Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Nätverket Språkförsvaret - 6 december 2023 13:44

”En stark majoritet ser ökad användning av engelska i vardagen som rent av skadligt, det visar senaste Nationalspråksbarometern.


Att engelskan breder ut sig på alla nivåer i samhället, från skolor, arbetsplatser och i offentligen möts av mer än en axelryckning av finländarna. En stark majoritet ser det som rentav skadligt.


– Vi förväntade oss att resultaten skulle vara åt det här hållet, men blev överraskade över hur starkt folk kände kring engelskan, säger Marja Alkio från Eget språk rf.”


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 5 december 2023 16:59

Eftersom Fredrik Lindström är en tidigare mottagare av Språkförsvarets hederspris, drar vi oss inte för att göra reklam för hans kommande dialektshow.


Den omåttligt hyllade och älskade programledaren och språkexperten Fredrik Lindström ger sig ut på Sverigeturné med sin nya show "Stora Dialektshowen – Av och med Fredrik Lindström". Unikt med showen är det specialskrivna materialet för varje ort som Fredrik och hans sidekick Helena Lindegren besöker. I showen dissekeras frågor om varför dialekter finns, varför de låter som de låter och allt däremellan. Stora Dialektshowen har premiär i Falun och åker sedan vidare ut på Sverigeturné till 15 städer!


 


Hur många dialekter finns det egentligen i Sverige? Vem bestämmer vad som är ett språk och vad som är en dialekt? Heter det kex eller tjex? Har även djur dialekter? Fredrik Lindström är en av landets mest älskade programledare och språkexperter. Han har tidigare släppt den kritikerrosade boken "100 svenska dialekter" som kom att älskas av svenskarna och blev startskottet för arbetet med "Stora Dialektshowen". Under sina år har han stött på otaliga frågor om språk generellt och dialekter i synnerhet. Nu hoppas han att kunna ge svar på en del av frågorna i sin helt nyskrivna show! 


– Det här blir den första föreställningen jag gör om språk. Jag har märkt hur intresserade folk är av ämnet och det finns alltid tusen frågor om varför det finns dialekter, varför man pratar olika och var olika ord och uttryck kommer ifrån. Nu får jag äntligen göra en publikföreställning på det här temat, och dessutom möjlighet att anpassa showen varefter vi är! Ungefär en tredjedel av föreställningen är speciellt utformad för orten ifråga och fokuserar på den lokala dialekten, säger Fredrik. Det här kommer bli en ren nöjesresa för mig, fortsätter Fredrik. På varje ort ska jag utmana publiken och försöka lära mig i detalj hur man pratar just där. 


I "Stora Dialektshowen" kommer publiken på ett underhållande sätt få fördjupa sig i våra svenska dialekter. Det blir en rolig, sketchig och faktabaserad show där publiken får en genomgång i de stora frågorna men också grotta ner sig i sina egna dialekter. Gnäller de verkligen i Västerås och är göteborgare så himla glada? Varför pratar en del människor mer dialekt när de blir arga eller när de har sex? Vilken är landets mest obegripliga dialekt? Med sig på scen har han skådespelerskan Helena Lindegren, en sidekick som kommer hjälpa Fredrik att visualisera och illustrera showen. 


– Helena är en alldeles perfekt sidekick! Hon kan sjunga, dansa, spexa och kommer lyfta showen till nya höjder, säger han. Hon har också mycket erfarenhet av improvisation och det är perfekt, eftersom varje kväll kommer att bli annorlunda här. Och så är hon förstås en jäkel på att härma dialekter!


"Stora Dialektshowen" har premiär på Magasinet i Falun den 16 mars och spelas därefter hela 2024 runtom i landet.


"Stora dialektshowen" produceras av Kahlo. Längd ca 90 minuter, ingen paus.


FREDRIK LINDSTRÖM


Fredrik Lindström är en av landets populäraste och mest prisbelönta folkbildare, programledare och komiker. Han har en diger meritlista och har sedan genombrottet med Hassan på 90-talet bland annat regisserat och skrivit film och TV, varit trefaldig värd för Sommar i P1, författat över tio böcker och lett TV-program som Värsta språket, Svenska dialektmysterier och Helt lyriskt. Därtill är han årligen domare i SVT:s älskade underhållningsprogram På spåret. Fredrik Lindström har även gjort stor succé på scen med föreställningar som Svenskar är också människor!, Ljust & Fräscht och Ägd, de två sistnämnda gjordes tillsammans med Henrik Schyffert. Hans soloföreställning Mänskligheten var en succé och spelades för fulla hus i nästan tre år.


Fredrik Lindström har belönats med en lång rad priser. Exempelvis Karamelodiktstipendiet, Tage Danielsson-priset, Aftonbladets TV-pris för bästa manliga TV-personlighet, Stora journalistpriset som ”Årets förnyare”, Natur & Kulturs kulturpris, Språkförsvarets hederspris och Bild & Ord-Akademins Encyklopedipris.


Se turnéprogrammet under 2024 här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 4 december 2023 12:00

”Staffanstorps skolor och förskolor brottas med underskott och har tvingats dra åt svångremmen rejält under 2023.

Elevflykten till Internationella Engelska skolan pekas ut som en av huvudfaktorerna till skolornas ansträngda ekonomi.


Baldersskolan i Staffanstorp brottas med ett underskott på 1,5 miljoner. Från juni 2022 till augusti 2023 tappade skolan 100 elever.


Tjänstemännen och oppositionen slog larm redan 2020 när friskolekoncernen Internationella Engelska skolan (IES) fick klartecken att etablera en F-9-skola i Staffanstorp. Farhågorna: Att de kommunala skolorna skulle tappa elever, och få behålla barnen med störst stödbehov.”


Resten av texten ligger bakom en betalmur hos Sydsvenskan.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 3 december 2023 00:08

Söndagens svenskspråkiga sång


Lena Willemark - Den första snön


Söndagens svenskspråkiga dikt


DEN FÖRSTA SNÖN

En munter brasa sjöng i luckans springor
och fyllde rummet med sin sköna hetta.
Vi hade väntat hela dan på detta,
som kom med rymdens första vilsna flingor.
Nu trängdes vi i rad vid fönsterposten
och sågo andlöst bortom trädens ris,
som tecknats fint och vasst av vinterfrosten,
ett ändlöst myllrande i slättens dis.

Snart gömdes alla grenars rimfrostglitter
av sakta gungande och mjuka täcken.
Från domherrflocken, gömd i trädgårdshäcken,
det ljöd ett övergivet fågelkvitter.
Och snart stod skymningen på vakt vid logen
och allt gled undan i den djupa ron.
Men tystnaden fick liv, då fram ur skogen
sprang första bjällrans upptaktskäcka ton.


Gunnar Mascoll Silfverstolpe

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 2 december 2023 08:00

FAPESP, en viktig brasiliansk stiftelse som stödjer vetenskaplig forskning, publicerade i november 2023 en väldokumenterad artikel om språkbarriärer i vetenskaplig kommunikation. Detta ämne är av särskilt intresse för esperantister. Det handlar om nackdelarna med forskare som inte har engelska som sitt första språk.

Ett team av forskare från tio länder analyserade kriterierna för publicering i mer än 700 tidskrifter för biologiska vetenskaper. Eftersom engelska är det mest använda språket inom vetenskapen, föreslår förlag ofta författarna att de anlitar översättnings- och korrekturtjänster för sina artiklar, för att garantera att innehållet uttrycks tydligt och korrekt enligt det engelska språkets standarder. Detta ökar kostnaderna för publiceringen avsevärt.


Dessutom, av dessa hundratals tidskrifter, var det bara två (Nature and Nature Plants) som angav helt klart att en artikel inte skulle avvisas bara för att användningen av det engelska språket i den inte är tillfredsställande. Och bara 6 procent av dem sa till recensenterna att inte avvisa artiklar på engelska bara på grund av grammatiska problem. Och endast 1 procent av tidningarna erbjöd gratis hjälp för redigering av de relevanta texterna. En brittisk tidskrift för ekologi tillhandahåller en gratistjänst som använder artificiell intelligens för att granska texter som ska publiceras.


En brasiliansk vetenskapsman från staden Recife i delstaten Pernambuco hävdade att specialiserade tidskrifter är källor till språkbarriärer och borde hjälpa författare att möta dem. Han uttryckte känslan av orättvisa och diskriminering i tidskrifternas kriterier, när de vägrar artiklar skrivna på dålig engelska. På liknande sätt rapporterade en japansk författare sina svårigheter med att producera vetenskapliga artiklar och föreläsningar i Storbritannien och Australien: ”Det tar mig lång tid och är en mödosam ansträngning att slutföra allt på engelska. Språkbarriärer orsakar ångest, obehag, skam. Det krävs mod att möta dem. Världen behöver bidrag från alla vetenskapsmän, oavsett engelska kunskaper.”


På senare tid sker korrigering av vetenskapliga texter med hjälp av artificiell intelligens allt oftare. För de som talar esperanto finns den verkliga lösningen i ett annat koncept av språkbarriärer i världen.


Översatt från Esperantaretradio.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)




Av Nätverket Språkförsvaret - 1 december 2023 13:21

Lena Norée skriver på Vi Lärare:


Jag tycker inte heller att det är lika givande att läsa litteratur och tala om den och höra elevernas egna tankar om berättelser. Det är som om ungdomarna inte längre förstår vad en berättelse är då de inte längre läser, ser film eller tittar på TV-serier. Det är många som inte heller har någon omvärldskunskap eller intresse för hur människor lever i andra kulturer och hur de har levt och tänkt i andra tider, för de läser inte tidningar eller lyssnar/tittar på nyheter. Det är Youtube, Tiktok och Instagram för hela slanten. Hur ska de förstå vad litteratur kan ge i form av upplevelser? Och så är det språket. Jag har sett det som min mission att förmedla normer för hur vi måste skriva för att inte missförstå varandra. Men jag blir mer och mer modstulen över att engelskan brer ut sig som den gör. Jag har alltid tyckt att förändring är positiv och tänkt att jag måste acceptera att språket förändras. Men nu känner jag mig mer och mer som Olof von Dalin och jag vill gå till storms mot all engelska som flödar över i vårt språk. Det gäller främst ordförrådet; eleverna använder ”kvotera” när de menar ”citera”, ”memorisera” när det ska vara ”memorera” och ”moment” istället för det mer poetiska ”ögonblick”. Jag tänker att jag kan göra allt jag kan för att i alla fall lära några att uppmärksamma falska vänner men när jag ser ”moment” användas i betydelsen ”ögonblick” även i Svenska Dagbladet förlorar jag hoppet.

 

Hur ska jag hitta entusiasmen igen?

 

Även ordföljden håller på att förändras och det verkar bli mer och mer vanligt att använda huvudsatsordföljd i bisatser, till exempel; ”Jag har känt ofta att jag blir ständigt påmind om människans dåliga sidor.” eller ”De drömde om platser och människor de hade aldrig besökt.” eller ”Science fiction tycker jag är också spännande.” Det är inte bara ungdomar som bryter mot BIFF-regeln och inte bara personer med svenska som andraspråk, även vuxna med svenska som förstaspråk sätter adverben på fel plats i meningen. Så vad ska jag kommentera i elevernas texter? Var ska jag dra jag gränsen?

 

Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 1 december 2023 08:00

Skolinspektionen har fattat ett beslut och ett uppföljande beslut om brist när det gäller behörighet i ämnet engelska:

  • IES Sigtuna 
  • IES Värmdö 
  • IES Kungsbacka 
  • IES Växjö 

Samtliga 2022.


Skolinspektionen har fattat ett beslut om brist när det gäller behörighet i engelska:

  • Nordic international school Norrköping 
  • IES Trelleborg 
  • IES Staffanstorp

Samtliga 2022.


Källa: Skolinspektionen

 

Uppgifterna är hämtade via Vi Lärare.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 30 november 2023 08:00

”En ny studie visar att hälften av en grupp om 130 universitetslärare inte har bättre kunskaper i engelska än svenska gymnasieelever. – Sannolikt har de ganska stora problem i interaktionen med studenter, säger Hans Malmström.

 

Universitetsläraren har refererat en tidigare studie av Hans Malmström, biträdande professor i fackspråk och kommunikation vid Chalmers, som visar att svenska studenter lär sig sämre och oftare hoppar av studierna om de får undervisning på engelska.


Nu har Hans Malmström tillsammans med kollegor kommit med en ny studie av den andra sidan av myntet. Nämligen hur bra lärare som ska undervisa på engelska själva behärskar engelska. Man har testat ordkunskapen hos 130 universitetslärare inom STEM-ämnen på tre olika svenska lärosäten.”


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28
29
30
31
<<< Mars 2024
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards