forskare vid Förvaltningsakademin, Södertörns högskola. Hanna-Sofia läste även den allra första omgången av kursen Språkrådgivning och textvård i Växjö 2008.


Hennes föredrag delar titel med det pågående forskningsprojekt som hon bedriver tillsammans med Maria Grafström, organisationsvetare och docent i företagsekonomi:


Med en självständig redaktion av tjänstemän – offentliga organisationer som nyhetsproducenter

 

I det nya medielandskapet tar företag och offentliga myndigheter allt oftare rollen som nyhetsproducenter. Hur påverkar det synen på journalistik och strategisk kommunikation – och gränsen däremellan? Vi undersöker genrer, språkbruk och identiteter i omvandling genom en fallstudie av Västra Götalandsregionens digitala nyhetskanal VGRfokus, som vi följt sedan lanseringen hösten 2017.


Resterande programpunkter är fortfarande under förhandling men vi vågar lova er ett spännande, aktuellt och roligt program som har något för alla.


Språkdagen är som vanligt gratis för medlemmar! Ni betalar bara om ni vill vara med på språklunchen innan.


Tips! Dagen innan, fredag 9 november, håller föreningen Examinerade Språkkonsulter i Svenska (ESS) sin höstkonferens i Stockholm och den är också öppen för alla. Ni som ändå tänkt resa till Stockholm eller som är riktigt konferenssugna kan alltså boka in ett tvådagarsprogram! Läs mer om konferensen på ESS webbplats.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 9 sept 08:00

Nattkatten i Helsingborg blir “The Fat Cat Dinner Club”


Med det namnet blir klubben förstås mycket häftigare??? I Täby har vi gått från att det lokala diskohaket "Tegelbruket" bytte lokal och namn till "The Public".


Trots namnet anser jag att stället verkar tråkigare och dyrare nu.


Per-Owe

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 8 sept 08:00

Språkförsvaret är ett ideellt nätverk, som är partipolitiskt obundet. Nätverkets språkpolitiska inriktning framgår av programförklaringen och stadgarna. Andra viktiga dokument är ”Vanliga frågor”, "Utkast till språklag för Sverige", "Förslag till språkpolitik för den svenska högskolan" och "Försvara den nordiska språkgemenskapen - stärk grannspråksundervisningen!".  Enskilda medlemmar har dessutom skrivit mängder av artiklar, insändare och brev.


Språkförsvarets verksamhet finansieras endast genom frivilliga bidrag. Vår verksamhet är dock inte gratis: Webbplatsen kostar pengar, speciellt om vi vill göra den ännu mera attraktiv, liksom planerade utåtriktade aktiviteter som seminarier, annonser och så vidare.


Om du vill bli medlem i Språkförsvaret, läs förslagsvis igenom  programförklaringen liksom stadgarna och sätt in 200 kronor - 100 kr för studerande, arbetslösa och pensionärer - på PlusGiro 421118-1, Språkförsvaret. Om du gör en inbetalning från utlandet används IBAN-nummer SE35 9500 0099 6034 0421 1181 och BIC-kod NDEASESS.


Du kan naturligtvis sätta in mer än 200 kr, om du vill. Medlemsavgiften gäller per kalenderår (1/1 - 31/12). Skriv samtidigt till Språkförsvaret  och berätta vad insättningen avser och också gärna lite om dig själv. Om du inte har tillgång till e-post, ange kontaktuppgifter på inbetalningskortet eller till någon av kontaktpersonerna – se ”Kontakt”. Vi kommunicerar internt huvudsakligen genom e-post. Som medlem kan du vara med om att utarbeta vår språkpolitik och delta i våra interna diskussioner.


Du kan naturligtvis också skänka ett ekonomiskt bidrag till Språkförsvaret för att hjälpa oss att utveckla verksamheten. Om du vill veta mer i detalj hur vi tänker använda pengarna, kan du kontakta Språkförsvaret ! Alla bidrag är välkomna.


Om du inte väljer att bli medlem, kan du ändå följa vår verksamhet genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev, bevaka de senaste uppdateringarna liksom vår nätdagbok.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 6 sept 08:00

(Denna debattartikel publicerades på DN Åsikt den 6 mars 2018)


Om nyanlända ska utbildas i engelska i stället för svenska skulle segregationen byggas in från dag ett. Historiskt sett har i princip alla invandrargrupper i Sverige smält samman med majoritetsbefolkningen tack vare att svenska språket fungerat som inkörsport.


Det är sällan man läser två så illa underbyggda och okunniga inlägg som Åke Etsmars och Tomas Ehrings på DN Åsikt. Etsmar påstår att språkundervisningen vid integrationen är överbelastad både vad gäller ekonomi och lärare. Men samma resurser kommer naturligtvis att krävas om undervisningen sker på engelska. Både han och Ehring tycks mena att en stor andel invandrare bara kommer att stanna temporärt i Sverige och därför inte behöver lära sig svenska.


Hur stor denna andel är, förmår de inte ange. Möjligen avses de flyktingar, som kommer att få avslag på sina ansökningar om permanent uppehållstillstånd. Vilka flyktingar som kommer att få avslag på sina ansökningar är dock inte avgjort på förhand.


Etsmar och Ehring tycks inte inse att det är ett mycket stort handikapp för en invandrare att inte kunna svenska, om vederbörande vill rota sig i Sverige. Alla invandrare som har lyckats etablera sig i Sverige har behärskat svenska.


Etsmar påstår till och med att engelska är lättare att lära sig än svenska. Detta påstående saknar all vetenskaplig grund. Förmågan att lära sig ett annat språk utöver modersmålet beror på hur nära släkt språken är, individens redan befintliga kunskaper i andra språk, utbildningsnivå och språköra.


Det finns inget naturligt språk som är lättare att lära sig än andra. De enda språk som är lätta att lära sig är planspråk, som exempelvis esperanto, som medvetet konstruerats just för att de ska vara lätta att lära sig. Det bästa sättet att lära sig ett nytt språk är att lära sig det på plats; optimalt är att skaffa sig en partner, som har det som sitt modersmål. Då får man daglig gratisundervisning.


Ehring hävdar att många flyktingar redan kan tillräckligt med engelska. Detta påstående är gripet ur luften. Runt en fjärdedel av jordens befolkning behärskar engelska som modersmål eller andraspråk; redan i delar av Sydeuropa gäller denna andel. Den som har lämnat turiststråken vet detta av egen erfarenhet.


Etsmar påstår att engelska är ett ”måste” för att klara vardagen, men minst trefjärdedelar av mänskligheten klarar sig utmärkt utan att använda engelska i vardagen. Det är givetvis en fördel om man behärskar ytterligare ett språk utöver sitt modersmål, engelska förutom svenska. Bäst klarar sig emellertid de som kan flera främmande språk, två, tre eller fyra, förutom sitt modersmål.


Ehring menar att de som ska stanna tillfälligt inte ska kasta bort tid på att lära sig ett så litet språk som svenska. Men svenska är inget litet språk. I världen finns minst 6000 språk (beroende på hur språk definieras). Som lingvisten Mikael Parkvall har påpekat befinner sig svenska ungefär på plats 90; 98,5 procent av världens språk har färre talare.


I hela världen finns det bara sjutton språk på vilka det trycks fler tidningar än på svenska, bara tretton som det spelas in mer film på, elva som har en större bokproduktion och i skrivande stund är den svenskspråkiga versionen av Wikipedia den tredje största i världen räknat i antal artiklar. Den som behärskar svenska kan också göra sig förstådd i Danmark, Norge och bland hälften av finländarna; det nordiska språkområdet omfattar 20 miljoner människor.


Både Etsmar och Ehring verkar vara språkliga masochister. Ehring vill dessutom att engelska ska bli officiellt andraspråk i Sverige. De förstår inte att språk har ett egenvärde; utan ett svenskt språk ingen svensk kultur. Dessutom klipps banden av till Sveriges historia. Den som studerat svensk historia vet självfallet att alla invandrare, alltifrån lågtyskar under tidig medeltid och framåt till efterkrigstidens invandrare, har lärt sig svenska och smält samman med majoritetsbefolkningen.


Skribenterna överskattar också engelskans ställning och framtid i världen. Engelskans expansion beror inte på några inre egenskaper utan ytterst på ekonomiska, politiska och militära faktorer. Avtar detta inflytande, vilket faktiskt sker redan i dag, kommer det också att få konsekvenser för engelskans ställning som lingua franca på sikt.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 5 sept 21:36

Språktidningen skriver på Twitter:


Här är omslaget till nästa nummer! Ute om två veckor med bland annat ord som är tabu, gatunamn, språksituationen i Papua Nya Guinea, Emma Frans och Språkrådets beslut att rekommendera Myanmar i stället för Burma.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 4 sept 20:44

(Texten är hämtad från Svenska institutets webbplats)


Intresset för svenska språket vid utländska universitet är stort. Drygt 225 universitet i ett fyrtiotal länder erbjuder svenskundervisning och Sverigestudier. Flest svenskstuderande finns det i Tyskland, USA och Frankrike, men även i Polen och i Ryssland är svenska ett populärt ämne. Sammanlagt läser cirka 18 000 studenter svenska varje år på ett universitet utanför Norden.


Varför svenska?


Det finns inte något enhetligt svar på varför intresset för att läsa svenska är så stort. Många studenter uppger att de gillar svensk musik, litteratur och film. För andra kan det till exempel vara den svenska naturen som lockar. Språkstudierna kombineras ofta med studier i samhällsvetenskapliga, naturvetenskapliga eller tekniska ämnen.


Många studenter har som mål att studera eller att arbeta i Sverige. Med språket som verktyg har studenterna en utmärkt inblick i vad som händer i det svenska samhället och i svensk kultur. Intresset för Sverige håller i sig långt efter avslutade studier. Studenterna blir på så vis brobyggare mellan hemlandet och Sverige.


Läs mer om SI:s uppdrag att stödja svenskundervisningen i utlandet



(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Presentation

Omröstning

Antag att du besöker en dam- eller herrklädesbutik i ett köpcentrum någonstans i Sverige och det visar sig att personalen enbart är engelsktalande (fallet utgår från verkliga exempel). Den kan inte, eller vägrar att, kommunicera på svenska. Vad gör du?
 Jag vänder på klacken och går
 Jag tar reda på varför den inte kan, eller vill, kommunicera på svenska
 Jag kritiserar denna brist på service och går
 Jag protesterar skarpt och går
 Jag bryr mig inte, talar engelska och fokuserar på mitt köp
 Jag anser att butiken bestämmer över sitt eget försäljningsspråk
 Jag anser att det är ett lovvärt initiativ
 Jag ser det som ett uttryck för att butiken verkligen är internationell
 Jag fullföljer ett köp bara om jag verkligen behöver varan
 Jag fortsätter att tala svenska och köper/eventuellt/ det jag behöver.

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6
7
8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se