Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 12 jan 21:32

I DN idag diskuterar Lars Melin frågan om så kallat korrekt språkbruk. Han ställer frågorna:


”Heter det handikapp eller funktionsvariation? Legogubbe eller legofigur? Indian eller ursprungs­amerikan? Är byggaktör korrektare än byggherre? Är detta frågor om exkluderande eller inkluderande språk? Nej, det är bara trakasserier från språkaktivister.”


Denna övertro på språkets makt över inte bara tanken utan till och med i vissa fall verkligheten är en illustration av Sapir-Whorf-hypotesen:


”Framför allt finns det svagt stöd för Sapir & Whorf-teorin om språkets makt över tanken. Därför vet vi att språk­manipulationerna kommer att haverera. Det inkluderande språket blir exkluderande. Ett par exempel:


Principen 'person först' ska göra egenskaper till bisak: inte en döv utan en person med nedsatt hörsel. Men denna klumpiga konstruktion används bara för besvärande egenskaper. Vi säger ett geni, inte en person med geniegenskaper, vara begåvad, inte en person med begåvning. Konstruktionen mildrar alltså inte negativa egenskaper utan framhäver dem.”


Läs vidare här!


(Denna nätdagboken är knuten till nätverket Språkförsvaret)

ANNONS
Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 11 jan 08:00

Igår berättade Fredrik Strage i DN om sin vän George som numera bor på Södermalm i Stockholm:


”Strax före jul går min vän George till doktorn. Han sitter i väntrummet tills en sköterska kommer fram och säger: ’Excuse me, do you have an appointment with the doctor?’ ’Yes... eh, det har jag’, svarar George. 


Han har känt sig lite trött och ska kolla hjärtat (som opererades för två år sedan) och nu blir han plötsligt ännu tröttare. Det händer varje gång någon tilltalar honom på engelska eftersom han har mörkare hy. När han skaffade nytt pass fick han höra att han pratade ’fantastisk svenska’. Det har gått 44 år sedan han flyttade hit från Sri Lanka, men när någon utgår från att han inte är svensk känner han sig ändå nyanländ – trots att han talar och skriver bättre än svenska infödingar.”


Läs vidare här !


(Denna nätddagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

ANNONS
Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 10 jan 12:00

När vår dotter växte upp under slutet av 80-talet hade hon samma kamrater på dagis som senare i skolan, alltså från samma kvarter där vi bodde. Fast jag upplever att vi idag har fått ett mer gentrifierat område än tidigare, det räcker bara att se på skräpposten (reklam från fastighetsmäklare) hur mycket dyrare vår lägenhet har blivit. Där det gäller att ha en lottovinst eller "friska föräldrar" i ryggen för att kunna flytta in. Där en 1:a går för mellan 1,5 till 2 miljoner, det enda drägliga är att hyresnivån är rimlig med tanke på lägenhetsytans storlek. Nu är det inte frågan om fastigheter byggda för 100 år sedan utan byggda på 1970 - 80 talet.


När jag åker bussen ner eller från centrum är det ofta skolbarn med som åker två hållplatser, skoltätt område med tre kommunala skolor inom stadsdelen med låg- till högstadie skolor. Jag slås då ofta av hur sällan jag ser "alla" dessa barn i mitt närområde under icke skoltid, d.v.s helger. De bor inte i området, men har av föräldrar valt dessa skolor. Ett gott betyg för stadsdelsnämnden kan tyckas, men bl.a en av skolorna har stora problem med framför allt sina högstadieelever rörande missbruk och mobbning. Rektorn får visst utrymme i några sändningar av västnytt, men eleverna bor inte i närområdet där social kontroll hade fungerat.


Nu verkar det som en äldre svensk grinig gubbe ondgör sig över att förortens unga, men faktum är att jag som flerårig, sedan 1977, motionscyklist noterat antalet sönderslagna busskurer på lör- söndagar i grann kommunerna, i de sk."fiiina" områderna är betydligt flera än annorstädes. Jag tror nu inte att unga i de sk.problemområderna åker miltals för att slå sönder busskurer, risken finns ju dessutom att kurerna redan är kvaddade. 


En undran inställer sig, hur kunde det bli så här? Som sen 40-talist har jag varit med på hela resan. Då skolan blev mer jämlik än tidigare. Med en massa reformer, somliga bra andra urusla (tänk bara på mängdlära). Komvux blev en möjlighet för omstart senare i livet för de som "halkade" efter i tidigare år.


Skolan med tillhörande utbildning låg under statens ansvar utan vinstkrav, än annat än att ge alla elever en möjlighet till bra utbildning. Att som idag uppmuntra privata företag att införa nytt modersmål, ja det hette ju så tidigare, var ju absurt för 50 år sedan. Tänk om vi hade haft samma tankar för låt säga 150 år sedan… Då hade vi väl haft tyskan, hemska tanke som riksspråk med allt vad detta kunde ha inneburit. Eller låt säga för 250 år sedan, då "alla" talade franska. 


Brittisk engelska finns ju inte i Sverige idag, utom hos brittiskfödda, så varför denna vurm för det amerikanska "språket" med dessa "rrrrrr" (Wi arrrrrr svidish)?


Ulf Varnefalk


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 10 jan 08:00

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 9 jan 11:05

Att många har svårt för att använda orden "var" och "vart" korrekt är en gammal iakttagelse.


Nu har det dessutom blivit allt vanligare att man säger "hära" och "dära" istället för "här" och "där". Man hör det även av högutbildade personer som intervjuas i media. Oskicket tycks sprida sig som en löpeld. Nästa steg blir troligtvis att man säger "häringa" och "däringa".


Ett annat oskick är att man formulerar sig på ett sätt som i detta exempel:


"Vi ska se vad kan vi göra åt den saken."

Felaktig ordföljd, alltså.


Ett annat störande fenomen är denna mening ett exempel på:


"Han sade 'att varför måste vi skynda oss.'"

Ett felaktigt använt "att", alltså.


Det har blivit allt vanligare att man uttrycker sig som i ovanstående två exempel.


Hälsningar,

Arne Söderqvist

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 9 jan 08:00

 


...men reorna består.


Nu tycks till och med självaste bindestrecket vara återuppfunnet! Heja på!


Per-Owe Albinsson

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 8 jan 12:05

Det skriver Olle Käll i en debattartikel, som har publicerats i Västerbottens-Kuriren och Borås Tidning. Han skriver bland annat:


”Vår utbildningsminister Anna Ekström har helt riktigt påpekat att friskolereformen på 90-talet fått många oönskade effekter. Den 19 november skrev hon i Expressen att religiösa friskolor är en giftcocktail. Detsamma gäller friskolor som gör vinster av skattemedel åt börsnoterade riskkapitalbolag.


En tredje giftig cocktail glömmer hon dessvärre: det är de friskolor som försvagar det gemensamma språket i Sverige, svenskan. Dessa, bland annat skolkoncernen IES (International English School) gör detta mycket systematiskt genom att erbjuda sin etablering i kommun efter kommun, när dessa vill ha konkurrens i skolan. Tidigare skedde det i stora kommuner, nu i allt mindre.


Problemet med detta är att dessa skolor genom sin idé undergräver svenska språket för de elever som går där. ”


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

skriver Carina Sild Lönroth, verksamhetsledare för mentorsverksamheten Näktergalen vid 
Malmö universitet i Sydsvenska Dagbladet:


”De barn som anmäler sig till Näktergalen säger att de vill ha en mentor för att kunna göra sådant de annars inte kan eller har råd att göra. Ekonomiska villkor begränsar i vanliga fall deras fritidsaktiviteter. Med mentorn får de möjlighet att prova olika aktiviteter och besöka bibliotek, teatrar, museer, idrottsanläggningar och liknande platser. Näktergalen finansieras av Malmö stad och Malmö universitet samt sponsring.


Barnen får en meningsfull fritid och idéer till vad de kan hitta på även efter mentorsperioden. För några blir mentorn dessutom en motbild till barn och ungdomar som hamnat på glid. 
Allt oftare säger Näktergals-barnen att de vill lära sig mer svenska. På många skolor där barnen går pratar ingen eller få svenska och skillnaden i läsförståelse mellan svenska och utlandsfödda elever är nu störst i hela OECD-området, enligt PISA-undersökningar.”


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vilken hälsningsfras, om någon, använder du när du kontaktar en privatperson per brev eller mejl för första gången?
 Hej
 Hej + förnamn
 Hej + förnamn + efternamn
 Bästa/bäste + förnamn
 Bäste/bästa + förnamn + efternamn
 Käre/Kära + förnamn
 Kära/käre + förnamn + efternamn
 Bara förnamn
 Förnamn + efternamn

Fråga mig

124 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13
14
15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25
26
27
28
29
<<< Februari 2020
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se