Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 11 juni 08:00

I en artikel nyligen i Svenska Dagbladets kulturdel skriver tidningens kulturchef Lisa Irenius bland annat:

"Språk har det kämpigt. Det konstaterade torrt en företrädare för Uppsala universitet i förra veckan. Hur då? Jo, nya siffror visar att antalet studenter inom humaniora i Sverige i dag är det lägsta på minst 15 år. Särskilt språkämnena lever farligt.

Faktum är att språk, det vill säga andra främmande språk än engelska, har det kämpigt på många plan i Sverige just nu. Och i ett land där åtminstone nyttoaspekter brukar få visst gehör – alltså när kunskaper kan omsättas i reda pengar och andra mätbara fördelar – är det faktiskt fullständigt obegripligt.

Svenska företag har redan idag svårt att hitta personer med rätt språkkompetens. Tyskland är Sveriges viktigaste handelspartner. Nästan tre fjärdedelar av Sveriges varuexport går till europeiska länder. Även politiskt har länder som Tyskland och Frankrike blivit allt viktigare – om man nu händelsevis inte vill förlita sig helt på Donald Trump och Boris Johnson.

För individer är språkkunskaper utöver engelskan en uppenbar fördel när det är slagsmål om jobben. I språkligan slipper man också (än så länge) konkurrensen från robotarna. Det är helt enkelt som det sägs, att språk öppnar nya dörrar i livet. Jag hade själv troligen inte haft det jobb jag har i dag om jag inte en gång hade lärt mig franska. Inte för att jag behöver franska i arbetet, utan för att det var det språket som blev min ingång i journalistiken. Det var när jag föreslog artiklar om intressanta franska företeelser som redaktioner nappade – det lär inte ha varit en nackdel att antalet svenska journalister som rapporterar från Frankrike trots allt är begränsat.…

Allt färre läser språk på universiteten. Allt färre läser moderna språk i grundskolan, där det inte längre är ett obligatoriskt ämne. Sverige tillhör, tillsammans med Norge och Malta, de länder i Europa där antalet elever som läser främmande språk på gymnasiet har minskat mest under de senaste åren. Läsåret 2015/2016 fick blott 50 gymnasieelever i hela Sverige betyg i tyska 7. Kristianstads kommun beslutade för något år sedan att helt avveckla franskani alla sina högstadieskolor. Allt färre utbildar sig till språklärare. Och så vidare.

I Sverige saknas insikter om kulturens fundamentala betydelse. Tappet i språkkunskaper kommer att stå Sverige dyrt. Särskilt besynnerligt är att den dystra verkligheten för språkstudier samexisterar med en retorik där flerspråkighet hyllas, och med ett samhälle som har blivit alltmer internationellt.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 10 juni 08:00


(Utdrag ur artikel angående Nyamko Sabuni och Erik Ullenhag som båda kandiderar till att bli Liberalernas nästa partiledare)


”Att de två huvudmotståndarna i den pågående partiledarstriden har olika uppfattning kopplade till invandring är inget nytt. Det är tvärtom en dragkamp som har pågått mellan dem i närmare 20 års tid.


Som när frågan om språktest för medborgarskap avgjordes 2002. Men där har Erik Ullenhag svängt och övergett sitt tidigare motstånd, säger han nu. 

-Ibland blir man klokare med lite mer erfarenhet.


Ett annat område där Erik Ullenhag ger uttryck för viss självkritik, även om han är noga med att frågan inte låg på hans bord, rör den omdiskuterade Rosengårdsrapporten.


Nervöst debattklimat"

I rapporten, som Nyamko Sabuni lät ta fram strax innan hon tvingades lämna posten som integrationsminister, varnades för radikaliseringen av unga i invandrartäta områden. Men rapporten dömdes ut som fördomsfull, och åtgärderna uteblev.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 9 juni 08:00

Enligt Svenska Yle råder det olika meningar om hur skrivningarna ska tolkas:


”Formuleringarna har varierat gällande den kommande regeringens mål att återinföra obligatorisk studentsvenska.


Iltalehti skrev i lördags att det andra inhemska språket kommer att återinföras som obligatoriskt ämne i studentskrivningarna.


Formuleringen i regeringsprogrammet lyder å sin sida: 'Regeringen sätter som mål att införa det andra inhemska språket som obligatoriskt ämne i studentexamen'.


Enligt anonyma regeringskällor som Hufvudstadsbladet talat med (bakom betalmur) kommer projektet inte att lyckas. Det här trots att man skrivit att det är målsättningen.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 8 juni 08:00

Dan Backman recenserade Lalehs senaste album i Svenska Dagbladet den 4 juni. Här är är några citat från rcensionen:


"Att sitta i Los Angeles och skriva en låt om svenska som andraspråk i skolan är värt minst en guldstjärna - och det är just de svenskspråkiga spåren som är starkast på Lalehs nya album."...


Det är alltid desvensksspråkiga låtarna som är bäst, så brukar det alltd vara med Laleh. Det är som att svenskan genererar bättre melodier...Men det är i 'Sand överallt', 'Svenska 2' och 'Tack förlåt' som Lalehs omisskänneliga originalitet lyser igenom."


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 7 juni 08:00

I tisdags berättade Philip Teir i Dagens Nyheter om den finländska regeringsbildningen och regeringsprogrammet. Åtmintone ett av förslagen i progammet hade språkpolitisk relevans:

”En överraskande nyhet är ett förslag om att återinföra den obligatoriska 'studentsvenskan' som slopades 2005. Idag är det kinte längre nödvändigt att skriva svenska in studentexamen i finskspråkiga gymnasier, vilket resulterat i att bara hälften av alla studenter gör det.

Många betecknade den tidigare regeringen, ledd av Centerns Juha Sipilä, som en katastrof för svnska språkets ställning, eftersom det fanns ministrar som direkt motarbetade Finlands officiella tvåspråkighet. I Rinnes regering sitter nu Svenska Folkpartiet, som har fått två poster: justitieminister Anna-Maja Henriksson, och en minister med ansvar för nordiskt samarbete, Thomas Blomqvist. Vänsterförbundets ordförande, Li Andersson, som önskat bli undervisningsminister, är också finlandssvensk.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 6 juni 08:00

Läser varje dag ledarartiklarna i HD med intresse. Följaktligen läste jag även huvudledaren ”Ett ödesår för unionen och för Europa” den 7 januari. 2019.


Jag måste emellertid för ledarskribenten påpeka följande: Jag tror inte att de europeiska ”grundlagsfäderna” Jean Monnet och Rober Schumann tänkte på engelska: ”an ever closer union” (som anges i ledaren). De var ju fransmän. Och franskan var huvudspråk i EEC/EU under lång tid.


Ja, ända fram till att de amerikaniserade skandinaviska länderna och givetvis Storbritannien blev medlemmar. Här följer ett personligt försök till översättning till franska.


Kanske tänkte Monnet/Schumann på franska enligt följande ”Une union de plus en plus étroite” (Ett ständigt djupare samarbete).


Som vanligt när det gäller EU så understrykes i huvudsak bara betydelsen av ekonomiskt och politiskt samarbete inom unionen.


I ledaren ställs denna gång också frågan: Varför har populistiska partier i Europa framgångar idag? Den frågan besvaras emellertid inte.


C-G Pernbring

Helsingborg


(Insändaren tidigare publicerad i Helsingborgs Dagblad 19/1 2019)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 5 juni 08:00

 Riksdagens ombudsmän – JO

Box 16327

10326 Stockholm

ANMÄLAN

Den 3 april höll statsminister Stefan Löfven ett tal på engelska i EU-parlamentet. Detta tal har senare inte översatts till svenska. När en medlem i Språkförsvaret, Magnus Hansson, kritiserade att Stefan Löfven inte talade på svenska i EU-parlamentet och uraktlåtenheten att översätta talet till svenska, fick han följande svar från Stina Garefelt på Regeringskansliets kommunikationsenhet:


”Statsministern talade engelska eftersom det är fler i Europaparlamentet som förstår engelska än svenska. Så han använde engelska av ren artighet. Talet skrevs direkt på engelska så det finns tyvärr ingen översättning till svenska.” 


Svaret utmanar löjet.


För det första har EU ett mycket välutvecklat simultantolkningssystem. Detta har utvecklats just för att parlamentsledamöter och andra ska kunna använda sina modersmål i EU:s verksamhet.


För det andra tycks Regeringskansliet tro att om en svensk regeringsföreträdare talar engelska i EU-parlamentet, så behövs inte längre någon tolkning. Men alla anföranden i plenum tolkas automatiskt till alla officiella EU-språk. Det betyder att Löfvens anförande också tolkades till svenska.


För det tredje – vilka efterfrågade egentligen denna artighet? Tolkarna? De var ändå i full verksamhet. Dessutom föredrar tolkarna att talarna använder sina egna modersmål på grund av att den ofta förekommande brytningen försvårar hörförståelsen. Många ledamöter och regeringsföreträdare i EU-parlamentet överskattar dessutom sannolikt sina kunskaper i engelska. De som har engelska som modersmål (d.v.s. ledamöter från Storbritannien och tvåspråkiga ledamöter från Irland och Malta) är i minoritet i EU-parlamentet. Alla andra kunde lyssna på en tolkning till det egna språket. Det är naturligtvis sant att fler ledamöter i EU-parlamentet förstår engelska än svenska. Men vad hade statsministerns engelska tal med artighet att göra?  Detta argument vore bara relevant om det hade saknats tolkningsmöjligheter.


För det fjärde: Sveriges riksdag antog enhälligt 2009 en språklag, vilken stadgar:

”13 § Svenska är Sveriges officiella språk i internationella sammanhang. Svenskans ställning som officiellt språk i Europeiska unionen ska värnas.”


På vilket sätt värnas svenskan i EU genom att den inte används?  Det enda sättet att värna ett språk i EU-sammanhang består i att använda det.  I ett efterföljande svar till Magnus Hansson påpekade Stina Garefelt att den dåvarande regeringen i lagförslaget (prop. 2008/09:153) inte ansåg det motiverat att ställa upp ett generellt krav att den som företräder Sverige i EU ska använda svenska ”utan utrymme lämnades att anpassa val av språk efter situation och företrädare”. Då inställer sig följdfrågan: På vad sätt motiverade situationen och företrädaren denna gång valet av engelska? De förklaringar som anförts om artighetsskäl och att fler i EU-parlamentet förstår engelska än svenska är nonsensargument.


Slutligen: Det finns alltså ingen översättning av talet till svenska. Även på denna punkt bryter Regeringskansliet mot språklagen:


”5 § Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till (vår fetstil) och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.”


Vad menas med att ”ha tillgång till”? Om Löfvens tal bara finns på engelska, så är det fullständigt uppenbart att svenska medborgare inte har tillgång till det – på svenska. I samma lagförslag, till vilket Stina Garefelt hänvisar, heter det på sidan 38:


”Vi anser, som tidigare nämnts, att frågan om översättning av handlingar till svenska är central när det gäller allmänhetens insyn i EU-arbetet och för undvikande av domänförluster för svenskan.”


I och med att en så stor del av EU:s lagstiftning numera har direkt återverkan på svenska förhållanden, måste EU-apparaten, inklusive EU-parlamentet, idag räknas som en svensk domän. På vilket sätt underlättas allmänhetens insyn i EU-arbetet och undviks domänförluster genom att Stefan Löfvens tal inte har översatts till svenska?


Språkförsvaret anser därför att Riksdagens ombudmän – JO skall uppmana regeringen att i fortsättningen se till att regeringens företrädare håller sina tal på svenska inför EU-parlamentet och att den säkerställer att tal som av någon anledning hållits på annat språk än svenska i officiella sammanhang alltid översätts till svenska.


Språkförsvarets styrelse

2/6 2019


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 4 juni 08:00

Mats Wilander, den kände tennisspelaren, intervjuades i dagens Kvällsposten och sade apropå sina kunskaper i engelska:


'"– Det Sverige jag växte upp i finns inte kvar på samma sätt riktigt. Tennisbanan där jag växte upp finns inte kvar, det har blivit fabriksförråd där nu. Det är klart att jag saknar min familj och jag saknar språket. Det spelar ingen roll hur bra engelskan blir för den blir aldrig så bra att man helt förstår historia, kultur och humor i Amerika om man inte har vuxit upp där, säger Wilander när han träffar Kvällsposten i samband med ett kort besök i Sverige.


Han lyfter fram husguden Bob Dylan för att förklara vad han menar.

– Man kan läsa hans texter och förstå dem, men när han menar något annat så kanske man inte förstår. Förstår du? Det är stor skillnad. Därför saknar jag Sverige, givetvis."


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Anser du att språklagen från 2009 fungerar tillfredsställande i dagsläget, det vill säga att den ger det svenska språket ett tillräckligt skydd framförallt gentemot engelskans expansion?
 Nej, språklagen behöver absolut skärpas.
 Nej, tveksamt om språklagen ger något skydd.
 Ja, språklagen fungerar tillräckligt väl.
 Det behövs ingen språklag.
 Vet inte.
 Jag visste inte ens att det fanns en språklag.

Fråga mig

120 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26
27
28
29
30
<<< Juni 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se