Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - 16 december 2016 13:29

Nedanstående text är hämtad från en annons:


”Compact living handlar om att skapa värdefulla kvadratmeter du inte trodde fanns.


Jag handbygger loft, loftsängar och inredning som ger dig mer utrymme oavsett hur trångt du bor. Alla konstruktioner tas fram individuellt för att passa just dig och ditt hem.


Kika på mina tidigare uppdrag så ser du att nästan ingenting är omöjligt, det tar bara lite längre tid.


På min Facebooksida hittar du även nyheter, tips samt pågående projekt.


På den nya gruppen HEMINREDNING & COMPACT-LIVING finns det mycket matnyttigt från mässor och andra som bor trångt.


Här på ENIRO.SE hittar du omdömen från några av mina tidigare kunder.


Om man vill importera detta mäklar- eller inredningsbegrepp från engelskan, kan man väl åtminstone översätta det rakt av, ett s.k översättningslån. Det betyder inte att det på något sätt skulle vara uteslutet att det går att konstruera ett helt nytt begrepp på svenska.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 15 december 2016 18:57

För den som är intresserad av finlandssvenska ord och uttryck finns det en Facebookgrupp som ägnar sig åt detta fenomen. Gruppen har nästan 10 000 medlemmar.


Följande finlandssvenska ord och uttryck, bara för att ta ett fåtal från sidan i fråga, förstås förmodligen inte av de flesta rikssvenskar: franskis, pjula, kråtaprack, sprakanstickor, pärtas, hevandist, spitusås, ärta upp, plajska och så vidare.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 13 december 2016 11:39

 

(Bilden är hämtad från Facebooksidan "Kämpa mot särskrivningar")


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 12 december 2016 16:13

Namninsamlingen pågår fram till den 31 december. I skrivande stund har 1424 personer undertecknat nätinsamlingen och 1600 – 1700 personer de namninsamlingslistor, som cirkulerat i Älvdalen. Skriv på nätinsamlingen (se länken) – ditt namn är viktigt!

 

Till: Sveriges Riksdag/The Swedish Parliament

Stockholm, den 2 september 2016

Namninsamling för erkännande av älvdalskan
(Petition for the Recognition of Elfdalian ‒ English translation below)

Till: Sveriges riksdag
Till Riksdagen

Rädda Nordens glömda språk, älvdalskan!

Med denna namninsamling stöder vi Niclas Malmgrens (MP) motion i riksdagen om att erkänna älvdalskan som språk i enlighet med Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk (stadga 148, 1992).

Forskningen om älvdalskan, som tog sin början för mer än hundra år sen, har fått ett stort uppsving efter millennieskiftet, vilket har visat sig i både konferenser och publikationer. I maj i år erkändes älvdalskan och tilldelades en egen ISO-språkkod av organisationen SIL International. Dessa händelser har uppmärksammats i internationella medier.

Avståndet mellan älvdalskan och svenskan jämförs med avståndet mellan svenskan och isländskan och framstående språkforskare är överens om att älvdalskan skiljer sig kraftigt från svenskan på alla språkliga nivåer. Detta rimmar väl med Europarådets stadga, nämligen att en språklig varietet, som skiljer sig avsevärt från huvudspråket och som talas av hävd av en språklig minoritet, ska kunna erkännas som ett språk.
Svenska myndigheter hävdar ännu att älvdalskan är en svensk dialekt. För många av de älvdalsktalande barnen har dock mötet med svenska språket i skolan varit chockartat, eftersom de inte förstod svenska. Barn som talade älvdalska fylldes med skamkänslor, samtidigt som de inte fick använda sitt modersmål. Denna skolpolitik har haft negativa följder för många älvdalingars identitet och självkänsla.

Ulum Dalska, föreningen för älvdalskans bevarande, bildades 1984 för att säkra älvdalskans fortlevnad. Många föräldrar har dessutom envisats med att tala älvdalska till sina barn. Men språket anses som starkt hotat efter det starka trycket från svenska språket under det senaste århundradet. Älvdalens Besparingsskog har sedan 2009 delat ut 411 000 kronor i språkstipendier till älvdalsktalande barn på låg- och mellanstadiet av omsorg om och kärlek till älvdalskan. Ändå är det bara sextio barn under 18 som talar älvdalska idag. Vi anser att även staten borde ta sitt ansvar för att denna kulturskatt ska kunna räddas.

Förskolan och skolan bör vara ett naturligt forum för älvdalsktalande barn att utveckla och känna sig stolta över sitt språk. Än så länge vill varken Skolverket eller Institutet för språk och folkminnen stödja älvdalskan i skolan.
Sverige har erkänt meänkieli, som fram till 1999 ansågs vara en finsk dialekt. Andra europeiska stater har erkänt språkliga varieteter som tidigare betraktades som varianter av huvudspråket. Vi anser att även Sveriges riksdag bör ta steget ut och erkänna älvdalskan som ett eget språk.

Stockholm, September 2, 2016

To: The Swedish Parliament

Save the forgotten Nordic language, Elfdalian!

With this petition we would like to express our support of the parliamentary motion proposed by Niclas Malmgren (MP) for the recognition of Elfdalian as a language, in accordance with the European Charter for Regional or Minority Languages (Treaty 148, 1992).

Research about Elfdalian, which began more than a hundred years ago, has received a major boost since the turn of the millennium. This has been manifested through conferences and publications. In May this year Elfdalian was recognized and was assigned its own ISO language code by the organisation SIL International. These events have been highlighted in international media.

The distance between Elfdalian and Swedish is comparable to that between Swedish and Icelandic, and prominent linguists agree that Elfdalian differs considerably from Swedish on all linguistic levels. This harmonises well with the European Charter that supports the recognition of a linguistic variety that significantly differs from the main language and that has been traditionally used by a linguistic minority.

Swedish authorities maintain, as yet, that Elfdalian is merely a Swedish dialect. However, for many Elfdalian-speaking children, confronting the Swedish language in school used to come as a shock, as they did not understand any Swedish. Children who spoke Elfdalian have been made to feel ashamed and inferior through being denied use of their mother tongue. This kind of educational politics has had negative consequences for the self-esteem and sense of identity among many persons from Älvdalen.

Ulum Dalska, the Association for the Preservation of Elfdalian, was founded in 1984 with the express purpose of ensuring the survival of the Elfdalian language. Furthermore, many parents show a strong determination in speaking Elfdalian to their children. However, the language is considered severely threatened due to the strong pressure from the Swedish language during the past century. The Saving Forest of Älvdalen has since 2009 donated around € 40,000 in language grants to Elfdalian-speaking children in lower and middle primary schools, simply out of love and care for their language. Nevertheless, merely sixty children under the age of 18 speak Elfdalian today. We hold that the state should also take responsibility so that this cultural treasure can be saved.
Nursery schools and primary schools should be a natural environment for Elfdalian-speaking children to develop their language and to be proud of it. So far though, neither The Swedish National Agency for Education nor The Swedish Institute for Language and Folklore is willing to provide any support for Elfdalian in schools.

Sweden has formally recognised Meänkieli, which until 1999 was considered a dialect of Finnish. Other European states have recognised language varieties which were previously regarded as variants of the main language. We maintain that the Swedish Parliament should likewise take the step of granting Elfdalian full recognition as a language in its own right.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 10 december 2016 15:09

(Presentationen är hämtad från tankesmedjan Magmas webbplats)

 

Digitaliseringen förändrar arbete och fritid, konsumtion och kommunikation. Digitaliseringen förändrar också språket. Paå nätet läser vi kortare texter än på papper, på mobilen skriver vi kortare meddelanden. Internet ger oss tillgång till nya informationskällor, ofta på främmande språk, vilket ger språkkunniga medborgare stora fördelar. Men digitaliseringen innebär också att språklojaliteten luckras upp. Världen vidgas, men modersmålet blir sårbarare.


Teknikens snabba utveckling, den globala folkvandringen, de inhemska sparbesluten och de aktuella politiska reformerna kan leda till en marginalisering av det svenska i Finland. Men om vi handlar klokt kan vi minimera skadan och rent av dra nytta av förändringstrycket. Det här förutsätter en förståelse för de processer som förändrar vårt land som bäst.


Det yttre trycket är en omvärldsanalys med särskild fokus på digitaliseringen, invandringen och flera nationella reformer såsom vårdreformen och den nya läroplanen. Analysen är en personlig betraktelse skriven av Björn Sundell som efter sex år vid Magma numera är fri publicist.


Rapporten kan laddas ner här!


(Den här nätdagboken är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 9 december 2016 11:16

I dagens SvD läser jag en entusiastisk recension av en svensk film med titeln "I remember when I die". Recensenten tycker att den är så bra att den borde nomineras till det förnämsta svenska filmpriset. Det kan den säkert vara värd.

Men vad är det för trams att en svensk film (som av allt att döma är inspelad i ett nordiskt grannland) åsätts en titel på engelska?

Svenska filmer som distribueras till svenska biografer för visning för en svensk publik ska naturligtvis ha titlar på svenska språket. Svenska är nämligen det språk som talas och förstås i det här landet. Engelska talas och förstås någorlunda av många, inte av alla. Det är det språk som vi oftast tvingas ta till när vi i mötet med utlänningar inte kan förstås på vårt modersmål.


Det finns ingen som helst anledning att ge en svensk film en titel på engelska. Det blir bara dumt och deklasserar en förmodligen viktig och sevärd film.

Nej, en guldbagge till en svensk film som saknar svensk titel blir inget annat än ett hån mot det svenska språket. Svenska är officiellt språk i Sverige.

Lars Göran Asmundsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 7 december 2016 11:51

I måndags recenserade Eva Bäckstedt i Svenska Dagbladet den ena övergripande utställningen ”History unfolds” liksom den andra ”En reflektion”. En ljudinstallation heter för övrigt ”Prayer (Stockholm)”. Hon konstaterar att besökarna i praktiken förväntas ha goda kunskaper i engelska:


”Den publik som utställningen i första hand riktar sig till förutsätts vara konstintresserad, och bör dessutom vara bra på engelska. Inte nog med att utställningstiteln är engelskspråkig, en stor del av konstverken är det också. De videoinstallationer där de inte talas svenska har oftast bara engelsk text.”


Den engelska sjukan sprider sig inom musei- och konstnärsvärlden. Om det beror på att vederbörande kretsar inbillar sig att engelska titlar tillför ett mervärde, eller om det anses vara en språngbräda till internationell ryktbarhet, låter vi vara osagt.


Medlemmar i Språkförsvaret har tidigare kritiserat utställningstiteln ”History unfolds” i brev direkt till Historiska museet – se ”Brevarkiv” i brev på Språkförsvarets webbplats.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 6 december 2016 12:00

I dagens Svenska Dagbladet skriver Dick Harrison i artikeln ”Finlands sak borde åter bli vår” om den finlandssvenska kulturidentiteten. Han berättar om den uppståndelse det väckte då han skrev en krönika på tankesmedjan Magmas webbplats 2011 om den hets, som vissa kretsar i Finland som Finskhetsförbundet och Sannfinländarna bedrev mot finlandssvenskarna och svenska språket:


”Det som framför allt upprörde mina nyblivna fiender på andra sidan Bottenhavet var att jag inte var finlandssvensk utan vanlig rikssvensk – och ändå brydde jag mig om frågan. Inte nog med att jag hade varit dum nog att flyga till Finland och lära mig mer om finlandssvenskarnas situation på plats. Jag hade dessutom publicerat mig i ämnet. Det var de inte vana vid.


Numera, med perspektiv på eländet, förstår jag dem. Centralt i angreppen var nämligen inte ilskan i sig utan överraskningen över att jag över huvud taget uttalade mig. Det i särklass vanligaste är att rikssvenska kulturpersoner, inklusive historiker som undertecknad, i det närmaste ignorerar Finland och knappt känns vid att det finns folk som talar svenska i landskap som Österbotten och Nyland.


Det finns värre exempel än så. Fråga vilken ­ålänning som helst och ni kan få höra (tyvärr helt sanna) berättelser om svenska turister som för­söker prata engelska med dem, eftersom de utgår från att – det nästan helt svenskspråkiga – Åland är finskspråkigt. Hur många svenskar vet verkligen att Finland har en lika gedigen politisk, kulturell och social svenskspråkig historisk erfarenhet som ­Sverige? Många har ingen aning om det. Jag har bland mina egna historiestudenter i Lund mött stor förvåning över uppgiften att Sverige och Finland förr var ett enda rike. Ty detta ingår inte längre i allmänbildningen.”


Samma år gjorde också Språkförsvaret ett uttalande, ”Svenskans sak i Finland är vår”, som också väckte mycken uppmärksamhet, särskilt på andra sidan Bottenhavet. Från finlandssvenskt håll fick vi mycken uppskattning för vårt uttalande. Vissa svenskar kritiserade oss däremot för inblandning i Finlands inre angelägenheter. Denna anklagelse var ganska komisk, därför att vårt brev formellt var riktat till Sveriges regering och riksdag och Språkförsvaret knappast kan betraktas som en mäktig organisation utan snarast som en ”internetbaserad lobbyorganisation”.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Språkrådet och Språktidningen har publicerat nyordslistan för 2016. Vilket av dessa ord har störst chans att överleva och fortsätta att användas?
 annonsblockerare
 blåljuspersonal
 det mörka nätet
 egenanställningsföretag
 enkortsdator
 fomo
 frågestrejka
 förstärkt verklighet
 gigekonomi
 influerare
 korsspråkande
 lånegarderob
 matsvinnsbutik
 mukbang
 pappafeminist
 poke
 preppare
 samlarsyndrom
 ställa frågor
 uberisering

Fråga mig

103 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9
10
11 12
13 14 15
16
17 18 19
20 21 22 23 24
25
26
27
28
<<< Februari 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se