Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 5 dec 17:00

(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)

 

Vad innebär det att skriva klarspråk? Hur böjer man seminarium? Skrivs det i dag eller idag? Och hur är det nu med förkortningar? Myndigheternas skrivregler är ett oumbärligt hjälpmedel för dig som skriver i arbetet.


Handboken Myndigheternas skrivregler vänder sig till alla som skriver i arbetet – på myndigheten, på företaget eller i organisationen.



Boken ger råd och tips om hur man väljer ton och perspektiv, hur man planerar, disponerar och gör texten överskådlig. Styckeindelning, meningsbyggnad och ordval behandlas också och många praktiska exempel visar hur en text kan göras läs- och läsarvänlig. Flera olika språkriktighetsfrågor tas upp och vissa mycket vanliga typer av texter behandlas i egna avsnitt, till exempel protokoll, rapporter, pressmeddelanden, beslutsunderlag och beslut.



Det finns också avsnitt om hur man skriver på webben och i sociala medier.

 

Läs boken digitalt

Myndigheternas skrivregler
Redaktör och huvudförfattare: Ola Karlsson
Utgivningsår: 2014 (upplaga 8)


Mer om skrivregler

 

Språkrådgivningen

Har du några frågor om svenska språket? På Språkrådets språkrådgivning svarar vi på svenska språkfrågor, till exempel rådgivning om skrivregler, grammatik, uttal, stavning och användning av ord och uttryck.


Telefonnummer: 0200-29 55 55
Telefontid: måndag–fredag 9–12
E-post: sprakfragor@sprakochfolkminnen.se

Twitter: @sprakradgivninglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 5 dec 12:00

(Texten, något redigerad, är hämtad från Hufvudstadsbladet/TT)


För sitt arbete med att sprida skandinaviska ord, ortsnamn och uttryck får Ingvar Kamprad och Ikea Nordens språkpris, rapporterar Dagens Nyheter.


"Genom att använda skandinaviska namn på våra produkter bidrar vi till att dela våra språk till miljontals familjehem över hela världen. Och för mig, som har kämpat med dyslexi hela mitt liv, så förstår jag betydelsen av språk kanske mer än de flesta", säger Ingvar Kamprad i ett pressmeddelande.


På varuhus världen över möts kunderna av skandinaviska namn på majoriteten av produkterna, svensk mat i restaurangen och uttryck som "tack" och "hej då".


Juryn skriver i sin motivering:


"Ingvar Kamprad och Ikea har bidragit till att människor både i och utanför Norden har öppnat ögonen för nordisk kultur och nordiska språk".


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 5 dec 08:00

I gårdagens Dagens Nyheter skildrade Anna-Lena Laurén, korrespondent för DN i öst, sin släkts historia under det självständiga Finlands hundraåriga historia. Hennes pappas släkt har bytt språk sammanlagt fyra gånger under sin historia, ett exempel på hur språkgrupperna i Finland aldrig har varit åtskilda från varandra. Hennes egen identitet är sammansatt:


”Själv kallar jag mig finländare, finlandssvensk och finne, mitt modersmål är svenska och att kunna finska är en självklarhet. Allt är en del av mig.


De här sakerna tänker jag ofta på när jag reser i före detta sovjetländer och stöter på människor med absolut krav på nationell renhet. Det går aldrig att förklara för dem vem jag är. De vägrar förstå att jag kan tala svenska och samtidigt kalla mig finländare, att jag aldrig har känt mig svensk men har ett naturligt och nära förhållande till Sverige. Att min trygghet bygger på att inkludera och inte exkludera.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 4 dec 08:00

I lördagens DN intervjuades den kenyanske författaren Ngugi wa Thiong´o. Han berättade bland annat om sitt språkliga uppvaknande:


”När han debuterade på sextiotalet skrev han som James Ngugi på engelska, vilket skolbarnen sedan femtiotalet fått lära sig var civilisationens språk. I sina memoarer skriver han att barn som vägrade prata engelska kunde få spöstraff och tvingas bära halsband med meddelandet ’jag är dum’ eller ’jag är en åsna’.


Natten till nyårsafton 1977 fick han sig en lektion i språkets makt. Polisen stormade in och beslagtog alla exemplar av dramat ’Jag gifter mig när jag vill’ (’Ngaahika Ndeenda’) som han tillsammans med Ngugi wa Mirli skrivit på bantuspråket kikuyu.”


Detta ledde senare till att han fattade ett viktigt beslut:


”–Fängelsevistelsen blev en omedelbar utlösare för mig. Självklart måste jag skriva på det språk som jag sattes i fängelse för.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 3 dec 12:00

Lotte Thorsen, journalist på Politiken, mottog Modersmål-Selskabets pris 2017. Hon höll ett längre tacktal, återgivet i senaste numret av Sprog & Samfund. Hon till och med uppmärksammade älvdalskan i detta tal:


” Nogle gange bliver det også næsten helt eventyrligt. Som da en lektor i svensk rejste ud i de midtsvenske skove for at få ro til att skrive sin ph.d om noget så nørdet som moderne islandsk orddannelse. Og som ude i skoven stødte på noget, der var endnu mer interessant. Nemlig et sprog, ingen kendte till, elvdalsk.


Beskyttet af en besværlig geografi, et bjerg og en masse midtsvensk skov havde der gemt sig et ukendt nordisk sprog, som kun blev talt af 2.500 mennesker. Og som blev en skatkiste for nordiske sprogforskere, for elvdalsk har nemlig beholdt nogle sproglige træk, som for længst var forsvundet ud af oldnordisk, da de islandske sagaer blev skrevet ned i 1200-talet.”


Nu innehåller detta stycke i och för sig några överdrifter. Älvdalskan var inte okänd. Redan på 1600-talet konstaterade besökare i Älvdalen, vilka kom från området utanför Ovansiljan, att älvdalskan var oförståelig.  För över hundra år sedan, 1909, disputerade Lars Levander med doktorsavhandlingen Älvdalsmålet i Dalarna. Ordböjning ock syntax. Därmed blev han den förste doktorn i älvdalska. Däremot är det först på senare tid, efter Ulum Dalskas bildande 1984, som allt fler lingvister har ägnat sig åt att sprida kännedom om älvdalskan. Fortfarande är kännedomen om älvdalskan bland lekmän dock tämligen begränsad.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 3 dec 08:00

I en artikel i Times Higher Education  påpekar Michele Gazzola att forskning tyder på att eleverna lär sig bättre på sitt modersmål, och att engelskan inte lyckas förbereda internationella studenter (1) för ett jobb efter examen.


Han skriver också:


” Huruvida undervisning ska ske på engelska eller inte, har blivit ett stort dilemma för universitet i hela Europa. Antalet europeiska kandidat- och masterprogram där undervisning genomfördes helt på engelska uppgick till 725 år 2001, 2389 år 2007 och 8089 år 2014.”


Gazzola refererar också en studie om studenternas förståelse vid undervisning på engelska respektive modersmålet:


”Till exempel, i en studie genomförd på 139 österrikiska doktorander med goda engelska färdigheter, deltog eleverna i en föreläsning på engelska som gavs av en italiensk professor som använde engelska som främmande språk på hög nivå.


Innehållet i lektionen förstods bättre av eleverna när undervisningen tolkades till tyska av en professionell tolk, i motsats till att lyssna direkt på originalet på engelska. Det viktigaste var att undervisning som gavs direkt på tyska av en infödd lärare var mer effektiv i kommunikativa termer för en tysktalande publik.”


I dessa spalter har vi tidigare refererat tumregeln att den som lyssnar till ett föredrag på ett språk, som inte vederbörandes modersmål, bara uppnår en 70-procentig förståelse. Om dessutom föredragshållaren håller föredraget på ett annat språk än sitt eget, reduceras också dennes kapacitet till 70 procent. Summa summarum: Förståelsen reduceras till 49 procent. Det är också därför EU:s konferenstolkar starkt ogillar att tolka ledamöter och tjänstemän, som använder engelska som andra språk i stället för att tala på sina respektive modersmål.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


1) Med "internationella studenter" menas studenter som studerar vid ett europeiskt universitet men som kommer från ett annat land.

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 2 dec 16:56

Språkkonsulterna har också en julkalender på nätet men med etymologisk inriktning. Den första luckan besvarar frågan ”Varför heter det saffran?”.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se