Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 10 sept 13:00

På en renoverad svartmålad husfasad i den polska staden Wrocław har man skrivit på engelska följande ord:


Dress proper

Wrocław. It's time to grow up.

Get a real job.

Be responsible.

Work hard.


och de stackars innevånarna i staden frågar sig varför? Odnowiona, ale dlaczego po angielsku?


Vad jag kan se av historien har det engelska språket inte ett skvatt med att göra vad det gäller Breslau eller Wrocław Frågan är hur vi skulle reagera i Sverige?


Inga Johansson


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 10 sept 08:00

Så motiverar Susanne Blomberg, marknadschef på byggföretaget SSM, varför hon och hennes namngivningsgrupp har lanserat namn som The Lab, Spånga Studios, Platform West, The Tube och West Village Rissne.


Andra liknande namn på olika byggprojekt i Stockholmsområdet är Bromma Boardwalk, Häggvik View, Kista Square Garden, Sollentuna Hills, The Brick, The Village och Täby Market.

 

Flera av dessa namn har redan kritiserats i denna nätdagbok. Tanken att namn ”ska kännas moderna eller urbana” är märklig. För vem ska det egentligen kännas ”modernt eller urbant”? Byggföretaget? Kunderna? Påverkas verkligen köpbenägenheten av denna namngivning på bostadsområdena ifråga? I samband med framställandet av boken ”Såld på engelska?” 2013 genomförde Språkförsvaret en enkät bland gymnasieelever. Majoriteten av de tillfrågade eleverna ”instämde inte” med påståendet Reklam på engelska är mer trovärdig än på svenska.



För den som anser att ett språk inte kan har några inneboende egenskaper, som gör det finare, häftigare eller mer exklusivt  än något annat språk, är denna engelska och svengelska namngivning enbart fånig och löjeväckande.


Som redan den arabiske lingvisten Ibn Hazm konstaterade på 1000-talet:  


Det finns de som antar att deras språk är bättre än andra. Detta betyder ingenting, eftersom överlägsenhet åstadkoms på vissa välkända sätt: antingen genom gärningar eller genom speciell utmärkelse. Ett språk kan inte utföra några gärningar och det finns ingen helig text som förlänar kännemärket överlägsenhet till ett språk över ett annat.”


Men man kanske inte ska ha alltför stora förhoppningar på byggföretagens mottaglighet för sakargument?


Läs vidare i Anton Sälls arikel "Varför har alla nya byggprojekt i Stockholm så obegripliga namn?" i Dagens Nyheter.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 9 sept 15:56

I en artikel i Aftonbladet den 6/9 skriver Peter Kadhammar om en man med en ovanlig syssla:


”Det finns en karl i Sverige som försöker komma på hur vi ska tala med människor 100 000 år framåt i tiden. Om det finns människor då.


Han heter Erik Setzman och är ingen kufisk fantast, han är en tjänsteman vars arbetsbeskrivning lyder: ’ansvarig för kommunikation med framtida generationer’.


Han är ödmjuk inför sitt uppdrag, säger han på svenska tjänstemäns vis.”


I och med att de svenska kärnkraftsverken lagrar kärnavfall i berggrunden uppstår ett problem. Det tar nämligen runt 100 000 år innan radioaktiviteten klingar av. Mycket kan hända under den tiden; bland annat kan en inlandsis breda ut sig igen över den skandinaviska halvön och mala ner allt. Hur ska alltså varningstexter för kommande generationer formuleras? Läs vidare här!


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 8 sept 11:29

Lotte Thorsen får Modersmål-Prisen 2017. Lotte Thorsen er journalist på dagbladet Politiken.

 

 

Lotte Thorsen er ”Danmarks korrespondent i Sprogland”. Hendes indsats for at formidle sprogdebatten i Danmark er uvurderlig. Formanden for Modersmål-Selskabet Mette Bjørnvig Kaufmann siger: ”Lotte Thorsens arbejde har over en årrække været en stærkt medvirkende årsag til at der overhovedet er en offentlig debat om sproget i Danmark”.

 

Lotte Thorsen formidler ofte indbyrdes modstridende argumenter, holdninger og synspunkter loyalt til den brede offentlighed. Hun formidler viden og problemstillinger, der ofte kan være svært tilgængelige, i en både forståelig og personlig form, med en direkte appel til læseren.

 

Gennem årene har Lotte Thorsen vågent holdt øje med den sproglige debat og bragt meget dybdegående  artikler om sprog, som ofte ender på avisens forside eller fylder hele sektionsforsider. Dermed har hun oparbejdet et fagområde, som Politiken har taget til sig som et prestigeområde. Hendes historier forplanter sig også uden for Politiken, og hun er professionel på en måde, der på én gang virker ydmyg og troværdig.

 

Lotte Thorsen gør noget med og for sproget. Hun formidler vedvarende og vedholdende en debat om det danske sprog, ofte også i samspil med andre sprog. Lotte Thorsen lever til fulde op til Modersmål-Selskabets formålsparagraf, at bevare og udvikle det danske sprog.

 

Modersmål-Prisen overrækkes til Lotte Thorsen ved arrangement i Politikens Hus 19. september.

 

Kontakt til Modersmål-Selskabets formand Mette Bjørnvig Kaufmann: mobil 2685 0536

 

Med venlig hilsen
Jørgen Christian Wind Nielsen,
medlem af Modersmål-Selskabets bestyrelse

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 7 sept 12:02

 


Bortsett från "training och runningskor", en styggelse i sig, borde det väl vara ett bindestreck efter training också?


(Denna nätdagbog är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 6 sept 16:37

Så lyder den ordagranna översättningen av rubriken i en artikel i The Local. Det är naturligtvis älvdalskan som åsyftas. I utländsk press brukar älvdalskan karaktäriseras som skogs- eller vikingaspråket. Sant är att det är imponerande mycket skog mellan Mora och Älvdalen. Sant är också att älvdalskan har bibehållit språkdrag, som exempelvis nasala vokaler, som inte finns i isländskan längre.


Men oavsett vad man kallar älvdalskan är publiciteten - och därmed stödet – från utländsk press viktig.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 6 sept 11:17

Det är naturligtvis många översättare som engageras och var och en sköter uppgiften på sitt sätt. En del av dem översätter från engelska till svengelska medan andra översätter från engelska till svenska. Exempelvis kan wow bli wow eller oj, bullshit kan bli bullshit eller skitsnack, shit kan bli shit eller jäklar, attans  jösses, rookie kan bli rookie eller färsking, nying, bitch kan bli bitch eller subba, satmara o s v. I många filmer används bara ett engelskt ord under hela filmen t ex, bitch medan det många gånger finns flera svenska ord att välja mellan. Det blir bara så enformigt och tråkigt. Bra översättare varierar sig och använder ord från det rika svenska ordförrådet. Språket blir fylligare helt enkelt.  Jag har till och med sett att skickliga översättare skapat helt nya ord i svåra översättningslägen. Om bara de svengelska orden används så får vi ett fattigare språk, anser jag. 


Attans 

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Spåkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 6 sept 08:00

Nåväl, nu heter det i och för sig Influencerpriset och utdelas av Influencers of Sweden. Är det månne en modern klubb för inbördes beundran?


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17
18
19 20 21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se