Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 10 juli 12:58

Antalet kinesiska turister i Sverige ökar snabbt. Förra året ökade antalet gästnätter från Kina med drygt 25 procent. Sedan 2008 har antalet kinesiska turister ökat med mer än 220 procent. De två största turistgrupperna är dock norrmän och tyskar.


I en artikel ”Kraftig ökning av kinesiska turister som kommer till Sverige” i Svenska Dagbladet idag skriver Malin Jansson:


– Vi hade kunnat göra mycket mer med den kinesiska turismen. Det saknas ofta djup Kinakunskap inom både näringsliv och myndigheter, säger Kristina Sandklef. Information på kinesiska är sällsynt, något som blir ett problem då de kinesiska turisterna ofta saknar språkkunskaper i engelska, menar hon.

- Inte ens på östasiatiska museets hemsida, där delar av samlingarna är unika kinesiska arkeologiska fynd, har de information på kinesiska, säger Kristina Sandklef.”


Språkförsvaret har länge kritiserat Stockholms stad, Stockholm Visitors Board och andra turistbyråer runtom i Sverige för deras övertro på enbart engelska i turistinformation i stället för att satsa på mångspråkig information, som bygger på den verkliga fördelningen av turisterna. Denna nätdagbok är full av sådana kritiska inlägg. Att tilltala turisterna på deras egna språk är oslagbart.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 8 juli 16:57

Arbetarbladet i Gävle har anlitat en språkkrönikör, Alexander Katourgi. Det är bra, eftersom det inte är så många svenska dagstidningar idag, som har regelbundet återkommande språkspalter. På rak arm kan jag bara ange Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och Östgöta-Correspondenten som har det.


I en av Alexander Katourgis språkspalter, ”Ord från barndomen som inte hänger med”, skriver han:


”Dialekter kännetecknas vanligtvis av uttalet, men även ordförrådet kan avslöja ens härkomst. De flesta orden en typisk hälsing använder är förstås gemensamma med standardssvenskan, men ord som laggrann, myssla eller rangel är obegripliga annorstädes.”


Men dialektområden är inte enhetliga. Alexander Katourgi är uppvuxen i Orbaden, som ligger vid sydvästra ändan av Orsjön, som bildas av Ljusnan. Jag är uppvuxen i en by, Bogården, som ligger tre-fyra kilometer fågelvägen därifrån på andra sidan av Orsjön. Det betyder att en sjö eller en älv skiljer oss åt, trots att det fråga om samma socken, Arbrå socken. Det betyder att jag inte förstår två av de tre orden, som han anger, d.v.s laggrann och myssla. Rangel borde vara identiskt med vårt rångel. Det verkar som om både laggrann och myssla finns i färila-, järvsö- och losdialekten, dialekter som alla talas västra Hälsingland.


Det finns klara skillnader mellan de olika sockendialekterna i Hälsingland. De som anses vara de mest särpräglade dialekterna i Hälsingland är järvsödialekten (jarsemålet) och färiladialekten (falamålet). Min morfar, som talade njutångersdialekt, brukade säga att han kunde identifiera alla sockendialekter i Hälsingland. Jag blev tidigt medveten om dialektskillnaderna i Hälsingland. Som tio-elvaåring såg jag en fotbollsmatch mellan vår skola och en skola i Järvsö, d.v.s grannsocknen. Jag hörde en järvsöelev, som också såg matchen, säga till en annan:


”Hä fjorta minuta kvör”.


Jag vände mig förvånat om till min kamrat och sade:


”Det heter ju ’Dä fjorten minuter kvâr ’”. Kvâr uttalades med ett öppet a-ljud, som inte finns i rikssvenskan, och närmast med stöt. Vi uttalade alltså inte ett enda ord likt.


Och varför är inte dialektområden enhetliga? Därför att dialekter fungerar som talspråk och ingen har exempelvis försökt att standardisera hälsingedialekterna i form av ett skriftspråk.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 7 juli 08:00

I fjol intervjuade Per-Olof Eliasson Per Ledin inför en artikel i Universitetsläraren, en artikel som vi dessvärre missade då. Temat är att ett nytt managementspråk tar plats på svenska universitet och att makt flyttas från forskare och lärare till olika styrorgan. Detta managementspråk är sammankopplat med hur forskning numera värderas:


”En forskare får kanske 12,5 poäng och en annan 8,3, och sådana mätningar av exempelvis publicering ligger till grund för hur pengar fördelas.
– Forskning mäts i godtyckliga citeringsindex och jag får bara poäng i mätsystemet om jag publicerar mig i vissa engelskspråkiga tidskrifter. Det som inom ett forskningsområde traditionellt ses som kvalitet, exempelvis att bidra till att svåra frågor beforskas, eller att vara relevant för lärarutbildningen, får ingen plats.”


Systemet understödjer naturligtvis också engelskans ställning inom den svenska högskolan.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 6 juli 15:27

I senaste numret av Facköversättaren berättar Henrik Nilsson om TNC och dess verksamhet. Han skriver inledningsvis:


”Att TNC förr hette Tekniska nomenklaturcentralen, är en anrik institution som firade 75 år förra året och är en del av den samlade svenska språkvården är kanske också allmänt känt. Fackspråk och terminologi är TNC:s huvudfokus, men även om mycket av arbetet handlar om svenska språket finns det också flerspråkiga aspekter av TNC:s arbete.


Majoriteten av TNC:s drygt 100 ordlistor har motsvarigheter på andra språk, ofta de nordiska, men i vissa fall även språk som grekiska, turkiska och japanska. Ofta har dessa termer tagits fram i samarbete med expertorganisationer utomlands – och då som utländska motsvarigheter till de svenska termerna.”


Läs vidare här, sid. 5!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 5 juli 08:00

Frost Anders skrev dagbok på älvdalska redan 1946, det vill säga långt innan den organiserade verksamheten att rädda älvdalskan påbörjades. Dagboken, bearbetad av Bengt Åkerberg, utkommer snart.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 4 juli 15:35

heter inslaget i SVT Nyheter Dalarna. Inslaget är 1 minuter 40 sekunder långt.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 4 juli 08:00

I Alingsås har kulturhuset marknadsfört en utställning om civilkurage och yttrandefrihet och kommunen  puffat för en festival som inträffar i augusti. Personerna som satt samman annonserna tycks ha en överdriven fäbless för engelska språket som är på gränsen till löjeväckande. Av den anledningen har jag gjort en kopia av insändaren till Språkförsvaret som jag är medlem av. Språkförsvaret är en ideell organisation som vuxit till ett språkpolitiskt nätverk.


Utställningen, som hade den arga damen i Småland med handväskan som illustration, hette "Your Voice" och ett annat inslag rubricerades som "The Public Gets - What The Public Wants". 


Alingsås streetfestival infaller den 19 augusti. Programmet innefattar "dancebattle", "streetart" och så kan man få "battla" på dansmattan". Barnen lockas med bl.a "bumperballs".


Vad är det för fel på Din röst, gatufestival och gatukonst för att ta några exempel?


Jag misstänker för övrigt att alingsåsborna över de 60 inte har en aning om vad battla på dansmattan innebär. Men det är nog inte dom som är den primära målgruppen.


Kvinnan med handväskan, som tydligen hade suttit i ett läger under kriget, visade verkligen civilkurage men somliga tog avstånd mot konstverket och hennes spontana väskattack. Jag tyckte det var modigt av henne.


Lars Borke

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 3 juli 17:00

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

105 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4
5
6
7 8 9
10
11
12
13
14 15 16 17 18
19
20
21 22 23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se