Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - 9 november 2018 12:00

Den automatiska stavningskontrollen på datorn är ju värdelös Framförallt vill den föreslå särskrivning i tid och - mest - otid. "Bräntberget" (finns i Umeå), "huvudledsskyltat" och "kontantlöshet" är bara några få exempel ur mängden.


Vidare får jag inte stava "cigarrett" med två rr (både ett och två rr ska vara accepterat). Enligt en del journalister (och stavningskontrollen) heter det "hårdraget" med ett d. Självklart måste det vara "hårddraget" med två dd. Man drar ju (ofta) inte i något hår utan man drar en sak väldigt långt = hårt.


Ulf Parde

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 9 november 2018 08:00

Göteborgs-Posten rapporterar om ett planerat namnbyte:


"!Namnbytet till Gothenburg festival är ännu inte godkänt av ledningen i Göteborg & Co.

– Men jag kan inte tänka mig att det finns ett bättre namn, säger Tasso Stafilidis."


Arrangörerna skulle väl kunna nöja sig med att översätta kulturkalaset till engelska? Namnet kulturkalaset låter inbjudande i mina öron. Den engelska översättningen placeras sedan inom parentes, under eller efter det svenska namnet. Arrangörerna tycks ju tilltro det engelska språket magiska egenskaper, att det attrahererar besökare av siog självt.


Här lite hjälp på traven:


Kultur översätts till culture. Kalas är lite mer problematiskt. Det kan tydligen översättas med party, feast, banquet, spread eller junket. Party är överanvänt och slitet. Jag är osäker på spread och junket, vilken nyans det har. Jag lutar därför åt The culture feast eller The culture banquet, som i mina öron låter ganska ståtligt, om  man nu vill imponera med hjälp av det engelska språket. Eller Gothenburg culture feast/banquet.


Gothenburg festival är direkt andefattigt. Arrangörerna kan inte ha gnuggat geniknölarna särskilt energiskt.


Men kontakta för säkerhets skull några som engelska som modersmål, som kan fånga rätt nyans.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 8 november 2018 13:38

På 1970-talet betraktade jag kvinnornas stilettklackar som något som hörde hemma på museum och bara där. Kvinnorna skulle inte behöva plåga sig för att behaga männen. Länge verkade det också bli så men nu är stiletterna tillbaka igen. Om det är en följd av allmänna samhällsförändringar eller bara en enkel modeväxling, kräver kanske närmare analys. Fast den danske konsthistorikern Broby-Johansen skulle knappast ha tvekat inför att understryka parallelliteten med samhällsutvecklingen. Bruket att skriva Du/Ni/Er med stor bokstav försvann väl ungefär samtidigt med stilettklacken men tycks vara på väg tillbaka liksom talspråkets Ni-tilltal. 1960- och -70-talens mer egalitära samhälle rensade bort en del markörer för under- och överordning, som jag för min del inte önskar tillbaka. Att de kommer just nu är lätt förstå och den som inte har lagt märke till något av detta hänvisas till Göran Therborns senaste bok (”Kapitalet, överheten och alla vi andra”).


Här är vi inne på något som ligger utanför Språkförsvarets aktionsfält – men där engelskan förstås är en förebild. Annat är det med den s k internationella datumangivelsen. När fastighetsskötaren i Brf STORSTUGAN i Täby skriver till de boende använder han denna osvenska form: ”TÄBY 2018-09-18” och inget problem uppstår eftersom vi numera är vana vid denna ordning. Men om han skrivit 10 dagar tidigare hade man fått 2018-09-08 och det hade satt myror i kalufsen på alla USA-vänner. När inträffade för övrigt ”nine-eleven” som amerikanerna så gärna talar om? På samma sätt uppkommer bryderi i matbutiken, där förpackningarna ibland har ”internationell” angivelse och ibland amerikansk.


Denna nya form för datumangivelse är inte alls internationell utan ”nysvensk”. Inget annat land i världen använder ordningen år-månad-dag. Det är naturligt för den mänskliga hjärnan att börja med det lilla (dagen) och gå mot de större enheterna. I och med detta byråkratiska dekret har språket luckrats upp och gjorts mottagligt för den amerikanska varianten. Förvirring är följden här liksom i så många fall av andra amerikanska intrång.


Man stöter allt oftare på självsvåldiga översättningslån där journalisterna väl anser sig ha bidragit med något nytt. Inte minst irriterande är det att framför TV:n vänta på sina ”lokala nyheter” som aldrig kommer. Jag har alltid funnit det stötande att höra eller läsa hur amerikanska reportrar hänvisar till den ”lokala regeringen” i Peru eller Brasilien. Det är ju ett typiskt imperialistiskt uttryckssätt. Centrum är då USA eller Washington D.C och resten av världen periferi med mindre viktiga lokala förhållanden. För SVT:s stockholmsbaserade ledning är på samma sätt resten av landet lokalt. ”Nu kommer era lokala nyheter”, basunerar man ut. Då handlar det för min personliga del i regel om saker som hänt i Jönköping, sju mil norr om min hemkommun Värnamo. Det är bara den som jag kan uppleva som lokal – inte någon av de andra tio kommunerna i Jönköpings län. På samma sätt måste det förhålla sig i hela landet. Vi sitter där med långa näsor och väntar på våra lokala nyheter!


Bo Alvberger

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 7 november 2018 11:34

Idag publicerade Dagens Nyheter (Sporten i DN.Sthlm) en längre intervju med Zlatan Ibrahimovic, som gjorts av Johar Bendjelloul. Zlatan kommer faktiskt in på svenska språket i slutet av intervjun:


"Zlatan letar efter orden.

- With a good eye. Med glimten i ögat!

Är du på väg att tappa svenskan här nu, efter så många år utomlands?

- Det får inte hända,haha...

- Det får inte bli den där svengelskan. Det är skönt att prata svenska!"


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 6 november 2018 14:57

HuddingeDirekt skriver:


”Men ska verkligen Flemingsberg byta namn? Nej, sådana planer finns än så länge inte, åtminstone inga planer på att byta namn officiellt. För det krävs politiska beslut i kommunen och godkännande av Lantmäteriet. Då måste även lagen om god ortnamnssed följas.


Enligt kommunen och fastighetsutvecklaren Fabege är Stockholm South Business District endast ett arbets- och visionsnamn för de planerade affärskvarteren. Alltså inte ett namn för hela det uppgraderade Flemingsberg.


– Vad man kallar saker och ting beror på vad man vill få fram. Det här är ett arbetsnamn som vi använder för att marknadsföra området till internationella företag som vi vill ska etablera sig i området. Vi marknadsför oss ju inte mot de som bor i området, säger Heléne Hill, samhällsbyggnadsdirektör på Huddinge kommun.” (Samtliga citat från artikeln i HuddingeDirekt)


För det första är det utmärkt att detta s.k arbets- och visionsnamn har hudflängts i pressen. Varför överhuvudtaget ha arbets- och visionsnamn på engelska? Detta är av någon anledning populärt bland byggföretag och mäklare. Och varje gång är motiveringen krystad. Heléne Hill påstår att Fabege använder ett engelskt namn för att ”marknadsföra området till internationella företag”. Men skickar Fabege ut reklamprospekt med bara arbetsnamnet på engelska och ingen brödtext? Vad är det för problem att använda ett svenskt arbetsnamn, som översätts till engelska, om Fabege vänder sig till engelskspråkiga intressenter? Brödtexten kommer ändå vara på engelska. Ännu bättre är det naturligtvis om Fabege översätter namn och brödtext till tyska om Fabege vänder sig till tyska intressenter, till franska om Fabege vänder sig till franska intressenter etcetera. Fabege och Heléne Hill tycks tro att kundkretsen blir förvirrad, om företaget använder ett svenskt arbetsnamn med översättning, men man ska aldrig döma andra efter sig själv.


För det andra är det sant att officiella namn ska godkännas av byggnadsnämnden i respektive kommun liksom av Lantmäteriet. Själv kontaktade jag såväl Natur- och byggnadsnämnden i Huddinge som Lantmäteriet centralt och lokalt i Huddinge för att kontrollera om det fanns något officiellt beslut om Stockholm South Business District.


Slutligen kan man inte blåsa faran över, eftersom det inte fattats något officiellt beslut än i endera riktning:


”Men på Lantmäteriet blir de inte glada när de får höra om det nya anglifierade ’arbetsnamnet’. – Arbetsnamn har en tendens att klistra sig fast och bli slutgiltiga, säger Lennart Dehlin, utredare på ortnamnssektionen .” Lennart Dehlin är också direkt emot arbetsnamnet: ”


Men det är en annan sak som gör Lennart Dehlin ännu mer upprörd.


– Stockholm Business... vad sa du att det hette? Stockholm South Business District är direkt olämpligt. Det spelar ingen roll om det är engelska, kinesiska eller franska. Vi vänder oss emot alla utrikiska namn. Vi är i Sverige och talar svenska.”


Men Klaus Hansen Vikström, vice vd på Fabege, har inte helt gett upp hoppet om ett namnbyte: 


"Om ett område har en dålig image och ett namn som associerar till mord och kriminalitet, då har det väldigt stor betydelse. Med ett mer neutralt namn skulle man kunna blåsa liv i Flemingsberg och skaka av det som varit förut. Om det ska vara engelskt eller svenskt, det får man diskutera, säger han.” Här lanserar Klaus Hansen Vikström t.o.m en mirakelmedicin för alla s.k utanförskapsområden: byt namn på dem bara, så ordnar det sig.


Därför är det viktigt att fortsätta bevaka frågan.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdfagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 6 november 2018 12:13

Elgiganten slår ett slag för ”världens största handelsdag”, som introducerades i Sverige i fjol:


”Singles Day, världens största handelsdag, gjorde en succébetonad premiär på den svenska marknaden förra året. Gensvaret från kunderna översteg förväntningarna och Elgiganten fördubblade sin försäljning jämfört med motsvarande dag året innan.

– Vi tror på en fördubblad försäljning under Singles Day även i år och att det kan bli en lika stor handelsdag som Black Friday på sikt, säger Niclas Eriksson, VD på Elgiganten.

Singles Day är Kinas motsvarighet till amerikanska Black Friday och infaller alltid den 11 november (11/11). Singles Day uppstod på 90-talet som en protest mot Alla Hjärtans Dag, för att fira alla singlar men har sedan vuxit till att bli världens största shoppingdag där man unnar sig själv något extra, oavsett relationsstatus. Elgiganten introducerade Singles Day på den svenska marknaden förra året. ”


Men heter handelsdagen också ”Singles Day” på kinesiska? Varför inte åtminstone ”Singlarnas dag”? Singel i betydelsen person som inte lever i fast samboförhållande finns upptagen i SAOL.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 5 november 2018 08:00

 


(Bild tagen vid Ullna Golf Club)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - 4 november 2018 13:00

Det danska modersmålssällskapet är en vänförening och kollega till Språkförsvaret och arbetar med liknande mål och förutsättningar. En skillnad är att modersmålssällskapet varje år utkommer med en bok med skiftande teman med intressanta ämnen och med bidrag av en lång rad inbjudna författare med skiftande bakgrund. Temat för 2018 års bok är ord och grannar i Norden.


Något som underlättar för läsaren av årets upplaga finns i slutet av boken (som alltså rekommenderas innan man tar sig an den) är en läsare-och-bruksanvisning. Där redogörs kort för de olika bidragens huvudinriktning. Några av dessa teman är: Språkundervisning och grannspråksundervisning med många kända namn och olika utgångspunkter. Här hittar läsaren många praktiska tips för att underlätta förståelsen av norska, danska och svenska och här kan den svenska läraren finna många fina uppslag för att komma över elevernas initialsvårigheter. För svenska lärare som ska orientera eleverna finns här många praktiska råd och också en djupare förståelse om värdet av grannspråk, som skribenten Skibsted Volhardt skriver: Språk är inte bara språk, till det hör också kultur och uttrycksformer.


Andra rubriker för att vägleda läsaren i denna bok är Politik och nordisk språkpolitik. Kapitlet behandlar särskilt förhållandet till danska utifrån isländskt och färöyskt perspektiv där en av skribenterna är Islands förra president, Vigdis Finnbogadottir. Henrik Hagemann skriver initierat om nordisk språkhållning och uttrycker också kritik av den allt oftare förekomsten av dubbning av barnprogram, något som försvårar för barn och ungdomar att lära känna grannspråken på ett naturligt sätt. Här nämns också den norska serien ”Skam” som ett strålande undantag där ungdomar över hela Norden har följt serien utan att fästa sig vid att det var på ett annat språk än det egna (danska, norska, färöyska, isländska). Nordiska Rådets språkpolitik genomlyses också kort och där påminns läsare återigen om Nordiska Ministerrådets deklaration om nordisk språkpolitik där det bland annat fastslås att det nordiska samarbetet också i framtiden ska föregå på de skandinaviska språken, dvs. svenska, norska eller danska. Hagemann påminner återigen om den närmast självklara insikten om att grannspråksförståelse kommer av en minimal insats men ger ett maximalt utbyte. Eva Theilgaard Brink, tar på ett förtjänstfullt sätt sig an grannspråksundervisningen i teori och praktik och påminner om Helsingforsavtalets artikel nr 8 om undervisningen i grannländernas språk och kulturförhållanden. Hon är också skarpt kritisk till hur avtalet verkligen efterlevs och betonar även att lärarutbildningen måste se till att detta görs om inte en hel generation ska gå förlorad. För, säger hon, Med lite kommer man långt men det kommer å andra sidan inte heller av sig själv. Att lära sig förstå grannspråken ger en femdubblad förståelseradie som verkligen berikar den enskilde.


Språkforskning: I Steinunn Jonasdottirs bidrag får vi följa en isländska med en internationell och mångspråkig bakgrunds väg in i det danska språket. Det är en underhållande och kåserande berättelse om praktiskt restaurangarbete på Jylland och jakt på en neutral dansk accent. Michael Bach Ipsen (som är utbytesmedlem i Språkförsvaret) gör en grundlig undersökning av fonetiska skillnader i ”svenska för nybörjare” och tar också upp skillnader i attityder och hur vissa idiomatiska uttryck och ordstäv kan visa på falska vänner lömska likheter mellan svenska och danska.


Språkpsykologi: Rubriken avhandlar på ett förtjänstfullt sätt de psykologiska avtrycken och svårigheterna när man på fullt allvar ger sig in i ett grannspråk med syfte att lära sig tala landets språk perfekt och utan brytning. Per Kolstrup är en dansk som arbetar i Norge och som tvingas lära sig perfekt norska för att få det åtrådda jobbet. Han tar sig an uppgiften med hull och hår och klarar sig så småningom galant. Men, säger han slutligen och citerar i sin tur den lärobok han använde och som speglar den norska synen på dialekter och språklig variation: Dialekten min får du aldri. Den er som et glitrende smykke som fölger meg hele livet. Den norske SAS-piloten Kolbjörn Seth berättar kåserande och underhållande om den speciella skandinaviska som talas inom SAS och vilka ord som är oskyldiga på ett språk men har helt andra betydelser (erotiska) på grannspråket. Det danska morgonbrödet kanske den danske piloten ska vara diskret med när han talar med den norska flygvärdinnan (eller kanske tvärtom) och den svenska piloten ska heller inte skrävla om att han pulade i trädgården i flera timmar. Svenske Markus Hector flyttade med sin danska fru till Bornholm och tar upp kulturella och psykologiska skillnader mellan svensk och dansk mentalitet i den allmänna debatten. Den svenska konsensusmentaliteten och den försiktiga tonen ställs mot den debattglada och orädda stilen hos de danska debattörerna. Han reflekterar vidare över hur rädsla och misstro mot det främmande i Danmark av många debattörer uppfattas som en sund och högst mänsklig reaktion, medan det i Sverige snarare uppfattas som fobi eller diskriminering.


Språk och litteratur: Här får vi följa både Vigdis Finnbogadottir och årets pristagare av Språkförsvarets pris, Björn Ranelid. De medlemmar som närvarade vid prisutdelningen i år (2018) får här läsa Ranelids tal, förtjänstfullt transkriberat och återgivet av Bach Ipsen och försedd med en ordlista för de danska läsarna.


Landperspektiv: Några av de tidigare nämnda författarna återfinnes under rubriken, men här får vi också följa en redogörelse av hur färingar och deras tvåspråkighet fungerar och kanske också om hur den är hotad vad gäller den danska språkbehärskningen genom en allt massivare engelsk påverkan via nya medier. Att färingarna är de nordbor som är bäst på att förstå de skandinaviska språken står emellertid klart också för författaren till ”Färingars färdigheter och hållning till danska”, Hanna Birkelund Nilsson i hennes genomlysning av tvåspråkighet och attityder.


Sammanfattningsvis bjuder Modersmålssällskapet på en diger och intressant samling synvinklar på årets huvudtema och kanske kan man parafrasera Per Holstrup och hans norska lärobok vid vår gemensamma kamp för att hålla våra språk levande och vitala: Mitt språk får du aldrig, det är ett glittrande smycke som följer mig hela livet!


Arne Rubensson


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”
 En text på svenska berör mig mest
 Båda språken berör mig lika mycket
 En text på engelska berör mig mest
 En text på ett annat språk berör mig mest
 Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra
 Det kan bara avgöras från fall till fall
 Vet inte

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3 4 5 6
7 8 9 10 11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se