Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 4 nov 13:00

Det danska modersmålssällskapet är en vänförening och kollega till Språkförsvaret och arbetar med liknande mål och förutsättningar. En skillnad är att modersmålssällskapet varje år utkommer med en bok med skiftande teman med intressanta ämnen och med bidrag av en lång rad inbjudna författare med skiftande bakgrund. Temat för 2018 års bok är ord och grannar i Norden.


Något som underlättar för läsaren av årets upplaga finns i slutet av boken (som alltså rekommenderas innan man tar sig an den) är en läsare-och-bruksanvisning. Där redogörs kort för de olika bidragens huvudinriktning. Några av dessa teman är: Språkundervisning och grannspråksundervisning med många kända namn och olika utgångspunkter. Här hittar läsaren många praktiska tips för att underlätta förståelsen av norska, danska och svenska och här kan den svenska läraren finna många fina uppslag för att komma över elevernas initialsvårigheter. För svenska lärare som ska orientera eleverna finns här många praktiska råd och också en djupare förståelse om värdet av grannspråk, som skribenten Skibsted Volhardt skriver: Språk är inte bara språk, till det hör också kultur och uttrycksformer.


Andra rubriker för att vägleda läsaren i denna bok är Politik och nordisk språkpolitik. Kapitlet behandlar särskilt förhållandet till danska utifrån isländskt och färöyskt perspektiv där en av skribenterna är Islands förra president, Vigdis Finnbogadottir. Henrik Hagemann skriver initierat om nordisk språkhållning och uttrycker också kritik av den allt oftare förekomsten av dubbning av barnprogram, något som försvårar för barn och ungdomar att lära känna grannspråken på ett naturligt sätt. Här nämns också den norska serien ”Skam” som ett strålande undantag där ungdomar över hela Norden har följt serien utan att fästa sig vid att det var på ett annat språk än det egna (danska, norska, färöyska, isländska). Nordiska Rådets språkpolitik genomlyses också kort och där påminns läsare återigen om Nordiska Ministerrådets deklaration om nordisk språkpolitik där det bland annat fastslås att det nordiska samarbetet också i framtiden ska föregå på de skandinaviska språken, dvs. svenska, norska eller danska. Hagemann påminner återigen om den närmast självklara insikten om att grannspråksförståelse kommer av en minimal insats men ger ett maximalt utbyte. Eva Theilgaard Brink, tar på ett förtjänstfullt sätt sig an grannspråksundervisningen i teori och praktik och påminner om Helsingforsavtalets artikel nr 8 om undervisningen i grannländernas språk och kulturförhållanden. Hon är också skarpt kritisk till hur avtalet verkligen efterlevs och betonar även att lärarutbildningen måste se till att detta görs om inte en hel generation ska gå förlorad. För, säger hon, Med lite kommer man långt men det kommer å andra sidan inte heller av sig själv. Att lära sig förstå grannspråken ger en femdubblad förståelseradie som verkligen berikar den enskilde.


Språkforskning: I Steinunn Jonasdottirs bidrag får vi följa en isländska med en internationell och mångspråkig bakgrunds väg in i det danska språket. Det är en underhållande och kåserande berättelse om praktiskt restaurangarbete på Jylland och jakt på en neutral dansk accent. Michael Bach Ipsen (som är utbytesmedlem i Språkförsvaret) gör en grundlig undersökning av fonetiska skillnader i ”svenska för nybörjare” och tar också upp skillnader i attityder och hur vissa idiomatiska uttryck och ordstäv kan visa på falska vänner lömska likheter mellan svenska och danska.


Språkpsykologi: Rubriken avhandlar på ett förtjänstfullt sätt de psykologiska avtrycken och svårigheterna när man på fullt allvar ger sig in i ett grannspråk med syfte att lära sig tala landets språk perfekt och utan brytning. Per Kolstrup är en dansk som arbetar i Norge och som tvingas lära sig perfekt norska för att få det åtrådda jobbet. Han tar sig an uppgiften med hull och hår och klarar sig så småningom galant. Men, säger han slutligen och citerar i sin tur den lärobok han använde och som speglar den norska synen på dialekter och språklig variation: Dialekten min får du aldri. Den er som et glitrende smykke som fölger meg hele livet. Den norske SAS-piloten Kolbjörn Seth berättar kåserande och underhållande om den speciella skandinaviska som talas inom SAS och vilka ord som är oskyldiga på ett språk men har helt andra betydelser (erotiska) på grannspråket. Det danska morgonbrödet kanske den danske piloten ska vara diskret med när han talar med den norska flygvärdinnan (eller kanske tvärtom) och den svenska piloten ska heller inte skrävla om att han pulade i trädgården i flera timmar. Svenske Markus Hector flyttade med sin danska fru till Bornholm och tar upp kulturella och psykologiska skillnader mellan svensk och dansk mentalitet i den allmänna debatten. Den svenska konsensusmentaliteten och den försiktiga tonen ställs mot den debattglada och orädda stilen hos de danska debattörerna. Han reflekterar vidare över hur rädsla och misstro mot det främmande i Danmark av många debattörer uppfattas som en sund och högst mänsklig reaktion, medan det i Sverige snarare uppfattas som fobi eller diskriminering.


Språk och litteratur: Här får vi följa både Vigdis Finnbogadottir och årets pristagare av Språkförsvarets pris, Björn Ranelid. De medlemmar som närvarade vid prisutdelningen i år (2018) får här läsa Ranelids tal, förtjänstfullt transkriberat och återgivet av Bach Ipsen och försedd med en ordlista för de danska läsarna.


Landperspektiv: Några av de tidigare nämnda författarna återfinnes under rubriken, men här får vi också följa en redogörelse av hur färingar och deras tvåspråkighet fungerar och kanske också om hur den är hotad vad gäller den danska språkbehärskningen genom en allt massivare engelsk påverkan via nya medier. Att färingarna är de nordbor som är bäst på att förstå de skandinaviska språken står emellertid klart också för författaren till ”Färingars färdigheter och hållning till danska”, Hanna Birkelund Nilsson i hennes genomlysning av tvåspråkighet och attityder.


Sammanfattningsvis bjuder Modersmålssällskapet på en diger och intressant samling synvinklar på årets huvudtema och kanske kan man parafrasera Per Holstrup och hans norska lärobok vid vår gemensamma kamp för att hålla våra språk levande och vitala: Mitt språk får du aldrig, det är ett glittrande smycke som följer mig hela livet!


Arne Rubensson


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 3 nov 19:18

Redan inledningen visar att skribenten anslår en ironisk ton:


”I veckan fick Evening Press, förlåt Aftonbladet, en ny Associate Editor. Biträdande redaktör kunde man också säga. Fast det hade inte varit lika fint.


När jag var i Stockholm för några veckor sedan träffade jag en väninna från Helsingfors. Hon hade tagit in på Haymarket by Scandic. Det ligger vid Haymarket. Hötorget, som det heter på det där bonniga språket aboriginerna talar i Sverige. 


För några år sedan gick jag på en första hjälpen-kurs utanför Stockholm. Alla föreläsningar gick på aborginspråket, men själva terminologin var på engelska. (Det finns ju ingen medicinsk terminologi på stamspråk).”


Artikeln i DN är för tillfället låst.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 2 nov 19:00

 

...för "Spökbajs", istället för "Ghost poop", eller ännu värre "Ghost shit"!

 
Också språkförsvarare
 
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 1 nov 22:30

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”


Se omröstning i högerspalten!


a)     En text på svenska berör mig mest


b)     Båda språken berör mig lika mycket


c)     En text på engelska berör mig mest


d)     En text på ett annat språk berör mig mest


e)     Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra


f)      Det kan bara avgöras från fall till fall


g)     Vet inte


Anmärkning: Ytterligare alternativ kan läggas till.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 1 nov 22:21

Frågan löd: ”Antag att du besöker en dam- eller herrklädesbutik i ett köpcentrum någonstans i Sverige och det visar sig att personalen enbart är engelsktalande (fallet utgår från verkliga exempel). Den kan inte, eller vägrar att, kommunicera på svenska. Vad gör du?”


Röstresultatet blev som följer.


1.     Mycket kritiska:

Jag kritiserar denna brist på service och går 16,4 %

Jag vänder på klacken och går 15, 3 %

Jag protesterar skarpt och går 7,6 %


Summa: 39,3 %


2.     Milt kritiska:


Jag tar reda på varför den inte kan, eller vill kommunicera på svenska 17,2 %

Jag fortsätter att tala svenska och köper/eventuellt/ det jag behöver 5,3 %

Jag fullföljer ett köp bara om jag verkligen behöver varan 4,2 %


Summa: 26,7 %


3.     Positiva:

 

Jag bryr mig inte, talar engelska och fokuserar på mitt köp 29,4 %

Jag anser att butiken bestämmer över sitt eget försäljningsspråk 3,1 %

Jag ser det som ett uttryck för att butiken verkligen är internationell 1,1 %

Jag anser att det är ett lovvärt initiativ 0,4 %


Summa: 34 %


Omröstningen inleddes den 10/6 2018 och avslutades den 1/11 2018. Totalt röstade 262 personer.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 1 nov 12:00

Sedan 2014 har Språkförsvaret delat ut två priser.


Det ena priset, Årets anglofån, är ett negativpris. Det är meningen att mottagaren ska skämmas över detta pris. Det bör framför allt ges till myndigheter, företag och organisationer som använder engelska i stället för svenska på ett iögonfallande sätt.


Det andra priset, Språkförsvarets pris, bör främst ges till enskilda, som har gjort berömvärda insatser för svenska språket under året och för vilka en hedersbetygelse betyder något. Det kan vara fråga om författare, journalister, sångare, språkvetare etcetera.


Stockholms stad utnämndes till Årets anglofån 2014, medan Pehr G Gyllenhammar erhöll Språkförsvarets pris. 2015 tilldelades Tele2  priset som Årets anglofån och Anders Q Björkman fick Språkförsvarets pris. 2016 blev SVT Årets anglofån och Theodor Kallifatides  fick Språkförsvarets pris. 2017 utsågs PostNord till Årets anglofån  och Björn Ranelid tilldelades Språkförsvarets pris.


Nominera kandidater till båda dessa priser fram till den 30 november. Därefter väljer Språkförsvarets styrelse ut fem kandidater från vardera kategorin; Språkförsvarets medlemmar röstar sedan fram en vinnare bland dessa kandidater fram till 31 december. Skriv också gärna en motivering som vi sedan kan använda vid omröstningen.


Språkförsvarets styrelse vet att dessa priser väcker en viss uppmärksamhet. Vi har också brukat skicka Tummen upp- och Tummen ner-diplom per post till berörda. Många av de förstnämnda mottagarna brukar bli glada över diplomet och till och med tacka oss officiellt (och återgäldar således publiciteten).
Idén till dessa priser har vi hämtat från Verein Deutsche Sprache och Modersmål-Selskabet.


Nomineringar kan skickas till sprakforsvaret@yahoo.se. 


Språkförsvarets styrelse

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 1 nov 08:00


Metro berättar:


”Att slå i USA är kanske inte unikt, med svenska artistexport-mått mätt. Men att göra det med rapp på svenska är desto mer sällsynt.”


Och vidare:


”Trots internationella succéer har Movits valt det svenska språket hela vägen.

– Det var en del snack ganska tidigt om att vi skulle börja sjunga på engelska. Men vi landade i att vi i så fall skulle vara tvungna att återuppfinna oss själva som artister i grunden, och kom fram till att det inte var aktuellt.”


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 31 okt 18:49

För några år sedan stötte en matskribent, tillika hängiven hobbyöversättare från engelskan, på uttrycket "processed food". I den text som han arbetade med fick det bli "processad mat" på svenska.


Likt en löpeld fick sedan den "processade maten " breda ut sig i spalterna i våra vanligaste dagstidningar.


Förr i världen, innan datorisering hade börjat kallas för "digitalisering", fanns begreppen EDB (Electronic Data Processing) och ADB (Automatic eller Administrative Data Processing). På den tiden översattes verbet "process" med "bearbeta" eller "behandla" allt efter omständigheterna.


Till allmän förvåning har i dagens SvD två skribenter tagit sig ur den processande tvångströjan. Den ene nämner "bearbetade livsmedelsprodukter" och den andra "halvfabrikat".


Heder!


-cj

Presentation

Omröstning

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”
 En text på svenska berör mig mest
 Båda språken berör mig lika mycket
 En text på engelska berör mig mest
 En text på ett annat språk berör mig mest
 Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra
 Det kan bara avgöras från fall till fall
 Vet inte

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se