Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 30 sept 19:42

(Se också föregående artikel)


För närvarande består gruppen som jobbar med att bygga upp Älvdalen i Minecraft av ett fåtal personer. Det är projektledaren Christoffer Penningston och hans hustru Emilia Stjernfelt. Dessutom tre kvinnor från USA och en ung pojke från Västerbotten. Alla med stort språkintresse och kunskap i att bygga i Minecraft. 


 

Älvdalens kyrka håller på att byggas upp i Minecraft. Här är tornet, men resten av kyrkan är inte färdig.


- Men nu behöver vi fler som hjälper till med byggandet, säger Emilia. Det är ju mycket som ska göras och för att det ska kunna bli klart inom rimlig tid hoppas vi att få hjälp från många duktiga personer.

- Spelar du själv eller känner du någon spelar Minecraft mycket, tycker om att bygga saker i spelet och kanske till och med förstår kommando-blocken och Redstone, så är du välkommen att hjälpa till, säger Emilia. 

- Om du vill vara med och tror att du kan  hjälpa till så gå in på internetadressen biwårå.nu och fyll i ansökan där, så återkommer vi till dig.


På den internetadressen finns ansökningsformulär med text både på engelska, svenska och – självklart - älvdalska. Nu hoppas Chris och Emilia att många vill hjälpa till att bygga upp Älvdalen i det världsberömda spelet Minecraft.


Text och foto:

Björn Rehnström


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 30 sept 19:04

Det urgamla och mycket hotade språket i de mörka skogarna i Älvdalen, Dalarna – älvdalskan - har redan erövrat stora delar av vår värld. Nu introduceras Älvdalen och dess hotade vikingaspråk i datavärlden för att rädda språket.


Älvdalens kyrkby med omgivningar byggs nu upp i det världskända spelet Minecraft och all text och allt tal blir på älvdalska. Kyrkan och en del annat är redan klart, men än återstår mycket jobb som initiativtagarna vill ha hjälp med.


    

Här är en bild ur det kommande spelet i världen Älvdalen i datatspelet Minecraft. Texterna läses också upp på älvdalska

 

Nästa höst kan spelet vara färdigt om allt går som det ska.  

 -Vi vill hjälpa till att rädda språket , säger initiativtagaren Christoffer Pennington, 25 år,  som nu flyttat till Åland med sin nyblivna hustru och lika intresserade Emilia Stjernfelt.


 

Christoffer Pennington och hans fru Emilia Stjernfelt ska skapa världens första dataspel på älvdalska i Minecraft. Nu vill de ha hjälp av många frivilliga att bygga Älvdalen i datorvärlden.


Nu arbetar Christoffer på heltid med projektet med att göra en egen äventyrsvärld i Minecraft för Älvdalen och älvdalskan.  Redan då Chris, som han kallas i vardagslag,  bodde hemma på farmen i Tennesee, USA och Emilia hos föräldrarna i Stockholm så hade han upptäckt älvdalska och konstaterat att det var ett fint – och utrotningshotat språk. Och eftersom han och Emilia ofta spelade Minecraft så dök tanken upp att använda just Minecraft när det gällde att försöka hjälpa till att få älvdalskan att överleva.


- Vi vill göra det intressant och roligt för barn att lära sig älvdalsk grammatik, områdets historia och kultur genom att använda ett medel som barnen redan känner till – miljontals barn över hela världen spelar Minecraft- berättar Emilia.


 I somras besökte Chris och Emilia Älvdalen och deltog i årets Sommarkurs i älvdalska och fick lära sig mycket mer om Älvdalen och om språket.


I dag har gruppen kommit så långt att man börjat bygga upp Älvdalen i Mine Craft och går ut offentligt med att projektet är på gång.   

- Den färdiga produkten kommer att vara en fil som vem som helst kan ladda ned och sedan ladda upp i en-spelarläge i sina enga spel, berättar de två.

- Spelet kommer att vara frågebaserat, berättar Chris.

- Meningen är att det ska användas tillsammans med en lärare eller föräldrar, men det går också bra att spela själv.


Genom att spela det världsberömda dataspelet Minecraft kan barn i Älvdalen nu alltså också lära sig älvdalsk grammatik, ord och uttal men också älvdalska kultur och historia finns med.

- Minecraft tillåter att man gör på detta sätt, förutsatt att man inte tjänar pengar på det, berättar Chris. Spelet kommer alltså att bli kostnadsfritt att använda när det gäller den älvdalska varianten.


Nu pågår alltså uppbyggnaden av Älvdalen i Minecraft. Kyrkan har byggts och i första skedet ska Kyrkbyn byggas upp så detaljerat man bara kan i denna värld som består av fyrkantiga block. Under andra halvan av nästa år kan spelet lanseras. Och så hoppas man senare kunna bygga upp även de omgivande byarna i Älvdalens socken.

Under andra halvan av 2018 ska Minecrafts äventyrskarta med Älvdalen kunna finns för nedladdning hoppas Chris och Emilia.

- Det är så viktigt att bevara språket. Genom språket får man starkare band till familjen, gruppen och kulturen, berättar Chris.


När projektet med Älvdalen i Minecraft är färdigt så hoppas och tror Chris och Emilia att de kanske kan hjälpa andra utrotningshotade språk med de erfarenheter de får av detta projekt.


Ulum Dalskas ordförande Funk Emil Eriksson är mycket förväntansfull när det gäller Minecraft på älvdalska.

- Ja, det är helt enkelt revolutionerande. Otroligt roligt. Det blir också otroligt bra reklam för Älvdalen.  

- Det kommer att intressera de yngre, som lever i en värld där datorer och dataspel är viktiga. Och de får chansen att spela ett roligt spel samtidigt som de lär sig bra älvdalska. Helt fantastiskt.


Kommunalrådet Peter Egardt är också entusiastisk inför det första dataspelet på älvdalska

- För att rädda det älvdalska språket måste vi vara många som hjälps åt och vi måste attrahera våra barn och ungdomar och få dem att känna att det är häftigt att prata älvdalska. Därför är det här projektet oerhört viktigt eftersom det ger just de effekterna, säger han.

­ - Jag ser projektet som en mycket viktig del i arbetet med att rädda det älvdalska språket och jag är oerhört glad över det här initiativet från Chris och Emilia.

 

Peter Egardt, kommunalråd i Älvdalen, blir varm om hjärtat då han får höra talas om projektet.

 

- Det är så roligt att se engagemanget långt, långt utanför Älvdalen för vårt unika språk! Det värmer i hjärtat!


Text och foto:

Björn Rehnström


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 29 sept 08:00

I förrgår publicerade Aftobladet en artikel, som behandlade det ständigt föränderliga ungdomsspråket. Det hette inledningsvis:


"Fett sjukt eller sjukt fett? Är skillnaden klar för dig behöver du inte läsa vidare. Bisarra ordväxlingar. Dråpliga missförstånd. De ungas uttryck ställer ofta vuxenvärlden helt offside - vilket naturligtvis är precis som det ska vara. För att minska glappet mellan generationerna finns nu ändå en brygga att lägga ut.


– Så fort vi vuxna går in i ungdomarnas värld försvinner de därifrån. När vi började använda Facebook gick de vidare till Instagram och när vi kom in på Instagram fortsatte de till Snapchat, säger författaren och illustratören Louise Wester som tillsammans med Johanna S Remgard ger ut Ungdomsvärldens uttryck - handbok för vuxna."


Problem med handboken är naturligvis att den kan bli överspelad tämligen snabbt.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 28 sept 08:00

I en språkkrönika den 4 december 2015 i Hela Hälsingland berättar Alexander Katourgi:

 

"Sedan en tid tillbaka finns jag på Twitter (@Eliderad, för den som är nyfiken). Till en början var det mest ett sätt att kunna snoka på folk utan att behöva fråga först, men sedan upptäckte jag andra kvaliteter med forumet: jag blev bättre och bättre på att fatta mig kort!"

 

Det är naturligtvis i de flesta fall fördelaktigt att vara kort och koncis. Språkförsvaret finns också på Twitter, för den som vill veta. Men vi använder Twitter mest för envägskommunikation. Det korta formatetet inbjuder inte till sakdiskussion precis.

 

Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 27 sept 08:00

(Denna text är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)

 

Det nya numret av Klarspråk har temat språknormer och skrivregler.

Martin Sundin, generaldirektör på Institutet för språk och folkminnen

 

”Finns det verkligen inget som är fel längre?”, undrar vissa frågeställare när språkvårdare svarar att båda alternativen går bra. Språkrådets Lisa Rudebeck resonerar om språklig variation och om när enhetlighet gynnar kommunikationen.


När samhället förändras och mottagarnas språkliga förutsättningar varierar ställs det nya krav på skribenterna, skriver vår generaldirektör Martin Sundin.


Forskaren Gustav Westberg vid Stockholms universitet har undersökt hur språkvårdare argumenterar när de svarar på språkfrågor på mejl och Twitter.


Nya råd om hantering av engelska ord och uttryck i svenska texter, utförligare kapitel om källhantering och mer om webbtexter. Det här är några av nyheterna i Svenska skrivregler.


Emma Sköldberg, huvudredaktör för Svensk ordbok, berättar om den pågående uppdateringen av ordboken som beräknas vara klar 2019.


Vad ska man kalla de elektroniska tjänster som myndigheter erbjuder på sina webbplatser? Terminologen Åsa Holmér skriver om termen e-tjänst och hur den bör avgränsas mot andra tjänster.


Vad tycker du om Klarspråk? Finns det något särskilt tema som du skulle vilja läsa om? Var med och förbättra tidningen genom att svara på vår läsarundersökning.


Läs det nya numret av Klarspråk.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 26 sept 08:00

(Denna text är hämtad från Svenska Akademiens webbplats)


Svenska Akademiens grammatik (SAG). Detta är den svenska standardgrammatiken, avsedd för universitetsstuderande, forskare, lärare, professionella språkbrukare och en språkintresserad allmänhet. Här ges en utförlig beskrivning av svenska språket i tal och skrift med tonvikt på de gemensamma dragen och med hjälp av en huvudsakligen traditionell begreppsapparat och terminologi. Svenska Akademiens grammatik omfattar fyra volymer: 1 Inledning, bibliografi, register; 2 Ord; 3 Fraser; 4 Satser och meningar.
 
Nyhet! Nu finns Svenska Akademiens grammatik att ladda ned som PDF.


Volym 1.
Volym 2.
Volym 3.
Volym 4.
 
Svenska Akademiens språklära (SAS) är en kortfattad grammatisk grundbok avsedd för en betydligt större läsekrets än den stora grammatiken. Boken förutsätter inte några djupare grammatiska förkunskaper hos sina läsare, däremot intresse för språkliga frågor och nyfikenhet på språket. Svenska Akademiens språklära är huvudsakligen deskriptiv, dvs. den beskriver språket som det är och inte som det borde vara. Men där det finns alternativa uttryckssätt upplyser den också om vad som är mest förenligt med de normer som gäller i vårdat språkbruk.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 25 sept 08:00

För den som gillar att delta i webbomröstningar om språkfrågor, så har Språktidningen initierat en omröstning på temat "Hur hälsar du i biljettkassan?".


Omröstningen har inspirerats av en undersökning om svenskans hälsningsfraser som språkforskarna Jenny Nilsson och Catrin Norrby har genomfört. De har analyserat inspelningar från biljettkassor i Sverige och Finland.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 24 sept 18:00

(Brev till Lyssnarservice Sveriges Radio)


Hej SR!

Jag önskar två saker.

Be er väderpresentatör, jag minns inte namnet så bra, men han talar norrländska (Per kanske?) att hålla röstvolymen mer konstant. Inte som nu med svajningar, dvs betoningar och därpå sänkt röst  så gamla öron har svårt att höra. Det skulle kunna låta så här (jag konstruerar nu): Östra Svealand...  "Va sa han?" säger vi gamla här hemma. "Jo han sa Östra, men jag vet inte om det var Götaland eller Svealand".  Övriga väderuppläsare talar tydligt, och det kan "Per" också lära sig, för eljest har han ju bra röst.

Guldmedaljen går i alla fall till Lisa Frost! Man blir glad när man lyssnar på henne, även om det bara är busväder hon serverar.?

Och så detta: Nyss lyssnade jag på Medierna i P1. En ung kvinna läser upp en text om Svenska Dagbladet mm. Hon betonar oftast fel. Att betona så illa känns irriterande, åtminstone när det är en längre text. Be henne tänka på det, så kommer även hon att bli briljant.

Hälsning från
Ingvar Nilsson
Katrineholm


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


 

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17
18
19 20 21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se