Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 8 maj 12:00

Resultat: YLE FEM (Finland), DR (Danmark) och NRK (Norge) = "När dammet har lagt/lägger sig på respektive mycket närbesläktade språk!


SVT (Sverige) = "When the dust settles", på ett inte lika närbesläktat språk.!


Vad fan får jag för pengarna? (Inte är det svenska i alla fall!)


Per-Owe Albinsson 


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 8 maj 08:00

Nu har landets försvarsstyrkor så begåvats med en "antifuskgeneral". Sedan tidigare finns i landet:


1. De klassiska väpnade styrkorna som skyddar vår geografiska suveränitet.


2. MSB: Myndigheten som samordnar vårt civila försvar.


3. Språkförsvaret som skyddar vår språkliga suveränitet, då våra folkvalda brister å det grövsta på denna punkt.


4. Nu har vi då också, och som rubriken antyder, fått en "antifuskgeneral" som ska skydda landet mot fiffel och båg.


Hen borde inleda sin antifuskgärning med att granska friskolornas dränering av det svenska skattesystemet och då exempel "Internationella" engelska skolans gråzonsaffärer, där de försöker förhandla till sig särbehandling och förmånliga avtal med kommuner för att etablera sig och där svenska skattepengar "skolpengen" sedan  dessutom lämnar landet för skolans expansion utomlands. Detta istället för att komma svenska skolbarn och skattebetalare till nytta.


Degradering av det svenska språkets ställning till förmån för det i landet totalt icke-officiella gamla kolonialspråket engelska, ingår i köpet som "grädde på moset". Alltså en påtvingad och självfinansierad språklig självutplåning.


ABC 123


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 7 maj 12:00

Självis


Min sambos yngsta dotter, Anna Månevik, skickade i går några foton till mig, bland annat två ”selfier”. Hon tyckte att det var trevligt att jag skrev ”selfier” och inte ”selfies”, alltså att jag undvek den engelska pluralformen. Det engelska ordet ”selfie” finns faktiskt konstigt nog i SAOL nuförtiden:


selfie[sel´fi] substantiv ~n; pl. ~r [‑er] hellre än ~s 


• personfoto vanl. själv­taget med mobil­kamera som veder­börande publicerar på nätet


Singular

en selfie obestämd form

en selfies obestämd form genitiv

selfien bestämd form

selfiens bestämd form genitiv


Plural

selfier (selfies) obestämd form

selfiers (selfies) obestämd form genitiv

selfierna bestämd form

selfiernas bestämd form genitiv"


Anna föreslog att man skulle kunna använda ”självis” i stället för ”selfie”. Det tycker jag var ett jättebra förslag.


Då skulle det stå så här i SAOL:


självis substantiv ~en; pl. ~ar 


• personfoto vanl. själv­taget med mobil­kamera som veder­börande publicerar på nätet


Singular

en självis obestämd form

en självis obestämd form genitiv

självisen bestämd form

självisens bestämd form genitiv


Plural

självisar obestämd form

självisars obestämd form genitiv

självisarna bestämd form

självisarnas bestämd form genitiv


Christina Johansson


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 7 maj 11:13

Ovanstående är rubriken på en krönika i Arbetarbladet, som ingår i Bonnierägda tidningskoncernen Mittmedia. Fast snart heter den inte så längre - koncernen ska nämligen byta namn till Bonnier news local. Och det är just det som tidningens kulturredaktör Fredrik Björkman syftar på i rubriken. I sin träffsäkra krönika (tyvärr inlåst bakom betalvägg) kritiserar han inte bara det namnbytet, utan anglifieringen av svenskan i allmänhet. Man får t ex veta att SJ:s kundtjänst inte heter kundtjänst längre, utan "contact center", och att leksakskedjan Barnens hus inte heter så längre, utan gissa vad - Childrens house så klart.


Som Björkman påpekar är Bonniers "en monsterstor firma med en del utländska medarbetare". Men han har svårt att tro att t ex en utländsk systemutvecklare inte skulle klara av att säga "Bonniers lokalnyheter". Och dessutom är affärsidén att varje tidning i koncernen ska vara så lokal som möjligt, till skillnad från för några år sedan när det mesta skulle centaliseras. Ändå väljer man det stora globaliseringsspråket engelska. Förklaringen är förstås att, precis som Björkman skriver, engelskan av någon anledning anses ballare än svenska. Han avslutar med att säga att han som en protest kommer att uttala det nya namnet på svenska: Bonnier nevs lokal. Kul idé, tänk om vi alla skulle göra likadant när vi stöter på omotiverad engelska i olika sammanhang?


Susanne L-A


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 7 maj 08:00

(Denna artikel ingick också i antologin ”Svenskan – ett språk att äga, älska och ärva”, som Språkförsvaret utgav 2011)

 

För en månad sedan, 25 oktober (2009 – vår anm.), skrev jag om min upplevelse av att kassera några gamla maskiner samt om en uppmuntrande reklam för hållbara möbler. Jag kom på att samma tankegångar gäller inte bara teknik och möbler, utan även språket. Så klottrade jag några rader i mitt midnattsblock. Nu har jag knappat in dem på bloggen. Ni som kan svenska, varsågod och läs.

Jag har jobbat en hel del i Sverige och det var genom mitt yrke jag först lärde mig svenska. Bland mina första ord var följande: vingen, vingar, vingarna, vingspets, vingrot, nosvinge, vingspetsrobotar, vapenbalk, spaningskapsyl, lastalternativ, svets, nitar, infästningspunkt, egenfrekvens, svängningsformer, dämpningskurvor, sorteringsalgoritm, fladderberäkningar, företagshemligt och hemligt. Såsom när jag först lärde mig att segla eller att spela gitarr var den språkliga invigningen centralt för min uppskattning av konsten.

En sak som slog mig när jag först jobbade här var att språket var av enormt stor betydelse för svensk industri. Jag hade sedan länge beundrat att Sverige, ett glesbefolkat litet land i norra Europa, hade självständigt utvecklat några av de mest avancerade stridsflygplanen i världen. Dito kamerorna som fångade de första bilderna av jorden sedd från månen. Men det var först när jag började jobba här, hos SAAB AB i Linköping, som jag insåg att detta var till en stor del tack vare själva språket. I det svenska språket fann jag något kyligt, vasst, direkt och förträffligt smidigt. Det var för mig ett helt nytt sätt att tänka.

Jag flyttade till Sverige i 2001 och ända tills april 2009 var jag anställd som forskare hos FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.  Inom FOI jobbar många högutbildade utländska forskare, från bl a Iran, Chile, Frankrike och Tyskland. Alla läser och skriver vetenskapliga artiklar på internationell engelska, ett språk som har blivit nutidens latin. Men nästan utan undantag talar alla svenska på jobbet. Engelska talas enbart när det kommer någon till bordet som inte kan svenska. Det svenska språket används för i stort sett all internkommunikation både skriftligt och muntligt. Detta gäller inte minst för de många detaljerade tekniska diskussionerna framför skrivtavlan eller datorns bildskärm.

Svenskan är ett språk som är utmärkt lämpat för teknik och vetenskap. En anledning till detta är ordförrådet och historiken. Många av de allra största grundstenarna till nutidens vetenskap och teknik består av tankestrukturer som ursprungligen utvecklades på svenska. Några kända namn bland dem som formulerade sina tankar på svenska är Linné, Arrhenius, Berzelius, Celsius och Ångström  samt banbrytande ingenjörer och företagare som Enoch Thulin och Alfred Nobel.

Många svenska politiker, samt stora makthavare i näringslivet och utbildningsväsendet verkar ofta alltför angelägna om att förkasta svenskan. De agerar som om språket var något irrelevant, eller bara dekorativt. Landets stora, världskända företag, som för blott några år sedan var helsvenska organisationer, håller nu på omvandlas med rasande fart till rotlösa globala ”brands” med en hastigt påklistrad språkdräkt på engelska. Den handlingen, tycker jag, är likartad med grovt förräderi, ett slags nationellt självmord initierat från samhällets högsta nivåer.

Jag hävdar att av Sveriges alla naturliga tillgångar är det svenska språket den mest grundläggande och den som är av störst ekonomisk betydelse. Jag tänker på några ord av J.M.G le Clezio i hans nobelföreläsning  från 2007: ”Dans la forêt des paradoxes”, ”I paradoxernas skog”.

”… Språket är mänsklighetens mest fantastiska uppfinning, som föregår allt och skänker allt dess beskärda del. Utan språk ingen vetenskap, ingen teknik, inga lagar, ingen konst, ingen kärlek. Men utan de talandes hjälp blir språket virtuellt. Det kan förlora sin must, utarmas och dö ut. …” (1)


Observera: Språket är inte bara till för sagor, dikter och lite löst snack vid fikabordet. Sveriges rikes lagar är skrivna på svenska. Allt som sker inom det svenska rättsväsendet genomförs på svenska. Och likaså vår främsta kulturella dialog, både högkultur och populärkultur. Allt från Strindberg och Stagnelius till ”Kvarteret Skatan” och ”På spåret”, texter av Feven, Timbuktu och Lars Winnerbäck och mycket annat är förstås på svenska. Språket är grunden till lagen, samhället, kulturen och själva livet. Det vet alla.


Men en sak som verkar försummas i allt som skrivs om det svenska språket och språkpolitiken är att svenskan är för svensk nationalekonomi vad marken och älvarna är för skogarna. Grunden till alla våra stora industrier består av levande kunskaper som skapades, skrevs och verkställdes på det svenska språket. Kolla gärna historien om Ericsson, Saab, Volvo, Vattenfall, SKF, ABB, Sandvik, till och med H&M. Ända fram till 1990-talet var de tekniska och ekonomiska underlagen i alla dessa företag nästan helt på svenska. Utan det svenska språket skulle det moderna, industriella Sverige aldrig någonsin ha blivit till.


Alla som har svenska som modersmål och nästan alla som har adopterat svenska som vardagsspråk har lättast att arbeta och samarbeta på svenska. För de flesta är det påtagligt hindrande att handskas med engelska. Det är det svenska språket som håller landet i drift och som håller landet samman. Språkets betydelse för folket samt dess funktionella och ekonomiska värde kan aldrig överskattas. Utan svenskan stannar Sverige. Förödelse utan återvändo. Men så ska det inte bli.


Man hör jämt de hemmablindas mantra att vi måste ”globalisera” för att överleva och att därför måste alla vänja sig vid att kommunicera på någon ungefärlig engelska. Men detta är en lögn jag vägrar att förstå. Som en skämd frukt är det en fara som inte ens ska beröra läpparna.


Med all mediateknik i nutiden är det mer tydligt än någonsin att jordens språk är mångfaldiga. Språkens rikedom har samma bredd och komplexitet som blommornas och trädens. Inom varje mänskligt språk finns en hel tankevärld, ett universum av tanke och skapande kraft. Språken är inte mer utbytbara eller försumbara än vad världens djur- och växtarter är. Med varje språk som dör ut försvinner inte bara dess sagor och sånger utan även dess särartade tankar och minnen, levande kunskaper som kan leda oss till nytt vetande och ny vishet. I vissa språk kan finnas unika tankegångar som kan leda oss in i en hållbar framtid på jorden, som kan avslöja våra färdvägar bland stjärnorna. Språkens mångfald är såsom naturens inte någonting besvärligt som jämt måste utplånas och likriktas. Diversiteten uppstår från naturlagar och det lönar sig att studera hur man kan dra nytta av den.


Sedan antiken har språk varit ett avgörande medel i internationell handel. Tack vare Sveriges öppna invandringspolitik har alla våra inhemska företag en resurs av högutbildade svensktalande medborgare som har andra språk som modersmål, till exempel arabiska, bengali, hindi, kinesiska, koreanska, japanska, farsi, franska, spanska, thai … till och med engelska. Och det är för den delen inte bara de högutbildade som är av värde. Ekonomin kan förstärkas med hjälp av alla som har kontakter med sina hemspråk, ursprungskulturer och ursprungsländer. Med detta har Sverige ett världsunikt försprång.


Det är nog Sveriges invandrargrupper som är garanter för att det svenska språket inte raderas från landet. Jag får känslan ibland att det bara är vi som uppskattar språkets värde och nytta. Jag är säker på att om dagens inhemska studenter kunde välja språk på sina utbildningar skulle de flesta välja svenska. Likaså skulle de som arbetar inom svenska företag helst skriva och läsa på svenska. Att så många tvingas att kommunicera på stapplande engelska är troligen en av de största och minst uppmärksammade faktorerna som påverkar den svenska ekonomin negativt.


Detta är ett fel som både snabbt och lätt kan åtgärdas.


Svenskan är sannerligen ett underbart språk: ett språk att äga, älska och ärva. Låt oss göra så.

Jonathan Smith

 

1. “Le langage est l'invention la plus extraordinaire de l'humanité, celle qui précède tout, partage tout. Sans le langage, pas de sciences, pas de technique, pas de lois, pas d'art, pas d'amour. Mais cette invention, sans l'apport des locuteurs, devient virtuelle. Elle peut s'anémier, se réduire, disparaître.

(Publicerat i bloggen ”Kalinga 25/11 2009)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 6 maj 12:00

Häromdagen fick jag ett mejl från SVT som ville veta hur jag upplevde kontakten med SVT med anledning av mitt klagomejl på SVT:s översättning av titeln på den danska programserien ”Når støvet har lagt sig” till den engelska titeln ”When the dust settles”. Avsändaren på SVT kallade sig ”Brilliant” på engelska, inte ”Briljant” på svenska, vilket är signifikativt för detta skattefinansierade företag som vurmar för engelskan på svenskans bekostnad.


Så här skrev ”Brilliant” (namnet låter inte speciellt ödmjukt) på SVT:


”Hej!


Du har nyligen haft kontakt med SVTs kundservice via e-postadressen kontakt@svt.se. Nu vill vi gärna veta hur du tyckte att vi skötte oss och hoppas därför att du har tid att svara på vår enkät. Din upplevelse är viktig för oss och dina svar hjälper oss att bli ännu bättre.


Enkäten består av några korta frågor och tar bara någon minut att besvara. Lämnar du en kommentar i fritextfältet i slutet av formuläret blir vi extra glada och tacksamma. Vi är nyfikna på vad just du har att säga och vi läser självklart alla kommentarer.


Klicka härför att svara på undersökningen. 


Med vänlig hälsning

SVT Kontakt


Observera att det inte går att svara på detta meddelande.”


Enkäten inleds med: ”Tack för att du tar dig tid och svarar på hur du upplever kontakten med oss.”


Nedanstående sju frågor fick jag: 


”1. Sätt betyg på hur enkelt det var att komma kontakt med SVT.


2. Sätt betyg på hur snabbt du fick svar från SVT.


3. Sätt betyg på hur du upplevde SVT lyssnade på dig.


4. Sätt betyg på hur tydliga vi var i vårt svar.


5. Sätt betyg på hur nöjd du är med kontakten med SVT som helhet.


6. Hur sannolikt är det att du skulle rekommendera SVT till en vän eller kollega?


7. Om du har några ytterligare kommentarer gällande vårt bemötande och den service du har fått så kan du skriva dem här. Tack för din medverkan”


De fem första frågorna besvarade jag med 1 på en skala 1-5, där 1 var sämsta betyget och 5 var bästa betyget. Den sjätte frågan hade bara två alternativ: Helt osannolikt och Högst sannolikt. Mitt svar var Helt osannolikt. Beträffande den sjunde frågan hänvisade jag till  Språkförsvarets nätdagbok och följande sex artiklar: 


  • ”SVT har svårt med att översätta ’Når støvet har lagt sig’ till svenska”
  • ”SVT försvarar att en dansk tv-serie fick titeln ’When the dust settles’ med ett goddag yxskaft-svar”
  • ”Brev till Hanna Stjärne, SVT”
  • ”Den danska tv-serien ’Når støvet har lagt sig’ har ingen koppling till anglosaxisk(t) språk och kultur”
  • ”Öppet brev: Varför döper SVT en dansk tv-serie till When the dust settles?”
  • ”SVT behöver inte alls kalla en dansk tv-serie för ’When the dust settles’”

På SVT:s webbplats kan man läsa följande:


Vad är public service?


SVT är ett public service-företag, eller med ett svenskt uttryck [Varför inte bara använda ett svenskt uttryck?], ett företag i allmänhetens tjänst. Med det menas bland annat:


  • Att hela landets befolkning har tillgång till ett mångsidigt programutbud som präglas av mångfald och hög kvalitet i alla programgenrer.
  • Att relationen mellan SVT och staten (regering och riksdag) är reglerad och att SVT:s verksamhet bedrivs självständigt i förhållande till såväl staten som olika ekonomiska, politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället (principen om oberoende som den anges i sändningstillståndets inledning).

Vad är SVT?


SVT har ett public service-uppdrag. Vi är ett oberoende [Hur kan ett skattefinansierat företag vara oberoende?] medieföretag i allmänhetens tjänst. 


  • SVT:s uppdrag är att garantera medborgarna ett brett utbud av program och tjänster via tv, webb och andra publiceringsformer. 
  • SVT:s utbud präglas av demokratiska och humanistiska värden, folkbildningsambitioner, mångfald och kvalitet och det ska vara tillgängligt för alla oavsett förutsättningar och bakgrund. 
  • SVT speglar och finns i hela landet. 
  • SVT:s verksamhet bedrivs självständigt i förhållande till politiska, kommersiella och andra intressen i samhället. Vi ska granska och debattera det som händer i Sverige och omvärlden, som till exempel i Uppdrag granskning eller i vår nyhetsverksamhet. 
  • SVT ska vara opartiskt och sakligt.”

https://kontakt.svt.se/guide/det-har-ar-svt


Är det inte högst anmärkningsvärt att det inte står ett enda ord om att SVT:s uppdrag är att värna om och befrämja det svenska språket?

 

Christina Johansson


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Här kommer det då bildbeviset!
 
 
 
 
I Finlands svenskspråkiga teve-kanal (Yle fem) heter den danska serien "Når stövet har lagt sig", "När dammet lägger sig". I Sveriges svenskspråkiga (?) statstelevision heter serien "When the dust settles".
 
Jag uppmanar alla att anmäla SVT för brott mot den svenska språklagen från 2009, som klart och tydligt anger att det allmänna (skattefinansierad verksamhet) har ett särskilt ansvar för att det svenska språket används och utvecklas.
 
SVT är skattefinansierat. På vad sätt utvecklar SVT svenskan genom att ersätta den med engelska? Svar: Inte alls!
 
Också språkförsvarare
 
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 5 maj 12:00

Undertecknad  har haft mejlväxling med Internationella engelska skolans vice vd, tillika expansionsansvarige, Jörgen Stenquist. Då mejlväxlingen har skett via Stenquists officiella e-postadress är hans svar att betrakta som offentligt och därmed även av allmänintresse.


Jag har flera gånger under mejlväxlingens gång försökt förmå Stenquist att svara rakt på frågan hur, han som svenskspråkig, ser på svenskans betydelse i skolan men har inte fått något riktigt svar. Bara IES mantra om att skolan är tvåspråkig och att det inte är någon fara för barnens svenska. I sitt sista svar avslöjar sig dock Stenquist indirekt. Han använder i sitt svar orden ”Som vi säger på engelska”. Det visar de facto vilket språk Stenquist tillmäter betydelse.


Trots att det officiellt sker undervisning i upp till 50 % på IES på engelska (i deras gymnasium 90 %), så sker undervisningen i en majoritet av ämnena på engelska och då arbetsspråket vid skolan dessutom är engelska (de utländska lärarna har horribelt nog inga krav på sig med dagens system att behärska svenska eller ens att inneha svensk lärarbehörighet) så är det engelska och inte svenska som är förstaspråket vid en svensk skattefinansierad skolkoncern. Så mycket för den tvåspråkigheten på IES!


Engelska är redan ett obligatoriskt ämne i svensk skola, till och med ett kärnämne, och är därmed det sist språk som behöver någon extrahjälp i svensk skola. Det är vidare viktigare än någonsin att vi stärker svenska språkets ställning i dessa integrationskristider. Varför ska alla svenska skattebetalare tvingas vara med att finansiera denna rent koloniala och snabbt expanderande språkbyteskoncerns verksamhet?


Sverige är det enda land i världen som tillåter fullt ut skattefinansierade språkbytesskolor, vilka har rätt att undervisa på främmande språk och som dessutom har rätt att göra obegränsade vinster som ofta lämnar landet; och bland annat används till skolköp och fortsatt expansion utomlands?


Språkbytesskolornas verksamhet går avslutningsvis fullständigt stick i stäv med den svenska språklagen från 2009 som anger att svenska är det gemensamma språket i Sverige, att språket ska kunna användas inom alla områden och att det allmänna (skattefinansierad verksamhet) har ett särskilt ansvar för att svenska språket används och utvecklas. Skolan är skattefinansierad!


Våra politiker har ett ansvar för att språklagen följs och att svenskan utvecklas som landets samhällsbärande språk. Hur ska svenskan kunna vara samhällsbärande på sikt om vi inte fastslår den som undervisningsspråk i svensk grund- och gymnasieskola?


Våra folkvalda är oss svaret skyldiga!


Per-Owe Albinsson,

medlem i Språkförsvaret


(Se mejlväxlingen nedan)


Du svarade Fre 2020-04-17 23:39


Hej Per -Owe,


Beklagar sent svar men jag har mycket jobb med Corona som du säkert förstår. Ska vi kanske nöja oss med att, som vi säger på engelska, ”agree to disagree”?


Med vänlig hälsning,

Jörgen


tis 14 apr. 2020 kl. 17:18 skrev Per-Owe Albinsson


Hej igen Jörgen!


Jag satt nyss och raderade gamla mejlkonversationer och då bland annat den oss emellan i början av året. Jag såg då att jag inte riktigt hade fått svar av dig vad gäller pudelns kärna.


Du förestår en skolkoncern som kallar sig för "internationell", trots att det i princip är det anglosaxiska som premieras, såväl språkligt som kulturellt. Känns det inte märkligt för dig som, vad jag förstår, har svenska som modersmål att släppa in engelskan i skolvärlden så till den milda grad, att den jämställs med ditt modersmål?

I praktiken degraderas ju svenskan vid era skolor dessutom till andraspråk, eftersom engelska är arbetsspråket.


Du vet givetvis, likväl som jag, att engelskan tillsammans med övriga gamla kolonialspråk genom krig, imperialism och (inte minst) kolonisation framförallt har expanderat genom att språket har tvingats på folk.


Nu verkar du, i din roll som expansionsansvarig, för att en (i mitt tycke) rent kolonial verksamhet till att kolonisationen fortsätter på "frivillig" basis. Du vet givetvis också att Sverige är ensamma om detta (återigen i mitt tycke) galna skolsystem, där ni vid I e s förhandlar med kommuner om fördelar för att etablera er för att sedan låta skattebetalarna kollektivt finansiera degraderingen av sitt eget språk. Vill du verkligen bli ihågkommen som en som gick i bräschen för detta?


Vidare: Tror du på fullt allvar att svenskan kommer att överleva på sikt med er pedagogik? Det finns gott om historiska exempel på vad som händer då ett annat språk än nationalspråket används som undervisningsspråk, så även i Europa.


Engelsmännen lyckades, högst medvetet och mycket beräknande, på relativt kort tid förpassa iriskan till historiens skräphög genom att inför just engelska som undervisningsspråk. Eller är det dig egalt hur det går med ditt modersmål?


Nu vill du troligen hävda ert mantra om "bilingualism" men Jörgen... det håller inte... i praktiken har ju engelska företräde gentemot svenskan och används dessutom som ensamt undervisningsspråk i majoriteten av skolämnena vid era "språkbytesinstitut".


Avslutningsvis: Engelska är redan ett obligatoriskt ämne i den svenska skolan sedan 1946 och dessutom ett kärnämne. Alltså det sista språk som behöver någon extrahjälp inom svenska skola. Alla läser det, vare sig de vill, eller inte. (Riktigheten i detta kan också diskuteras). Svenska elever presterar i världstopp i Pisa- och andra undersökningar. Detta år efter år och även utan era "insatser". Engelska har dessutom ingen som helst officiell ställning i Sverige. Svenska är officiellt huvudspråk och tornedalsfinska, finska, samiska, romanis chib, jiddisch men även det svenska teckenspråket är nationella minoritetsspråk.


Ni talar om internationalism men sysslar inte med det. Riktig internationalism innebär mångspråkighet på riktigt samt mångkultur. Inte att ett språk och kultur ska upphöjas på bekostnad av alla andra.


Då du, trots våra diametralt olika åsikter, har haft den goda smaken att besvara mina mejl; så förväntar jag mig och utgår jag ifrån att du gör det även denna gång.


Tack på förhand!


Per-Owe Albinsson


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

127 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2020
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se