Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 7 april 08:00

(Denna text är hämtad från webbplatsen Nordiskt samarbete, som sköts av Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet)


Volt ska främja nordiska möten och samarbete genom kultur och språkförståelse i Norden. Stor vikt läggs på ungas eget skapande, delaktighet och medbestämmande i projektet samt hur projektet har förankrats bland barn eller unga.


Projektet är till för barn och unga upp till 25 år och där deras eget kulturella och konstnärliga skapande samt delaktighet står i fokus.


Volt ska bidrar till barn och ungas nyfikenhet och förståelse för andra nordiska länders och områdens språk och kultur.


Projektets barn- och unga dimension

 

Programmet stödjer projekt som är till för barn och unga upp till 25 år. I bedömningen läggs stor vikt på att hitta projekt som involverar målgruppen i projektets alla delar i så hög grad som möjligt. Sökande själv behöver inte vara ung, men ska representera en verksamhet som har erfarenhet av att arbeta med målgruppen.


Projektets samarbetsdimension

 

En bedömning görs om hur projektet bidrar till gemensamt skapande, nätverk och/eller annat utbyte mellan nordiska barn och unga. Projektets ambitioner att bidra till långsiktiga och nya samarbeten beaktas som betydelsefulla.


Projektets nordiska dimension

 

Projektet skall främja nordiska möten och samarbeten. Projektet skall bidra till växelverkan mellan aktörer från minst tre nordiska länder. Projektet skall genomföras i något eller några av de nordiska länderna, Färöarna, Grönland eller på Åland.


Projektets språkdimension

 

Projektet och dess aktiviteter ska bidra till ungas förståelse för nordiska språk och främja intresse för och nyfikenhet på den nordiska språkmångfalden och kommunikation över språkgränser. I denna dimension kan faktorer som språk som arbetsverktyg, som konstnärligt uttryck, som särskild tematik, som identitetsmarkör eller kulturbärare räknas in.


Överordnad strategisk riktning Nordisk kulturkontakt beaktar alla ovanstående kriterier, samt styrdokumenten:

Stöd beviljas till den konstnärligt orienterade kulturens alla områden såsom film, litteratur, scenkonst och bildkonst, kulturarv med flera förutsatt att alla övriga bedömningsgrunder uppfylls.


Det kan sökas stöd mellan 10 000 och 70 000 €. Det ska finnas minst 30 % medfinansiering.


Det är möjligt att också söka om stöd från andra samnordiska institutioner och organisationer, såsom Nordplus eller Nordiska Kulturfonden, för samma projekt, men det totala ansökta beloppet från nordiska stödformer får inte överstiga 85 % av budgeten.


För att hitta svar på frågor om Volt, tryck här


Kontakter

Eva Englund
E-post evaeng@norden.org

Louise Hagemann


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 6 april 19:23

(Texten är hämtad från Språkförsvarets vänner och skriven av Mikael Gaunitz)


Svenska Ishockeyklubbar har numera oftast ett engelskt namn, gärna namnet på ett djur.
Varför? Några exempel på klubbar i olika divisioner:


Växjö Lakers (Växjösjön är ju en liten söt vattensamling som ligger centralt.)
Malmö Redhawks (Inga röda hökar finns i landet enligt ornitologer.)
Luleå Bears (Björnarna, jaha.)
Frölunda Indians (Native Americans?)
HV71 Blue Bulls (Tjuriga blåbär?)
Timrå Red Eagles (Inga röda örnar finns i landet enligt ornitologer.)
Brynäs Tigers ( Varför engelska? Hela laget tiger.)
Björklöven Lynx (Lynxigt namn?)
Leksand Stars (Inga stjärnor i laget väl?)
Djurgården Lion (Lions klubb?)
Bofors Bobcats (En musikal?)
Halmstad Hammers (Hårdrock, Hammerfall?)
Varberg Vipers (Man vill gråta?)
Oskarshamn Atomics (Härdsmälta!)


Speedway är ett engelskt ord, men låt oss se vilka namn de olika lagen i Sverige har:


Vargarna (Norrköping), Indianerna (Kumla), Gamarna (Stockholm), Kaparna (Göteborg), Lejonen (Gislaved), Piraterna (Motala), Örnarna (Mariestad), Smederna (Eskilstuna), Stjärnorna (Hallstavik), Korparna (Uddevalla), Solkatterna (Karlstad) och många fler med svenska namn.


Svenska är inget språk att skämmas över.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 5 april 10:56

(Texten är hämtad från Institutet för de inhemska språken)

 

Den efterfrågade Stora finsk-svenska ordboken finns nu fritt tillgänglig på nätet. Nätversionen av Stora finsk-svenska ordboken innehåller cirka 96 800 uppslagsord, av vilka 1 300 är nya och resten identiska med uppslagsorden i den andra upplagan från 2004.

Den ordbok som nu publiceras är en utvecklingsversion. Nya artiklar kommer att läggas till med jämna mellanrum under åren 2017–2019 och gamla artiklar kommer i viss mån att revideras. De nya uppslagsorden är till största delen från Kielitoimiston sanakirja.


Stora finsk-svenska ordboken gavs ursprungligen ut i samarbete mellan Institutet för de inhemska språken (dåvarande Forskningscentralen) och förlaget WSOY. Fram till i höstas tillhandahölls en avgiftsbelagd webbversion av förlaget Talentum.  Den tryckta versionen har varit slutsåld i flera år och därmed svår att få tag på.


Den nya nätutgåvan är resultatet av ett samarbete mellan Institutet för de inhemska språken och Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet. Språkinstitutet står för uppdateringen av innehållet och Göteborgs universitet för språkteknologin.


Stora finsk-svenska ordboken på nätet


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 4 april 18:22

Enligt BBC News har det under flera års tid florerat ett rykte i Bristol om att en ensamvarg nattetid ger sig ut på stan för att korrigera butikernas interpunktion på skyltar och liknande. Redaktörerna för BBC News lyckades till slut finna honom, som de kallar för en ”grammar vigilante”.  Ett oskick som denne aktivist bekämpar är bland annat utelämnad apostrof –  Johns i stället för John´s. I Sverige skulle hans uppgift tvärtom bli att avlägsna onödiga apostroftecken.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 3 april 16:11

Dagens programinslag i ”Språket”:


”Mus är ett av världens äldsta ord och det används på liknande sätt i många olika språk. Men i flera tusen år har det också varit en benämning på det kvinnliga könsorganet.”


Programinslaget kan laddas ner – 24 minuter långt.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 2 april 20:23

Om den /o/möjliga språkutvecklingen mot ett plural-s i svenskan, förmodigen avsedd att slå ut de reguljära pluralformerna: jag är nog ganska bekymrad över den lingvistiska grundkunskapen hos den eller de som föreslår en sådan utveckling. Det borde egentligen stå klart för förslagsgivarna, att varje språks urgamla konstruktion vilar på ett förhållande som omöjliggör en sådan förändring. Det skulle i de flesta fall antingen innebära en diametral förändring av det ursprungliga, nationella semantikbegreppet ifråga eller också helt enkelt helt övergå till det främmande språkets ord, kort sagt som lånord. Var och en borde lätt se, att detta skulle innebära slutet på svenskan överhuvudtaget. Ett sådant förslag kan bara komma från någon som har oerhört små, om ens några kunskaper alls i, som i detta fall engelska, dvs från någon som i sin okunnighet har dragits med av den puerila entusiasmen som tyvärr är förhärskande i Sverige för närvarande! Som exempel på en sådan möjlig utveckling kan man ta franskan, som har såväl den svaga ändelsen -s som den starka, som i sin tur vilar på motsvarande ”starka” substantiv, t.ex bel och belle, maskulinum och femininum singularis i betydelsen vacker. De attributiva formerna gäller alltså framför vokal respektive förlängning av respektive maskulinformen, med bels i pluralis maskulinum och beaux i femininum! Detta är den första och enklaste förklaring, som man skulle vilja kosta på sig som undervisning för den som kommit fram med förslaget med generellt plural-s på svenska ord! Lär man sig ingenting av denna delförklaring, ska man nog byta fritidssysselsättning! 


Henry Thorson

Pens. språklärare(eng/ty/fr/spa), i övrigt gymnasiestudier i grekiska och latin och akademiskt betyg i ryska.

Medlem i Språkförsvaret.

PS: Är det fråga om ett aprilskämt?


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 2 april 08:00

Om du inte deltog på högskoleprovet, kan du ändå göra ordförståelsedelen här! Alltid lär man sig något.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 1 april 19:44

Första april är aprilskämtens dag. Vissa hade språklig anknytning och ”gick hem” i den bemärkelsen att relativt många trodde på dem. Ett sådant aprilskämt var nyhetsartikeln i Mölndals-Posten med uppgiften om att kommunens ledning hade backat från det kritiserade namnet Mölndals innerstad och i stället lanserat det mer ”internationellt gångbara” Mölndal City Centre.


Mölndals-Posten dementerade senare idag den första artikeln. Orsaken till att så många ”gick på” aprilskämtet var säkert att den första artikeln var daterad till den 31 mars och att det inte är helt orimligt att en kommunledning kan komma på idén att byta till ett engelskt namn. Ett aprilskämt får inte vara alltför genomskinligt.


Katrineholms-Kuriren publicerade också ett aprilskämt med språklig anknytning, nämligen att kommunen avsåg att sälja ut gatu- och torgnamn till högstbjudande. Det var heller inte ett helt genomskinligt skämt med tanke på landstingsmoderaternas förslag i Stockholm att sälja ut tunnelbanestationernas namn. Det förslaget omnämndes i Dagens Nyheter redan den 23 mars.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att tillåta plural-s i svenskan? I den kommande upplagan av Svenska skrivregler föreslås att former som "storys" ska tillåtas.
 Bra förslag
 I huvudsak positiv, bör tillämpas med måtta
 Vet inte
 I huvudsak negativ, undantag kan tillåtas
 Dåligt förslag

Fråga mig

104 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19
20
21
22 23 24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se