I en debattartikel i Norrtelje Tidning den 4 januari påpekas:

”Senare har det framkommit att samtliga skolor, som Internationella Engelska Skolan startat de senaste två åren, har låtit lärare undervisa i språk, trots att de inte kan svenska och trots att de inte har svensk lärarlegitimation. IES har därmed brutit mot skollagen och mot det tillstånd som ger dem rätt att bedriva en del av sin undervisning på engelska. 

De har dessutom, enligt en granskning som SVT gjort, lämnat felaktiga uppgifter till Skolverket och därigenom fått ut miljonbelopp, som de inte har rätt till. Skolverket har nu startat en utredning för att ta reda på hur omfattande fusket har varit. Enbart under höstterminen 2023 har IES på detta sätt orättmätigt tillskansat sig 1,5 miljon kronor. Skolverket överväger att göra en polisanmälan.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Sedan 2014 har Språkförsvaret – med undantag för coronapandemin – varje år delat ut två priser.

Det ena priset, ”Årets anglofån”, är ett negativpris. Det är meningen att mottagaren ska skämmas över detta pris. Det bör framför allt ges till myndigheter, företag och organisationer som använder engelska i stället för svenska på ett iögonfallande och onödigt sätt.

Det andra priset, ”Språkförsvarets pris”, bör främst ges till enskilda, som har gjort berömvärda insatser för svenska språket under året och för vilka en hedersbetygelse betyder något. Det kan vara fråga om författare, journalister, sångare, språkvetare etcetera.

Från och med 2014 och fram till 2019 har följande utnämnts till Årets anglofån: Stockholms stad, Tele2, SVT, PostNord och Internationella engelska skolan. Följande har under samma tid förärats Språkförsvarets pris, ett hederspris: Pehr G Gyllenhammar, Anders Q Björkman, Theodor Kallifatides, Björn Ranelid och Terminologicentrum (TNC). Språkförsvarets pris till Fredrik Lindström och Årets anglofån till Stefan Löfven 2020 delades ut först på årsmötet 2022. 2022 års hederspris tilldelades nationalekonomen Magnus Henrekson och Anglofånpriset Barbara Bergström, Internationella Engelska Skolans grundare.

Nominera kandidater till båda dessa priser fram till den 13 januari 2024. Priset avser alltså insatser under 2023. Därefter väljer Språkförsvarets styrelse ut fem kandidater från vardera kategorin; Språkförsvarets medlemmar röstar sedan under våren 2024 fram en vinnare bland dessa kandidater. Skriv också gärna ett förslag till motivering som vi sedan kan använda vid omröstningen. Omröstningen är alltså endast intern, eftersom det är svårt att kontrollera icke-medlemmars identitet vid en offentlig omröstning. Prisutdelningen sker på årsmötet våren 2024.

Idén till dessa priser har vi hämtat från Verein Deutsche Sprache och Modersmål-Selskabet.

Nomineringar kan skickas till sprakforsvaret@yahoo.se eller om du inte har tillgång till e-post: Olle Käll, Myggdansv. 4C, 80269 Gävle.

Språkförsvarets styrelse

Nätverket Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej och god fortsättning

Det är nästan ironiskt när ni skriver att era elever ska få "command in English", när det heter "command of English". Se till exempel avsnittet för noun, punkt 2.D: "A good command of French" - men det kanske är annorlunda när det är engelska man ska kunna?

Command Definition & Meaning - Merriam-Webster

Och sluta skriv om "akademiska förväntningar och resultat". Det är en grundskola ni driver, inte ett universitet.

Benny Bollnäs

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Tidskriften Kvartal publicerade idag denna viktiga artikel:

"De stora svenska universiteten tränar inte längre landets framtida elit i avancerad svenska och därmed minskar även dess förmåga att tänka om Sverige. I dag är kursböckerna och all undervisning över grundnivå i nationalekonomi på engelska, med exempel hämtade från USA. Nationalekonomen Magnus Henrekson varnar i Kvartal Kulturs artikelserie Det hotade svenska språket för att svenskan riskerar att reduceras till ett språk för informella sammanhang."

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Norska Språkrådet är betydligt mer aktivistisk än sina motsvarigheter i Sverige och Danmark.

”I en globalisert mediehverdag trenger små og mellomstore språk en bevisst innsats hvis de skal kunne hevde seg i konkurransen med verdensspråk som engelsk. Et reelt språkmangfold der norsk og andre mindre språk synes i mengden, krever aktiv politikk. I Norge er allmennkringkasteren NRK kanskje det viktigste virkemiddelet for å sikre et reelt språkmangfold. NRK er det desidert største mediehuset i landet. De skal ikke bare lage journalistikk. De skal blant annet produsere drama, spille norsk musikk og tilby underholdning på norsk. Samtidig har kringkasteren et unikt språkoppdrag som gir NRK ansvar for å tilby innhold både på bokmål og nynorsk og på samiske språk, kvensk, romani, romanes og norsk tegnspråk.”

Och vidaare:

”Språk må brukes hvis de skal overleve. Dersom et språk ikke brukes aktivt, stagnerer utviklingen i språket, og det kan miste status. Selv for et språk som norsk, som lever i beste velgående, trenger vi en aktiv politikk som sikrer at språkbrukerne møter sitt eget språk, og at språket kan brukes i alle sammenhenger. De utrydningstruede minoritetsspråkene våre trenger i tillegg en aktiv politikk som kan reversere fornorskingspolitikken og styrke og revitalisere språkene. I en digital mediehverdag der ikke-redaktørstyrte, globale aktører tar stadig større plass, er NRKs rolle enda viktigere enn før. Språkrådet ønsker at NRK fortsetter å være bevisst på rollen og oppdraget de har for å fremme både norsk språk og språkmangfoldet i Norge.”

Läs hela texten här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Sissel Kyrkjebø - Önska dig ett Gott Nytt År

Söndagens svenskspråkiga dikt

Gott nytt år!

Kläppen tungt i klockan slår:

"Nu är nyår inne!"

Tack, du kära, gamla år,

som så trött på tröskeln står

och är snart ett minne!

Nya år,

kom med fröjd och sol och vår

och ett tacksamt sinne!

Elsa Beskow 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Även skolor som profilerar sig som "internationella" sysslar med denna lukrativa (och obegripligt nog) lagliga skattestöld, kombinerat med glädjebetyg och förstörande av barnens svenskkunskaper.

Per-Owe Albinsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Spåkförsvaret)

Rapport 3 2023

Nätverket för en likvärdig skola

Sten Svensson

”Internationella Engelska Skolan, IES, en av de mest framgångsrika och snabbväxande skolkoncernerna, har på senare år stött på en rad problem. De har gått från ett läge där kommunerna tog emot dem med öppna armar till en situation där de har mött ett ökande lokalt motstånd.

För några år sedan hade IES planer på att öppna en rad nya skolor i olika kommuner. Men i flera kommuner uppstod en debatt om att IES-skolor kan medföra nackdelar för kommunen. I några kommuner visade tjänstemännens utredningar att både skolkostnaderna och skolsegregationen skulle öka. En genomsnittlig IES-skola har närmare 700 elever och när den etableras värvar den elever från alla kommunens skolor. Och när välfungerande kommunala skolor i medelstora kommuner tappar en stor grupp elever får de problem med sin ekonomi och fortsatta drift. När föräldrarna upptäcker att den stabila och välfungerande kommunala skolan riskerar drastiska nedskärningar eller till och med en nedläggning för att en IES-skola ska starta, börjar de protestera.

I många, oftast borgerligt styrda, kommuner har man varit mycket angelägen om att underlätta för en IES-etablering. I flera kommuner har man gynnat koncernen med förmånliga priser på markköp och lägre hyror. Det har också förekommit att IES ställt krav på kommunerna för att de ska etablera sig. Det kan handla om krav på att hyran ska subventioneras eller att lämplig centralt placerad mark ska ställas till förfogande. I en del fall kräver också de byggbolag som IES samarbetar med att kommunerna ska garantera hyran även om IES-skolan skulle läggas ner efter några år. När några av dessa subventioner har överklagats till förvaltningsrätten fick de klagande rätt i en del fall. 1

De politiker som underlättat IES-etableringar har lite yrvaket upptäckt att en hel del kommuninvånare inte ville ha en IES-skola. Dessutom har allt fler borgerliga lokalpolitiker börjat förstå att det kan uppstå allvarliga problem för de kommunala skolorna när en stor koncernskola etablerar sig. De ser att skolkostnaderna och skolsegregationen ökar samtidigt som en eller flera kommunala skolor riskerar att konkurreras ut. Det kommunala ansvaret för att hela kommunen ska ha en skola riskeras. Insikten om att det kan vara ett politiskt risktagande att stödja IES har börjat sprida sig.

IES har också stött på andra problem. Skolinspektionen har skärpt sina rutiner för att godkänna IES ansökningar om att starta nya skolor. Tidigare räckte det med att IES uppgav hur många elever de hade i kö, men numera kräver Skolinspektionen ett ordentligt underlag. Det har inneburit att fyra ansökningar från IES avslogs under 2022 och det orsakade i sin tur problem för de byggföretag som IES samarbetar med. Utöver det har IES figurerat i pressen på senare år i frågor om dålig ordning, märkliga klädregler och att de sätter glädjebetyg. Koncernens marknadsföring om att IES-skolorna utmärks av goda kunskaper och god ordning har fått sig en törn.”

1) https://www.dagensarena.se/innehall/kommuner-ko-engelska-skolan/

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)