Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 11 maj 11:50

(Det första brevet ligger längst ner)

 

Från: Harald Henrysson
Skickat: den 10 maj 2017 14:07
Till: 'Peter Redelund'

Ämne: SV: Engelska produkter


Hej, Nordic Brand and Sponsor Manager Peter, och tack för snabbt svar!


Det lugnar mig på en punkt. Havregrynen säljs alltså bara i Sverige och det finns f n inga planer att döpa om dem.


Din huvudförklaring är alltså annars, som jag ju anade ni skulle hävda, att ni anser en nordisk marknad göra engelskan nödvändig. Det skulle bli utrymmesbrist om beteckningar som skiljer för mycket på de nordiska språken skulle anges parallellt. Men nog borde det gå i de flesta fall, med god vilja, litet mindre stil och i kombination med era vackra färgbilder av innehållet. Skulle det inte ens utan problem gå att ersätta ”Berries”, ”Blueberry” och ”Fruit” müsli eller ”Havre Flakes” med resp. nordiska namn? Och om ni inte strävar efter att använda engelskan för dess egen skull, varför har ni på er svenska hemsida recept som ”Raspberry Overnight Oats” och ”Mug Oatmeal”? För att inte tala om en rubrik som ”Our History”? Eller ”Axa Sports Club”, som uppges vara Sveriges största klubb?


Kort sagt, jag inser att det finns svårigheter vid marknadsföring i flera nordiska länder, men tror inte de är oövervinnliga, och jag tvivlar starkt på att ni gjort någon ansträngning för att kunna använda svenska och ser något egenvärde i det.  Samma gäller givetvis de andra nordiska språken. Jag utgår från att det i de länderna finns konsumenter som kan bli lika irriterade som jag. Därmed kvarstår min bojkott. Den märks säkert inte i försäljningsstatistiken, men du bör veta att sådana känslor finns, och säkerligen delas av flera. Det behöver inte vara bara pris och kvalitet och påkostad marknadsföring som avgör köpet, det finns flera faktorer.


Med vänlig hälsning

Harald Henrysson  


Från: Peter Redelund

Skickat: den 10 maj 2017 12:42
Ämne: VB: Engelska produkter


Hej Harald, tack för ditt mail!


Förklaringen är så enkel att de produkterna med engelska namn på smakerna säljs i flera nordiska länder. Medan havregrynen är lokala och säljs bara i Sverige.


Även om våra nordiska språk är lika varandra så är det väldigt svårt att förstå namn på bär och frukter som vi har i våra produkter. Hallon heter tex bringebær på norska och tranbär heter tyttebær. Och precis som svenskar inte skulle vilja köpa en produkt med bringebær och tyttebær som smak, eftersom man inte förstår vad produkten smakar. Så vill norska och danska konsumenter inte köpa produkter från Sverige om de inte förstår vilken smak det här. Och då har vi inte ens kommit in på språkproblemet med vårt 4e land Finland. Att skriva varje smak 3 gånger på framsidan med/mellan blir helt enkelt både rörigt och fult.


Så Lantmännen och AXA är svenska bolag ägt av svenska bönderna baserat nästan uteslutande på svenskt spannmål. Men då produkterna säljs i hela norden tvingas vi använda ett språk som så många nordiska invånare som möjligt förstår. På de produkter som bara säljs i ett land väljer vi alltid detta språk på förpackningen.


Hoppas det blev lite tydligare varför vi gör som vi gör.


Med vänlig hälsning/Best regards
Peter Redelund

Nordic Brand and Sponsor Manager
Lantmännen Cerealia

Visiting address: S:t Göransgatan 160A

Postal address: Box 30192

SE-104 25 Stockholm, Sweden


Den 2017-05-10 10:30:29 skrev Harald Henrysson:


Jag sätter stort värde på mitt morgonmål och har i åratal tyckt att er ”Gold Fruit Müsli” varit den bästa av sitt slag, och tycker så fortfarande. Samtidigt sätter jag stort värde på mitt svenska språk och undviker helst svenska produkter, som står på butikshyllorna med text på engelska. Just müslin jag nämnde har jag ändå fortsatt att köpa på grund av kvaliteten. Jag kände dock att måttet var rågat när jag nyligen återvände till Sverige efter att ha tillbringat vintern i USA, och fann att frukosthyllan innehöll ett överflöd av nya AXA-produkter som tycktes vara mera avsedda för amerikanska kunder än svenska!


Jag tvingades kasta blicken på skrikigt etiketterade produkter som Protein Apples Coconut, Antioxidant Cranberry & Raspberry, Active Black Currant & Quinoa, Apple Orange & Pumpkin Seed Granola, Strawberry & Black Currant Granola, Blueberries Müsli, Havre Flakes Raspberry & Quinoa, Havre Krisp Strawberry (antar det måste vara ett annat sädesslag än i Steel Cut Oats, eller har översättaren inte hunnit med?), etc. etc. Samtidigt säljer ni fortfarande ”Havregryn av svensk superhavre”, och ”Finvalsade havregryn”! Är det för att er superhavre bara finns i Sverige som ni inte ännu slopat det gamla svenska begreppet havregryn, för den reformen kommer väl? (Och Lantmännen, när blir de Farmers Sweden?)


 Är det möjligt att få en förklaring till detta? Vet era marknadsförare vad de håller på med? För mig är det en förolämpning att inte i namnet på en svensk produkt bli tilltalad på mitt eget språk. Ni anser er väl fortfarande huvudsakligen ha svenska kunder i Sverige? Tror ni att jag och andra upplever produkten som ”finare” och mer köpvärd när ett annat språk blandas in i onödan och därmed gör innehållet för de flesta svårare att uppfatta? Har ni någon undersökning som visar att de som tilltalas av den språkliga förvirringen är fler än de som i likhet med mig (jag är inte ensam!) stöts bort av den? I så fall, kan jag få ta del av den undersökningen?


Om ni anser det värt att besvara ett brev från en som övergett era produkter, kan jag tänka mig att ni påpekar att inblandning av engelska i produktnamnen förekommer hos många andra varumärken. Det medger jag, och finner det lika onödigt och olyckligt och värt att undvika, men vad jag sett nu tyder nog på att ni tagit plats bland de allra värsta och föranleder därför denna reaktion. Skyller ni på att vissa produkter säljs även på andra nordiska marknader och att man därför inte kan favorisera ett nordiskt språk, går det att göra produktnamnen flerspråkiga – det finns goda exempel på det.


På er hemsida kan man under rubriken ”Our History” hitta en svensk text, som ännu inte hunnit bli översatt. Därifrån kan man gå vidare till en sida om Lantmännen Cerealia, vars VD citeras ”Vi är stolta över våra produkter och över hur vi tar ansvar från jord till bord”. Kanske det, men för språket på era produkter tar ni inget som helst ansvar! Vad jag citerat ovan är bara ett urval.


Det blir alltså ingen mer ”Gold Fruit Müsli” för mig, det går säkert att finna ett godtagbart alternativ!


Harald Henrysson,

F d kund


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 10 maj 08:00

I ett inlägg i Språktidningens blogg den 9/5 berättar Anders Svensson om en tysk undersökning.  Det heter inledningsvis:


”Barn som börjar med engelska redan i första klass blir inte bättre på språket än barn som börjar med engelska i årskurs tre. När de går i sjuan har de elever som började senare bättre kunskaper i engelska.


Ofta talas det i den skolpolitiska debatten om behovet av att påbörja undervisningen i engelska i ett tidigt skede. Men de vetenskapliga beläggen för att en tidig start med engelska i skolan skulle vara en fördel saknas. Några lektioner i veckan ger inget försprång längre fram.


En ny studie utförd vid Ruhruniversitetet i Bochum kommer fram till samma resultat. Tidig engelska är ingen fördel. Tvärtom. De elever som börjar med engelska i trean i stället för i ettan klarar sig bättre.”


Här är det på sin plats att påminna om den artikel, ”Övertro på engelskans betydelse”, som skrevs av Horace Engdahl/Peter Englund/Olle Josephson/Olle Käll och Per-Åke Lindblom och som publicerades den 20/11 2009 i Svenska Dagbladet. Den föregriper så att säga i allt väsentligt den tyska undersökningen.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Häromdagen kom som en bilaga till Sydsvenska dagbladet en mycket stor annons från XL Bygg. En man bröstar sig i en vit tröja på vilken det står "Let's Bygg". Vidare studsar man vid Tele2-annonsen "Power 2 whatever forever" i pappersformat och även på TV.


Man undrar vem de vänder sig till egentligen. Tror de att de ser finare ut med engelskan?


Varje dag får vi dessa idiotiska påminnelser om att engelskan håller på att tränga ut svenskan; namn på affärer, produkter och varor, tillställningar. Ofta är det skrämmande uppenbart att många av dem som använder engelskan i stället för svenskan, har dåliga språkkunskaper. Jag börjar tycka att det hela börjar bli hopplöst men kommer inte att ge upp i kampen tillsammans med Språkförsvaret.


Britt K.

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 8 maj 12:51

Dagens Nyheter skriver idag:


"Från en dag till en annan blev förskolan Myrlejonet i Täby engelskspråkig. Det säger föräldrar till barnen som plötsligt inte förstår vad pedagogerna säger. Nu kräver kommunen att förskolan åter börjar kommunicera på svenska eftersom tilltaget saknar stöd i skollagen."


Inte mindre än 21 vårdnadshavare protesterar mot Myrlejonets, som tillhör Futuraskolan, tilltag. Föräldrar är heller inte alltför imponerade av den engelska som personalen talar. En förälder säger:


"Jag talar inte bra engelska, men jag pratar många gånger för svår engelska för personalen. Polsk eller arabisk inriktning vore bättre - engelska kommer barnen att lära sig ändå."


Verkställande direktören för Futuraskolan, Fredrik Börjesson, bekräftar att det inte är något kriterium att personalen har engelska som modersmål; inte heller språktestas personalen. Man kan alltså undra vilken slags engelska som skulle odlas på förskolan.


Enligt förskolechefen Adriana Marx Norén har förskolan globalisering som "mindset": "Vi måste förbereda barnen på det som händer i världen. Världen har blivit så liten".


Och då gäller det tydligen att se världen genom engelskspråkiga språkglasögon så fort som möjligt!


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 7 maj 08:00

Den nordiska gruppen för parallellspråkighet har nyligen levererat en avslutande rapport med elva rekommendationer till universiteten om ”mönsterpraxis” för användning av internationella och lokala språk. Som gruppens namn signalerar förordas parallellspråkighet, ”som ska ses som en medveten insats för att undvika att all akademisk verksamhet försiggår på blott ett enda språk, för ögonblicket engelska”. Denna frågeställning sammanfattas i detta stycke:


”Endelig om sprog: Engelsk er i dag det ubestridt største og mest udbredte internationale sprog i Norden. Det anvendes i Norden parallelt med de lokale sprog. Disse sprog er ikke alle nordiske (samisk, grønlandsk og finsk hører ikke til den nordgermanske sprogfamilie), og vi vil derfor i det følgende ikke tale om nordiske men om lokale sprog. Det kan diskuteres om det er fremsynet (nok) at lade engelsk være det eneste eller i hvert fald det langt største internationale sprog på universiteterne; især i lyset af BREXIT og en ny isolationistisk politik i USA. Det rokker dog ikke ved at engelsk i dag anvendes som akademisk lingua franca over hele Norden (og utallige andre steder). Parallelsproglighed skal ses som en bevidst sprogpolitisk indsats for at undgå at al akademisk virksomhed skal foregå på blot et enkelt sprog, i øjeblikket engelsk. Om engelsk fortsat skal være det dominerende sprog i denne funktion, vil ikke blive yderligere diskuteret nedenfor, men det bør være et naturligt tema at tage op i enhver sprogpolitisk sammenhæng i de kommende år. ”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 6 maj 08:00

Stampen Media Group och Stampen Local Media byter namn till Stampengruppen respektive Stampen Lokala Medier.


Stampengruppens koncernchef Martin Alsander motiverar beslutet i ett pressmeddelande:


”Stampens fokus ligger nu helt på den svenska marknaden och vår uppgift är att skapa bra innehåll för våra läsare och att ha en stark lokal närvaro. Våra läsare finns runt om i Sverige och särskilt på Västkusten och därför är det viktigt att Stampen också signalerar vad vi står för och att vi är ett svenskt företag.”


Källa: Journalisten


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 5 maj 17:36

”De allra flesta politikerna vill se en ny samisk språklag och satsa på de unga, som främsta åtgärd för att utveckla det samiska språket.

 

Sameradion & SVT Sápmi har låtit en rad väljare ställa sina frågor till partierna inför sametingsvalet.

Henrik Barruk frågar politikerna: Vad ska politikerna göra för våra språk i Sverige, hur ska de samiska språken utvecklas? Det är en stor utmaning och en stor fråga för vårt folk.”


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 5 maj 08:16


På Stocholms stadsbibliotek ska lånarna kunna få en PL numera, rapporterade Aftonbladet i gårdagens tidning. PL står för 'personal librarian'. Frågan inställer sig varför en offentlig institution väljer en titel på engelska istället för att kalla det för 'personlig bibliotekarie'. Enligt tidningsnotisen är termen inspirerad från gymvärldens 'personal trainer'.
Och jag som alltid har trott att man säger 'personlig tränare' på svenska...


Susanne L-A


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att tillåta plural-s i svenskan? I den kommande upplagan av Svenska skrivregler föreslås att former som "storys" ska tillåtas.
 Bra förslag
 I huvudsak positiv, bör tillämpas med måtta
 Vet inte
 I huvudsak negativ, undantag kan tillåtas
 Dåligt förslag

Fråga mig

104 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19
20
21
22 23 24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se