Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Nätverket Språkförsvaret - 8 november 2023 15:00

”Klarar du av att läsa en 130 år gammal tidning? Testa om du förstår de här orden, plockade ur Svenska Dagbladets nummer i november 1893.”


Gå till testet här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 7 november 2023 12:00

"Ettan på videotoppen. Claes Eriksson, Galenskaparna, rimmar om klimatet och miljön för tio år sedan långt innan klimatnödlägen och flygskam", för att citera ett inlägg på Facebook.  Se detta videoklipp på Facebook!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 6 november 2023 12:00

Då förvaltningen ses över, som i vården, är svenskan i fara, skriver Folktingets ordförande Henrik Wickström i Hufvudstadsbladet idag.


"Finland är ett tvåspråkigt land och i dag uppmärksammar vi svenska dagen. Under hela veckan ordnas olika evenemang och tillställningar med vilka man vill lyfta upp landets tvåspråkighet och det svenska språket i Finland.


Personligen anser jag att tvåspråkigheten hör till de finaste vi har i Finland. Det är unikt att vi är ett land där vi har två nationalspråk. För mig personligen är tvåspråkigheten en viktig fråga. Jag är själv tvåspråkig och det har varit en rikedom att få växa upp i en familj med två språk närvarande.


Då man läser tidningarnas insändarspalter och när vi på Folktinget granskar den respons vi får från svensktalande i Finland, är det värt att stanna upp och se upp hur servicen inom det offentliga fungerar på svenska. Jag får varje vecka respons om bristfällig service på svenska inom vården men även inom annan offentlig service. Trots att det kan verka som enstaka fall, är det viktigt för oss som samhälle att se på dessa kommentarer ur ett större perspektiv.”


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 5 november 2023 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång (fetstil)


Björn Afzelius: Två ljus 


Söndagens svenskspråkiga dikt


Sjung en visa


Ser du bara natt omkring dig,

tänd ett ljus!

Sjung en visa för de många

som gått vilse!


Ser du bara ljus omkring dig,

ängslas ej!

Har du lätt för att bli bländad,

sänk blott blicken!


Kanske i ett större mörker

skall du finna, vad du söker,

kanske i ditt eget hjärta

skall du hitta hem.


Ser du vägen, ser du målet.

Var dig själv!

Sjung en visa för de många

som gått vilse!


Bo Setterlind     


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 4 november 2023 13:00

I en artikel i ETC den 29 maj konstateras:


”Lärartätheten på Nordic international school i Norrköping är till exempel 17,9 elever per lärare. Det kan jämföras med den kommunala skolan Navestadsskolan som också har elever från fjärde klass till nian. Där är lärartätheten 9 elever per lärare.

– Det kostar mer att driva den kommunala skolan. Vi måste finnas i hela kommunen, på landsbygden också. Vilket såklart friskolorna struntar i. Dessutom måste vi ha beredskap när friskolorna lägger ner, säger Nicklas Lundström.

Det har hänt flera gånger de senaste tio åren just i ­Norrköping. JB Education och Praktiska gymnasiet stängde 2013. Då tvingades också den religiösa friskolan Jasmineskolan att stänga efter allvarliga brister. Samma sak hände förra året då den muslimska friskolan Kunskapsljuset tvingades stänga.”


Skolinspektionen har vid upprepade tillfällen visat att den engelskspråkiga friskolan Nordic international school har stora brister, exempelvis senast Nordic international school i Karlstad som har satt betygsinflationen i system.


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 3 november 2023 12:00

Anders Svensson skriver på Twitter (numera X):


”Har du spanat in ett nyord som kan vara något för 2023 års nyordslista? Vi söker efter ord som är på väg att etablera sig i svenskan. Ordet måste inte vara helt färskt för 2023 men om det har använts tidigare behöver bruket ha ökat i år. Mejla förslag till info@spraktidningen.se”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 2 november 2023 12:00

Colin Nutley förklarar sig i Femina:


”Colin förklarar att skådespelaren Rolf Sohlman som slog igenom som tonåring i Roy Anderssons film En kärlekshistoria (1970), är en starkt bidragande faktor till de bristande språkkunskaperna.

– När jag kom till Sverige första gångerna umgicks min dåvarande fru Gunilla mycket i samma kretsar som Rolf. Båda är ungefär tio år yngre. Rolf var liksom ledaren för det gänget och sa att alla tyckte det var så kul att prata engelska, så då blev det så, säger Colin till tidningen.

– Jag förstår svenska bra, men pratar uselt. När jag gjort några radiointervjuer på svenska, har det inte låtit klokt. Och som regissör, när man ska leda ett stort filmteam, har jag ju inte kunnat göra det på stapplande svenska, fortsätter han.”


Läs vidare här!


Det verkar vara bekvämt att skylla på gamla vänner. Varför inte skylla på de svenska fruarna i stället i så fall? Min egen polska fru var äldre än Colin Nutley (27 år), när hon kom till Sverige. Men hon lärde sig svenska på ett år och vi har alltid talat svenska sedan dess och hon talar utmärkt svenska. Och ingen kan väl påstå att polska ligger närmare svenska än engelska.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 1 november 2023 12:00

Den frågan diskuterar Finn-Erik Vinje bland annat i inlägget ”Hvorfor er stygge ord stygge?” i sin blogg. Det ligger dock nära till hands att anta att modersmålstalare anser att deras egna språk är vackrast, eller hur?

 

”Som sagt, estetiske vurderinger av språk blir i våre dager stort sett betraktet som vitenskapelig pølsevev. Men det har vært forskere som har innsett at også slik lingvistisk folklore fortjener en seriøs behandling.


En aktverdig svensk språkforsker – han het Johan Vising– har skrevet en akademisk avhandling med tittelen «Om språkskönhet». Avhandlingen befinner seg i de mest fornemme omgivelser, nemlig i Göteborgs högskolas årsskrift 1897, som samtidig er festskrift til 25-årsdagen for kong Oscar 2.s tronbestigelse.


Vising lurer på om det lar seg gjøre å si noe fornuftig om hvilket språk som er penest – spansk, portugisisk, italiensk, tysk, engelsk, svensk eller dansk. Han satte seg fore å finne holdepunkter for en rangering.


Vising undersøker bl a lydlig variasjon, som er pent, og innslaget av lange konsonantgrupper, som ikke er pent. De språk som har en god proporsjon av stemte (dvs sangbare) lyder i forhold til ustemte, har et estetisk fortrinn, og særlig verdifullt er en rikelig – men ikke overveldende – forekomst av den sonore vokalen A, som tillater at luftstrømmen ut gjennom munnen passerer uten friksjonslyd.


Etter å ha anvendt sine kriterier på språk etter språk og oppstilt respektinngytende tabeller med totalfrekvenser og prosentandeler, kommer Vising til at de romanske språkene når høyere i velklang enn de germanske (og de slaviske). Og vakrest blant språk er italiensk.


Blant de germanske språkene – hvilket av dem har de tydeligste skjønnhetsmerker? Ikke dansk, vel? Nei, naturligvis ikke. Bare den danske støttonen er nok til å diskvalifisere dansk – den «liknar ett stönande», mener Vising, og stønning er avgjort ikke pent. Dessuten har dansk (i likhet med tysk) en altfor høy frekvens av vokalen e, i likhet med dansk-norsken.


Nei, det vakreste blant de germanske språkene, det er svensk! «Svenskan har berättigade anspråk på estetisk företräde,» proklamerer Visting frankt. En ikke helt uvelkommen konklusjon, får vi tro, i et festskrift til «Sveriges fredsälle drott», som det heter i den pompøse adressen.


Visting sier riktignok at han som svenske feller denne dommen med en viss forlegenhet, men hva skal han gjøre – tallenes tale er jo klar!


Så langt, så godt. Du blir altså ikke stående alene om du mener at italiensk må være det språk englene taler om søndagen. Og hva med svensk, vinneren i den germanske gruppa? Holder du med Vising?


Ja, det gjør du nok. Svenskene har munnen full av fløte. Wergeland, Aasen, Vinje og mange flere av våre lydhøre landsmenn i fortid og nåtid har lyttet henført til den svenske tunges liflige klang, til de melodiøse passasjer, til disse vokaler så rike på grandezza – og vitnet om sine inntrykk.”


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28
29
30
31
<<< Mars 2024
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards