Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 16 maj 12:00

Den 3 april höll statsminister Stefan Löfven ett tal på engelska i EU-parlamentet. Detta föranledde en medlem i Språkförsvaret att skicka en fråga en vecka senare till Regeringskansliet:


”För cirka en vecka sedan höll statsministern tal inför EU-parlamentet. Varför höll han talet på engelska och inte på svenska? Finns det en översättning till svenska?”


Nyligen fick frågeställaren ett svar från Stina Garefelt, på Regeringskansliets kommunikationsenhet, som kommunicerade följande:


”Statsministern talade engelska eftersom det är fler i Europaparlamentet som förstår engelska än svenska. Så han använde engelska av ren artighet. Talet skrevs direkt på engelska så det finns tyvärr ingen översättning till svenska.” 


Svaret är i all sin korthet mycket intressant.


För det första – känner inte Regeringskansliet till att EU har ett mycket välutvecklat simultantolkningssystem? Detta har just utvecklats för att parlamentsledamöter och andra ska kunna använda sina modersmål i EU:s verksamhet. Är Regeringskansliet emot detta system?


För det andra tycks Regeringskansliet tro att om en svensk regeringsföreträdare talar engelska i EU-parlamentet, så behövs inte längre någon tolkning. Men alla anföranden i plenum tolkas automatiskt till alla officiella EU-språk. Det betyder att Löfvens anförande också tolkades till svenska. Varför skulle ledamöter, särskilt de som var ovana vid Löfvens brytning eller vars hörförståelse av engelska är bristfällig, föredra att lyssna på hans engelska i stället för att sätta på sig hörlurarna och lyssna på en tolkning till sina egna modersmål? Det går heller inte att utesluta att vissa svenska ledamöter föredrog att lyssna på en tolkning till svenska.


För det tredje – mot vem riktades denna artighet egentligen? Tolkarna? De var ändå i full verksamhet. Mot dem som har engelska som modersmål (d.v.s. ledamöter från Storbritannien, Irland och Malta)? Men de är i minoritet i EU-parlamentet. Alla andra kunde lyssna på en tolkning. Vad hade detta med artighet att göra? Det är naturligtvis sant att fler ledamöter i EU-parlamentet förstår engelska än svenska. Detta argument är bara relevant om det hade saknats tolkningsmöjligheter. Menar Regeringskansliet att de regeringsföreträdare och parlamentsledamöter som föredrar att hålla anföranden på sina egna modersmål är oartiga? Det är tvärtom både en möjlighet och rättighet. Man uttrycker sig bäst på sitt modersmål och dessutom utan brytning. EU:s konferenstolkar föredrar också att tolka från ledamöternas modersmål framför att tolka anföranden på engelska av andraspråkstalare av lätt förstådda skäl.


För det fjärde: Sveriges riksdag antog enhälligt 2009 en språklag, vilken stadgar:

”13 § Svenska är Sveriges officiella språk i internationella sammanhang. Svenskans ställning som officiellt språk i Europeiska unionen ska värnas.”


På vilket sätt värnas svenskan i EU genom att den inte används? Är detta någon slags avancerad tyst diplomati?


Sist och slutligen: Det finns alltså ingen översättning av talet till svenska. Även på denna punkt bryter Regeringskansliet mot språklagen:


”5 § Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till (min fetstil) och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.”


Om Löfvens tal bara finns på engelska, så är det fullständigt uppenbart att svenska medborgare inte har tillgång till det – på svenska. Är inte det ganska oartigt?


Per-Åke Lindblom

 

(Texten publicerades under delvis annan rubrik på Alba.nu den 15/5 2019)


(Denna nätdagbok ä knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 16 maj 08:00

… se denna nyhetsartikel. Jag är föga förvånad. Björkman har under sin tid som ansvarig anglifierat den svenska Melodifestivalen totalt.


Också språkförsvarare 

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 15 maj 12:00

Misshumasshu, en förträfflig (säjs det) restaurang i Sveriges huvudstad, i Birger Jarlspassagen, med ovanstående namn har menyn enbart på engelska – ett förfärligt ofog. Bortsett från förringandet av svenska språket i Stockholms centrum, kan man undra om svenskar i gemen vet vad t ex ”sole” och ”razor clams” är för någonting. Enligt hörsägen lär det finnas flera andra restauranger runt Stureplan som har menyn enbart på engelska. Om man vill stoltsera på utrikiska med ”haute cuisine” kan man hellre ha en text på matspråket framför alla andra, franska, under den självklara på svenska. Jag har inte besökt något av dessa språkvidriga ställen men skulle självklart påpeka ofoget för hovmästaren om jag någonsin skulle sätta min fot på dessa ställen.


 Vi kan naturligtvis inte agera som språkpoliser och självsvåldigt beivra avsteg från svenska språket på restauranger (eller andra publika ställen), men vi kan privat annonsera vårt missnöje på alla svenskspråkiga människors vägnar.


Lars Nordberg

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 15 maj 08:00

(Texten är en mejlväxling - se föregående sådan)


Magnus Hansson 

Till: Språkförsvaret

14 maj vid 13:19


Hej och tack för svar. 


Så den svenska inställningen är att alla som inte talar engelska i EU är oartiga? 


Även om många förstod talet utan simultantolkning var det säkert ganska många som inte gjorde det och satt och lyssnade på översättningen i sina hörlurar. Är den svenska inställningen att man ska upphöra med den simultantolkningstjänst som finns i EU, eftersom den möjliggör ett oartigt beteende hos talarna? Blir de svenska EU-parlamentarikerna illa berörda när andra länders talare är oartiga och talar andra språk än engelska? Till exempel om en finländare talar på finska, (eller för den delen - på svenska?!)


Det börjar bli ett mönster med svenska ministrar som håller tal här och där på främmande språk, även i Sverige. Jag undrar hur detta står i överensstämmelse med den nya språklagen?


Jag ser fram emot ett snabbare svar den här gången.


Magnus Hansson


Hej igen Magnus


Tack för ditt mejl. För att svara på hur svenska politikers val att hålla tal på främmande språk är förenligt med språklagen redogör jag här kort för lagen och dess förarbeten, som ger information om olika överväganden som gjorts och om hur lagen var tänkt att tolkas och tillämpas.


Språklagen (2009:600) slår fast att svenska är Sveriges officiella språk i internationella sammanhang och att svenskans ställning som officiellt språk i Europeiska unionen ska värnas. Den innehåller inget krav på att den som företräder Sverige i EU ska tala svenska.


Utredningen (SOU 2008:26) som föregick språklagen föreslog en bestämmelse om att den som företräder Sverige i EU ska använda svenska i sammanhang där tolkning erbjuds, om det inte av särskilda skäl är lämpligare att använda ett annat språk.


I sitt lagförslag (prop. 2008/09:153) ansåg dåvarande regeringen det inte motiverat att ställa upp ett generellt krav att den som företräder Sverige i EU ska använda svenska, utan utrymme lämnades att anpassa val av språk efter situation och företrädare. Se särskilt sida 36-39: www.regeringen.se/49bb92/contentassets/ed1a8510375d47af971a2330cf66aa4e/sprak-for-alla---forslag-till-spraklag-prop.-200809153.  


Sveriges inställning är fortsatt att svenskans ställning som officiellt EU-språk ska värnas. Möjligheten till tolkning och översättning tillmäts stor betydelse i Sveriges strävan efter större öppenhet och djupare demokratisk förankring av EU-samarbetet.


Med vänlig hälsning

Stina Garefelt

Regeringskansliets kommunikationsenhet


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 14 maj 12:00

Den lokala Hemköpsbutiken har tidigare haft två stora flaggor för språkval. Kan ni gissa vilka? Just det, svenska och engelska! Det som har stört mig har varit att det har handlat om två jämnstora flaggor, sida vid sida, som om vi har två officiella språk i detta land. Engelska är inte ens ett officiellt minoritetsspråk i Sverige och ska därför inte ges en sådan status heller. Nu har Hemköp tagit ett partiellt steg i rätt riktning: Svenska är förvalt och den som vill ha engelska måste aktivt välja det.


 

Den engelska flaggan för övrigt är liten (se bilden) och sitter i ena hörnet, inte stor och blaffig som tidigare.

Detta kallar jag för positiv (för att använda en populär term bland politiker) signalpolitik!


Sunt förnuft 


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 14 maj 08:00

(Texten är hämtad från EU-parlamentets webbplats. Se också ett tidigare inlägg  i denna nätdagbok)

 

EU har 24 officiella språk. Detta innebär att alla medborgare har tillgång till och bättre kan förstå den EU-lagstiftning som berör dem. Medborgarna kan interagera med EU-institutionerna genom att exempelvis inge framställningar eller begära information på något av de officiella språken, och de kan följa debatterna i Europaparlamentet via direktsändning på internet.


Men det är även viktigt att parlamentsledamöterna har möjlighet att tala, lyssna, läsa och skriva på sitt eget språk, eller på vilket annat av EU:s officiella språk som helst. Detta är en följd av den grundläggande demokratiska principen om att varje EU-medborgare kan väljas till ledamot av Europaparlamentet, även om han eller hon inte talar något främmande språk. Ledamöterna är valda för att företräda intressena för de medborgare som ger dem sin röst och inte på grundval av sina språkkunskaper. Och för att garantera samma arbetsvillkor för alla ledamöter måste de ha full tillgång till information på sina respektive språk. Ledamöternas anföranden på ett officiellt språk simultantolkas till övriga officiella språk och officiella texter översätts till samtliga 24 språk. För att EU-lagstiftningen ska kunna tillämpas direkt eller införlivas i nationell lagstiftning måste den först översättas till varje medlemsstats officiella EU-språk. Medborgarna kan begära och få ut information på vilket som helst av de officiella språken.


Kroatiens EU-inträde 1 juli 2013 innebar att det sammanlagda antalet officiella språk ökade till 24: Bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, iriska, italienska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska.


Förenade kungarikets utträde ur EU kommer som sådant inte att innebära att engelska avskaffas som ett officiellt språk. Alla regeringar inom EU skulle enhälligt behöva besluta om detta och eftersom engelska också är ett officiellt språk i Irland och Malta verkar en sådan möjlighet avlägsen.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 13 maj 12:00

SIS meddelar i ett pressmeddelande från den 7 maj:


”Den nästan 100-åriga svenska standardiseringsorganisationen SIS byter namn och visuell identitet. Förkortningen har hängt med sedan 1922 men namnet har ändrats flera gånger. – De senaste åren har vi moderniserat den svenska standardiseringsverksamheten, så nu fräschar vi också upp vårt utseende. Vi ändrar också vårt namn från Swedish Standards Institute till Svenska institutet för standarder så att vårt namn stämmer överens med förkortningen SIS, säger Thomas Idermark, vd.”


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 13 maj 08:00

 


Vilka språk växlar då Löfven själv mellan i EU-sammanhang? Engelska och... engelska? Svenska, vilket vore det fullständigt naturliga, är det då inte!


Löfven har, liksom många svenska politiker i EU, inte vett att använda sitt modersmål. Detta fast de har rätt till det och trots att där finns utmärkta tolkresurser.


Det kallas av vissa för artighet. Själv vill jag benämna det språklig masochism.


Per-Owe Albinsson 

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Anser du att språklagen från 2009 fungerar tillfredsställande i dagsläget, det vill säga att den ger det svenska språket ett tillräckligt skydd framförallt gentemot engelskans expansion?
 Nej, språklagen behöver absolut skärpas.
 Nej, tveksamt om språklagen ger något skydd.
 Ja, språklagen fungerar tillräckligt väl.
 Det behövs ingen språklag.
 Vet inte.
 Jag visste inte ens att det fanns en språklag.

Fråga mig

120 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26
27
28
29
30
<<< Juni 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se