Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 15 feb 08:00

Stenströms Herr- och Damekipering i Helsingborg, grundad 1883, inbjuder till vinterrea: Kom till Stenströms vinterrea 2017!


Deras inbjudan domineras av REA i stora bokstäver. Rea har sedan översatts till udsalg, sale, soldes och ausverkauf. Förhoppningsvis ger Stenströms mångspråkiga markering också resultat i form av ökad försäljning.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 14 feb 08:00

Ivar Arpi kommenterade igår i Svenska Dagbladet en rapport (fritt översatt: ”Vad krävs för att du ska vara en av oss på riktigt?”) från Pew Research Center. Han skriver bland annat:


”Sverige skiljer ut sig, men på ett hoppingivande sätt. Bara 20 procent av svenskarna tycker att det är mycket eller ganska viktigt att vara född i landet för att betraktas som svensk. Det är minst av alla undersökta länder. Kan jämföras med 47 procent i Frankrike, 56 procent i Storbritannien och 77 procent i Grekland.”


Men på en punkt

 

är Sverige ungefär som övriga västländer. 93 procent anser att det är mycket eller ganska viktigt att man ska kunna tala svenska för att betraktas som svensk. Och det är ett rätt rimligt kriterium, om man tänker efter. Dessutom är det hoppingivande att det är det enda kriteriet som är starkt. Oavsett var man kommer ifrån, vilken gud man tillber eller hur man ser ut, så kan man lära sig svenska.”


Språket är den viktigaste komponenten i en etnisk identitet; med språket följer också med tiden bestämda kulturella värderingar. Sedan kan man naturligtvis inte hävda att alla invandrare som talar svenska också uppfattar sig själva som svenskar. Den slutsatsen drar sällan första generationens invandrare i Sverige. Självuppfattningen kräver också acceptans från omgivningen, vilket dock underlättas av den inställning som framkommer i det första citatet.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 13 feb 18:30

Petra Lantorová vid Mazarykova univerzita i Tjeckien har skrivit en masteruppsats, ”Det älvdalska språket som en nordisk skatt”, publicerad i fjol. Nedan återges sammanfattningen:


”Denna uppsats riktar in sig på inställningar till det älvdalska språket och dess användande och bevarande beroende på respondentsålder, geografiska område och språkbruk. Uppsatsen har i syfte att redogöra för vad som leder respondenterna till att stödja älvdalskan, vilka anledningar de har till att börja lära sig älvdalska hur ofta de brukar använda älvdalskan både passivt och aktiv samt i vilka sammanhang som det talas och skrivs på älvdalska mest. Jag lägger märke till skillnader mellan de yngre och äldre respondenterna, mellan boende inne i och utanför Älvdalstrakten och mellan icke- och älvdalsktalande respondenter. Uppgifter baserade på en nätenkät har bearbetats i tabeller och diagram vilka utgör material för en kvantitativ analys som leder vidare till diskussion och slutsatser. Den genomförda undersökningen visar för det första att de äldre tycks vara mest intresserade av språket, för det andra att hemort inte är den grundläggande faktorn för att respondenterna ska intressera sig för älvdalskan, utan att det är snarare deras födelseort, dvs. älvdalsk härkomst. För det tredje uppvisar de respondenter som talar älvdalska flytande de minsta skillnaderna mellan ett passivt och ett aktivt språkbruk. Det framgår av uppsatsen att älvdalskan mest talas hemma bland familjemedlemmar. Sociala medier såsom Facebook spelar emellertid en viktig roll också. Respondenternas önskemål om att bevara älvdalskan i skolan visat sig vara avsevärt större jämfört med ett faktiskt användandeav älvdalskan i skolan nu för tiden, vilket förmodligen är den mest överraskande slutsatsen som man kan dra vidare nytta av.”


Uppsatsen ligger också ute på Språkförsvarets webbplats - se antingen "Senaste uppdateringar" den 13/2 2017, eller sektionen "Minoritets- och majoritetsspråk". eller Författararkivet.


(Denna nätdabok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 12 feb 08:00

Den amerikanska senatorn Elisabeth Warrens användande av ordet ”impugn” (1) ledde enligt denna artikel i New York Times till en stark ökning av besökare till nätordböcker, exempelvis Merriam-Webster, som jag själv brukar använda. På samma sätt brukar antalet besökare till denna nätdagbok öka markant varje gång som Bond-filmen ”Quantum of solace” sänds.


Artikelförfattaren antyder också att ordböcker i pappersform är på väg tillbaka, åtminstone i USA. En lexikograf som intervjuas säger:


“Ordböcker betraktas inte som sexiga eller intressanta, men vad ordböcker är kända för är att de säger sanningen. Just nu ställs det massor av frågor kring vad som är sant. Vi vill ha klara ställningstaganden till vad som är sant, och ordböcker tillhandahåller detta.“


Denna trend att söka sanningen kan självklart hänga samman med resultatet i det senaste presidentvalet.


Observatör

 

1) impugn = ifrågasätta, exempelvis någons hederlighet, bestrida etcetera.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 11 feb 17:29

Lars-Gunnar Andersson kommenterade förslaget om den nya rikssvenskan i Göteborgs-Posten den 4 februari . Han skrev bland annat:


”Distinktionen standard – dialekt beskrivs i dag oftast som en skala från det mest dialektala till det mest standardspråkliga. Där urskiljer man olika steg: traditionell dialekt–utjämnad dialekt–regional standard–neutral standard.


Neutral standard är ett uttal som man inte kan binda till något geografiskt område. Nyhetsankare i Rapport och Aktuellt kan sägas representera en neutral standard.


Med regional standard menas exempelvis den skånska som talas av de lärde i Lund, den finlandssvenska som vi hör hos mumintrollen eller Mark Levengood och den nordliga svenska vi hör hos Maud Olofsson.


Acceptansen för uttalsvariation i det offentliga språket har vidgats betydligt de senaste 50 åren. En programledare kan mycket väl tala en regional standardsvenska, och ibland kan man höra att någon inte har svenska som modersmål.


Att i det här läget av ökad språklig variation i offentliga sammanhang föreslå ett nytt gemensamt uttal är en rolig tanke, men en tanke som ingen bör ta på allvar.


Bakom konstruktionen av det här nya riksspråket ligger dagens språkliga variation. Jag har lyssnat på en inspelning som ligger på nätet. Inspelningen visar upp en blandning av olika uttal. Detta uttal skulle få svenskar mäkta med att lära sig. Och mycket viktigare: ingen, absolut ingen, skulle identifiera sig med det.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 11 feb 08:00

 en notis i Språktidningens blogg berättar Anders Svensson om forskningsresultat i fråga om detta fenomen:


”Runda former kopplas till mjuka ord och spetsiga former kopplas till hårda ord. Och det sker redan innan vi är medvetna om vad vi ser. Det hävdar forskare i psykologi vid National University of Singapore.


Den så kallade bouba-kiki-effekten har varit känd länge. Den går ut på att ord som uppfattas som mjuka, som bouba, förknippas med geometriska figurer med runda former som moln och cirklar. Ord som uppfattas som hårda, som kiki, förknippas däremot med spetsiga former som trianglar.”


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 9 feb 21:04


  • Årets vårsalong är, liksom fjolårets upplaga, förlagd i tillfälliga lokaler centralt i Stockholm medan Liljevalchs konsthall renoveras. Det har tvingat fram en bättre koncentration vilket har medfört en betydligt högre kvalitet på utställningen jämfört med många tidigare år.

  • Verken har med några få undantag svenska titlar. Det är positivt och anmärkningsvärt! Från den svenska konstscenen har man annars blivit van vid att titlar på engelska är den regel från vilken man aldrig avviker.

  • Könsfördelningen i dag bland besökarna uppskattades till femton procent kulturmän och åttiofem procent kulturkvinnor. Kanske en tillfällighet? Det borde i vilket fall som helst tillsättas en utredning i kulturdepartementets regi för att se om någon typ av kvotering av besökarna borde införas. Så här kan vi inte ha det!


    -cj


    (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 9 feb 08:00

Igår kunde man läsa en helsidesannons i SvD Näringsliv, varvid den övre halvan gjorde reklam för Craft och den undre för Jobman. Det slående var att båda annonserna var helt på engelska.


Crafts annons upptogs av textraden ”Next season I will out play them all” med stora bokstäver. Det kan påpekas att Craft särskriver outplay.


Jobman återgav sin reklamslogan “Durability at work since 1975” med stora bokstäver.


Båda företagen tillhör New Wave Group. New Wave Group ”är en tillväxtkoncern som skapar, förvärvar och utvecklar varumärken och produkter. Koncernen ska nå synergier genom att samordna design, inköp, marknadsföring, lager och distribution av sortimentet… Koncernen delar upp sin verksamhet i tre rörelsesegment; Profil, Sport & Fritid och Gåvor & Heminredning.”


Det är inte möjligt att snabbt ta reda på ägandeförhållandena i denna ”tillväxtkoncern”; det kan vara en helsvensk koncern, det kan vara ett riskkapitalbolag med utländska intressenter som äger koncernen. Jobman var i varje fall ett svenskt företag från början.


Men varför publicerar dessa båda företag annonser helt och hållet på engelska? Man kan lansera och pröva några teorier vad detta fenomen anbelangar.


1. Det angloamerikanska intressena i New Wave Group propsar på att reklamen för de ingående företagen ska vara på engelska på grund av kostnadsskäl, det vill säga för att slippa översättningskostnader och dylikt.


2. Det angloamerikanska intressena i New Wave Group propsar på att reklamen för de ingående företagen ska vara på engelska på grund av att de anser att alla presumptiva kunder borde kunna engelska.


3. Företagen i New Wave Group vänder sig bara till engelska modersmålstalare i Sverige.


4. Företagen i New Wave Group verkar på en ”internationell” marknad och vill minimera översättningskostnaderna på de olika marknaderna.


5. Företagen i New Wave Group vänder sig bara till kunder, som blir imponerade av att det används engelska av företagen i New Wave Group.


6. Företagen i New Wave Group tror att reklam på engelska säljer bättre än reklam på svenska.


7. Företagen i New Wave Group vet att reklam på engelska säljer bättre än reklam på svenska, eftersom de har gjort vetenskapliga undersökningar som bekräftar detta.



Ja, vilken är den troliga förklaringen?


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att tillåta plural-s i svenskan? I den kommande upplagan av Svenska skrivregler föreslås att former som "storys" ska tillåtas.
 Bra förslag
 I huvudsak positiv, bör tillämpas med måtta
 Vet inte
 I huvudsak negativ, undantag kan tillåtas
 Dåligt förslag

Fråga mig

103 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25
26
27 28 29
30
31
<<< Mars 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se