Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 20 maj 08:00

Visst ändrar sig alla språk över tid. Betydelsen av ord förändras liksom de grammatiska reglerna. På senare år har tyvärr ord råkat få ny betydelse, grammatiska regler anses onödiga, uttryck ges ny innebörd i en snabb takt.

Om ”de” och ”dem” skulle anses kunna ersättas av ”dom” glömmer man att ”de” och ”dom” ger skillnad i betydelse. ”Åt de?” och ”Åt dem?” betyder helt olika saker. Det första är en fråga om några personer eller djur verkligen åt den mat som de fick medan det andra betyder om man gav någon sak till just dessa.

Även om få har träffat någon ”brun hårig sjuk sköterska” skulle man ju kunna ha mött en ”brunhårig sjuk sköterska” fast den som skrev om vad som hänt kunde ha blivit behandlad av en helt frisk brunhårig sjuksköterska. Särskrivning ändrar inte sällan betydelsen i svenskan.

I tidningarna den här veckan skrevs om att en man ”gått bärsärk”. Man kan gå vilse, man kan gå ut, gå varsamt men vad gå bärsärk betyder vet inte jag. Fast jag gissar att man menade att någon gått bärsärkagång.

Små felstavningar kan ge en mening helt annan innebörd än vad skrivaren avsåg. Orden ”bredd” och ”brädd” betyder helt olika saker. Till och med på Språkrådets hemsida har jag sett att man inte vet skillnaden. En text blir svårläst även om ett felstavat ord inte medför en betydelseändring.

Många språkliga brister idag visar att talaren eller skrivaren saknar språkkunskap. Vad man avsåg att säga kan bli otydligt, till och med tvetydigt när det inte blir rent nonsens. Brister i rättsstavning och elementär grammatik kan innebära att man inte får ett arbete som man sökt. Ett vårdat språk är nödvändigt i många sammanhang.

Plurarformer på verb försvann sakta för 100 år sedan. Ändelsen ”-ne” för vissa ord i bestämd form pluralis blev ”-na” ungefär samtidigt. Men att på grund av rena kunskapsbrister tillåta märkligheter som innebär att språket mister möjligheter till att uttrycka sig klart med användning av betydelseskiljande regelverk inklusive rättstavning, finner jag sorgligt. Lika sorgligt är, att det är svårt att få upp läshastigheten när man möter felstavade ord och grammatiska fel. Läsglädjen försvinner med språkliga fel i en text.


Annika

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)




Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 19 maj 22:43

De fleste politikeres implicitte antagelse af, at danskerne klarer sig strålende på engelsk, må således være en elitær vrangforestilling, der reelt (omend skjult) deler danskerne op i A- og B-hold, ja, formentlig også i et C- og et D-hold.

 

Hanne Tange og Sharon Millar, der er hhv. lektor og professor på Aalborg Universitet, skrev i en kronik i efteråret 2014:

 

Är nedanstående slutsatser om undervisning på engelska i Danmark också tillämpliga på svenska förhållanden?


Citerat från Budstikken:


"Som engelskspecialister vil vi hævde, at godt engelsk kræver en investering i sprogundervisning fra folkeskole til universitet. Imidlertid viser vores forskning, at vi er oppe imod nogle meget faste forestillinger om danskeres engelskfærdighed. Et eksempel på en sådan forestilling er, at vi i Danmark uden videre problemer kan indføre engelsk som undervisningssprog. Det har givet reaktioner fra såvel studerende som undervisere, som har udtrykt utilfredshed med det faglige og sproglige niveau i den engelsksprogede undervisning. I interview fortæller underviserne, hvordan de oplever det som mindre tilfredsstillende, når de skal formidle en ofte meget specialiseret viden igennem engelsk. De mangler de nuancer og hverdagsregistre, der i en undervisningssituation bruges til at oversætte et abstrakt, teoretisk indhold til hverdagseksempler, der kan støtte de studerendes læring. En del af problemet er, at eksempelvis økonomer og ingeniører ikke har haft engelsk siden gymnasiet og derfor ikke er specielt godt rustede til at undervise på dette sprog. Men mange studerende har heller ikke de nødvendige sprogfærdigheder til at tilegne sig viden igennem engelsk. Det kommer blandt andet til udtryk på den måde, at de bliver mere tilbageholdende med at stille spørgsmål i timerne og deltage i faglige diskussioner.."14

 

-cj

 

 

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 19 maj 08:00

Apropå svenska förkortningar! Ett exempel på att det går att komma på slagkraftiga och dessutom lättuttalade

förkortningar på svenska, låt vara i ett tråkigt sammanhang i just detta fall.


Man behöver alltså inte gå omvägen över engelska, vilket många felaktigt har inpräntats/intalat sig vara något slags mirakellur.


Sunt förnuft 

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 18 maj 20:06

Dagens Nyheter berättar idag:


”Sedan 27 mars har Jobbsprånget därför anordnat ett dussintal onlinesessioner med arbetsgivare och föreläsare som tipsar om hur man bäst marknadsför sig själv på arbetsmarknaden. De har exempelvis inkluderat tips från arbetsgivare om hur man skriver cv och Linkedin-experter. Hittills har drygt 1.000 nyanlända akademiker tagit del av sessionerna, som sker på engelska.

– De nyanlända är egentligen duktiga på svenska, men för att de ska komma igång så snabbt som möjligt så har vi valt att hålla dem på engelska, säger Alexandra Ridderstad.”


Så fick svenskan stryka på foten i detta sammanhang också!

 

Uppmärksam


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 18 maj 17:48

Axcess nr 4/2020 har publicerat  en artikel av Alfred Sjödin, i vilken det avslutningsvis heter:


”När lingvisterna ingriper i debatten skjuter de ofta bredvid målet. Med all rätt visar de att folk knappast skulle sluta att förstå varandra om man släppte särskrivandet fritt eller övergick från de-dem till dom-dom. Men att försvararna av äldre former tvingas till denna argumentation visar hur fullkomligt spelplanen behärskas av ett slags kommunikationsteknologer, vilka betraktar svenskan mer som ett dataprogram än som en levd realitet och en bärare av kulturvärden. Deras övertygelse att alla språk har förmågan att uttrycka vad det vara månde är naturligtvis betryggande men utgör knappast ett svar på den fråga man ställer sig. Kärleken till språket är en kärlek till specifika språk, specifika ord, former och klanger, inte till den mänskliga kommunikationsförmågan som sådan.


Att språket hela tiden förändras är en trivial sanning som även Viktor Rydberg var medveten om. Men han ville också ställa frågan ’åt hvad håll?’. Det borde vi också göra. Och i denna debatt borde fler värden än de instrumentella tas på allvar.”


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 17 maj 16:47

Modersmålskredsen i Danmark gav ut tidskriften Budstikken 2007 - 2009, men avvecklade sin verksamhet i mars 2010. Språkförsvaret blev tillfrågat om vi ville lägga upp ett särskilt arkiv på vår webbplats, vilket vi inte tvekade att göra.  Eftersom Språkförsvaret ansåg att det var viktigt att artiklarna från Budstikken och Modersmålskredsens webbplats fanns tillgängliga för en bredare nordisk allmänhet, upprättades ett sådant arkiv. Arkivet, som omfattar åren 2007 - 2009, är eventuellt inte helt komplett. En del artiklar från Budstikken kan å andra sidan återfinnas som textdokument på olika ställen på webbplatsen.


Idag har det sista numret av Budstikken från 2018 lagts ut Språkförsvarets webbplats. Om läsarna undrar över tidsspannet 2009 – 2018, beror det på att numret också har karaktär av minnesnummer efter Arild Hald Kierkegaard, eldsjälen bakom Modersmålskredsen, som gick bort tidigt.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 17 maj 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång


Eva Dahlgren - Ängeln i rummet


Söndagens svenskspråkiga dikt


Nu sover jag


Nu sover jag

i en mycket vacker

mycket gammal stad.

Nu sover jag

för första gången

med knäppta händer.

Och någon som inte känner mig

har strukit bort håret

från mitt ansikte.

Nu är jag

ingens lilla flicka längre.

Så nu behöver jag aldrig

känna mig övergiven mer.

När man är död

är man sannerligen död

och skiter i hur ledsen man var

medan man gick omkring här på jorden

och såg dum ut.


Kristina Lugn


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 16 maj 13:12

Språkförsvaret fick idag en förfrågan om vi inte kunde lägga ut en länk till denna artikel, egentligen en reklamtext eller en s.k sponsrad text.  Vi saxar ur texten:


’’För amerikanska lärare är emellertid motivationen för att lära sig spanska inte i första hand  beroende av globala ekonomiska trender utan kanske mer relaterade till vad som händer på hemmaplan.


Betänk att 2018 uppgick spansktalande till 18 procent av USA:s befolkning, det är 60 miljoner människor! Och detta antal beräknas ha ökat till 30 procent år 2060 enligt Cervantesinstitutet i Spanien.


Med utgångspunkt från ovannämnda statistik innebär detta att i genomsnitt en av fem studenter i USA är spansktalande. Naturligtvis har en del delstater en högre andel spansktalande än andra.


De tio delstaterna i USA med de högsta andelarna återfinns nedan:


  1. New Mexico  48.5%
  2. Texas       39.1%
  3. California  38.9%
  4. Arizona     30.5%
  5. Nevada      28.5%
  6. Florida     24.9%
  7. Colorado    21.3%
  8. New Jersey  20%  
  9. New York    19%  
  10. Illinois    17%   ”

 Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

127 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2020
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se