Söndagens svenskspråkiga sång 

Björn Afzelius - Född fri

Söndagens svenskspråkiga dikt 

En fången fågel 

En fågel satt fången i en gyllene bur

i ett vitt slott vid ett djupblått hav.

Smäktande rosor lovade vällust och lycka.

Och fågeln sjöng om en liten by högt uppe i bergen,

där solen är konung och tystnaden drottning

och där karga små blommor i lysande färger

vittna om livet, som trotsar och består.

Edith Södergran

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Positionspapper: Betydelsen av det nationella språket i undervisningen

Föreningen för universitetsprofessorer och lektorer (hlb) välkomnar det faktum att yrkeshögskolor sedan många år har öppnat upp för internationellt utbyte. Särskilt mot bakgrund av en märkbar brist på kvalificerad arbetskraft ger yrkeshögskolorna ett viktigt bidrag till samhället genom att integrera utländska studenter på den lokala arbetsmarknaden. Detta omfattar även språk- och kulturundervisning. I många icke engelskspråkiga länder finns det för närvarande en trend att övergå till undervisning på engelska.

Under de senaste åren har allt fler engelskspråkiga examensprogram inrättats vid statliga universitet i Tyskland, delvis som tilläggskurser och delvis som ersättning för tidigare tyskspråkiga kurser. [...] Anglifieringen av undervisningen i Tyskland stöds systematiskt av den verkställande statsmakten, t.ex genom att universitet gynnas i den s.k "prestationsorienterade tilldelningen av medel" med kravet på "villighet att undervisa kurser på engelska" som en förutsättning för anställning, prestationsbonusar för kurser på engelska och negativ utvärdering av efterlevnaden av det tyska språket. Detta påverkar den grundlagsenliga undervisningsfriheten och det lagstadgade utbildningsuppdraget för statliga universitet, medan forskning och undervisning är ensidigt inriktade på det engelska språket.

I sitt ställningstagande beskriver hlb problemet och konsekvenserna och uppmanar politikerna att skapa ramvillkor så att

1. ... vid tyska statliga universitet är undervisning på det nationella språket regel och engelskspråkiga examensprogram är begränsade till undantagsfall som kan motiveras objektivt (t.ex. Erasmus-program etc.).

2. ... språkpolitiken vid universiteten kan genomföras i en anda av akademisk flerspråkighet genom att även specialkurser på främmande språk integreras i tyskspråkiga examensprogram.”

Läs vidare i ”POSITIONSPAPIER Die Bedeutung der Landessprache in der Lehre”  januari 2024

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Denna bild symboliserar, mycket väl, alltför många svenska politikers underdånighet gentemot det engelska språket och anglosaxiska företeelser i alllmänhet och Förenta staterna i synnerhet.

I princip inget annat land tillåter fullt skattefinansierade språkbytesskolor à la "Internationella" engelska skolan med flera att verka och därigenom låta den egna befolkningen betala för degraderingen av det egna officiella språket samt modersmålet för det stora flertalet i landet. I andra länder besitter politikerna nämligen en högre och sundare grad av språklig och kulturell självbevarelsedrift. Jag anser att majoriteten av våra nuvarande folkvalda begår ett språkligt och kulturellt landsförräderi. 

Två små pajasar, Ulf Kristersson och Tobias Billström, tillsammans med pajasarnas pajas, "Dånnald".

Uppmärksam

(Dennna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Oj, Carl Bildt i tysk TV! Jag råkade följa ett intressant debattprogram  söndag kväll den 12 november på tyska TV- kanalen ARD (TV 1). Det var ett debattprogram om terrorn i Mellanöstern. Programmet kunde säkert också ha varit högintressant för både språkvetare och språkförsvarare. 

Debattledare var Anne Will. En känd tysk TV- redaktör. Hon leder ofta debattprogram på tysk TV. Så även i söndags kväll i ARD den 12/11-23. Några "experter" på kriget mellan Israel och Hamas var samlade i en studio i Tyskland. Dessutom deltog en prominent gäst och expert nämligen f.d statsminister/utrikesminister Carl Bildt (M) från Sverige. 

(Han var på direkt TV- länk från Stockholm/S). Vilket språk talade då Carl Bildt i programmet? Givetvis engelska eller närmare bestämt den vanliga "politiker-svengelskan"! Engelskan är ju snart ett av Sveriges två officiella språk. Han blev ju i programmet samtidigt simultantolkad till tyska. 

Att Carl Bildt, som f.d svensk stats- och utrikesminister, antagligen inte behärskar tyska och även franska är förvånande. Dessutom hör han till den lite äldre generation som var tvungna att plugga dessa språk i svensk skola

Det hade faktiskt varit bättre om Bildt hade pratat sitt modersmål, svenska, och samtidigt simultantolkats till tyska. Trots allt hade det varit ett bättre alternativ, anser jag. I vilket fall som helst blev han nu istället simultantolkad från engelska till tyska. 

Önskar gärna i framtiden höra våra svenska politiker oftare tala modersmålet, svenska, vid internationella konferenser. En framtida förhoppning!

C-G Pernbring                                                                                                                                                                                                

Helsingborg                                                                                                                                                                                                    

(Info)

OBS! På ARD (TV 1) Tyskland

Debattprogram med Anne Will den 12/11 kl. 21.45

Med "svengelsktalande" Carl Bildt.

"Terror und Krieg in Nahnost"

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

INSÄNDARE. Att tala engelska håller inte när man är dansk och representerar Sverige och fotbollslandslaget. Den nya förbundskaptenen Jon Dahl Tomasson bör kunna göra förstådd på både svensk-danska och skandinaviska, skriver Lars Fredriksson.

Sverige har äntligen fått en ny förbundskapten för fotbollslandslaget. Janne Anderssons efterträdare är dansken och skandinaven Jon Dahl Tomasson.

Tomasson verkar ha stor kunskap om och insikt i internationell fotboll. Han har spelat flera landskamper som anfallare för Danmark under 1990- och 2000-talen. Dessutom har han spelat för några kända europeiska klubbar som exempelvis Feye­noord, Stuttgart och Milan. Han är säkerligen en mycket kompetent skandinavisk fotbollsledare.

Hur ser däremot hans språkkunskaper ut? Tomasson påstår själv att han tydligen inte riktigt kan förstå eller tala svensk-danska eller skandinaviska. Därför föredrar Tomasson i detta fall engelska.

Men som representant för Sverige och det svenska fotbollslandslaget bör han kunna göra sig förstådd på både svensk-danska och skandinaviska. Det är ju självklart, anser jag.

Sveriges nationalelva i fotboll är en av de mest uppmärksammade och hyllade symbolerna för landet. Vad säger ”fansen” om detta, tro? Och vilka direktiv om språk har Tomasson från Svenska fotbollförbundet – om några alls?

Vår nye danske och skandinaviske förbundskapten i fotboll bör snarast ”plugga” svensk-danska och inte minst skandinaviska för att lära sig att uttrycka sig hyfsat på dessa (detta) språk.

Lars Fredriksson, 

Båstad

(Insändaren publicerades ursprungligen den 7/3 2024 i Dagens Nyheter)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Tankesmedjan Balans skrev den 6 mars bland annat:

”Skolkoncernen AcadeMedia ägs till ca 60 % av utländska investeringsfonder där anonyma placerare har investerat pengar för att få så hög avkastning som möjligt. AcadeMedias börsvärde är ca fem miljarder kronor och de har en årlig omsättning på drygt 15 miljarder kronor. Större delen av intäkterna kommer från svenska kommuners skolpeng. Företaget är därför utsatt för en omfattande politisk risk, där framtida utdelningar är beroende av att politiker tar "rätt" beslut (läs mer om hur AcadeMedias utländska investerare stoppade Roger Akelius från att investera i bolaget i ett tidigare publicerat blogginlägg).

Utöver AcadeMedia ägs tre större utbildningskoncerner av utländska aktörer. Internationella Engelska Skolans huvudägare är registrerad i Luxemburg, skol- och förskolekoncernen Dibber ägs av det norska bolaget Laeringsverkstaedet som i sig ägs av ett norskt par boende i Schweiz, och förskolekoncernen Norlandia ägs av det norska investmentbolaget Hospitality Invest.

Det här är aktörer som alla har intresse av att påverka svenska politiker. I boken "De gränslösa" ger vi exempel på hur IES framgångsrikt använt sig av lobbyism för att få politiker att driva frågor som gynnar bolagets ägare ekonomiskt.

Svensk skola, en nationell säkerhetsrisk?

Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) släppte i december 2023 rapporten Vägar till juridisk motståndskraft - Att identifiera och motverka användning av juridiska sårbarheter i rättssystem. Ett exempel på juridisk sårbarhet är enligt FOI när en ’aktör lyckas påverka folkvalda församlingar i riksdag, region eller kommun så att dessa utformar lagar eller fattar beslut i en riktning som ger utrymme för utländska eller inhemska aktörer att ta kontroll över en verksamhet eller infrastruktur och sedan bedriva fortsatt skadlig verksamhet med stöd av svensk lag.’

FOI hänvisar bland annat till den rapport om utländskt ägande i svensk utbildningssektor, som de själva släppte tidigare under 2023, när de skriver att ’det utländska ägandet inom skolan har diskuterats i media’. FOI menar att ’det finns en oro för vad ett utbrett privat ägande inom offentlig sektor i allmänhet (till exempel inom infrastruktur) kan leda till då denna är avgörande för samhällets funktionalitet och dess försvar i händelse av krig eller krigsfara’. ”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

För att förstå utvecklingen av språkliga företeelser bör man ibland lyfta blicken och se den långsiktiga inriktningen. När det gäller namngivning har inslaget av engelska som grundspråk i namnet för svenska och till och med offentligt ägda verksamheter faktiskt blivit helt dominerande. Detta är dock ingen naturlag, utan språklig snobbism och förment behov av internationalisering. Ett utmärkt exempel är framväxten av det helstatliga forskningsinstitutet Rise från en mångfald av branschinstitut under mer än hundra år.

Här är bakgrundshistorien tagen från Rises egen hemsida. 

- - - - - - - - - - - - - 

”RISE historia

Den svenska institutssektorns rötter går tillbaka till förra sekelskiftet när många forskningsinstitut med inriktning på olika industriella branscher såg dagens ljus.

Från 1960-talet och ett tjugotal år framåt växte institutssektorn från en handfull forskningsinstitut till dryga 30 stycken. Företag och organisationer inom olika industrigrenar och teknologiområden var delägare i sina institut, de flesta förvaltades i stiftelseform.

Under 1990-talet blev det en forskningspolitisk ambition att stärka utvecklingen av hela sektorn, bland annat genom att samla det statliga ägandet.

1997 bildade staten tillsammans med Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling, KK-stiftelsen, ägarbolaget IRECO Holding för att samla och förvalta statens ägande i industriforskningsinstituten.

2002 lanserades den så kallade Fyrklövern där institut i besläktade branscher sammanfördes i fyra koncerner. Dessa utvecklades till: Innventia, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Swedish ICT och Swerea.

2006, på uppdrag av regeringen, lyfte professor Sverker Sörlin fram behovet av en enad svensk institutssektor i sin utredning En ny institutssektor – en analys av industriforskningsinstitutens villkor och framtid ur ett närings- och innovationspolitiskt perspektiv som fick stort genomslag och ökade ägarnas krav på konsolidering.

2007 blev IRECO Holding helägt av staten och 2009 bytte IRECO Holding namn till RISE Research Institutes of Sweden Holding. Samma år förvärvade RISE Research Institutes of Sweden Holding samtliga aktier i SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

2014 - Staten såg stor potential i ett samlat institut och inledde arbetet med att tillsammans med industriägarna för Swedish ICT, Innventia och Swerea, undersöka förutsättningarna för samgåendet i en enad institutskoncern.

2016 gick Innventia, SP och Swedish ICT samman i ett institut som fick namnet RISE.

……………...”

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

(Min forts…)

Som ni ser hände något ungefär vid millennieskiftet 2000, nämligen att namnen på de olika instituten helt plötsligt blev på engelska. Och slutresultatet är en helstatlig institutskoncern med namnet ”RISE – Research Institutes of Sweden”. Häri ingår det för oss svenskar välkända begreppet ”SP - Statens provningsanstalt”, vilket därmed bestäms att låta helt upphöra som namn.

Tankar och förslag:

1. ”RISE – Research Institutes of Sweden” skall bytas ut mot namnet ”SFI – Sveriges forskningsinstitut”. Som alternativ kan övervägas att ta upp begreppet ”SP” i någon form. Därmed kommer namnet att följa Språklagen.

2. Upprätta en granskande namnkommitté inom Språkrådet eller i annan organisatorisk form med enda uppgift att tillämpa Språklagen av 2009 till bokstav och anda. Språklagen skall utgöra namnkommitténs enda styrdokument. Denna granskning skall vara obligatorisk för all namngivning inom offentlig och statligt ägd verksamhet, dvs ”det allmänna”, där främmande språk är inblandade. Därmed skulle Språklagen bli beaktad och få en försvarare i form av namnkommitténs ledamöter.

Lars F

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I Sveriges radios Obs:radioessän sändes i tisdags en betraktelse över engelska språkets världsdominans av Per J Andersson, författare och resejournalist. Bland annat hänvisades till boken "The rise of English" där orsaken till att t ex försök att introducera mandarin i vissa länder i Afrika inte har slagit väl ut påstås vara att det språket till skillnad från engelskan inte "bär på ett löfte om frihet utan förknippas med politiskt förtryck". Men det skulle jag tro är en kraftig generalisering. Engelska språket har ju använts så länge i de gamla kolonierna, och är ju dessutom lingua franca över hela världen. Och tänk bara på de totalt annorlunda skrivtecknen i kinesiska, ja språkets totalt annorlunda uppbyggnad över huvud taget.

Andersson  nämner också att i dagens Indien exkluderas befolkningsmajoriteten när såväl den ekonomiska och kulturella eliten som juristerna i landets högre domstolar kommunicerar på engelska, men att Indiens premiärminister nu vill få landets juridiska system och politiska och ekonomiska elit att återgå till hindi. För kommunicerar man på ett indiskt språk så tänker man, resonerar premiärministern, på ett mer indiskt vis, och det stärker den indiska kulturen och den nationella gemenskapen. Återstår att se om han lyckas... för, som Andersson påpekar, anser nämligen många i de lägre kasterna att engelskan är mindre förtryckande än hindi och sanskrit, som de ser som brahminernas, den högsta kastens, alltså den religiösa elitens, språk.

Många andra intressanta synpunkter på engelskan och dess dominans i världen ges i essän, som finns både i skriftlig form och att lyssna på här.

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)