Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 22 mars 16:10

Enligt uppgift utkommer Språkrådet med en ny upplaga av sina Svenska skrivregler, för första gången på nio år. Enligt samma källa blir den ökade påverkan som engelskan har på svenska språket tydlig. Språkrådet öppnar exempelvis upp för engelskans plural-s. ”Story” kan heta ”storys” i plural, men vad ska det egentligen heta i bestämd form plural? ”Storysna”?

Frågan ledde till omedelbar diskussion på Facebook, varvid vi medvetet bara återger de kritiska kommentarerna.

Adam Edström: Lite kulturskymning är det allt.

Chrillo Gustafström: Sverige - snart det mest anglifierade inte engelskspråkiga landet!

Bengt Carlsson: Skrivregler heter det, men artikeln och citaten berättar om talspråk. Det är stor skillnad. Jag skulle aldrig skriva story eller storys. Det finns ju en hel del användbara synonymer. Som: skildring, novell, beskrivning, historia, handling, krönika, skröna, saga, fabel, sägen; redogörelse, beskrivning, framställning, rapport.

Björn Blomquist: I obestämd form fungerar det, men hur har man tänkt sig att ordet ska böjas i bestämd form plural? Det fungerar helt enkelt inte med "storysna", "partnersna" etc!

Eva Berg Pedersen: Björn Blomquist Nej, det kunde vara intressant att se hur de löser det och om man då i alla fall ska böja med den vanliga -er-ändelsen: "storyerna". Svenskan har ju inte bestämd artikel på samma sätt som engelskan. "Storysena"? "Storysana"? Kanske är det bara i obestämd form de öppnar upp för det?

Per-Åke Yngwén: I detta land håller vi oss till svenskan, eller hur?

Håkan Torsson: Språkrådet befäster sin herostratiska ryktbarhet.

Bengt Carlsson: Språkrådet befinner sig numera på myndigheternas egen uppmärksamhetsmarknad. Det gäller att synas och få rubriker. Därför är de så glada i nyord. Därför är de så rädda för stöta sig med vad de tror är dagens trender. Därför omfamnar de nu engelskan i sina Svenska (!) skrivregler. Uppmärksamhet och "likes" konverteras till anslagsökningar. Eller räddar dem åtminstone från nedskärningar.

Daniel Palm: En berättelse, flera berättelser. Min ödmjuka åsikt är att det är snyggare med svenska ord där de finns och fyller samma betydelse. Plural-s eller ej.”

Ett alternativ för Språkrådet hade varit att inte gå händelserna i förväg och inte angett någon pluraländelse alls för ”story”, d.v.s en ”story”, flera ”story”, ”storyna”, om man nu absolut måste använda ordet. Denna form inryms ju i svenskans deklinationssystem (se analogin med ett hus/flera hus).  För övrigt finns det en massa ersättningsord för ”story”. Det är inte heller fel att ha tålamod och vänta på att ordet försvenskas på ett naturligt sätt, vilket skett med det mesta av inlåningen av ord från grekiskan, latinet, låg- och högtyskan och franskan och även engelskan i stor utsträckning.

Risken med Språkrådets beslut är att man ger lillfingret åt engelskt plural-s med konsekvenser för hela handen.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 22 mars 08:00

Den brittiske lingvisten Nicolas Ostler intervjuades i The Guardian den 31 oktober 2010 med anledning av att hans bok The Last Lingua Franca kom ut. Ostler tror inte alls på att engelskan uppgång varar för evigt.


Den som vill sätta sig in i Ostlers övergripande språkhistoriska analys rekommenderas att läsa Empires of the Word (2005). Nicolas Ostler är mycket kunnig i sitt ämne och desututom mer eller mindre bevandrad i 26 språk. Särskilt Empires of the Word borde ha översatts till svenska.


Nedan följer ett utdrag ur intervjun i The Guardian:


"Kan du uttrycka det centrala temat i din bok i ett nötskal?

 

Engelska är på uppgång just nu, en uppgång som förmodligen saknar motstycke i världshistorien. Men världshistorien är full av språk som har dominerat under en tid, men det finns inte så många av kvar av dem nu. Så den väsentliga idén är att se vad som hände med dem och se om detta skulle kunna vara relevant för situationen för engelskan, som är världens lingua franca i dag.


De historiska omständigheter som ledde till nedgången av ett språk som persiska borde väl skilja sig mycket från de omständigheter under vilka engelska befinner sig i dag?

 

Nåväl, de skiljer sig oundvikligen sig såtillvida att persiska endast dominerade västra Asien och gjordes maktlöst genom invasionen av utlänningar, människor som i princip kom från en annan planet: britterna i Indien å ena sidan, ryssarna i Centralasien å den andra. I språkhistorien tar det oftast århundraden för det oundvikliga att inträffa. Det tog förmodligen 700 år efter att persiskan inte längre kunde stödja sig på några uppenbara militär eller kulturella medel innan den att misskrediterades. När det gäller ett språk som latin, tog det ett årtusende. Så dessa saker tar lång tid, men det finns ingen anledning att tro att engelska kommer att utgöra ett undantag till den typ av trender man kan urskilja.


Men globala kapitalism, globala medier, global politik - är inte det en hel del att ta med i beräkningen om engelskan kommer att försvinna i slutändan?

 

Ja, men den här sortens saker har hänt i det förflutna. Jag menar, har du en förklaring till varför latinet inte fick en skjuts framåt genom uppfinningen av tryckpressen? Det fick en omedelbar stimulans, eftersom den läskunniga allmänheten till att börja med huvudsakligen läste latin. Men trenden mot läs-och skrivkunnighet på folkspråken tenderade att överflygla latinet. Just nu har de engelskspråkiga grupperna herraväldet, men det finns bara en väg att gå från ett herravälde.


Hur kommer den nya tekniken – den sortens saker som tillåter omedelbar översättning mellan språk – forma framtiden?

 

Det har varit den gängse uppfattningen i fråga om språkteknologi att maskinöversättningar inte är tillräckligt bra. Men allt som hindrar dem från att vara tillräckligt bra är bara en fråga om måttstock. Det sätt på vilket maskinöversättning nu utvecklas handlar helt enkelt om att kunna bearbeta mer och mer data för att hitta de betydelsefulla mönstren. Kraften hos de allt billigare datorerna ökar hela tiden. Det finns ingen chans att det lilla problemet med oförenlighet mellan språk kommer att stå i vägen för detta särskilt  länge.


Och eftersom det görs på ett databaserat sätt, kommer teknikerna som löser problemet också lösa det för alla språk, inte bara för de stora och viktiga. Så även avlägsna aborigingrupper kommer att gynnas – kanske en generation senare, kanske förr. Och när detta händer, kommer människor att kunna förverkliga sig själva genom sitt eget språk, vilket de alltid velat göra ändå."


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)




Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 21 mars 12:00

Hej!


En flykting, som bara har varit i Sverige i ett år, talar bra svenska och sjunger dessutom en sång på svenska i teveprogrammet "Talang". En av de fyra domarna i programmet har varit här i 30 år men har under denna långa tid inte lärt sig svenska. Mycket märkligt. Hur kan man undvika att lära sig ett språk när man vistas i ett land under så lång tid, eller är det kolonialtänkande… Vem vet?


Talang

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 21 mars 08:00

Hajja Pedagogik & Kommunikation, som framställt ett läromedel i svenska, refererar till Språkförsvaret i ett lektionstips.


”Lånord i svenskan 

 

Istället för att skapa nya svenska ord kan svenskan låna ord från andra språk, så kallade lånord. Under senare delen av 1900-talet har många engelska lånord tagits upp i det svenska språket. Engelskan har fortsatt att påverka svenskan än idag. 


Språkförsvaret är en ideell organisation som vill stärka och försvara svenska språkets ställning här i landet och i EU. Språkförsvaret riktar sig uttryckligen inte mot minoritetsspråk eller hemspråk, utan mot det hot som engelskan utgör mot svenskan.


Språkförsvaret ägnar sig åt språkfrågor som i stor utsträckning handlar om att bevara svenskan (se nedan). Diskutera frågorna i mindre grupper. Har Språkförsvaret rätt eller fel? Vilken attityd har ni till engelskans inflytande i svenskan? 


a. Varför breder engelskan ut sig på svenskans bekostnad? Varför använder svenska myndigheter sig överhuvudtaget av engelska beteckningar på olika enheter, byggnader, projekt och evenemang?


b. Är det helt självklart att 90 procent av alla avhandlingar ska skrivas på engelska vid svenska universitet, vilket numera sker? Verkar det inte lite bakvänt att föredrag och seminarier hålls på engelska, trots att alla förstår svenska?


c. Går inte kunskap förlorad när engelska införs som första undervisningsspråk vid svenska skolor?


d. Är det inte ett fattigdomsbevis att svenska idrottsklubbar skaffar sig namn i stil med "Hawks" i stället för "Hökar", eller att svenska tv-program ges titlar som "Cold case Sverige"?”


Frågorna har inspirerats av Språkförsvarets startsida.  Det vore intressant att få veta hur diskussionerna har gått bland de elever använt dessa frågor.


Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 20 mars 16:13

I ett tal av Svenska Akademiens direktör herr Östergren i samband med högtidssammankomsten 2016 sade han:


”Ett nytt brott har i år införts i brottsbalken med rubriken: 'Olovlig identitetsanvändning'. En oskön formulering av en intressant lag, med bäring långt utöver den avsedda.


Med 'olovlig identitetsanvändning' menas alltså det fall när någon tillskansar sig en annan människas personuppgifter och utnyttjar dem, exempelvis i elektroniskt förmedlade affärer på offrets bekostnad.


Det är förstås illa nog. Men tillgången till persondata öppnar också för andra former av missbruk.  Sådana som sätter immateriella, moraliska värden på spel. En stulen identitet kan användas i sociala medier och utnyttjas till att uttrycka åsikter, sprida uppgifter, göra falska förespeglingar – till att lägga ord i en annans mun.


Inget nytt i sig, att med desinformation skapa oreda och förvirring. Men, medlen för stor och effektiv spridning har blivit mer allmänt tillgängliga.


Dessvärre är inte problemet ur världen för att vi fått denna nya lag. I en författares öron kan beskrivningen låta påfallande bekant, på ett direkt oroväckande sätt: att tillskriva en människa vissa åsikter och beteenden… att utge sig för att vara någon annan än den man är… att lägga ord i munnen på någon annan.
    

Låter inte det som tillvitelser saxade ur en litterär dispyt? Uppkommen med anledning av att någon anser sig orättvist utpekad i en bok. Att känna sig skildrad är inte alltid detsamma som att känna sig hedrad.


Romanfigurer med förebilder i levande livet hör som alla vet till litteraturens väsen. En författares motiv för att skrida till verket är kanske inte alltid de ädlaste, men skrivandets långsamma, ältande hantverk får de flesta att lugna ner sig under arbetets gång. Den bok som till slut blir klar ger ofta uttryck för om inte försoning, så i alla fall förståelse.


En skillnad mellan bedragaren och författaren är dock att den förre nöjer sig med de data som behövs för att möjliggöra vissa tekniska operationer, medan den senare är inriktad på det strängt privata, det unika. Det är där, i själens dunklaste vrår, som de verkliga dyrgriparna ligger. Här gäller alltså omvända prioriteringar. En simpel bedragare kan framstå som artig och hänsynsfull, medan författaren däremot kan verka kall och skoningslös.


Gränserna för vad som är tillåtet att dikta om verkliga, existerande personer är flytande. Det går att komma undan med mycket. Ärekränkningsmål är ovanliga i vårt land.”


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 19 mars 08:00

Hej,


undrar hur länge Sveriges Radio tänker ha kvar svenska som språk. Att "ha sig" på engelska med små stapplande sammanfattningar på svenska duger kanske för litteraturfestivalen i Umeå men inte för radiolyssnaren. I stället för att bli indragen i festivalstämningen känner man sig bara utestängd.


Med vänliga hälsningar

Susanne Gerstenberg     


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 18 mars 16:32

(Texten är översatt från Verein Deutsche Spraches nyhetsbrev nr 3/2017)


Medan fler och fler språk hotas globalt, sprider det konstgjorda språket esperanto sig stadigt. 1887 utvecklade Ludwik Zamenhof språket, som nu talas i 120 länder. Språkets talare uppskattar den enkla grammatiken och det lätt genomskinliga ordförrådet, som huvudsakligen består av ord från andra språk. Detta betyder att det går snabbare lära sig esperanto än naturliga språk. Dessutom har esperantogemenskapen sinsemellan mycket goda förbindelser, så att dess medlemmar genom ett aktivt utbyte utvidgar sina praktiska kunskaper. Särskilt i Ungern finns det ett stort intresse för språket. Där har 35 000 personer, i synnerhet även yngre människor, sedan 2001 besökt en av de statligt erkända esperantokurserna. Förutom ett rikt utbud av litteratur på esperanto har det under de senaste decennierna också bildats musikgrupper som sjunger på detta kulturspråk. Till och med regeringar uppmuntrar språket: Så publicerar Kina sedan 2001 dagliga nyheter på esperanto, och i Brasilien kommer det i framtiden att anordnas esperantoundervisning i skolan.


Se vidare ursprungsartikeln Warum verbreitet sich Esperanto?


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


 

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 17 mars 08:00

(Texten, något förkortad, är hämtad från senaste numret av Språknytt)


Det mener iallfall de aller fleste av oss. Språkrådet har tatt temperaturen på våre oppfatninger om norsk språk.


AV ERLEND LØNNUM


På oppdrag fra Språkrådet har Opinion undersøkt nordmenns holdninger til norsk språk og språkmangfold. Undersøkelsen viser blant annet at 87 % synes det er viktig at norsk har en sterk posisjon, at like mange synes det er viktig å bevare stedsnavn som kulturminner, at 62 % synes det blir brukt for mye engelsk, og at 75 % er interessert i norsk språk.


De 1028 respondentene er rimelig fordelt etter kjønn, alder, geografi og utdanning.


Over snittet språkinteressert

 

Konklusjonen er at interessen for språk er stor i det norske folket. Den er faktisk så stor at 65 % av de spurte mener at de behersker norsk bedre enn gjennomsnittet.


Her er noen av påstandene respondentene skulle si seg enige eller uenige i («vet ikke»-svarene er utelatt):


Brev fra det offentlige er ofte uklart formulert.

 

49 % ENIG
20 % UENIG
28 % VERKEN ELLER


Stedsnavn er kulturminner som det er viktig å bevare.

 

87 % ENIG
3 % UENIG
8 % VERKEN ELLER


Jeg er interessert i norsk språk.

75 % ENIG
6 % UENIG
18 % VERKEN ELLER


Det er viktig at norsk språk står sterkt.

 

87 % ENIG
2 % UENIG
10 % VERKEN ELLER


Jeg synes engelsk blir brukt i for mange situasjoner der norsk ville fungert like godt.

 

62 % ENIG
18 % UENIG
19 % VERKEN ELLER


Jeg behersker norsk bedre enn gjennomsnittet i Norge.

 

65 % ENIG
7 % UENIG
24 % VERKEN ELLER


Folk var mer stolte av det norske språket før.

 

58 % ENIG
9 % UENIG
17 % VERKEN ELLER


Kommentar: Man skulle önska att svenska Språkrådet genomförde liknande opinionsundersökningar som sin norska motsvarighet. Då finge man en tämligen tillförlitlig bild av de förhärskande attityderna till det svenska språket.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Presentation

Omröstning

Vad anser du om att tillåta plural-s i svenskan? I den kommande upplagan av Svenska skrivregler föreslås att former som "storys" ska tillåtas.
 Bra förslag
 I huvudsak positiv, bör tillämpas med måtta
 Vet inte
 I huvudsak negativ, undantag kan tillåtas
 Dåligt förslag

Fråga mig

103 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25
26
27 28 29
30
31
<<< Mars 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se