Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 10 dec 12:20

I dagens DN tar Peter Wolodarski upp frågan om svenska elevers språkval och att det behövs en kursändring. Han skriver avslutningsvis:


”Ta språkvalen i den svenska skolan. Så sent som 1999 läste 38 procent av svenska niondeklassare tyska. Sedan dess har andelen sjunkit dramatiskt. Förra året var motsvarande andel 17 procent. Under samma period har andelen som läser franska gått ned från 19 till 14 procent.


Historiskt har Berlin och Paris varit centrala för Sverige, liksom de nordiska huvudstäderna, men de senaste decennierna är det som att vi har tagit semester från historien.


Vad har kommit i stället? Det språk som växt allra mest är spanska – från ungefär 10 till närmare 40 procent i nionde klass.


Språkvalen är symptomatiska för den bredare trenden. Historiskt har Berlin och Paris varit centrala för Sverige, liksom de nordiska huvudstäderna, men de senaste decennierna är det som att vi har tagit semester från historien.


Vad Sverige upptäcker nu, mitt i all nygammal politisk turbulens, är att traditionella band till grannar och mäktiga europeiska allierade är viktigare än någonsin.


De måste vårdas om vi inte vill bli helt beroende av den sönderfallande politiken i USA och Storbritannien. En god start är att lära sig tyska och franska.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


 

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 9 dec 16:52

I samband med första världskrigets slut inleddes en offensiv i USA mot obildat språk. Udden var egentligen riktad mot de tyskspråkiga amerikanerna enligt Dong Hyun Kang i artikeln ”Wars on languages”. Ett initiativ är ganska komiskt:


"Chicago Women's Club, vars främsta medlemmar inkluderade Jane Addams och Lucy Flower, föreslog att den offentliga utbildningen i Amerika skulle göra det obligatoriskt för barn att recitera Watch Your Speech-pledge (Vakta ditt språk-utfästelsen), vilket faktiskt blev verklighet 1918. Skolbarn hördes säga "Jag älskar mitt lands språk. Jag lovar: (1) att jag inte kommer att vanära mitt lands språk genom att utelämna de sista stavelserna i orden; (2) att jag ska säga ett välartat amerikanskt ’yes" och "no " i stället för ett utländskt "ya" eller "yeh" och "nope"; (3) att jag kommer att göra mitt bästa för att förbättra det amerikanska språket genom att undvika ett högt och hårt tonfall, genom att uttrycka mig tydligt och tala glatt, klart och uppriktigt (egen översättning). "


Med tanke på den nutida frekvensen av ordet fuck i amerikanska filmer och tv-serier, så kan det väl knappast påstås att kvinnoklubben lyckades med sin kampanj.  Skriker gör skådespelarna också, särskilt i så kallade actionfilmer och –serier.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 8 dec 11:53

 


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 7 dec 17:13

Paavo Lipponen är en ihärdig förkämpe för Finlands tvåspråkighet. Den 2 december intervjuades han i Svenska Yle  om försöket med slopad skolsvenska:


”Den tidigare statsministern och socialdemokratiska veteranpolitikern Paavo Lipponen anser att den nuvarande regeringen har attackerat svenskheten i landet. Det senaste exemplet är att regeringspartierna i riksdagens kulturutskott röstade igenom försöket med slopad skolsvenska.


Lipponen beklagar också besluten att skära ner antalet tingsrätter och att Vasa centralsjukhus blir utan omfattande jour.


Här är ytterligare en artikel på samma tema .


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 5 dec 17:00

(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)

 

Vad innebär det att skriva klarspråk? Hur böjer man seminarium? Skrivs det i dag eller idag? Och hur är det nu med förkortningar? Myndigheternas skrivregler är ett oumbärligt hjälpmedel för dig som skriver i arbetet.


Handboken Myndigheternas skrivregler vänder sig till alla som skriver i arbetet – på myndigheten, på företaget eller i organisationen.



Boken ger råd och tips om hur man väljer ton och perspektiv, hur man planerar, disponerar och gör texten överskådlig. Styckeindelning, meningsbyggnad och ordval behandlas också och många praktiska exempel visar hur en text kan göras läs- och läsarvänlig. Flera olika språkriktighetsfrågor tas upp och vissa mycket vanliga typer av texter behandlas i egna avsnitt, till exempel protokoll, rapporter, pressmeddelanden, beslutsunderlag och beslut.



Det finns också avsnitt om hur man skriver på webben och i sociala medier.

 

Läs boken digitalt

Myndigheternas skrivregler
Redaktör och huvudförfattare: Ola Karlsson
Utgivningsår: 2014 (upplaga 8)


Mer om skrivregler

 

Språkrådgivningen

Har du några frågor om svenska språket? På Språkrådets språkrådgivning svarar vi på svenska språkfrågor, till exempel rådgivning om skrivregler, grammatik, uttal, stavning och användning av ord och uttryck.


Telefonnummer: 0200-29 55 55
Telefontid: måndag–fredag 9–12
E-post: sprakfragor@sprakochfolkminnen.se

Twitter: @sprakradgivninglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 5 dec 12:00

(Texten, något redigerad, är hämtad från Hufvudstadsbladet/TT)


För sitt arbete med att sprida skandinaviska ord, ortsnamn och uttryck får Ingvar Kamprad och Ikea Nordens språkpris, rapporterar Dagens Nyheter.


"Genom att använda skandinaviska namn på våra produkter bidrar vi till att dela våra språk till miljontals familjehem över hela världen. Och för mig, som har kämpat med dyslexi hela mitt liv, så förstår jag betydelsen av språk kanske mer än de flesta", säger Ingvar Kamprad i ett pressmeddelande.


På varuhus världen över möts kunderna av skandinaviska namn på majoriteten av produkterna, svensk mat i restaurangen och uttryck som "tack" och "hej då".


Juryn skriver i sin motivering:


"Ingvar Kamprad och Ikea har bidragit till att människor både i och utanför Norden har öppnat ögonen för nordisk kultur och nordiska språk".


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 5 dec 08:00

I gårdagens Dagens Nyheter skildrade Anna-Lena Laurén, korrespondent för DN i öst, sin släkts historia under det självständiga Finlands hundraåriga historia. Hennes pappas släkt har bytt språk sammanlagt fyra gånger under sin historia, ett exempel på hur språkgrupperna i Finland aldrig har varit åtskilda från varandra. Hennes egen identitet är sammansatt:


”Själv kallar jag mig finländare, finlandssvensk och finne, mitt modersmål är svenska och att kunna finska är en självklarhet. Allt är en del av mig.


De här sakerna tänker jag ofta på när jag reser i före detta sovjetländer och stöter på människor med absolut krav på nationell renhet. Det går aldrig att förklara för dem vem jag är. De vägrar förstå att jag kan tala svenska och samtidigt kalla mig finländare, att jag aldrig har känt mig svensk men har ett naturligt och nära förhållande till Sverige. Att min trygghet bygger på att inkludera och inte exkludera.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se