Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 18 juni 08:00

Olle Nykvist‏ @ollenykvist 7 juni

och priset för den mest småaktiga JO-anmälningen någonsin går till *trumvirvel* @Sprakforsvaret !”


En tyckare vid namn Olle Nykvist ger Språkförsvaret ett pris för ”den mest småaktiga JO-anmälan någonsin”, varvid han naturligtvis syftar på Språkförsvarets senaste JO-anmälan.


Twitterinlägget är självklart renons på all sakargumentation. Olle Nykvist – om han ser detta inlägg – har chansen att framföra sina invändningar i denna nätdagbok. Jag tvivlar dock på att han kan formulera några genomtänkta invändningar.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 17 juni 16:42

… i artikeln ”Löfvens engelska ger Putin en fördel, som i övrigt handlar om vilka språk Löfven använde i samtal med Putin.


”Nyligen blev Löfven JO-anmäld av Språkförsvaret (ett partipolitiskt obundet nätverk som jobbar för att stärka det svenska språket) eftersom han hade talat engelska i EU-parlamentet istället för svenska. I EU-parlamentet finns en hel armé yrkeskunniga simultantolkar vars uppgift är att säkerställa att EU:s 24 officiella språk alltid är gångbara. Löfven prioriterade istället att bli förstådd direkt av så många som möjligt. ”


Tidigare har alltså Anders Q Björkman på Svenska Dagbladet omnämnt denna Språkförsvarets JO-anmälan, vilken i sin tur genererade omnämnanden på olika nyhetssajter på nätet.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 17 juni 08:00

(Denna text är hämtad från EU-parlamentets officiella sida. Språkförsvaret JO-anmälde som bekant Stefan Löfvens tal från den 3 april, en anmälan som JO nyligen avfärdade. Det är möjligt att vi måste kontakta EU-parlamentet för att se om vi kan få ut en översättning till svenska av Stefan Löfvens tal. Regeringskansliet tycker nämligen inte att talet behöver översättas.)


EU har 24 officiella språk. Detta innebär att alla medborgare har tillgång till och bättre kan förstå den EU-lagstiftning som berör dem. Medborgarna kan interagera med EU-institutionerna genom att exempelvis inge framställningar eller begära information på något av de officiella språken, och de kan följa debatterna i Europaparlamentet via direktsändning på internet.


Men det är även viktigt att parlamentsledamöterna har möjlighet att tala, lyssna, läsa och skriva på sitt eget språk, eller på vilket annat av EU:s officiella språk som helst. Detta är en följd av den grundläggande demokratiska principen om att varje EU-medborgare kan väljas till ledamot av Europaparlamentet, även om han eller hon inte talar något främmande språk. Ledamöterna är valda för att företräda intressena för de medborgare som ger dem sin röst och inte på grundval av sina språkkunskaper. Och för att garantera samma arbetsvillkor för alla ledamöter måste de ha full tillgång till information på sina respektive språk. Ledamöternas anföranden på ett officiellt språk simultantolkas till övriga officiella språk och officiella texter översätts till samtliga 24 språk. För att EU-lagstiftningen ska kunna tillämpas direkt eller införlivas i nationell lagstiftning måste den först översättas till varje medlemsstats officiella EU-språk. Medborgarna kan begära och få ut information på vilket som helst av de officiella språken.


Kroatiens EU-inträde 1 juli 2013 innebar att det sammanlagda antalet officiella språk ökade till 24: Bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, iriska, italienska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska.


Förenade kungarikets utträde ur EU kommer som sådant inte att innebära att engelska avskaffas som ett officiellt språk. Alla regeringar inom EU skulle enhälligt behöva besluta om detta och eftersom engelska också är ett officiellt språk i Irland och Malta verkar en sådan möjlighet avlägsen.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 16 juni 08:00

I artikeln ”Alla barn som är födda i Sverige bör lära sig tala svenska” i Expressen/Kvällsposten den 7 juni skriver Björn Ranelid inledningsvis:


”Språket i tal och skrift är viktigare än alla nationalprodukter, maskiner, byggnader, riksdagar och kungahus i hela världen och det är ett vetenskapligt faktum, ty det kan inte skrivas och sägas några lagar, hållas konferenser och debatter, bestämmas statsbudgetar, datorprogram och tryckas instruktionsböcker till kärnkraftverk, bilar, flygplan och fartyg, om det inte finns språk med bokstäver, symboler och siffror.”


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 15 juni 08:00

 


...för svenskan inom handel och reklam!


Sprillans nya skyltar i Täby centrum.


Också språkförsvarare 

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 14 juni 08:00

I en artikel på ”Language on the move” skriver Ingrid Piller inledningsvis:


”I Australien talar nästan en fjärdedel av befolkningen ett annat språk än engelska (LOTE =Language other than English – min anm. ) hemma, men relativt få lyckas behålla sitt hemspråk över generationer. Det typiska mönstret i invandrarfamiljer är tvåspråkighet med LOTE-dominans i första generationen, tvåspråkighet med engelsk dominans i andra generationen och engelsk enspråkighet i tredje generationen.”


Detta är inget märkligt. Det stämmer med erfarenheterna från andra typiska immigrationsländer som USA, Canada, Argentina, Uruguay och Nya Zeeland. Det enda sättet att undvika språklig assimilering i tredje generationen är se till barnen skaffar sig en partner inom den egna etniska gruppen eller att alla invandrare av en viss språkgrupp bosätter sig i koncentrerade enklaver i mottagarlandet. Det senare brukar bara fördröja den språkliga assimileringen, eftersom majoritetsspråket alltid utövar ett dominerande inflytande i hela samhället.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 13 juni 08:00

Språkförsvaret JO-anmälde Stefan Löfven den 2 juni för att han tidigare hade hållit ett tal på engelska i EU-parlamentet. Svaret från JO kom ganska snabbt:


"Er anmälan ger inte anledning till någon åtgärd eller något uttalande från min sida. Ärendet avslutas."


JO behöver inte motivera sina avslag, vilket är en stor brist i deras verksamhet. Man får inte veta hur de tänkt, argumenterat eller om en anmälan överhuvudtaget lett till huvudbry hos ansvarig JO-handläggare.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 12 juni 08:00


I en artikel i Upsala Nya Tidning, som i och för sig har några år på nacken, skrev Björn Melander:


"Vad beror då engelskans starka ställning både globalt och inom vårt land på? Ja, den har inte att göra med att engelskan skulle ha några inneboende kvaliteter som gör språket särskilt lämpat för uppgiften. I stället är den en klar avspegling av globala maktförhållanden. Lite enkelt uttryckt har världen de senaste 200 åren dominerats av engelskspråkiga stater, först det brittiska imperiet och därefter USA. Att ledande makters språk också får en stark ställning är inget unikt - franskans framskjutna position under 1700-talet är ett annat exempel på detta fenomen.

Tanken att engelskan skulle vara ett överlägset språk verkar dock vara mycket utbredd. Exempelvis hör man ofta att engelskan skulle ha ett mycket större ordförråd än andra språk, inte minst svenskan. Detta är ett orimligt påstående. Ett språks ordförråd är ingen fix mängd; man kan inte i en ordbok eller liknande räkna upp alla ord som ingår i språket. En anledning är att ordförrådet har oskarpa gränser. Vissa ord blir föråldrade och faller ur bruk, medan andra tillkommer. Och vilka ord ska räknas med - ska till exempel dialektord och slang inkluderas? En annan anledning är att vi hela tiden kan skapa nya ord för det som vi behöver uttrycka. Att hävda att ett visst språk skulle ha fler ord än ett annat är i princip lika konstigt som att hävda att det skulle finnas fler meningar på det ena språket; på alla språk kan vi förstås bilda alla de meningar vi har behov av.

Inte ens med utgångspunkt i antalet belagda ord finns det stöd för påståendet att engelskan skulle ha påfallande många ord. Om vi ser till de större ordböckerna för engelska och svenska språk hävdar sig de svenska väl vad gäller antalet registrerade ord. Som en kuriositet i sammanhanget kan nämnas att Shakespeare, som uppenbarligen har ett grundmurat rykte som världens ordrikaste författare, i sin totala produktion använder något över 29 000 olika ord. I Strindbergs samlade verk finns drygt 199 000 skilda ord belagda.


Detta faktum säger ganska lite om Shakespeare och Strindberg. Men det säger ganska mycket om svenskars syn på svenska och engelska. Jag är nämligen säker på att de flesta hade gissat på det omvända förhållande."


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Anser du att språklagen från 2009 fungerar tillfredsställande i dagsläget, det vill säga att den ger det svenska språket ett tillräckligt skydd framförallt gentemot engelskans expansion?
 Nej, språklagen behöver absolut skärpas.
 Nej, tveksamt om språklagen ger något skydd.
 Ja, språklagen fungerar tillräckligt väl.
 Det behövs ingen språklag.
 Vet inte.
 Jag visste inte ens att det fanns en språklag.

Fråga mig

120 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26
27
28
29
30
<<< Juni 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se