Verein Deutsche Sprache i Tyskland är liksom Språkförsvaret partipolitiskt neutralt. VDS syfte är naturligtvis att uppnå maximalt stöd för det tyska språket, särskilt gentemot anglifieringen i Tyskland. Språkförsvaret har en liknande ambition som VDS. Som organisation 1) försvarar Språkförsvaret svenskan, särskilt gentemot engelskans expansion på svenskans bekostnad; 2) förespråkar mångspråkighet; och 3) mellannordisk språkförståelse. Språkförsvaret tar som organisation aldrig ställning i politiska frågor utöver denna plattform. Språkförsvarets medlemmar kommer från alla samhällsklasser och från ett brett politiskt spektrum. Vilka ställningstaganden de gör på individnivå i andra frågor än språkpolitiska, står alltid för dem själva.

Professor Krämer om VDS:s roll

VDS ordförande professor Walter Krämer svarade på frågor från Corrigendas chefredaktör Lukas Steinwandter förra veckan. Krämer försvarade föreningens neutralitet och påpekade att VDS inte splittrar, utan förenar. Främjandet och vidareutvecklingen av det tyska språket är det viktigaste målet, sade han. Krämer betonade att VDS, som har cirka 36 000 medlemmar, förenar anhängare från olika politiska läger. Det finns dock inget utrymme för extremistiska ståndpunkter, förklarade VDS-ordföranden. Grundlagen och föreningens stadgar är avgörande för detta. Överträdelser har alltid bestraffats och kommer även i fortsättningen att bestraffas med uteslutning.

Krämer betonar att det uppenbarligen krävs mod för att stå upp för det tyska språket och dess skönhet. Det tyska språket måste fortsätta att leva vidare som inspiration för stor litteratur och poesi, oberoende av politiska och kulturella debatter och åsikter.”

Se också intervju i corrigenda.online!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Enligt Ämnesläraren riktar Skolinspektionen hård kritik mot Watmakoncernens gymnasieskola Fria Läroverken Linköping. Även om Fria Läroverken Linköping tycks bedriva undervisningen på svenska, bedriver Nordic International School, som också tillhör Watmakoncernen, sin undervisning på engelska på upp till 50 procent på grundskolenivå. Nordic International School har också kritiserats för betygsfusk.

”Elever hjälpte varandra på proven och kände till innehållet i förväg. Nu riktar Skolinspektionen hård kritik mot Watmakoncernens gymnasieskola Fria Läroverken Linköping.
– Tillsynen bekräftar min kritik, säger Henrik Berg, matematiklärare på skolan.

Friskolekoncernen Watma Education fick nyligen svidande kritik av Skolinspektionen. Då gällde det betygsättningen i företagets gymnasieskola i Norrköping. Nu får en annan av koncernens skolor, Fria Läroverken Linköping, lika hårda omdömen när det gäller skolans erbjudande till underkända elever att pröva sina betyg i mattekurser på nytt.

– Delar av det centrala innehållet omfattades inte av prövningen, konstaterar Fia Rosholm, utredare på Skolinspektionen.

Tillsynsmyndigheten förelägger skolan att senast den 20 juni i år rätta till flera brister som rör prövning av kurser och betygshantering.

Ämnesläraren har flera gånger berättat att Watma Education under läsåret 2022/23 lät en centralt tillsatt matematikutvecklare och en förstelärare resa runt till tre av företagets sju gymnasieskolor och erbjuda underkända elever att pröva sina betyg i mattekurser på nytt. Möjligheten ledde till skarp kritik från de lärare som hade satt kursbetyget F på dessa elever. Kritiken och Ämneslärarens rapportering bidrog till att Skolinspektionen i slutet av september gjorde oanmälda tillsynsbesök på Watma Educations skolor i Karlshamn, Linköping och Norrköping för att granska skolornas arbete med bedömning och betygsättning."

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Martin Stensö - Har hela världen gått och blivit galen?

Söndagens svenskspråkiga dikt

Idealism och realism

Nu är jag led vid tidens schism

emellan jord och stjärnor.

Vår idealism och realism,

de klyva våra hjärnor.

Det ljugs, när porträtterat grus

får namn av konst och fägring.

En syn, som svävar skön och ljus

i skyn, är sann som hägring.

Men strunt är strunt och snus är snus,

om ock i gyllene dosor,

och rosor i ett sprucket krus

är ändå alltid rosor.

Gustaf Fröding

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 Katarina Jansson skriver i en insändare i Nya Wermlands-Tidningen den 14 januari bland annat:

”Med anmärkningsvärd hög svansföring rullar IES igång vårterminen 2024 med reklam om en lugn och trygg skola.

Inget kan vara mer missvisande, runt hörnet väntar en gigantisk pedofilrättegång med 170 offer. Även en annan före detta anställd är under utredning för sexuellt ofredande mot ett barn. VD Anna Sörelius Nordborg har lämnat sitt uppdrag hos IES på oklara grunder. Offras hon på grund av de utplockade statsbidragen för 90 lärare som inte uppfyllde kraven eller börjar råttorna lämna det sjunkande skeppet?’”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 De som läser mig vet, att jag har ett horn i sidan till den officiella språkvården. Jag försöker vårda mitt eget språk, så gott det går. Och jag skulle vilja, att de som läser mig förstod, vem som har skrivit, utan att först ta reda på författarnamnet. Det där är förstås nys från min sida, för jag uttrycker mig på högst olika sätt, och ytterst medvetet, allt efter sammanhanget. Så gör många människor, i tal såväl som skrift.

Och sådant där gör språket variationsrikt – ja, rikt helt enkelt. Inte tröttande och fåraktigt. Men språkvården kommer så gott som alltid med rekommendationen, att man kan säga som man vill, det spelar inte så stor roll. Men egentligen spelar det en väldigt stor roll. Risken för missförstånd och jämntjockhet ska inte förringas. Generationsöverskridande kommunikation är ovärderlig, när verkligheten förändras allt hastigare. Då ska språket kunna stå och ta emot.

Jag sitter ibland vid min flygel. Ett felslag märks ganska snabbt. Ett tempoval, som avviker från det föreskrivna, bör motiveras särskilt. Tolkningen är subjektiv, kriterierna objektiva. Klangen kommer inte av sig själv, träning krävs. Vi tränar i vår tid både kroppen och själen. För detta behöver vi pålitliga redskap. I språkbruk är grammatikor ovärderliga redskap. Hur efterfrågade är de sedan i inlärningen av ett språk? Jag avser närmast modersmålet.

Språkvårdare är i allmänhet fascinerade av nyord, men inte så mycket av ord och uttryckssätt som håller på att försvinna. Detta är bekymmersamt; därmed kan också ett kulturarv tona bort och försvinna. De blir överlyckliga, när de finner, att Strindberg i sitt väldiga verk vid något tillfälle har skrivit ”det kommer gå” istället för ”det kommer att gå”, utan att de ställer sig frågan: hur representativt är detta textställe för Strindbergs ordbehandling i allmänhet?

Naturligtvis: Strindberg kan ha haft en dålig dag eller hans sättare kan ha varit på fyllan. Ett av Hjalmar Söderbergs bevingade ord, i Doktor Glas (1905), lyder: ”Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna någon slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst.” Men ”någon slags” är inte god svenska, bara för att Hjalle – en språkkonstnär – har råkat skriva så.

Och naturligtvis finns dialekter och sociolekter. I sin debutroman Tjärdalen (1953) skiljer Sara Lidman, också i replikföringen, på ”svenska” och på folkmål så som det senare talades i Västerbottens norra inland. Det handlar inte bara om ordförråd och formlära utan också om syntax. Detta kan många gånger vara roande, andra gånger påfrestande. Boken är tunn, men den kan ta tid att tillgodogöra sig. Ingenting att sätta i händerna på en sfi-elev precis.

Det finns numera experter på både det ena och det andra. De slår i sina handböcker, de konsulterar nätet. Språkvårdare utgör inga undantag. De tycker om att hitta förstabelägg och se ordfrekvenser över tid. Saken har något godtyckligt över sig: vad är det de har missat? Det måste, anser jag, finnas en aktuell språknormal att förhålla sig till, för att avvikelser och variationer ska bli synliga, hörbara. Denna normal kommer förvisso att förändras över tid. Men bör den inte vara så pass robust, att trivialkulturens yttringar inte blir förebildliga överallt?

Anders Björnsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Konsumentverket/KO

Box 48

65102 Karlstad

Begäran om tillsynsärende i fråga om Internationella Engelska Skolan

Språkförsvaret uppmanar härmed Konsumentverket att genomföra ett tillsynsärende i fråga om Internationella Engelska Skolan (IES) för vilseledande marknadsföring.

Bakgrund

På sin webbplats påstår IES:

”We believe fluency is best achieved through language immersion. Up to half of the education at Internationella Engelska Skolan is delivered through the English language, by native English-speaking teachers.”

Här påstår IES att undervisningen vid IES kommer att leda till att eleverna talar engelska flytande och att detta sker genom ett s.k språkbad.

I Kanada – och även i Finland – är det vanligt med språkbad (language immersion) som en metod för att lära sig eller förbättra sitt andraspråk, vanligtvis antingen franska eller engelska beroende på regionen. Denna metod innebär att personer fördjupar sig i språket genom att omge sig med det i olika sammanhang.

Generellt sett syftar språkbad till att skapa en miljö där deltagarna konstant utsätts för det målspråk de vill lära sig och där de har möjlighet att använda det i olika sammanhang. Detta anses främja en djupare och snabbare inlärning jämfört med mer traditionella metoder.

Men den stora skillnaden mellan Kanada och Finland å ena sidan och Sverige å den andra är att de förstnämnda länderna är officiellt tvåspråkiga och att Kanada och Finland inrymmer en franskspråkig respektive en svenskspråkig minoritet, båda territoriellt koncentrerade. Tvåspråkigheten är utbredd, särskilt i de regioner i Kanada och Finland, där franska och engelska respektive svenska och finska förekommer sida vid sida. Den situationen existerar inte alls i Sverige. Engelska har inte ens status av minoritetsspråk i Sverige; engelskan förekommer inte som modersmål i territoriella koncentrationer överhuvudtaget och IES har inga möjligheter att tvinga elevernas föräldrar att tala engelska med barnen eller tvinga eleverna att välja sitt umgänge på fritiden enligt språkliga kriterier. Därför är språkbad en helt missriktad term i IES marknadsföring och påminner om de överord, som flitigt används av exempelvis kosmetikaföretag i deras marknadsföring.

Begäran om prövning

- IES påstår, att undervisningen leder till elever med förmåga till flytande engelska

– IES påstår, att detta sker genom språkbad

– Vi hävdar, att IES inte kan leverera en undervisningssituation, som säkerställer ett språkbad, och därmed förmåga till flytande engelska

– Förutsättningen för ett språkbad är att konstant vara omgiven av det avsedda språket. Enligt myndighetsregler från Skolverket får undervisningsspråket (engelska) högst utgöra 50 procent av den totala undervisningen på grundskolenivå. Till detta kommer fritiden, som är utanför IES kontroll och sannolikt inte bedrivs på undervisningsspråket (engelska).

- Vi begär prövning av att IES löfte om förmåga till flytande engelska genom språkbad faktiskt är vad IES levererar enligt gällande konsumentlag.

Språkförsvarets styrelse

18/1 2024

(Denna nätdabok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)