Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 14 mars 17:05

(Hela nyhetsbrevet kan laddas ner här)


Den norske tv-serie SKAM blev sendt i 4 sæsoner fra september 2016 til juni 2017. Serien tog Skandinavien med storm. I dette nummer af Nyt fra Sprognævnet kan du læse to artikler om SKAM.
 
Den første er skrevet af Marianne Rathje og hedder: ”Jeg bruger dem KUN når jeg snakker med folk som også ser SKAM”. SKAM-sprog i dansk”. Her beskriver forfatteren resultaterne af en spørgeskemaundersøgelse blandt SKAM-fans på Facebook.
 
Den anden artikel ”SKAM har fået unge danskere til at blive bedre til at forstå norsk” er skrevet af Karoline Lassen. Hendes undersøgelse viser bl.a at de unge der har set SKAM, er mere positive over for norsk end de unge  der ikke har set SKAM.
 
”Sprogdagen 2018” er en årlig begivenhed hvor Sprogprisen.dk uddeles. Årets tema er ”Sport og sprog”, og der kan indstilles gode tekster til priserne indtil 15. marts. Læs mere om Sprogdagen og priskategorierne i artiklen ”Årets tema er sport og sprog – Sprogdagen 2018”.
 
I rubrikken Spørgsmål & svar finder du svar på spørgsmål om ordet SoMe , som står for ’sociale medier’. Læs også om hvad klatvask og kattevask er.
 
Du finder PDF'en her: NfS2018_1.pdf .
 
Du kan selvfølgelig også finde Nyt fra Sprognævnet www.dsn.dk .
 
Vidste du i øvrigt at det den 22. marts 2018 er 70 år siden vi gav slip på de store bogstaver i substantiverne og officielt kunne begynde at bruge bolle- å ? Det skete i forbindelse med Hartvig Frischs retskrivningsreform i 1948. Kunde , skulde og vilde blev ved samme lejlighed til kunne , skulle og ville .


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 13 mars 13:18

(Texten är hämtad från Ulum Dalskas webbplats)


Arbetet med nästa nummer av Dalskum-tidningen har börjat. Vi söker nu skribenter till vårens nummer av tidningen. Temat för nästa nummer är allt som händer under vår och sommar, exv Vasaloppet, påsk, Valborg, vårbruket, examen, midsommar, bröllop, slåtter etc. Ditt bidrag kan var kort eller långt eller en kumia= rolig historia. Eller nåt annat som ligger dig varmt om hjärtat. Helst skriver du din artikel på älvdalska. Ange ditt namn under rubriken eller i slutet av artikeln.


Vi vill även ha barnteckningar på samma tema och kanske med en kort mening på älvdalska. Och naturligtvis namn och gärna ålder på konstnären. För att teckningen ska bli bra i tryck ska konturer ritas med svart tuschpenna.


Skicka ditt bidrag till Anders Hård, e-post quvo@telia.com. Välkommen med din artikel före 31 mars.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 12 mars 16:57

I dagens DN, Kulturdelen sid. 4, redogörs för planerade och föreslagna namnbyten på svenska orter och stadsdelar.
 
Telefonplan i Stockholm föreslås den nya benämningen "Stockholm South West Centrum", förkortat StSwCt. På svengelska, alltså!
 
Bromma blocks (redan svengelska) föreslås ändrat till "Global Village".
 
Flemingsberg till "South of Huddinge", med förkortningen SoHu.
 
Jag har dock en känsla av att dessa förslag är ironiska. Däremot finns exempel på namnbyten som är genomförda eller beslutade.
 
Hälsningar,
Arne Söderqvist

Tullinge


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 11 mars 18:46

För en tid sedan läste jag med intresse i NST/HD om Lions uppsatstävling i gymnasieskolan i Båstads kommun.


Uppsatserna skulle skrivas på engelska. Lions är visserligen en internationell organisation, men varför måste uppsatserna skrivas på engelska. Modersmålet svenska hade väl ändå fungerat lika bra? Jag ställer mig alltid frågan:


Varför måste allting vara på engelska i Sverige idag? Det verkar nästan som om vissa krafter i samhället vill ersätta vårt gamla fina modersmål svenska med trendspråket engelska.


Det finns faktiskt en hel del européer som redan nu tror att engelska är modersmål och officiellt språk i Sverige. Och nu pågår "Mellon" i svensk tv. I denna tävling sjungs minst 90 %, om inte alla, av låtarna på engelska.


Varför denna totala besatthet av engelska språket? Vi bor ju i Europa och är dessutom medlemmar i EU. Varför inte då också främja andra större europeiska språk, som exempelvis franska, tyska eller italienska?


Dessa tre språk var dessutom EEC/EU: s grundarspråk på 1950-talet. Det skadar aldrig att lära sig ytterligare ett språk. Framför oss ligger Brexit. Storbritannien håller på att lämna Unionen.


Då bör engelskan i konsekvensens namn ersättas av ett annat större officiellt EU-språk i Bryssel. Eller ska vi göra en "Svexit/Swexit" och istället alliera oss närmare med USA och amerikanskan?

               
Personligen är jag glad att jag under min gymnasietid fick lära mig två extra främmande språk (B- och C- språken). Vi lärde oss dessa språk mycket bra. De var för övrigt viktiga skolämnen på den tiden.


Jag har fortfarande mycket nytta av dem. Inte minst när jag kollar internationell tv via parabolen. Att exempelvis följa debatt- eller underhållningsprogram på tyska, franska eller italienska är för mig mycket givande.


Att lära sig ytterligare ett nytt språk innebär också att vi vidgar våra vyer både socialt och kulturellt.  

C-G Pernbring                                                                                                                                                                                                                      
Helsingborg  

 
(Insändaren publicerades i NST/HD den 11/3 2018)   


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)                                                                                                                                                                            

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 10 mars 19:55

I onsdags i SvD tog Mikael Parkvall upp det sviktande intresset bland svenska elever för att studera franska. Han menade att argument om franskans historiska betydelse och att franskan frambragt betydande litteratur inte biter på eleverna. Han skriver:


”Om min uppgift vore att främja franskstudier i Sverige, skulle jag snarare framhålla följande:


Franska är officiellt språk i 30 länder (av cirka 200 i världen), varav fem västeuropeiska. Dessa har mer än 430 miljoner invånare, och en samlad ekonomi som ungefärligen motsvarar den hos spansk-, tysk- och arabisktalande länder. Språket talas på samtliga kontinenter, något som annars bara gäller engelska och spanska. Nästan 30 miljoner människor utanför Europa har franska som modersmål, och det behärskas av ytterligare kanske 200 miljoner, vilket bara matchas av engelska.


Framför allt växer franska i Afrika, där numera över en procent av hela kontinentens befolkning är modersmålstalare.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 9 mars 17:07

(Texten, något redigerad, är hämtad från Språktidningens blogg)


Grammatikdagen fredagen den 23 mars närmar sig. Hittills är det två universitet, Luleå tekniska universitet och Göteborgs universitet, som har presenterat program med föreläsningar.


Göteborgs språkliga mångfald är temat för Grammatikdagen på Stadsbiblioteket i Göteborg. Det blir föredrag om allt från engelska, swahili och somaliska till zombiepronomen, falska relationer mellan verb och ordet det. Programmet börjar klockan 12.


I Luleå börjar programmet klockan 9 i LKAB-salen på Luleå tekniska universitet. Subjektsregeln, grammatiska strukturer och kolligationer är några av de ämnen som kommer att behandlas.


I Stockholm uppmärksammar Språkkonsulterna Grammatikdagen med en grammatikfrukost. Den är dock redan fullbokad.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 9 mars 11:21

Hur kan dataskyddsförordningen, vilken träder i kraft 180525, på svenska förkortas GDPR (General Data Protection Regulation)?


undrar
Jörgen Wik

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 8 mars 16:12

(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)


Onsdagen den 25 april är det dags för Språkrådets årliga konferens Språkrådsdagen.


 

Bilder från Språkrådsdagen 2017 då Södertörns tingsrätt fick Klarspråkskristallen och Patricia Fjellgren hedrades med Minoritetsspråkspriset

 

Språkrådet ordnar varje år en intressant, inspirerande och nyttig heldagskonferens om språken i Sverige.


Konferensen vänder sig till alla som är intresserade av språk.


I år är temat för Språkrådsdagen språk i förändring.


Ur programmet:


  • Den outhärdliga språkförändringen (Ylva Byrman)
  • Vad hände(r) sedan med svenskan i förorten? (Ellen Bijvoet)
  • Gräsrötternas språkvård (Mats Landqvist)
  • Svenska dialekter i förändring (Jenny Nilsson)
  • Svenska på export (Sofia Tingsell)
  • Hur bildas grammatiska ord? (Maria Bylin)
  • Kan dagens elever inte skilja på de och dem? (Lena Lind Palicki och Susanna Karlsson)

Det blir dessutom ett samtal om minoritetsspråk. Moderator för konferensen är Karin Milles.


Sist på dagen delas årets stora språkvårdspriser ut:


  • Klarspråkskristallen för ett klart och begripligt myndighetsspråk
  • Minoritetsspråkspriset för främjandet och skyddandet av minoritetsspråken i Sverige
  • Erik Wellanders pris för språkvårdsforskning.

Konferensen hålls i Garnisonen, på Östermalm i Stockholm.


Mer information och anmälningsformulär.


Välkommen med din anmälan!    


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)                                 


Presentation

Omröstning

Vad är ett ord? Lingvister diskuterar vad ett ord egentligen är. Vad anser du? Ett ord
 är det som omges av mellanslag i skrift
 är en sammanhållen betydelseenhet
 är en sammanhållen självständig betydelseenhet
 en samling språkljud, som uppfattas ha självständig betydelse
 består av ett eller flera morfem (minsta betydelsebärande enhet)
 är en självständig språklig enhet (del av mening) av språkljud eller en fixerad serie sådana
 är ett språkljud/en serie språkljud, som överför en betydelse utan att vara delbart/-a
 är språkljud, som syftar på något utanför sig självt, exempelvis verkligheten
 är ett språkljud, eller en samling språkljud, som kan kombineras i det oändliga
 är en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas eller skrivas
 en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas och som nedskrivet omges av mellanslag

Fråga mig

107 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19
20
21 22 23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se