Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 3 feb 08:00

I SvD Näringsliv korrigerar en redaktör ett insmuget engelskt ord hos den intervjuade.


"Finns det en press från styrelsen att ytterligare få upp lönsamheten?

 

- Det finns en press från oss alla att få upp marginalerna. Ska man ha olika divioner som samverkar, så kan du inte under lång tid ha ett sänke (Lundstedt använde engelskans "drag" reds anm)."


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 2 feb 08:00

I tisdags besökte en delegation från Ulum Dalska och Språkförsvaret Riksdagen i Stockholm. Där fick man under en timmes tid träffa ledamöter från Riksdagens tunga Konstitutionsutskott och överlämna den namninsamling med över 3 000 namn som stöder de fyra motioner som kräver att älvdalskan ska erkännas som ett språk.


Ulum Dalska hade laddat upp ordentligt och ställde upp med Ulla Schytt, Karin Trapp och undertecknad. Dessutom anslöt språkforskarna Gunnar Nyström från Uppsala och Yair Sapir från Köpenhamn. Språkförsvaret ställde upp med ordföranden Per-Åke Lindblom och Christer Janson.


Under en timmes tid argumenterade älvdalingarna för ett stöd till de fyra motionerna som kräver ett erkännande av älvdalskan som ett språk enligt Europarådates konvention om minoritets- och/eller regionspråk. Ledamöterna i Konstitutiuonsutskottet fick bland annat veta att älvdalskan redan erkänts som ett språk på vetenskapliga grunder av den internationella organisationen SIL och fått en egen ISO-kod samt att älvdalingarna ansåg att de har Europarådet helt på sin sida efter höstens möte med dem i Stockholm.


Därefter hade ledamöterna många frågor. Bland annat frågade ordföranden Andreas Norlén vad älvdalingarna trodde att det skulle innebära om språket skulle bli erkänt. Man fick till svar att det då skulle bli möjligt att söka pengar från EU, från olika fonder och myndigheter och att det skulle underlätta för kommunen att fatta beslut som gynnar det älvdalska språket.


Under mötet överlämnade Språkförsvarets ordförande Per-Åke Lindblom de namnlistor med 3 310 undertecknare som samlats in till stöd för de fyra motionerna, en insamling som Språkförsvaret hade initierat.


Följande ledamöter från konstitutionsutskottet deltog:  

Andreas Norlén (M), ordförande,   Annicka Engblom (M), Fredrik Eriksson (SD). Per-Ingvar Johnsson (C) och Niclas Malmberg (MP). Socialdemokraten Jonas Gunnarsson skulle också ha varit där, men fick akut förhinder i sista stund.


 

Foto Björn Rehnström: Det mäktiga Konstitutionsutskottets ordförande Andreas Norlén förtydligade sina frågor med hjälp av gester. För ytterligare foton från mötet se inlögg från igår.


Framåt sommaren ska de fyra motioner som finns om att erkänna älvdalskan som ett eget språk debatteras i riksdagen. Om och när det blir ett beslut i denna fråga lämnades dock inget besked om under uppvaktningen. Däremot berättade utskottet att det inte fanns några som helst hinder att redan nu sätta upp skyltar även med älvdalsk text vid kommunalhus och kommungräns även på älvdalska till exempel, något som har föreslagits.


Vid tidigare uppvaktnngar  och motioner har det varit Kulturutskottet som tagit emot uppvaktande älvdalsvänner. Denna gång har Konstitutionsutskopttet tagit över behandllingen av motionerna inför riksdagsbeslutet som kommer framåt sommaren.


Björn Rehnström


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 


På promenad på en vanlig gata stöter jag på en skylt som gör reklam för en korv som kallas Currywurst. Säljare: Seveneleven. Text: Herzlich Willkommen. Schmecken lecker.


Nej, jag har inte stigit av en färja i Travemünde, spatserar inte på Kurfürstendamm, spanar inte efter tvivelaktiga nöjen på Reeperbahn. Jag befinner mig mitt i Lund, på Knut den Stores torg. Och där står en reklamskylt med hela texten, utom företagsnamnet, på tyska! Detta alltså i det språkligt troligen mest anglifierade landet utanför de länder där engelskan är dominerande modersmål eller via kolonialism har blivit administrationsspråk.


Jag kan på rak arm bara minnas ett ytterligare exempel på tyska i offentligt miljö i Sverige – Volkswagens TV-reklam för ”Das Auto”. Men den tycks ha försvunnit och handlade dessutom bara om ett ord, här är det två meningar, om än korta.


Har Seveneleven förstått den språkliga innebörden av Brexit? Nämligen att engelska rimligen inte kan förbli EU:s dominerande gemensamma språk. Alltså – tillbaka till tyska? Det lär inte ske utan strid, men vore ju ingen nyhet för Sverige, som hade tyska som första främmande språk tills Hitler placerade allt tyskt i skamvrån.


Per Gahrton


(Tidigare publicerad som insändare i Helsingborgs Dagblad den 23/1 2017)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 31 jan 20:40

Idag överlämnade en delegation från Ulum Dalska/Språkförsvaret namninsamlingslistorna till förmån för "Rädda älvdalskan!" till konstitutionsutskottet. Dessa upptog tillsammans 3310 namn. 1461 personer hade undertecknat nätinsamlingen, medan 1849 personer hade undertecknat de fysiska listor, som hade cirkulerat i Älvdalen.


 

Foto Björn Rehnström: Per-Åke Lindblom överlämnar namninsamlingslistorna till Andreas Norlén. Till vänster om Lindblom sitter Ulla Schütt och Gunnar Nyström, medan Yair Sapir fotograferar.


Från Ulum Dalska deltog Gunnar Nyström, Björn Rehnström, Yair Sapir, Ulla Schütt och Karin Trapp och från Språkförsvaret Christer Janson och Per-Åke Lindblom. Från konstitutionsutskottet sida deltog Andreas Norlén (M), ordförande, Annicka Engblom (M), Fredrik Eriksson (SD), Per-Ingvar Johnsson (C) och Niclas Malmberg (MP). Jonas Gunnarsson (S) skulle också ha deltagit, men fick akut förhinder i sista stund.


 

Foto Björn Rehnström: Från vänster till höger: Niclas Malmberg, Andreas Norlén, Fredrik Eriksson, Per-Ingvar Johnsson och Annicka Engblom.



Mötet varade i en timme, varvid representanterna från Ulum Dalska/Språkförsvaret lade fram sin sak och konstitutionsutskottets ledamöter ställde frågor. Det finns fyra riksdagsmotioner (från ledamöter från tre olika partier) om att höja älvdalskans status till landsdels- eller minoritetsspråk.


Under våren kommer konstitutionsutskottet bereda ett så kallat motionsbetänkande där frågor som väckts i motioner under den allmänna motionstiden angående minoritetsfrågor med mera kommer att behandlas, jämför motsvarande betänkande får två är sedan beträffande 2014/15:KU16.
 
Preliminär tidsplan för vårens ärende (beträffande 2016/17:KU16) är följande:
 
Beredning i utskottet                                   den 16 mars och 30 mars
Beredning och beslut i utskottet                     den 6 april
Debatt och beslut i kammaren                       den 3 maj
 
Tidsplanen kan dock komma att ändras. Information om tidsplanen kommer att finnas på riksdagens hemsida.

 

Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 31 jan 11:38

Göran Jonsson ställde en enkel fråga i går till Utbildningsförvaltningen i Stockholm med anledning av denna slogan:

”Hej!

Varför använder ni engelska som titel?”

Han fick följande svar:

”Hej Göran!

Namnet är ett sätt att få genomslag i sociala medier. "When you are" är ett manér som redan används mycket.

Vänliga hälsningar
Julius Bowden
Projektassistent”

Göran Jonsson fick sedan ett bra svar på Facebook:


"When you are ..." är ett så kallat "meme", internetjargong (humor).


En person på Språkpoliserna säger också om detta:


”Jag tror det är många som inte förstår jargongen, företag och sådant försöker ofta anamma internethumor för att verka lite ungdomliga och coola, men resultatet brukar oftast bli sådär eftersom dels inte alla känner till/förstår vad de syftar på, och dels att dessa skämt och jargong osv förändras otroligt snabbt, det som är coolt och roligt idag kan vara helt ute och dödstråkigt imorgon.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 29 jan 17:26

Hur bör vårt svennska språk anvendas å fönyas? Enn bör naturlitvis va försjikti me alltfö sjtrenga krav på bundenhet vid traddisjonen, eftesjom traddisjonen sjelv ha förendrats å jö de hela tidn. Men hur långt kann enn gå i fönyelse? Det judliga idjomet (såmm här) bör kansje innte alltid va rettesnöre. Vicka rettesnören finns de då annasj?


Änn del e ideologiska. Enn får inte seja neger eller lapp eller sigenare. Å de e lett å lära sej å få aksepptans för. Enn ska vel inte häller i onödan ta till fremmande ord (såmm aksepptans), åmm de finns motsvarannde svennska. Nymodiheter kann fösjtås disskuteras. Men vafför ska solen kallas ”henn” å inte ”hon” när enn tala råmm henn(e)? ”Henns strålar” kenns på nått vis kånstit.


För de som vill ha helt fritt val (såmm skolval å vårdval) bör de nog finnas änn möjlihet. Ta Nårje såmm ha två eller flera alltenativa språk, me bas i olika dialaleckter å varjanter. Nog kunnde de öka vår kulturella rikedom – me fle sjvennska språk! Minn fa sjkulle fövisso ha innvenningar mot de här räsonnemanget. Menn de beror säkert på att ja e yngre än hånnomm (eller hennomm). Vemm såmm ha rätt komme visa sej me tidn.


PS. Möjlien kann dänn nesst sissta passussen anses uttrycka facktaressistens (sick), äftesjåmm minn far gick bårt för ett å ett halft å sjen.


Andesj Bjönsjånn


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 28 jan 18:59

Stig Engzell har redan tidigare kommenterat Mikaels inlägg. Jag ska försök dissekera Mikaels inlägg på mitt sätt; det är naturligtvis inte Mikaels person som är intressant i detta sammanhang utan hans åsikter, eftersom han tyvärr inte är ensam om dem.


Han skriver:


”Måste säga att ni är den bajsnödigaste språktyckargrupp jag någonsin stött på. Att vårda ett språk är inte detsamma som att vara oböjligt konservativ. Allt språk är i ständig förvandling och en avspegling av dess nutid och således flyttas hela tiden normpunkten för vad som anses korrekt. Så har det alltid varit och måste vara även nu som framöver. Jag ser därför ingen motsträvighet i att vi tar till oss engelska ord. Eller arabiska.”


Det är närmast en plattityd att språk befinner sig i ständig förändring. Den konkreta frågan i detta sammanhang är om absolut vartenda importord, i de flesta fall engelska, ska bejakas eller inte, oavsett om ordet behövs eller inte i svenska. Detta är uppenbart Mikaels uppfattning. Det är också en deterministisk syn på språkutveckling.  I här fallet är det tydligen oundvikligt att ordsammansättningen ”culture casbah” kommer in i svenskan. Vad som förvånar Mikael är att några motsätter sig denna import. Det är tydligen inte lika oundvikligt. Både culture/kultur är låneord från latinet och casbah/kasbah från arabiskan. Varför skulle den engelska språkdräkten, stavning och uttal, vara överlägsen den svenska?


Vi vet ännu inte vem som har hittat på arbetsnamnet ”culture casbah”. Det kan vara MKB, Malmös kommunala bostadsbolag; det kan vara byggkonsortiet eller en arkitektbyrå.  Men namnet föll inte ner som manna från himlen utan det var människor av kött och blod som konstruerade det. Vi känner inte till de konkreta motiveringarna till namnet. Vederbörande kanske inte tänkte alls; bland byggbolag, fastighetsmäklare, arkitektbyråer etcetera är det populärt med engelska namn. Kanske lekte vederbörande bara ”följa John”. Kanske tror vederbörande på fullt allvar att en benämning på engelska tillför ett extra värde till själva byggprojektet. Eller så ”upplevde” de att ett engelskt namn lät bättre.


Mikael tycks alltså att det är märkligt att vissa motsätter sig denna typ av namngivning. Språkförsvaret har varit inblandat i kampanjer mot ”Highcoast Airport”, ”Umeå Christmas Market”, ”East Sweden” och ”Stockholm Low Line”.  I fallet ”Umeå Christmas Market” anordnade Västerbottens-Kuriren en webbomröstning 2012 med drygt 2000 deltagare, där 90 procent tog ställning mot ”Christmas Market”. Nästföljande år fick evenemanget därför heta julmarknad. Menar Mikael att dessa 90 procent var dumhuvuden, som inte bejakade affärsinnehavarnas ”språkliga förändring”?


Den ”normpunkt” som Mikael talar om flyttar sig inte av sig själv; det är människor som medvetet eller omedvetet flyttar fram den, medan andra medvetet motsätter sig den som i de nämnda exemplen. Varför skulle det vara ”bajsnödigt” att motsätta sig inlåning av engelsk namngivning, som inte alls behövs? Den engelska namngivningen tränger undan namngivning på svenska och signalerar att engelskan har magiska egenskaper och är något förmer.


Han skriver också:


”Varenda ord i såväl denna text och i ert utskick kommer någon annanstans ifrån. Inte dök de upp ur någon nordisk svartmylla när isen drog sig tillbaka. Och om nu någon läser det här om låt oss säga tusen år lär vederbörande inte förstå särskilt många ord.”


Vad menas med detta egentligen? Menas att svenskan skiljer sig från alla andra språk såtillvida att alla ord är importerade? I så fall är detta nonsens. Självfallet kan svenskan liksom alla andra språk generera egna ord, som i sin tur inte finns i något annat språk. Menas att homo sapiens, sedan hon utvandrade från Afrika, troligtvis med en unik språkförmåga i bagaget, har rört sig över hela jordklotet? Vissa homo sapiens blev kvar i Afrika och vi vet inte exakt i vilken utsträckning de migrerade på den afrikanska kontinenten. Sanfolket sägs ha avskilt sig tidigast av alla på den afrikanska kontinenten.


Sverige har varit föremål för tre stora invandringsvågor; den första bestod av jägare och samlare strax efter istidens slut, den andra av jordbrukare, och den tredje, yamnaherdarna, från de sydryska slätterna. De representerar haplogrupperna I, R1a och R1b, från vilka 70 – 80 procent av alla svenska män härstammar (se Karin Bojs/Peter Sjölund: ”Svenskarna och deras förfäder”). Det var yamnaherdarna som tog med sig det protoindoeuropeiska språket.  I Skandinavien och/eller norra Tyskland utvecklades kanske 750 – 500 f.v.t ett urgermanskt språk från indoeuropeiskan, vilket senare splittrades i nord-, väst- och östgermanska språk. Urnordiskan föreslås ha utkristalliserat sig runt 200 e.v.t


Bland de 6000 vanligaste orden i svenskan är 42 procent arvord och 30 procent tyska (se detta inlägg). Med arvord menas ett ord som redan fanns i fornnordiskan; dessa liksom de tyska orden kan i de flesta fall gå tillbaka till ett samgermanskt ordförråd, vilket i sin tur kan ha rötter i protoindoeuropeiskan. Karin Bojs/Peter Sjölund skriver:


”Lingvister uppskattar att dagens skandinaviska språk till ungefär två tredjedelar härrör från de indoeuropéer som började komma för omkring 4800 år sedan. Men en tredjedel av språket är äldre, och verkar till stor del ha sitt ursprung i det äldre jordbruksamhället (A.a., sid. 46).”


Ett indoeuropeiskt språk har alltså talats i Sverige i nästan 5 000 år. Detta har så småningom utvecklats till ett germanskt språk, senare till urnordiska och till slut till dagens svenska. Ett bidragande orsak till att de olika varieteterna av proto-indoeuropeiskan gick olika vägar var säkert att indoeuropéerna stötte på andra människor med andra språk, när protoindoeuropeiskan bredde ut sig. Dessa språk har alltså fungerat som substrat, underliggande språk, som har påverkat det språk som har tagit överhanden.


Vad menas nu med att ”Inte dök de (vartenda ord vi använder – min anm.) upp ur någon nordisk svartmylla när isen drog sig tillbaka”? Det fanns alltså människor här redan då indoeuropéerna kom; deras språk har i viss mån påverkat nordgermanskan, som dock dominerat i tusentals år. De flesta folkgrupper i världen har någon gång migrerat och tagit sitt språk med sig på färden. Den första utvandringen från Afrika ägde rum för 60 000 – 70 000 år sedan och vissa av dessa utvandrare nådde till slut Australien. Därefter isolerades dessa folkgrupper i Australien ända fram till 1700-talet. Samtidigt har förmodligenen alla dessa grupper migrerat inom Australien någon gång. Det sägs finnas ett par hundra isolerade stammar i världen, men även dessa har tidigare haft kontakt med andra folk. Det är alltså en ren plattityd, när man påskinar att det skulle vara något speciellt med den forntida invandringen till Sverige. De flesta folkgrupper i världen har någon gång under historiens gång migrerat någonstans.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 27 jan 11:46

Skokedjan Jerns annonserade igår i de stora tidningarna under den braskande rubriken SUPER SALE. För övrigt var annonsen på svenska med undantag av en rad som basunerade ut THE BEST OF CLASSIC SHOES. Jag blev nyfiken på företaget och googlade för att se deras kontaktuppgifter. Adressen är FEETFIRST. SE. Ja, det passar ju för en skoaffär - men inte i Sverige. Det känns som skoskav. Med ordvalet vill de väl visa att de är ”internationella”.


Lars N

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att tillåta plural-s i svenskan? I den kommande upplagan av Svenska skrivregler föreslås att former som "storys" ska tillåtas.
 Bra förslag
 I huvudsak positiv, bör tillämpas med måtta
 Vet inte
 I huvudsak negativ, undantag kan tillåtas
 Dåligt förslag

Fråga mig

103 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25
26
27 28 29
30
31
<<< Mars 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se