Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 12 juni 12:15


(Översatt nyhetsbrev)


Senare idag kommer WSIS (World Summit on Information Society) Forum 2017 att genomföra en spännande session om  "Multilingualism: Enabling Access to the Knowledge Society." Deltagare inbjuds till en webbaserad direktsändning kl. 14.30 - 16.30 i Genève.


Man kan hitta mer information här.


Talare vid sessionen är Marco Marsella (EC), Indrajit Banerjee (UNESCO), Joseph Mariani (LIMSI/ELRA), Andrejs Vasiljevs (Tilde), och Sabine Kirchmeier (Danska språkrådet/EFNIL). Sessionen är organiserad av Tilde och den lettiska delegationen i FN.


World Summit on Information Society är ett arrangemang på hög nivå under FN:s beskydd för att diskutera nyckelfrågor i anslutning till inkluderande och uthållig ICT-utveckling.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 10 juni 08:00

(Detta tal hölls av Christian Holmbäck i samband med nationaldagsfirandet i Storvreta.)

 

Svenskarne äro en Trumslagerisk Nation med Fattigdom, Ape-högfärd och Puttelkrämeri.


Detta yttrades av Johan Brovallius år 1735. Han var biskop och fysiker. Född 1707 i Västerås, död 1755 i Åbo.


Är det vad vi firar idag? Vi firar inte en frigörelse, att vi blivit självständiga som Finland gör speciellt i år. Vi firar inte ett uppror mot en förtryckande regim som fransmännen den 14 juli.


Vad är det svenska vi firar? Under punschpatriotismens tid i slutet på 1800talet och början av 1900talet excellerade man i grävande i nationalkaraktärer:


Svensken utvecklar energi, endast när det gäller att hindra en sak, sade Strindberg. Förbud ! Förbud ! - det är en älsklingsfordran och ett universalmedel mot allt ont i Sverige.

 

Låter det bekant?


Är det patriotism och nationalism som firas?


Nobelpristagare i litteratur har sagt en del tänkvärt:


Georg Bernhard Shaw 1925: Världen blir inte lugn förrän vi bankat  patriotismen ur mänskligheten.

Albert Camus 1957: Jag älskar mitt land för mycket för att vara nationalist.


Inte är det patriotism och nationalism vi firar.


Är vi tillbaka där landet var för 100 år sedan med allt tal om svenskhet och svenska värden? Vad är typiskt svenskt??


Språket. Svenskan är modersmål inte bara i Sverige. Det finns en påtaglig okunskap i Sverige om att det finns folk som har svenska som modersmål i Finland. En SÄPO-delegation på besök på Åland envisades med att prata engelska.


Användning av engelska ökar när det finns svenska ord. Personalavdelning har blivit HR. Realisation har blivit Sale.

Ett byggföretag i Uppsala kallar sig Room4U. Ett byggmaterialföretag presenterade en reklambroschyr med rubriken Let’s bygg... Upsala Nya Tidning kom med en bilaga som kallades Soul. När jag ifrågasatte namnet fick jag detta svar:


”Hej!

Tack för ditt mejl. Jag förstår din förundran. Men vi tycker att Soul är ett modernt ord som liksom många andra ord som kommit utifrån och konkurrerar i vår vokabulär ändå berikar när man använder det rätt, och det har varit vår ambition. Det har även, utöver direktöversättningen, en musikalisk koppling som vi tycker ger ett visst sväng som passar vårt magasin.”


Dom är duktiga på snömos på UNT.


Sveriges Television utsågs till Årets anglofån för sin förkärlek för engelska titlar på programinslagen, till och med när originaltiteln inte är på engelska. Exempelvis den danska serien "Bedrag". Det danska ordet "bedrag" betyder på svenska villa, synvilla, besvikelse eller bedrägeri och svek. Men SVT ger den ett engelskt namn: ”Follow the money”. Ett annat exempel är samhällsmagasinet "Opinion live", där programtiteln dessutom besynnerligt nog av SVT:s personal uttalas med opinion på svenska och live på engelska.


Språket skall försvaras, detta fåniga kryperi inför framförallt engelskan måste bekämpas på alla fronter, låt den 6 juni också bli språkförsvarets dag!


 Christian Holmbäck

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 9 juni 08:00

För ett antal år sedan skrev jag ett inlägg i denna nätdagbok om några polyglotter med Uko Masing i spetsen. Kennet Hale, död 2001, som behärskade 50 språk mer eller mindre,  kvalificerade sig också som polyglott. Om honom skrev The Economist:


“Ibland fick Kenneth Hale frågan hur lång tid det tog för honom att lära sig ett nytt språk. Han trodde att tio eller femton minuter skulle vara tillräckligt för att snappa upp det väsentliga, om han lyssnade till en modersmålstalare. Därefter skulle han förmodligen kunna konversera; uppenbarligen inte flytande, men tillräckligt för att själv bli förstådd.  För dem vars lärande , om än beundransvärda i andra avseenden, endast resulterat i rudimentära språkfärdigheter, tycktes Hale vara ett underverk.”


På frågan vad det var för mening att hålla språk , som i praktiken var ”hjärndöda”, vid liv, svarade Hale:


”När man förlorar ett språk, förlorar man en kultur, en intellektuell rikedom. Det är som att släppa en bomb på ett museum, som Louvren.”


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 8 juni 12:00

Språket är i första hand en talad företeelse, i andra hand en skriven. Sveriges Radio är ett statligt ägt etermedium som ofrånkomligen blir normbildande vad gäller talad svenska. De bär ett stort ansvar.


Jag är sannolikt inte ensam om att reagera mot den egendomliga prosodi som många radiojournalister lagt sig till med. I stor utsträckning betonar man icke meningsbärande ord, så att resultatet emellanåt blir helt befängt.


Kan en person med annat modersmål lyssna på Sveriges Radio för att tillägna sig svensk betoningspraxis? Svaret blir nej. Sannolikt blir personen mest förvirrad. Vi med svenska som modersmål blir bara irriterade och går i sämsta fall miste om själva essensen i inlägget.


Med vänlig hälsning


Lars Göran Asmundsson

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 8 juni 08:00

Horace Engdahl har översatt Bob Dylans Nobelföreläsning till svenska. Inledningsvis säger Bo Dylan:


”När jag tilldelades Nobelpriset i litteratur fick det mig att börja undra över hur mina sånger egentligen förhåller sig till litteraturen. Jag ville fundera över den saken och se vad det fanns för samband. Jag ska utveckla det för er. Och troligen blir det genom att ta en omväg, men jag hoppas att det jag säger ska vara givande och meningsfullt.”


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 7 juni 19:41

Den umebaserade hamburgerkedjan Max går med sin "ungdomliga framtoning" igång med en helsidesannons i DN av den 4 ds:


 
Snacka om "internationell gångbarhet"! Men vi får väl förutsätta att Max samtidigt annonserar i engelskspråkiga publikationer. Eller inte...


-cj

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 7 juni 17:36

 

Oatly saluför olika slags havredrycker, men det är ett svenskt företag trots reklamen.


(Denna nätdagbok äår knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 6 juni 11:00

I Aftonbladet den 4/6 skriver Patrik Lundberg att nationaldagen borde vara en hyllning till det svenska språket. Avslutningsvis skriver han:


"Det är ironiskt. Att vi inför varje nationaldag – och numera även på dagsbasis – debatterar svenskhet utan att lägga tonvikt på svenskan.


Språket är inte bara vägen in till vår föreställda gemenskap, det är vägen in i samhället. Till utbildning, jobb och värderingar.


Ändå är det frivilligt att studera svenska för invandrare, SFI. Detta trots att de som har läst utbildningen klarar sig mycket bättre på arbetsmarknaden. Och under 2015 var det endast 37 procent av SFI-eleverna som slutförde sin kurs.


För majoritetssvenskar är det också moll. Läsning prioriteras varken politiskt eller ens av de medier som rapporterar om att allt färre svenskar läser. Den som tvivlar på konsekvenserna kan ju ta en semantisk safari i valfritt kommentarsfält.


Sveriges nationaldag är en ung högtid, fortfarande formbar. I framtiden borde den vara en hyllning till det svenska språket."


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

105 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10
11
12 13 14 15 16 17
18
19 20 21 22 23 24 25
26 27
28
29
30
<<< Juni 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se