Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 10 juli 08:00

(Följebrev)


Språkförsvaret bifogar en språkpolitisk enkät, som vi hoppas att samtliga riksdagspartier vill besvara före valdagen. Svaren kommer fortlöpande att publiceras på vår webbplats och/eller i vår nätdagbok. Den första publiceringen sker från och med den 6 augusti och därefter allteftersom svaren inflyter fram till valdagen.


Vi har inga synpunkter på svarens eventuella längd; respektive parti får stå för denna avvägning.


Vi hoppas på er medverkan i denna avstämning vad gäller aktuell svensk språkpolitik.

 

Med vänlig hälsning


Språkförsvarets styrelse

Hur mår svenska språket?


1. En enhällig riksdag antog 2009 en språklag, som reglerar svenska språkets ställning. Hur ser ert parti på språklagen? Har språklagen motsvarat förväntningarna? Eller bör språklagen skärpas?


2.Anser ert parti att det föreligger ett hot mot svenskan som samhällsbärande språk och att det sker domänförluster till engelskan, särskilt inom högskolan och affärsvärlden?


3. Det har förekommit vid inrikesflygningar i Sverige att säkerhetsinstruktioner enbart har meddelats på engelska. Hur ser ni på detta?


4. Svenska ministrar har vid olika tillfällen hållit tal på engelska i Sverige utan att talen sedan har översatts till svenska. Hur rimmar detta med § 5 i språklagen?


5. I SVT och Sveriges Radio förekommer det ibland att intervjuer på engelska översätts mycket knapphändigt. Många svenska medborgare, särskilt äldre, har bristande kunskaper i engelska, bland på grund av otillräcklig i undervisning i engelska i grundskolan, eller inte alls. Hur ser ert parti på detta?


6. Hur stor plats anser ert parti att svenskundervisningen bör ta i grundskolan och gymnasieskolan, exempelvis procentuellt eller i antal timmar?


7. Anser ert parti att det är rimligt med skattefinansierade skolor som undervisar på ett främmande språk (läs: engelska) i upp till 50 procent av tiden i grundskolan och i samtliga ämnen utom svenskämnet i gymnasiet?


8. Hur bör undervisningen i svenska för invandrare enligt ert parti organiseras på effektivast möjliga sätt?


9. Vad anser ert parti om kravet på grundläggande kunskaper i svenska för att kunna få svenskt medborgarskap?


10. Anser ert parti att det är viktigt att svenskan överlever som ett fullödigt, vetenskapligt språk? Anser ert parti att svenskans ställning inom högre utbildning och forskning är tillfredsställande? Om inte vad bör göras åt saken?


11.  Anser ert parti att svenska högskolestuderande alltid ska garanteras rätten att följa undervisningen på sitt eget modersmål och att de ska kunna välja mellan svenska och engelska som undervisningsspråk?


12. Anser ert parti att svenskans ställning i EU är tillfredsställande? Om inte, hur bör läget förbättras? Anser ert parti att svenska regeringsföreträdare och EU-parlamentariker i tillräcklig utsträckning använder svenska i alla EU-sammanhang där det är möjligt?


13. Allt färre svenska skolelever studerar idag stora EU-språk som tyska och franska. Är denna situation oroande? Om ja, vilka motåtgärder krävs i så fall?


14. I dag domineras i synnerhet det kommersiella tv-utbudet i Sverige av engelskspråkiga filmer och serier. Anser ert parti att denna situation är tillfredsställande? Om inte, bör den åtgärdas på något sätt?


15. Vissa offentliga institutioner, kampanjer, projekt, byggnader som DIGG (myndighetsförkortning), Hack for Sweden, Stockholm Waterfront, Mall of Scandinavia, efterleden Airport i stället för flygplats, och många fler har idag enbart engelska namn. Anser ert parti att det har betydelse om dessa namnges på svenska eller engelska? Vilken princip för namngivningsprincip bör tillämpas?


16. Språklagen omfattar endast det allmännas, det vill säga myndigheternas, kärnverksamhet. Hur ser ert parti på att företag publicerar reklam eller varumärken enbart på engelska? Vilka effekter har detta på svenska språkets ställning? Är det önskvärt att beivra detta slags reklam?


Språkförsvarets styrelse

8/7 2018


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 9 juli 12:00

En skyskrapa planeras vid Telefonplan i Stockholm. Den ska heta "Tellus tower" när den står färdig.


Antagligen anser man att ordet "tellus" är fyndigt, eftersom det på långsökt sätt kan föra tankarna till "tele". Dåv. LM Ericsson hade ju sitt huvudkontor på platsen under många år.


Jag förstår dock inte varför man vill ha med ordet "tower" i namnet. Hade man istället kallat byggnaden "Tellustornet" hade jag accepterat det.


Arne Söderqvist

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 9 juli 08:00

En gång i tiden var ordet ’simpel’ beteckning för något, eller någon, med enbart mycket enkel, okomplicerad utformning eller karaktär osv. Så småningom kom ordet att förändras och beteckna en mer eller  mindre, nästan föraktlig egenskap för att till slut praktiskt taget försvinna till bruket. När sedan engelskan började göra sitt triumfatoriska segertåg i svenskan, återuppstod ordet simpel i sin semantiskt sett ursprungliga betydelse, åtminstone till  bruket, som i NTF:s annons i BT för en tid sedan, där man försökt väcka intresset för ”Simpla saker”, åter något enkelt och lättfattligt för svensken i gemen. På engelska hade det dessutom uppstått ett nytt ord baserat på det första, nämligen simpleton en enkel, nästan enfaldig människa. Det är egentligen ingen dum idé, för nutidens svenskar nöjer sig bara med att ’gapa och blunda’, dvs. svälja vad som blir serverat av nya – spännande – ord och utan någon som helst självkritik. I synnerhet gäller det barnspråk!


Det hela började en gång så vackert, när Alice Babs slog ett lekfullt slag för barnslighetens införande i vårt vuxenspråk genom att sjunga en pedagogisk visa om vad som var sanning eller allvar, för enkelhetens skulle utformat med uttrycken ”på låssas” och ”på riktigt”! Men det var då mer ägnat yngre medborgare som nyss har släppt nappen och var inte med på den tiden, då den nya formen av ’barnsvenska’ myntades eller som dagens naivisering  av vårt språk sorgligt nog motståndslöst har lett till, ”såklart”! Men den tendensen  håller tyvärr i sig och även dessa plantor växer ju förhoppningsvis upp så småningom och ska ha lämnat ’allt som barnsligt var’ för att börja använda ett moget och för alla medborgare mindre barnsligt språk. Ur den synvinkeln och när man hör garvade politiker använda ’såklart’ och andra uttryck direkt från vaggan, undrar man ängsligt hur det står till med mogenheten hos dessa bärare av det politiska förtroendet hos sina väljare! När det gäller förtroendet för dem själva, är det uppenbarligen grundmurat, i synnerhet när det gäller den så kallade svengelskan, dvs. engelska lånord som införlivas i svenskan, oftast i sin ursprungliga dräkt, dvs. som rena engelska ord men lika ofta mer eller mindre stympade för att passa det svenska uttalet! Det skulle glädja mig att kunna ställa upp alla sådana till beskådande, men de har börjat anta sådana proportioner, att det säkert skulle krävas en separat bok för att redogöra för bara en del av de mest blomstrande underverken.


Det finns emellertid en ännu allvarligare invändning mot lånord i varje språk, som visar att det inte är helt riskfritt ens i språk att hänsynslöst bemäktiga sig ord från ett främmande språk, för med tiden kommer även de ord som man lånar från ett annat språk att bli mer eller mindre ovanliga eller till och med falla ur bruk även i det språk de kommer från och i sin tur ersättas med ett nytt ord med samma betydelse eller – vad som kanske är ännu värre – förlora sin ursprungliga betydelse! Ett numera vanligt ord, som till ursprunget absolut aldrig skulle kunna skyllas för att ha uppstått i barnspråket utan brukats av vuxna, mogna människor, närmare bestämt inom kontorsbranschen. Inom det hektiska kontorslivet fanns alltid behovet att jämföra det skrivna verket med ett annat, eller någon annans, man kolla-tionerade arbetet. Hela denna procedur var naturligtvis underställd en annan verksamhet, som innebar en kontroll: man måste alltså slutligen kontrollera arbetets riktighet. Båda dessa, nästan liknande ord smälte så att säga så småningom ihop    och efter att ett antal ord hade blivit kollationerade och sålunda blivit kontrollerade, var det naturligt att man för enkelhetens skull ’förföll’ till förkortningar. Om  man vill beskriva en liten historieutveckling i miniformat, så kanske man kan skylla på den tidens tidsbrist att man helt enkelt skrev ’kollat!


Ingen hade väl i början av 1900-talet kunnat drömma om, att av dessa olika typbeskrivningar  skulle skapas ett eget och praktiskt taget allmängiltigt, nytt ord, ’kolla’, utgående från en förkortning av ovannämnda ord och markerande en avslutad genomgång av ett dokument, utformat som enkel rapport i meningar som ’Har du kollat…’, till slut kanske istället för att skriva ut hela det långa ordet! Men denna praktiska förkortning kunde säkert ha fått fortsätta att i relativ ostördhet fylla sin praktiska funktion, om det inte med begärlighet och långt in i teve-åldern hade övertagits av samma unga klientel, som då på sin tid hade börjat frossa i meningar som ”Är det på riktigt?” följt av den lugnande meningen, ”Nej, det är på låssas!”


Så nu ’kollar’ man till höger och vänster i detta entre-prenörsstinna land som Sverige har blivit, från ord med ursprungsbetydelsen till utrop från förväntansfulla ungdomars terminologi, när de ’kollar på’ teve!! Snart har väl det uppväxande släktet helt glömt bort, att det finns ett gammalt,

hederligt ord som heter ’titta (på)’!


Denna och många andra utvecklingsexplosioner inom lingvistiken, dvs. det praktiska språkbruket för dagen, leder vidare till en likgiltighet hos allmänheten för korrektheten, t.ex när det gäller ordens uttal, en mycket förrädisk utveckling! För att ta exempel på uttalet är engelskan särskilt känsligt, när det gäller att överföra ett ord till ett annat språk i form av ett lånord. Den engelska pluralformen ’-s ’, som i ’Books’, har mycket bestämda, fasta regler: i princip tonande ’s’[z] efter tonande ljud, företrädesvis då vokaler. När ett engelsk ord dyker upp i svenskan, dvs. som lånord(för att, skämtsamt sagt, aldrig återlämnas!), är det första som händer, att plural-s blir tonlöst[s], helt enligt svenska uttalsregler! Det kan då hända, att denna förvandling av ett ’oskyldigt’, engelskt[z] - om det vill sig illa - i ett engelskt ord som deckare[uttalas dɪˈsi:s], och betyder’dö’/verb/resp.’död’, ipluralis/’deceases’/, skulle komma att uttalas[dɪˈsi:sɪz]!Ett ord som ’disease’[dɪˈzi:z], som betyder ’sjukdom’, skulle då komma att uttalas [dɪˈzi:zɪz]!


Man kan kanske lätt tänka sig den förvirring, som skulle uppstå om man inte skulle kunna skilja på ord som betyder ’död’ och ’sjukdom’! Svenskan har ju praktiskt taget aldrig tonande ’s’! Det kan gå så långt, att svensken använder ’s’ genom att alltid uttala ’s’ tonlöst, så att ordbetydelsen skulle i grund föränd-ras. Ett sådant ’sammelsurium’ när det gäller olika fall av tonlösa och tonande ’s’, skulle generellt säkerligen ovillkorligen förorsaka förvirring hos den med s:ets varierande uttal obekante svensken i gemen! För att råda bot på sådan osäkerhet, rekommenderas noggrannt studium av ”An Outline Of English Phonetics” av Professor Daniel Jones.


Det är liknande oregelbundenheter och skillnader i engelskans och svenskans, som bildar grunden till det löjeväckande bruket av engelska lånord i svenskan. Exemplen är oräkneliga, varvid antalet svenskar, som lever i den tron, att de kan tala engelska, på så sätt gör sig löjliga, dels inför infödda engelsmän, dels inför i engelska korrekt och gediget utbildade svenskar. Praktiskt taget varje dag myllrar det av svenskar - inom alla samhällsgrupper, i radio- eller teveutsändningar - som talar felaktig – och skrattretande engelska.


En av de mest bekymmersamma tendenserna i den engelska, som talas av dem som tror att deras engelska är korrekt, är ’halvöversättningar’: man säger att ’något sticker ut’(korrekt svenska ’sticker av’; se SAOL), man skriver i annonserna om teve-programmen t.ex ”2⅕ män”(helt enligt engelskt bruk: skulle egentligen vara ’2⅕  man’; jfr svenskans ’2⅕ äpple)! Jfr vidare: ’Alla passagerarna förlorade sina liv’ med  ’All the passengers lost their lives’; jfr således den semantiskt och enligt svenskt språkbruk riktiga ”…förlorade livet”!). Inflytandet från engelskan, som givit oss beteckningen ’svengelska’, kan naturligtvis vara förståeligt frestande, när det gäller den så kallade gemene man, men det är  värre att försöka förstå, hur en akademiskt utbildad person som t.ex professor Östen Dahl med ett jämförelsevis brett register av skriftverksamhet kan förmå sig till att skriva, att han inte är bekväm med att göra något, vilket avslöjar, att han visar sig ha givit efter för en rent bokstavlig översättning till svenska av engelskans idiomatiska uttryck ’to be comfortable’, trivas/med! Vidare omtyckta svengelska uttryck är ’att sätta ned foten’(’put one’s foot down’) istället för det traditionella ’slå näven i bordet’. En förvånande och fullkomligt klumpig och för ett annat lands språkkultur fjäskiga översättning till svenska av det tyska uttrycket ’Zivilkourage’ som då blir civilkurage istället för det vanliga ’mod/et/! Väldigt ofta är det kanske tyvärr lättja som driver svenskar att helt eller delvis skapa ett nytt ord, byggt på en  engelsk förlaga, dels beroende på att man inte kan hitta en korrekt svensk [öv]ersättning i hastigheten, dels att man nog är lite stolt över att känna till ett nytt, engelskt ord – även om det är en halvmesyr! Så verkar det vara med ’nyord’ som t.ex  briefa(ung. ’säga i korthet’), poppa[upp](’dyka upp’). En del lånord(,alltför många,) vittnar tyvärr om bristande kunskaper i engelska, när man helt enkelt och fräckt bara använder det engelska ordet, som t.ex incident(’händelse’), outstanding (’enastående), hinta(’antyda’), detta senare ett riktigt grovt erkännande av bristande kunskaper i båda språken, även om det nu finns gott om ursäkter, t.ex att man tycker, att man har fått en ny vinkling och sålunda berikat(?) vårt språk. Hela idiomatiska uttryck faller också alltför ofta offer för ovanstående lättja(eller okunnighet), som t.ex som ”Gjorde du?” istället för ’Gjorde du det?’” I vissa fall borde aldrig någon av ovanstående utvägar accepteras, som t.ex ’för din informa-tion(for your information)’, ’kan du hålla det emot mig(can you hold it against me)’, ’det gjorde min dag(it made my day)’, if/you ask me(om du frågar mig’, ’sätta ned foten(put your foot down)’=vara bestämd’, ’hela tiden/ev. jämt always), ev. jämt/’. Den modernare vinklingen av manipulationen gäller, som redan antytts, även genuint rena semantiska uttryck: det borde slutgiltigt och ovedersägligt förklaras, varför man överhuvudtaget inför engelska ord i svenskan, som alltid visar sig redan finnas i svenkan. Vad finns det för anledning att börja använda lånord som t.ex ’trig’, engelska för – i vidare bemärkelse – ’sätta igång något’, ’öka intensiteten’, få någon eller något att förstärka ansträngningen i en handling. t.ex ’han triggades(=fick honom)att göra det ena eller det andra’! Samma föga lingvistiska exempel finns i ord som ’testa’= prova/på, ’grit’ för det svenska ’/gott/gry’, föreslaget som ’nytt’ lånord av en professor i psykologi(!). Förmodligen beror denna jublande, rent barnsliga ’lånordsfeber’ utav en sorts ’högfärdssjuka’, som vill  visa hur duktig man är i engelska(?)!


I ett av de färskaste, svenska korsorden gavs som lösenord ordet ’sippa’, (av det engelska ’SIP’, dvs. ’läppja på’)! I en amerikansk film rapporterade en FBI-agent att det tidigare hade stått två ’vannar’ parkerade utanför ett hus(av det engelska ’van’, korrekt engelsk pluralisform ’vans’, paketbil)!      


En annan sorglig tendens är att börja bruka både ett nytt ord och ett nytt begrepp samtidigt och få en helt missvisande beteckning. När den nya ’racketsporten’ pade’l introducerades i Sverige helt nyligen, en sorts enklare och förvanskad blandning av badminton, tennis och squash, talade man om och uttalade ordet som om det gällde ett spel med paddel, den ’åra’ som användes i kanottävlingar, men beskrev fenomenet, som ju egentligen var en sorts mindre racket, i tidningar i form av det genuina spanska ordet med betoning på sista stavelsen enligt spanska uttalsregler. Kommentarer överflödiga om man händelsevis inte upptäcker detta  virrvarr som uppstår i ordbetydelsen, när till synes likabetydande ord med en viss skillnad i stavningen, ändå inte skils åt i betydelsen, dvs. den så kallade semantiken! Man talar t.ex inte om paddel, när man spelar squash, bara när man  för fram en kanot, dåman  paddlar [med paddel], o.s.v. De spanska initiativtagarna till sporten(i Borås)’padels’ införande i Sverige, blev mycket överraskade, när de fick upplysning om vad ’paddel’ egentligen betydde för en svensk, nämligen som sagt att ’paddla en kanot’! 


Bara t e n d e n s e n att (,fortfarande otroligt likgiltigt inför båda språkens bäst kvalitet,) bara strunta i en nödvändigt korrekt översättning, torde vara beklämmande och ödesdigert för renlärigheten och klarheten i ett kulturbärande språk!


Renlärigheten hos ett språk visar sig också i hur mycket man känner för sitt eget språk och dess uttrycksmöjligheter. Denna känsla kan inte precis sägas vara direkt slående numera, när det gäller svenska språket sådant som det manifesteras i tidningsspalter och de flesta andra publikationer. Bruket av lånord verkar i allmänhet vara en tvivelaktig högtidsstund för författarna av insändare, teve-rapporter, tal- och skriftspråkstexter och annat ägnat att delges allmänheten i form av underhållning eller upplysning. Det finns i första hand åtminstone två, mer eller mindre oöverstigliga hinder för t.ex icke-engelskspråkiga att förstå ett engelskt textmaterial i form av lånord: är ordet för det första okänt för läsaren är det också naturligtvis omöjligt att förstå om kanske turligt nog till och med rent av oviktigt för sammanhanget och av lättförståeliga skäl gäller det i synnerhet lånorden. När dessa kommer från något anglosaxiskt språk - i England, Australien, USA, Nya Zealand, Sydafrika. - kan det verka harmlöst och framstå för läsaren mer eller mindre självklart.


Till slut några skriande ospråkliga exempel på självsvåldigt missbruk av s.k lånord i ovanligt utförande: swisha, dissa, briefa, ledsen(=’tyvärr’), osv.!


Som exempel på en förvirrad och om det svenska språkets korrekta bruk okunnig allmänhet, förtjänas kanske också påpekas följande märkliga nymodighet i ett reklamutförande(?): 


I teve-reklamen för företaget "Zmarta" avslöjas  en grav okunnighet om språk hos den eller de uppfinnare av ett ord, som inte har något etymologiskt, eller i sin här nämnda form ens lingvistiskt berätti-gande, eftersom det i sitt avsedda bruk strider uttalsmässigt (och i stavningen)från det vedertagna uttalet i svenska språket av ’s’!.  Inte ens i något av de oss idag kända språken skrivs eller uttalas ’s’ tonande förutom i franska och engelska i vissa ställningar(, men i t.ex polska, a l d r i g)  och i /ny/grekiska enbart framför konsonanterna  b  g  d  z  l  m  n  rI ryska skrives ’s’ enbart som ’c’[s], och (med tonande s-uttal)som з.

 

Henry Thorson,

medlem av ’Språkförsvaret’; fil.mag., pensionerad språklärare (eng/ty/fra/spa/ry). Klassisk linje på gymnasiet (latin och grekiska). Utgivare av ’Spansk övningsbok’, Franska översättningsövningar (under nyredigering). Författare till nio underhållningsromaner.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)





Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 8 juli 12:00

I ett tidigare inlägg i denna nätdagbok berättade Christina Johansson om sin rundtur nyligen i och utanför Skrapan på Södermalm i Stockholm. Hon både noterade och fotograferade engelskspråkiga företagsnamn och skyltar. Här ett urval av foton (det finns många, många fler):


 

       

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 8 juli 08:00

Eftersom jag älskar att sjunga fina svenska visor har jag tidigare gillat ”Allsång på Skansen” – en fin tradition som startades av Sven Lilja för över 80 år sedan.


Under många år har jag tyvärr blivit väldigt besviken, då artister som framför rock- och popmusik och till och med så kallad rap – oftast på engelska, vilket definitivt inte passar in – medverkat. Vad har dess i ett allsångsprogram med svenska visor att göra?


Nu inleddes säsongen med Peter Jöback och Shirley Clamp, vilket var trevligt, men annars var det illa. En ung rappare samt en ung kvinna med tatueringar på hals och armar, som inte verkar ha något med visor att göra. En av ”allsångerna” var något som kallades ”Dansa, pausa”. Det var riktigt pinsamt. Av denna säsongs 29 artister skulle jag mena att drygt en tredjedel är lämpliga, en självklar medverkande är givetvis Sven-Bertil Taube, en av våra främsta artister.


Det är väldigt trist att man förstör detta trevliga evenemang. Det är en skymf mot vår fantastiska visskatt, som ska gå vidare till kommande generationer. Nu har de blivit ett program med främst popartister, som framför sina låtar, och kanske får leda litet popmusik-allsång. Annat var det på Bosse Larssons tid. Det är fina svenska sånger vi vill njuta av, inte pop- och rockmusik etcetera på engelska!


Henrik Scheutz

 

(Insändaren tidigare publicerad i Helsingborgs Dagblad den 2/7 2018 och DN Åsikt den 27/6 2018. Rubriken är hämtad från Helsingborgs Dagblad. Insändaren publicerad här med skribentens tillstånd)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 7 juli 08:00

(Texten är avsedd att publiceras i en antologi på tyska)


Det började som ett felslag på tangentbordet. Rubriken skulle ju lyda: Engelskan i svenskan. Men varför nu denna ändelse? Varför ville fingrarna avsluta med ”skam”?


När Språkförsvaret publicerade sin bok ” Såld på engelska?(Om språkval i reklam och marknadsföring) var rubriken också en sorts tvetydighet. Att man är såld på någonting betyder ju att man är förtjust i, ja nästan besatt av något, i det här fallet engelskan. Vi ville undersöka den alltmer utbredda användningen av engelska av svenska producenter för svenska konsumenter. Språket i reklamen lyder inte under några bestämmelser eller förordningar och vi tyckte oss se en allmän trend där engelska ersatte svenskan. Ett tydligt exempel är det för alla svenska välkända ordet ”Rea” vilket genast skapar en köpsignal men som i allt högre grad kom att ersättas av SALE. Oreflekterat måhända, eftersom ordet för en icke-engelskspråkig svensk betyder ingenting och för den franske turisten ”smutsig. Men ändå symptomatiskt för en våg, en tsunami, av övertygelse bland många aktörer att engelska språket är det riktiga språket och ett språk som besitter nästintill magiska egenskaper på alla plan.


 Förordet till boken inleds med ett citat från Astrid Lindgrens ”Ronja rövardotter” (där jag för övrigt spelade en av rövarna) där de små lindrigt begåvade rumpnissarna storögt stammande ständigt frågade: ”Vofför gör di på detta viset?”


Vad är det ”de” gör och varför växer en allmän oro bland såväl intellektuella som bland ”vanligt folk”? I en Insändare i den ytterst lokala tidning där jag bor beskriver signaturen ”Vivianne”( ett namn som vittnar om att signaturen är en kvinna i medelåldern av arbetarklass) hur hon befinner sig på Mall of Scandinavia, Skandinaviens nyöppnade och största köpcenter, och kommer in på affär för att köpa kläder men möts av en expedit som enbart tilltalar henne på engelska. Vivianne känner sig förvirrad, dum och skamfylld eftersom hon inte kan så mycket engelska.


Och där börjar det. Hon själv tar på sig skulden men blir sedan upprörd och skriver sin insändare till den lokala tidningen och undrar om det måste vara så, att hon inte har rätt att använda sitt eget modersmål i sitt eget land!


Den sortens upprörda människor strömmar oavlåtligt in till de små tidningsredaktionerna och till organisationen Språkförsvaret där de vill att vi ska hjälpa dem. Vårt arbete består alltså av att ge stöd till enskilda människor som känner sig förringade och osynliggjorda i vardagen, men också av att stimulera till intellektuella debatter, ordna seminarier, utgiva böcker och att lyfta fram språkfrågor på den politiska dagordningen.


Engelskan och andra språk i skolan:

 

Riksdagens skolreform 1994 har minskat kunskaperna i andra språk än engelska. Fördjupade kunskaper i tyska, franska och spanska har påtagligt minskat bland ungdomar i Sverige och trots påstötningar på Skolverket och Utbildningsdepartementet från många olika håll har inget hänt i fråga om att premiera språkstudier i andra språk än engelska. Den ofta omtalade ”internationaliseringen” likställs i nästan alla sammanhang med fokus på den anglo-amerikanska världen. Påpekas måste nästan alltid att engelska bara kommer på plats fyra bland språken i Europa, efter ryska, tyska och franska. På fjärde plats, inte första!


I och med genomförandet av kommunaliseringen av skolan, det fria skolvalet (tidigare tilldelades man den närliggande skolan) och etablerandet av friskolor (där skattemedel går till privata skolor) har den så kallade Engelska skolan gjort remarkabla framsteg och nya skolor växer upp som svampar ur jorden. Tack vare skattemedel och donationer från företag gör koncernen en årlig vinst på omkring 150 miljoner kronor. Vinstdrivande skolor är något som diskuteras allmänt i Sverige medan själva språkfrågan nästan helt har negligerats.


Samtidigt med det fria skolvalet började en stadigvarande nedåtgång noteras i de så kallade Pisa-undersökningarna för de svenska eleverna med bottenplacering bland OECD-länderna. Från att ha varit i världstopp såg vi en ständigt nedåtgående spiral för de svenska eleverna i de jämförbara kärnämnena läsning och matematik. Friskolorna larmade i påkostade kampanjer och erbjöd medvetna föräldrar ett alternativ till de kommunala skolorna där oordning och allmän håglöshet härskade. Det vinnande konceptet för den Engelska skolan är nu emellertid inte språket engelska, om jag ska hålla mig till en högst ovetenskaplig undersökning bland vänner och bekanta, utan den disciplin som råder i den engelska skolan, så kallad ”tough love” med läxor och prov, där eleverna straffas för brott mot tydligt angivna ordningsregler och där föräldrarna är införstådda med straffen för brott mot ordningsreglerna. Detta har lett till att föräldrar ur främst den studiemotiverade medelklassen har sökt för sina barn till skolan, trötta på busliv och avsaknad av disciplin i de konkurrerande kommunala skolorna. Att Engelska skolan skulle vara en skola för alla stämmer i alla fall inte. Den svenska skolans kompensatoriska uppdrag har stadigt försämrats från att ha varit i världstopp när det gäller social rörlighet. Familjebakgrundens betydelse för elevens skolresultat är högre än genomsnittet för OECD-länderna och skillnaderna ökade drastiskt med friskolorna. Att Engelska skolan har ett särskilt urval av elever är tydligt och att elevernas betyg följer en sorts betygsinflation är också välkänt. Inte heller har någon närmare analys av följderna när det gäller språkinlärning förekommit bland föräldrar och elever annat än i svepande formuleringar som ” det är väl bra att de lär sig engelska”. Och det är det ju. Att kunna engelska liksom andra språk är enbart positivt. Men inte om följden också är sämre kunskaper i svenska. Det vetenskapliga förlaget Multilingual matters visar i en studie att skolelever som går på engelskspråkiga gymnasier får svårare att uttrycka sig på svenska. I studien granskades språkriktigheten i uppsatser som skrivits av elever som går första respektive fjärde terminen på gymnasium. Uppsatserna jämfördes sedan med elever som läser samma terminer på en svenskspråkig gymnasieskola. Under den första terminen märktes ingen tydlig skillnad på elevernas kunskaper i svenska. Men under den fjärde terminen skrev eleverna på den engelskspråkiga skolan betydligt sämre svenska än eleverna på den svenskspråkiga skolan, trots att eleverna på det engelska programmet hade högre betyg. Maria Lim Falk som står bakom studien menar att en förklaring är att man på den engelskspråkiga gymnasieskolan lägger för lite vikt vid svenskan. Hon menar att man fokuserar för mycket på kunskaperna i engelska och att man samtidigt tar utvecklingen i det svenska språket för givet (Sveriges Radio: Skola på engelska har språklig baksida)


 Samtidigt visar forskning på vikten av att få använda sitt bästa språk, sitt bästa verktyg när det handlar om inlärning. Det var väldigt länge sedan den vänsterhänte tvingades skriva med höger hand i skolan till exempel. Med de senaste årens enorma invandring har insikten om modersmål och språk vuxit bland ledande företrädare i skolpolitiken, varför man erbjuder läxhjälp och extra undervisning på många av de så kallade invandrarspråken. Men den tanken gäller visst inte svenska barn med svenska som modersmål! I stället hamnar barnen inför lärare som i vissa fall inte kan ett ord på svenska (ofta rekryterade från Kanada eller England) och med följden att barnens språkutveckling påvisar haltande resultat. När 50 % svenska erbjuds från årskurs 4 och kanske bara 10 % svenska på gymnasienivå (och då oftast i icke-teoretiska ämnen som idrott och bild förutom i själva skolämnet svenska) blandar man ihop lyckade resultat från så kallade språkbadsskolor i Finland och Kanada där tvåspråkigheten finns etablerad inom hela samhällsmaskineriet till det experiment i ett i princip enspråkigt land som Engelska skolan står för i Sverige. Ett parallellt utbildningssystem har därmed uppstått där ett språkbyte tornar upp sig med en generation unga som mera identifierar sig med anglo-amerikanska referensramar än svenska eller för den delen nordiska eller europeiska. För barnen i Engelska skolan reduceras svenskan till ett språk att kanske talas vid köksbordet, ett slags dialekt utan nämnvärd betydelse och med låg status. Engelskan blir därmed ”det språk som räknas”, det riktiga och viktiga. Här liknar Engelska skolan mera skolorna i de forna europeiska kolonierna där majoritetsbefolkningen fanns avskilda från kolonisatörerna och där den grå massan, majoritetsbefolkningens utbildning kunde lämnas därhän. Kolonisatörerna hade dock ett modersmål och ett ursprungsland att återvända till om livet i kolonierna blev alltför tråkigt och torftigt. Detta gäller inte för de svenska eleverna i Engelska skolan. Forskningen visar med all önskvärd tydlighet att begreppsbildningen blir eftersatt och går långsammare på ett andraspråk när det första språket har försummats. Paradoxalt nog, eller kanske helt följdriktigt, visar eleverna från Engelska skolan inom högre utbildning inte ens på bättre resultat i engelska. Att det gemensamma och samhällsbärande språket, svenska, dessutom har blivit lidande, står som sagt utom allt tvivel.


I reklam och marknadsföring:

 

Anglifieringen har nått löjets gräns, lyder en av artiklarna i boken ”Såld på engelska”.  Företag, som ju kan vara enskild egendom, kan självfallet namnges som ägaren finner för gott, oavsett språk. Den genomsnittliga livslängden på ett aktiebolag enlig SCB (statistiska centralbyrån) är endast cirka 10 år. Annat är det med byggnader och institutioner som är ämnade att leva i decennier och under tiden nyttjas av allmänheten. Men svenska beslutsfattare och reklamare i oskön förening har en förkärlek för engelska namn på byggnader, områden och flygplatser, och allt möjligt annat. När populärmusikens hus på Djurgården i Stockholm skulle skapas går man ut med Swedish Music Hall of Fame. Tanken på att man kunde ha ett svenskt namn på stället (eftersom det ligger i Sverige) och att man inom byggnaden kunde ha en del som kunde kallas ”Hall of fame”, i brist på bättre, tycks inte ha föresvävat projektledarna. Ett annat exempel ur högen är staden Sigtunas officiella slogan, även riktad till de egna medborgarna. Sigtuna- where Sweden begins.

 

Det vilar ett löjets skimmer över alla dessa politiker, copywriters och projektledare som vill leka ”stora världen” samtidigt som man föraktfullt trampar på det egna språket. Ytterligare exempel på den svenska språkliga självutplåningen:


Waterfront building

Stockholm, the Capital of Scandinavia

Friends Arena

Turning Torso

Stockholm Business Region

Stockholm Visitors board

Stockholm entertainment district

Open streets Stockholm

East Sweden

Ica to go

Bromma Blocks

Mall of Scandinavia.

Lights in Alingsås

High coast airport

 

Stockholmspolitikerna har lusat ner huvudstaden med en rad fåniga namn som synes, men farsoten sprider sig i landet. Det sistnämnda, namnet på en flygplats i det svenska landskapet Ångermanland stoppades emellertid efter kraftiga protester lokalt. Att norrmän och danskar förundras över det självutnämnda Capital of Scandinavia har inte bara språkliga förklaringar förstås.

 

Inom ramen för marknadsföring kan också nämnas att filmtitlar numera oftast anges på engelska, även om språket i filmen eller ursprungsnamnet inte är engelskspråkigt. Den heldanska filmen ” En kongelig affäre” (en kunglig affär på svenska) kallades i Sverige ”a royal affaire” också när den senare visades på svensk TV. Efter viss opinion mot detta kanske en kursändring är på gång när vi tittar på den senaste filmannonserna. Vid en enkätundersökning som Språkförsvaret genomförde visade det sig att de engelska filmtitlarna snarare ledde till förvirring än till att locka åskådare till biografen. Vid något tillfälle verkade den engelska filmtiteln genomskinlig genom sammanblandning med svenskan. Schindler´s list betraktades inte som någon lista utan som ett utslag av Schindlers smarta knep för att lura nazisterna och fungerade som en lika bra tolkning.


Trots att svenskarna kommer mycket högt i rankning över språkkunskaper i engelska förekommer också flera fall av vad man skulle kunna kalla ”låtsas-engelska”, när ett ord låter engelskt men inte är ett ord som skulle förstås i den engelskspråkiga världen. ”Free-style” var ett sådant ord som lanserades för vad som i den engelskspråkiga världen gick under beteckningen ”Walk-man. Och när en svensk (på engelska) träffar en tysk (på engelska) som pratar om sin ”Handy” är både svensken och alla andra icke-tyskspråkiga oförstående. ”After work” är en annan beteckning som inte har sin motsvarighet i det engelskspråkiga området även om uttrycket kan tyckas genomskinligt.


I platsannonser:

 

Slår man upp sidorna med jobbannonser i en dagstidning idag är det inte ovanligt att man möts av engelska ord och uttryck. Arbetsgivarna söker en Quality Manager eller en Project leader, beskriver sig själva med en slogan som Quality in everything We Do eller uppmanar läsaren: Come on board! Det förekommer också att hela annonserna är på engelska, trots att det rör sig om tjänster placerade i Sverige i annonser publicerade i svenskspråkiga tidningar eller på i övrigt svenskspråkiga internetsidor.


Man kan urskilja tre olika sätt på vilka engelskan utövar inflytande över svenskan i annonsvärlden och generellt.  För det första utövar engelskan inflytande när enstaka ord lånats in och används, till exempel när vi använder ord som e-mail i en i övrigt svensk mening. För det andra utövar engelskan inflytande när vi kodväxlar, det vill säga när vi mitt i ett svenskspråkigt samtal eller en svenskspråkig text byter till engelska för enstaka fraser eller meningar, som när vi säger shit happens i en i övrigt svensk kontext. För det tredje utövar engelskan inflytande när vi byter helt från svenska till engelska i en kontext, när vi till exempel skriver en avhandling på engelska eller håller ett föredrag på engelska eller ger all information på engelska i en svensk miljö. Det är vi då vi talar om domänförluster, att engelskan tar över en hel domän. Det är inom det området som Språkförsvaret främst riktar sin energi. Vi menar att enstaka engelska ord kan vara invasiva växter i en trädgård men att domänförluster eroderar hela den grund som svenskan vilar på.


I en undersökning från 1955 till 2005 kan vi se hur utfallet har varit i antal annonser med engelska ord och fraser:


År        Andel     Totalt antal annonser

1955   5,2%         172

1965   4,9%         430

1985  17,6%        498

1995  44,6%        428


Under de första tre årtiondena är det inte så vanligt med lånord eller kodväxling i platsannonserna. Det är många gånger befattningsbenämningarna som är på engelska, till exempel copywriter, salesman eller controller och en del företagsnamn är helt eller delvis på engelska. Det förekommer också fackuttryck som sales promotion och know-how.

 

Annonser på engelska är kanske inte någon fara i sig. Eftersom andelen helt engelskspråkiga annonser ännu är tämligen liten är det knappast fråga om en domänförlust ännu. Men att andelen helt engelskspråkiga annonser inom privata sektorn stiger kan vara ett av många tecken på att svenskan kan vara på väg att förlora en domän till engelskan på sikt, nämligen storföretagen, när åtminstone den privata sektorn blivit ännu mer anglifierad och privata tjänstemän i hög utsträckning använder engelska som arbetsspråk. Det som är allvarligt är alltså inte så mycket att själva annonserna är på engelska som att de avspeglar en verklighet där medarbetare på nyckelpositioner arbetar på engelska i allt större utsträckning. Platsannonserna är på engelska därför att cheferna många gånger inte kan svenska, eftersom de tidigare svenska företagen blivit uppköpta av utländska företag eller flyttat ut sina huvudkontor utomlands och rekryterar personal internationellt. Engelskan i platsannonserna är inte ett hot i sig, men kan visa på tendenser till ett språkligt uppdelat arbetsliv där engelska gäller för högre befattningar och svenska för lägre. På så vis liknar, eller är en tendens på att språket befinner sig på samma hotade nivå som språk i en europeisk koloni. Det är ingen ockupationsmakt som har intagit svenskt affärsliv, det är ingen som har uttalat någon fiendskap utan det är mera ett tecken på en sorts självkolonisering av oförstånd och naivitet.


Svenskan är ett mycket litet språk?:

 

Sedan barnsben har många svenskar fått lära sig att ”svenska är ett mycket litet språk”. Det är en sorts föreställning som många oreflekterat tagit till sig. Kanske har det att göra med ett kollektivt minne av ett förflutet som stormakt med Östersjön som innanhav vilket senare ledde till en känsla av att vara liten i jämförelse med de länder vi konkurrerade med, Ryssland, Tyskland, Polen och senare förstås en påminnelse om litenhet i jämförelse med vårt främsta utvandringsland, USA. Att många svenskar har den föreställningen om sitt eget språk är sorgligt men sant, och orsaken därtill förblir förstås ren spekulation som inte kan bevisas.


Något jag och mina kollegor här mycket förundras över är att så många energiska, begåvade och fina studenter världen över intresserar sig för ett så litet språk som svenska (Helsingsborgs Dagblad 2003-08-12)


Svenska är ett så litet språk och det gör det svårt att flytta, säger Johan Talenti (Nerikes Allehanda 2005-05-06)


Att Magda skulle ägna fem år på universitet åt ett så litet språk som svenska var inte självklart. (Göteborgs-Posten 2006-09-27)

 

I världen finns det 5000-7000 språk, varav många är mycket små, och ett fåtal är enormt stora. En normalbildad svensk har förstås hört mera om de riktiga bjässarna än om knattespråken med ett fåtal talare. (i det sammanhanget är sorbiska, färöiska och grönländska ett av de större språken) Men likväl är också knattarna riktiga språk.


Om vi rangordnar världens språk efter antalet talare, så är svenska ett av de hundra största. Detta betyder att kanske bara 1,5 % av världens språk har flera modersmålstalare än svenska, medan de övriga språken, fler än 98 %,  har färre modersmålstalare. Det är enbart genom att hävda att 95 % av världens språk inte är några språk som svenska blir ett av världens mindre språk.


Visserligen är antalet modersmålstalare inte allt. Det finns fler som har mandarin och spanska än engelska som modersmål och ändå är det engelska vi i första hand lär oss i skolan (åtminstone än så länge) och engelska är otvivelaktigt ett mer betydelsefullt språk på den internationella arenan. Men även andra faktorer inverkar, exempelvis pengar. Engelsktalande länder är rikare än Kina och den spanskspråkiga världen. Det trycks också fler böcker och görs mer film på engelska  och engelska dominerar nätet. Hur hävdar då svenskan sig i konkurrensen?


I hela världen finns det 17 språk på vilka det trycks fler tidningar än svenska, 13 som det spelas in mer film på, 11 som har större bokproduktion, också 11 med en större webb-närvaro (den svenska Wikipedia är på plats 11). Det finns 22 språk i världen som är officiella i mer än ett land och svenska är ett av dem (Sverige och Finland och det påstås att det var tack vare Finland som svenska blev ett officiellt språk i EU eftersom Sverige hade glömt att ansöka).  Om vi räknar de finansiella musklerna som backar upp varje språk (Den samlade BNP:n i de länder där språket är officiellt) är det bara 13 språk som är ”rikare” än svenska.


Med avseende på antalet modersmålstalare ligger alltså svenska i topp 100, lägger vi därtill våra syskonspråk, danska och norska så klättar vi förstås ännu längre uppåt och med andra sätt att mäta styrkan i ett språk ligger alltså svenska runt plats 20. Och detta bland kanske 5000-7000 språk! Det betyder att det är runt tre promille av världens språk som används mer i det offentliga livet än vad svenska gör.


Svenskans dödsryckningar?

 

Så med olika sätt att mäta styrkan i ett språk borde det inte finnas anledning till oro?


I en nyutkommen bok av Birgitta Häggkvist ”Välkommen och please come in” diskuteras huruvida det svenska språket är på väg att ätas upp av engelskan. Vi har importerat ord från engelskan sedan 1200-talet och i dagens genomsnittstext är de engelska lånorden inte mer än cirka en procent. Men Häggkvist är ändå tveklöst oroad för vårt modersmål, främst för att många svenskar ser engelska som ”ett bättre språk än svenskan”. Trots att lånorden är relativt få, så är skillnaden mot tidigare att det idag handlar om ”spontanlån” till skillnad mot tidigare inlånade ord som jeans och tejp. Spontanlånen kan tas som ett tecken på att själva gränsen mellan språken från den svenska sidan är på väg att lösas upp, menar Häggkvist. Följande meningar är ett par av talrika exempel som finns samlade i boken (det finns naturligtvis svenska motsvarigheter till dessa engelska ord)


Ett par exempel på autentiska meningar i svensk text: (den kursiva stilen finns inte i originalen)


I Sverige finns bara tio städer som passar min size

Talang har blivit ett buzz word med oklar innebörd


När ett språk försvinner innebär det att en kulturskapelse utplånas och att en port mot en hel värld slås igen. Skapandet och utformandet av ett språk, med alla dess ord och uttryck, grammatik och ljudsystem tar hundratals år och vissa klanger och nyanser, ryms bara där.


Det är en kollektiv process som tusentals eller miljoner människor gemensamt deltar i; i språket finns en del av alla dessa människors livserfarenheter och livssyn. Det är ett minne och ett kitt som håller samman en kultur. När språket försvinner går allt detta oåterkalleligen och för evigt förlorat.


Språket är givetvis också ett redskap för de människor som talar det och när ett språkbyte sker beror det på att människorna föredrar det nya språket för sig själva och sina barn i de omständigheter de faktiskt lever i. Orsakerna kan vara många: utbildning och kultur, status och prestige, kontakter med omvärlden, och kanske inte minst, försörjning och pengar.


Allt detta är lättare att få för dem som talar ett språk som talas av rika och mäktiga än för dem vars språk talas av fattiga och förtryckta. Därför kan det vara en fördel att överge ett språk.


Det är emellertid inte bara det yttre trycket och människornas direkta fördelar som avgör vilket språk de väljer att använda, utan också vad de har för uppfattning om vad som är värdefullt och om vilka de själva i grunden är. Det språk en människa lär av sina föräldrar binder henne till dem som talar det språket med starka känslor och samhörighet och svenska språket är precis så starkt eller svagt som dess försvarare gör det.


Språk försvinner i allmänhet inte just för att talarna vill det, utan att trots att ingen egentligen vill det. Ingen svensk vill väl mörda sitt språk?! Men när talarna inte själva inser att hela språket är i fara förrän på ett alltför sent stadium, när en ny generation nästan helt har tappat språket, när hela domäner av tänkande och utbildning eroderas, är döden i närheten.


Inget språk är neutralt eller icke kulturbundet (även om det finns en och annan som vill intala sig det). Engelskan har sin historia, sin litteratur och sin strukturering av världen. Engelskan hör ihop med flera stater varav en är särskilt inflytelserik i världen. Den som lär sig engelska arbetar sig också in i den anglosaxiska kulturen och påverkas av den, i allt högre grad. Han kommer också förmodligen att ha mest kontakt med engelskspråkiga länder och fortsätter att ta intryck därifrån.


 Om tillräckligt många gör det blir det sammanlagda inflytandet från engelskan överväldigande och leder så småningom till döden för ett språk. Det gäller också för ett mellanstort språk som svenskan. Nej, inte omedelbart, men om tillräckligt många ungefär samtidigt överger språket för att de tycker att det ger fördelar kan det hela gå snabbt också för ett språk av mellanstor storlek. På en generation kan språket förpassas till en vrå eller en mörk bakgård där allt färre finner det mödan värt att lära sig språket. Språkförsvaret är kanske kanariefågeln i gruvan som först anar den giftiga gasen och därför lägger vi ner sådant arbete på att upplysa och påverka.


För svenskans del är det väsentligt att andra språk propsar på existens och inflytande. Om tyskan, franskan, spanskan och andra språk är livskraftiga, utövar inflytande och motverkar ett monopoliserande av internationella kontakter, är det därför till stor hjälp också för svenskan. Om i stället dessa språk ger upp sina krav på inflytande, kommer den engelskspråkiga vågen att skölja över svenskan med oemotståndlig kraft.


 Arne Rubensson


 (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 6 juli 17:00

Häromdagen roade jag mig med att fotografera skyltarna utanför och inne i ”SKRAPAN” (tidigare ”SKATTESKRAPAN”) på Götgatan på Södermalm i Stockholm. Resultatet var dock föga lustigt. Det var svårt att tro att man befann sig i Sverige utan det kändes som om man hade hamnat i Storbritannien, Nordamerika eller Australien, eftersom nästan alla skyltar var på engelska. ”SKRAPAN” heter i alla fall tack och lov inte ”THE SKYSCRAPER”, och restaurangen högst upp har tack och lov det vackra svenska namnet ”HIMLEN” och inte ”THE SKY” eller ”SKYBAR”. Andra svenska namn i ”SKRAPAN” är ”AKADEMIBOKHANDELN”, ”FRISKIS & SVETTIS”, ”MOBILDOKTORN”, ”TERASSEN”, ”USAGODIS”, ”RAMVERKSTAD/GALLERI” och ”SÖDERMALMS KONSTHALL”. Här följer de engelska skyltbeteckningarna med tillhörande text:


”THE BAGEL”, ”SUBWAY EAT FRESH SUBWAY OPEN”, ”LJUNG & BAKER CYCLE CAFÉ OPEN MON-FRI SATURDAY SUNDAY CLOSED CATERING AVAILABLE BOOK NOW RIDE SAFE. FEEL FREE. AIRBAG FOR URBAN CYCLISTS”, ”GO SWEDEN”, ”ASIAN PONG BUFFÉ”, ”SALE SPORT TO THE PEOPLE!”, ”DSTORE PREMIUM PROVIDER”, ”HEAD SPOT”, ”ECO STHLM”, ”ESPRESSO HOUSE”, ”KJELL & COMPANY”, ”THE FLORAL STOCKHOLM”, ”GÖTGATAN STORIES”, ”INTERSPORT”, ”KICKS”, ”LEVI’S STORE”, ”NOODLE MAMA STOCKHOLM FASTEST FRESH MADE TAKE AWAY HAPPY HEALTHY EATING HAPPY HEALTHY FOOD SERVED IN A MINUTE WELCOME TO HAPPY HEALTHY EATING TAKE AWAY SIT DOWN”, ”RITUALS”, ”SELECTED BY R.O.O.M”, ”SCANDINAVIAN MINISPA BRILLIANT SMILE SWEDEN LOVE GROWS BY GIVING”, ”SCORETT”, ”SISTERS NAIL”, ”POP-UP BUTIK”, ”HABITAT”, ”ELECTROLUX HOME”, ”WAYNE’S COFFEE”, ”FINEST TATTOO MAN STOCKHOLM BARBERSHOP”, ”SMARTEYES”, ”DETAILS”, ”COFFEEEHOUSE BY GEORGE”, ”LIVE IN LEVI’S”, ”SHOP TAX FREE GLOBAL BLUE”, ”BLUNDSTONE FOOTWEAR AUSTRALIAN SINCE 1870”, ”JUNGLE JUICE BAR WILD BY NATURE POWERED BY NATURE ALWAYS FRESHLY MADE WITH FRESH FRUITS AND FRESH GREENS. COME AND ENJOY!”, ”SALE UP TO 70% OFF”,  ”MORE OF SALE 30-70 %”, ”OH, IT’S ON SALE”, ”THE INFORMATION COMPANY”, ”EVRY”, ”LINK MOBILITY GROUP”, ”LINK MOBILITY AB”, ”UNITY TECHNOLOGIES SWEDEN AB”, ”TRAVELPORT/HOTELZON”, ”DORIAN MABB AB”, ”DAZY DIGITAL”, ”DIRTY WORK”, ”VAPIANO TAKE AWAY HOME DELIVERY”, ”RESTAURANT TWO CATERING & EVENT”.

 

 


Språkförsvaret och politikerna borde titta på hur islänningarna gör för att skydda sitt isländska språk. Jag tilltalas av det som står i Språkförsvarets programförklaring, nämligen: ”Svenska språket har samma potential som engelskan ifråga om ordförråd och uttrycksfullhet”. Jag anser rentav att svenskan har större potential än engelskan.

 

Christina Johansson

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 6 juli 12:00

 


Språkförsvarets delegation bestod av (stående från vänster till höger): Per-Åke Lindblom, Kajsa Pehrsson, Saskia Rubensson, Fredrik Vrang, Olle Käll, Per-Owe Albinsson och Benkt Lundgren. Sittande (från vänster till höger): Olof Flemström och Arne Rubensson. Bilden togs utanför Rävhagens vandrarhem, där delegationen bodde.


 

Här sitter samtliga deltagande debattörer, som diskuterar på temat "Hur mår svenska språket?" den 2 juli. Från vänster till höger sitter Manuel Cortez Azero (Miljöpartiets partistyrelse, utbildningspolitisk ansvarig), Gitte Jutvik Guterstam (vänsterpartist från Trosa), Ulrika Carlsson (Centerpartiet riksdagsledamot). Per-Åke Lindblom (Språkförsvaret ordförande),  Eva Solberg (ledamot Moderatkvinnorna), Stefan Jakobsson (Sverigedemokraterna skolpolitisk talesperson) och Anders Edvinsson (socialdemokratiskt kommunalråd från Östersund). Gitte Jutvik Guterstam och Anders Edvinsson blev tillfrågade på plats i Almedalen, eftersom deras respektive partier inte hade lyckats hitta några företrädare, och accepterade. Modigt gjort! Däremot misslyckades Språkförsvaret med att hitta företrädare för Kristdemokraterna och Liberalerna, trots att vi försökte även på plats.


 


Delar av publiken.


 


Från vänster till höger: Olof Flemström och Fredrik Vrang. Alla i Språkförsvaret är inte pensionärer.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Antag att du besöker en dam- eller herrklädesbutik i ett köpcentrum någonstans i Sverige och det visar sig att personalen enbart är engelsktalande (fallet utgår från verkliga exempel). Den kan inte, eller vägrar att, kommunicera på svenska. Vad gör du?
 Jag vänder på klacken och går
 Jag tar reda på varför den inte kan, eller vill, kommunicera på svenska
 Jag kritiserar denna brist på service och går
 Jag protesterar skarpt och går
 Jag bryr mig inte, talar engelska och fokuserar på mitt köp
 Jag anser att butiken bestämmer över sitt eget försäljningsspråk
 Jag anser att det är ett lovvärt initiativ
 Jag ser det som ett uttryck för att butiken verkligen är internationell
 Jag fullföljer ett köp bara om jag verkligen behöver varan

Fråga mig

107 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3
4
5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se