Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 23 nov 15:45

Idag berättade SVT Västernorrland om hur elever på den humanistiska linjen grep in i språkvårdande syfte:


”På torsdagen ska Härnösands gymnasium återinvigas efter ombyggnationer och renovering. I samband med förberedelserna för det upptäckte elever och lärare att skolan skulle mista ett s.


I kommunens information om återinvigningen av Härnösands gymnasium stod Härnösand gymnasium. Stadsnamnet hade helt plötsligt förlorat sitt genitiv-s. Det gillades inte av eleverna på den humanistiska linjen i årskurs två.

– Vi startade en namninsamling, för vi kan inte stå bakom det här. Det är inkorrekt. Man måste ha med genitiv-s:et på slutet, annars är det grammatiskt fel, säger Saga Byström.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 23 nov 08:00

Det har nästan blivit inflation i doktorstitlar när det gäller älvdalska språket. I varje fall om man jämför med andra liknande språk eller dialekter i landet. David Karlander från Stockholms universitet blev nyligen den femte filosofie doktorn som skrivit sin avhandling om älvdalska.


Intresset för det säregna språket älvdalska, som talas i Älvdalen, Norra Dalarna började på nationalromantikens tid i Sverige, i början av förra århundradet, bland forskarna i Uppsala och andra universitetsstäder. 1909 skrev Lars Levander sin doktorsavhandling om detta unika språk. Under 40 års tid ägnade han sedan älvdalskan större delen av sitt intresse och skrev mängder med vetenskapligt material om språket i Norra Dalarna.


Intresset för språket spred sig, men det skulle dröja ända till 1956 innan nästa doktor promoverades – Stig Björklund. Sen dröjde det ytterligare drygt 50 år tills polacken Piotr Garbacz doktorerade 2010 och hans landsmaninna Dorota Merlerska året därefter. Men nu har alltså David Karlander, 30 år, efter omkring fem års doktorandstudier disputerat i tvåspråkighet vid Stockholms universitet för någon månad sedan.


 


Davids avhandling heter ”Authentic Language”, ungefär ”ett äkta språk. ” Den handlar om älvdalska, eller snarare om människor som på olika sätt engagerat sig i eller intresserat sig för älvdalskan.


- I Älvdalen finns, som bekant en av Sveriges största språkföreningar – Ulum dalska – och språket har rätt så nyligen börjat få stöd av kommunen.

-Men det är inte bara älvdalingarna själva som har varit engagerade i älvdalskans dåtid, nutid och framtid, utan också forskare, politiker, tjänstemän och journalister.

-Bredden, omfattningen och ihärdigheten på engagemanget för älvdalska får sägas vara unikt. Språkvetenskapliga studier av älvdalska är närmast en egen forskningsinriktning. Inget annat lokalspråk har fått lika mycket uppmärksamhet bland forskarna som älvdalskan. Det finns inget annat lokalspråk som i Sverige föranlett så många riksdagsmotioner och antagligen också så mycket debatt som just älvdalskan och dess språkpolitiska status, säger David Karlander.


I sin avhandling presenterar han fyra delstudier av de första hundra åren av engagemang för älvdalskan. En delstudie handlar om Lars Levanders (1883–1950) arbete med att dokumentera älvdalskan och en annan handlar om hur älvdalingar själva kommit att använda sig av Levanders material.


– Levander arbetade med älvdalskan i över 40 år. Han var enormt produktiv men många av hans arbeten var länge svåra att få tag på eller svåra att läsa för den som inte var specialist. Bengt Åkerbergs grammatik är en utbyggd och läsarvänlig uppdatering av Levanders skiss över ”älvdalsmålet i Dalarna”. Åkerbergs grammatik hade inte kommit till utan Ulum dalskas och Besparingsskogens stöd. Det är hoppingivande att ett sådant viktigt och avancerat arbete har gjorts av älvdalingarna själva.


De andra två delstudierna handlar om språkpolitik. Den ena går igenom den språkpolitiska debatten om språkstatus och den andra behandlar striden om älvdalska vägnamn i Älvdalen.


Att älvdalskan fått så mycket uppmärksamhet beror inte bara på att den är särpräglad, utan också på allt stöd den fått från forskare, journalister, politiker och, viktigast av allt, från älvdalingarna själva. Älvdalskans framtid vilar till stor del på att detta engagemang fortsätter.


Den nye doktorn kommer att berätta om sin avhandling vid ett besök i Älvdalen någon gång inom en inte alltför avlägsen framtid.


Text och foto: Björn Rehnström

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 22 nov 15:44

Tankesmedjan Magma presenterar idag en attitydundersökning om de finskspråkigas attityd till svenskan i Finland. Det heter:


”De finskspråkiga skulle vilja ha mera att göra med svenskspråkiga och de skulle vilja kunna svenska bättre, visar en undersökning av e2:s forskare Ville Pitkänen och Jussi Westinen, Talar du svenska?– en undersökning om finskspråkigas attityder till svenskan och de svenskspråkiga.


En tydlig majoritet av de finskspråkiga (69 %) skulle vilja kunna svenska bättre än vad de gör, och hela 58 procent kunde tänka sig att sätta sina barn i en tvåspråkig skola. Omkring 40 procent av de finskspråkiga skulle vilja ha mera att göra med svenskspråkiga, endast 34 procent av de tillfrågade är av annan åsikt.


I nästan alla medborgargrupper i alla delar av landet finns det beredskap för en tätare växelverkan än vad man har idag.
– Det är intressant att se att det finns en vilja till tätare umgänge också i Norra och Östra Finland, där det är jämförelsevis sällsynt med kontakter till svenskspråkiga, sammanfattar Ville Pitkänen.”


Läs vidare här eller ladda ner hela undersökningen!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 21 nov 22:56

Partiledaren Ebba Busch Thor gjorde bort sig härförleden när hon föreslog en litterär kanon för skolan, med speciell inriktning på nyanlända, men samtidigt inte kunde namnge författarna till Gösta Berlings saga, Giftas och Gentlemen, kandidater till att ingå i en sådan kanon.


 

Foto: SVT


Men för att vara lite petig: Vem är ansvarig för apostrof-s efter Berling? Ebba Busch Thor? SVT? Ett förlag?


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 20 nov 18:49

(Texten är hämtad från TNC:s nyhetsbrev)


Vi har platser kvar på kursen Det är en definitionsfråga! som äger rum måndagen den 4 december kl. 9.00–16.30


För mer information om kursens innehåll, se:
http://www.tnc.se/utbildning/kurser/#deffraga


Anmäl dig via webbformuläret på webbplatsen, via e-post eller per telefon.


Om du tror att någon i ditt kontaktnät kan vara intresserad av den här informationen är vi glada om du skickar brevet vidare. Tänk också på att vi kan komma och hålla kurs på din arbetsplats om ni är flera som vill utbilda er.


Välkommen med din anmälan!

Terminologicentrum TNC
Solnavägen 1 E/Torsplan (plan 10)
113 65 STOCKHOLM
08-446 66 00 (tfn)
tnc@tnc.se, www.tnc.se


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 20 nov 08:00

I lördags berättade Anna-Lena Laurén i Dagens Nyheter om att förbättrade kunskaper i ett främmande språk, i hennes fall ryska, också innebär vissa olägenheter:


”När jag flyttade till Ryssland för över tio år sedan råkade jag ofta ut för missförstånd. Jag tog dem med en klackspark och tänkte att problemet löser sig när jag har lärt mig ryska ordentligt. 


Det blev inte alls bättre när jag lärde mig bättre ryska. För då insåg jag hur mycket enklare det var när jag inte uppfattade alla nyanser. Ibland skulle jag gärna slippa höra alla undertoner, till exempel när män som inte känner mig använder diminutivformer av mitt namn. Jag är inte Anetjka för en hyresvärd eller en tågkonduktör, det är ingen stor förolämpning att de kallar mig det men det är inte korrekt. Det inbjuder till en viss intimitet som jag mycket hellre bara skulle ignorera. 


Bekvämast vore att inte uppfatta den alls.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 19 nov 08:00

Inför nästa vecka sprider ICA Maxi ett reklamblad med namnet Black Friday. I ett försök att vara rolig blandar man in ord på engelska i svensk text, t ex


…Just like in the states.

Några last words.

…denna veckan är det extra amazing prices.

Smooth dustsucker for the bil!

…allt samlat under one and the same roof.

High-pressure washer for the easy rengöring!

FIRST TILL KVARN.

HÖRRY FOLKS!


Nej, det är inte alls roligt. För nyanlända invandrare som vill lära sig riktig svenska och ser detta trams är det direkt skadligt. Och obildade helsvenskar kan förledas tro att detta mischmasch är acceptabelt som kommunikationsmedel i Sverige.  Men sådana betänkligheter har naturligtvis inte ICA och liknande kommersiella språkmarodörer. För övrigt undrar jag om de vet vad som avses med Black Friday i USA som de refererar till som ”the states” (de använder litet ”s” istället för stort; det avslöjar också en brist i uppfattningen av vad som är rätt och fel). Och ”smooth dustsucker” är riktigt dumt. I Frankrike där man spjärnar emot den amerikanska språkinvasionen något bättre än  i Sverige talar man om Black Friday som Vendredi Noir, ibland Vendredi Fou. Och det fungerar alldeles utmärkt.


Ännu en kandidat till Språkförsvarets anglofånpris i år?


Lars Nordberg

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 18 nov 08:00

På nätet kan man hitta visa råd; vissa råd är dock skrivna på en egendomlig svenska:

"Vitvinäger(1) är känd för sina kulinariska användningsområden men det kan även användas för andra ändamål.   Du kommer bli förvånad att veta att det också kan användas för att rengöra, ja rengöring! Så här är några fantastiska tips om hur man använder vit vinäger(2):


1. Avlastar insektsbett
Om du har blivit biten av en insekt, kommer det att vara nödvändigt att lägga vit vinäger på staven och att gnugga så att kliarna försvinner.


2. Rengör och deodoriserar diskbänken
Häll en kopp vit ättika(3) i diskbänken och låt stå i 30 minuter och skölj med kallt vatten. Gör det en gång i veckan och farväl dålig luktar!


3. Stoppa klåda
Om du är kliande kan du använda vit vinäger(2) för att lindra dem genom att hälla 2 matskedar i ditt bad. Tack vare dess desinfektionsegenskaper kommer vit vinäger utan tvekan att hjälpa dig.

4. Hejdå fett
För att rengöra fettfläckar, blanda helt enkelt vita ättika(4) med lika delar av vatten och använd den här blandningen för att rengöra med en trasa eller trasa.

7. Avlägsnar rost
Vitvinäger(1) är den magiska produkten som tar bort rost från dina verktyg. Blötlägg bara dina verktyg i vit ättika(3) över natten och dina verktyg kommer att komma ut som nya från detta ättika bad!

10. Bli av med dålig andedräkt
Om du tenderar att ha dålig andedräkt, prova den vita vinägerblandningen(2) med några droppar pepparmintolja (för att minska smaken av ättika) och gurgla. Bra andetag garanterat!

11. Eliminerar lukt
Händerna är ofta mättade med lukt av lök när de bara har klippts, även efter att ha tvättat händerna. Innan du tvätter händerna, skrubba dina händer med vit vinäger(2) och skölj dem och du kommer att eliminera lukten av lök för gott.

13. Skina fönstren
Detta är ett ganska välkänt tips som gör att du kan få glittrande fönster. Tveka inte att gnugga dina fönster med vit vinäger(2) och torka bra med tidningslakan. Resultatet är perfekt.

14. Desinficerar skärbrädor
Ta en svamp blöt i vit ättika(3), och skicka den på träskivorna, och här är dina brädor desinficerade!

16. Gör mousserande juveler
För att få dina smycken att bli nya, blanda bara några matskedar med natron med 1/2 kopp vit vinäger(2) och låt dina smycken ligga i några timmar. Det kommer då att skölja och torka och dina smycken kommer att glittra!

18. Rengör kylskåpet
Dikterna av vitvinäger(1) för rengöring är inte längre att skryta och det är därför att det är lätt att desinficera ditt kylskåp helt enkelt genom att blanda vatten och vit vinäger(2), vilket visar sig vara en mycket effektiv och ekonomisk blandning !

19. Håller nagellack längre
Om du gnuggar dina naglar med vit vinäger(2) på en bomull, kommer dina naglar att bli vackrare och ditt polskas prestanda kommer att förlängas. Perfekt för en perfekt manikyr!

20. Rengör glasögon
Blanda vita ättika(4) med icke-krittigt vatten och gnugga den här blandningen på glasögonen med en trasa. Och det är det, dina glasögon är helt rengjorda och inte repa.

21. Fram till den sista droppen
Om du inte gillar att kasta bort majonnäs- eller ketchupbotten, här är ett tips som kan intressera dig. Tillsätt lite vit vinäger(2) i potten, skaka och du kan återställa botten av krukor utan att förlora smaken av mat.

22. Ta en gammal pensel tillbaka till livet
Om du har gamla penslar som du inte vågar använda eftersom de har härdat och är fulla av färg, är lösningen här. Doppa din pensel i varm vit vinäger(2) i 30 minuter och torka sedan med tvål och skölj. Din pensel blir ny och håret kommer att mjukas och den gamla färgen kommer att vara borta.

23. Unclog vindrutan av bilen
På vintern, för att avfrostas din vindruta om några minuter, följer han dessa tips: Blanda 3 glas vit vinäger(2) med ett glas vatten och strö din bil med denna blandning, din bil kommer sedan att tinas snabbt och utan risk för sprickbildning vindrutan använder varmt vatten.

25. Eliminerar dålig fotlukt
Gnugga fötterna med en pappershandduk fuktad i ättika och dina fötter kommer inte att känna sig dåliga och din hud kommer att balanseras på nytt."

Mina kommentarer:


Här finns 4 olika produkter: 1) Vitvinäger; 2) vit vinäger; 3) vit ättika; och 4) vita ättika. Vad ska jag använda?
Jag har markerat med fetstil och kursiv allt som verkar besynnerligt. Vissa råd saknas i denna uppställning då de var utan anmärkning. Ord som behöver förklaras: icke-krittigt vatten och Unclog.

Inga Johansson

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se