Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 9 nov 14:43

(Denna text har hämtats från Institutet för språk och folkminnens webbplats)


(Nu har häfte 43 av Ordbok över folkmålen i övre Dalarna utkommit. Det nya häftet omfattar orden Utanskriften till Vindhöra.

Ordboken behandlar dialektorden i dalmålen i Ovansiljan, Nedansiljan och Västerdalarna, alltså området från Mockfjärd och Gagnef i sydost till Transtrand och Älvdalen i nordväst. Utgivningen sker häftesvis och beräknas i slutändan omfatta 46 häften.


Varje ord beskrivs detaljerat. Uttal, betydelser och synonyma ord anges och ett stort antal fraser och meningar visar hur orden används.


Ordbok över Folkmålen i övre Dalarna bygger på ett material som till största delen insamlats från 1800-talets slut till senare delen av 1900-talet. Materialet förvaras i Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala.


Beställ publikationen: Ordbok över folkmålen i övredalarna, 43

 

Läs mer

Inblicken: "Vissa ord kan ta ett halvår att göra färdigt"
Projektsida: Ordbok över Folkmålen i övre Dalarna (OÖD)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Välkommen till en dag med fokus på ord i svenska språket – ur olika perspektiv. Det blir inspirerande och matnyttiga föreläsningar och workshoppar inom områden som språksociologi, semantik och terminologi.

 

Självklart bjuds det även på möjligheter att nätverka med andra språkvetare och språkintresserade. Vi träffas i år på Humanist- och teologcentrum på anrika Lunds universitet.


KLICKA HÄR FÖR ATT KOMMA TILL ANMÄLAN!

 

PROGRAM Fredag 24 november


11.30–12.45 Textlunch med Ordbruksministern Mikael Berger.
Börja konferensen med en textlunch på klassiska Kulturkrogen under ledning av Ordbruksministern (Mikael Berger vid Lunds universitet). Under lättsamma former äter vi lunch tillsammans, skapar nya kontakter och lär oss en smula om språk.

13.00–13.15 Ordföranden Hanna-Karin Grensman hälsar välkomna

13.15–14.00 FÖRELÄSNING av Pär Nilsson, redaktör på Svenska Akademiens ordboksredaktion.

Metaftonymi i praktiken — vad är en bildlig betydelse i SAOB?
Såsom en del av mitt avhandlingsprojekt undersöker jag vad en bildlig betydelse i Svenska Akademiens ordbok (SAOB) är för något. Ur perspektivet kognitiv semantik studeras vad bildligheten i ordan- vändningarna består av, rent kognitivt. Resultaten från analysen visar bl.a att samspelet mellan metafor och metonymi är centralt, men att detta ofta vållar problem vid beskrivningen.

14.05–14.50 WORKSHOP med Hanna-Karin Grensman, examinerad språkrådgivare tillika föreningens ordförande.

Oikofobi, stjärnfamiljer och slidkransar
Vi tittar närmare på ord som inte enbart är ord utan först och främst värderingar. Vad säger orden om vår samtid och rådande normer? Hur påverkar orden dig, och hur påverkas din omgivning av ditt ordbruk?
Konkret och aktivt arbetar vi med att öka vår medvetenhet och förståelse hur enskilda ord i språket påverkar vår verklighetsuppfattning.

14.50–15.20 Fika och nätverkande. Passa på att träffa kollegor och andra språkintresserade under avslappnade former.

15.20–16.05 FÖRELÄSNING med Anna Gustafsson, docent och lektor i svenska och programkoordinator för Språkkonsultprogrammet vid Lunds Universitet.

Ord på prov — En studie av ordförståelse i högskoleprovet under perioden 2000–2011
I föredraget presenteras delar av Gustafsson och Håkansson (2017), vilket är en studie som undersöker hur ordförståelsen i högskoleprovet har förändrats över tid. Resultaten visar framförallt att klyftan i ordförståelse mellan provdeltagare från olika åldersgrupper och med olika utbildningsnivå växer. Detta resultat kopplas bland annat till den förändring av läsvanor som de senaste decenniets digitalisering har fört med sig.

16.05–16.45 WORKSHOP med Mia Jensen, terminolog på fordonstillverkaren Scania tillika eventansvarig i föreningen.

Vad är skillnaden mellan en kaka och en tårta? — Terminologisk begreppsutredning i smord och bröad form
Vad är egentligen skillnaden mellan en kaka och en tårta? Med hjälp av en lättvispad terminologisk begreppsanalys försöker vi ta reda på det och formulera välfyllda definitioner under en workshop. Deltagarna får en munsbit terminologijobb som förhoppningsvis ger mersmak.


Konferensen är öppen för alla intresserade – sprid gärna inbjudan i dina kanaler!


KLICKA HÄR FÖR ATT KOMMA TILL ANMÄLAN!

 

Inbjudan som PDF_(240 KB)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 7 nov 08:00

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 5 nov 08:00

Jag har de senaste åren ofta funderat på varför så väldigt många använder den amerikanska utropsfrasen "Oh my God!" i mobilen.


När jag åker med kollektivtrafiken eller bara rör mig ute bland folk, så hör och snappar jag många gånger upp "Oh my God!" under mobilsamtal.


"Oh my God!" uttrycker överraskning eller förvåning.


Jag har givetvis inte gjort någon vetenskaplig statistisk undersökning, men det verkar ändå vara övervägande yngre kvinnor som använder detta amerikanska utrop i mobilen.


Det uttalas alltid med tydlig amerikansk accent.


Förra veckan åkte jag tåg från Kastrup flygplats till Helsingborg. Jodå, minst tre yngre kvinnor på tåget upprepade ett antal gånger "Oh my God!" i mobilen.


Det blev så att säga ett ständigt "Oh my Godande". Jag tror inte att dessa mobilanvändare är så värst religiösa, men de använder ändå detta typiskt religiösa amerikanska utrop.


Undertecknad blir inte särskilt irriterad eller upprörd över detta. Det är egentligen bara komiskt. Men varför inte istället utropa på svenska "Herregud!", "Gode Gud!" eller helt enkelt det mer neutrala "Milde tid"?


Och varför inte den brittiska utropsvarianten "Good Lord!" istället?


När jag senare slog på tv:n  visades, som vanligt, en amerikansk film på TV4. Tro mig, men det dröjde faktiskt inte så länge förrän även "Oh my God!" dök upp där.


Oj, tänkte jag, det var ju väldigt vad vi är amerikaniserade i detta land! Det är väl också snart dags för oss att göra en svensk Brexit ("Svexit") och alliera oss ännu närmare med USA?


C-G Pernbring                                                                                                                                    
Helsingborg

       
(Insändaren tidigare publicerad i Skånska Dagbladet/SkD den 30/10, Expressen  den 1/11 2017, Helsingborgs Dagblad 7/11 2017 och Sydsvenska Dagbladet den 9/11 2017)  


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 4 nov 08:00

(Texten är hämtad från Gutamålsgillets webbplats)


Gutamålsgillet bjuder på söndag 5 november in till den elfte upplagan av Gutamålets Dag, som bjuder på både traditionella och nya inslag.


 


Även om gutamålet står i centrum så tar man upp den gotländska dialekten som tappar alltmer mark hos öns yngre befolkning. Man kan se fram emot hela andra akten av sommarens teatersuccé Kum ihåg snapen på Bottarveteatern liksom en ny filmbearbetning signerad Mats Ahlby. Vad vi bevarar för framtiden är ett annat av dagens ämnen. Allt blandas med språktest, gutamålsgrajar och andra muntrationer. Här nedan annonsen till söndagens gutniska eftermiddag.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I samband med att Språkförsvarets styrelse publicerade ett rundbrev, i vilket vi uppmanade medlemmar och sympatisörer att nominera kandidater till Årets anglofån och Språkförsvarets pris fick vi följande brev från en språkvän i Finland:


”Esbo är en stad och förort väster om Helsingfors. Ännu i min barndom på 1950-talet - då jag bodde där – var Esbo – då en landskommun - en nästan fullständigt svenskatalande ort, där både de lokala jordbrukarna och den urbana befolkningen talade svenska eller var i varje fall tvåspråkiga i svenska med finska som andra språket.


Från 1960-talet utvecklades Esbo som en förstad till Helsingfors, vilket medförde en massiv finsktalande inflyttning från östra och norra Finland, till en del också från Helsingfors. Denna utveckling ledde till en förfinskning av orten. På 1970- och -80-talet började en ny invandring, denna gång av utlänningar – mest muslimer – som nu bildar en betydande del av den lokala befolkningen i många delar av Esbo.


I år har Esbo stad beslutat att införa engelskan som det officiella språket i sin administration. Detta betyder att både svenskan och finskan marginaliseras och det fullständigt främmande engelska språket - som inte är ens de utländska inflyttarnas modersmål – kommer att dominera. Helt galet, men förslaget har på många håll mottagits positivt – engelskan räknas ju allmänt som ett tecken på framgång och modernisering – tillsammans med USA, England och NATO. ”


I Danmark har Radikale Venstre (motsvarar ungefär Liberalerna i Sverige) tidígare föreslagit att engelska skulle det andra officiella språket. I Tyskland har Freie Demokratische Partei (FDP), också ett liberalt parti, propagerat för att engelska ska bli ett administrativt språk i allt fler sammanhang. Så långt har det inte gått i Sverige än, även om flera partier, regering, myndigheter och företag i praktiken behandlar engelskan som om det vore det andra officiella språket i Sverige.


Det ringde till exempel ingen klocka, när den svenska regeringen förärade Finland en staty/springbrunn med namnet ”Free fall” i samband med Finlands 100-års jubileum som självständig stat.

 

Observatör


(Denna nätdagbok mär knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 2 nov 20:15

 


Ordförande i Den Danske Sprogkreds, Lise Bostrup, skriver på Facebook:


"Bogforum finder i år sted fra den 10. til den 12. november, - og Den Danske Sprogkreds har en stand, hvor alle med interesse for dansk sprog kan høre om, hvad vi vil, kan og håber, vi kan komme til at gøre i fremtiden. Vores standnummer er C3-032."


Förutom att boken "Er dit modersmål okay?" presenteras under Bogforum, organiserar också Den Danske Sprogkreds debatter.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se