Framförallt "stärker de" det svenska språkets ställning, vilket redan utan deras "hjälp" befinner sig i fritt fall.

"Tack" alla framsynta svenska politiker som möjliggör IES språkförstörelse och samtida (för närvarande lagliga ska sägas) skattestöld. NI borde ta er en allvarlig funderare på varför i princip INGA andra länder tillåter fullt skattefinansierade språk- och kulturbytesskolor, vilka tillåts att verka i rent kolonial anda i Sverige idag (tack vare er!).

Ni talar om valfrihet! Vi har dock en SPRÅKLAG sedan 2009 att förhålla oss till - Fullt demokratiskt beslutad och klubbad av våra fokvalda vid denna tidpunkt. Denna LAG anger att svenska är landets officiella huvudspråk. Engelska har å sin sida ingen som helst officiell ställning, inte ens som ett minorietsspråk.

Det i sin tur innebär att det inte "är familjers val" att välja bort det svenska språket. Än mindre för skattepengar! Det är statens uppgift att omsätta lagen i praktik och prioritera samt slå vakt om svenskan, denna priortering börjar i skolan.

ABC 123

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Barbara säger att hon vill väl, 

kommunerna säljer sin språkliga själ.

"Hasse" han tjatar om kommunist,

det finner många mer än trist.

Skolpengen flyr likväl.

Per-Owe Albinsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Ted Gärdestad - För kärlekens skull 

Söndagens svenskspråkiga dikt

Kärlek

Vi är alldeles i början 

av varandra, alldeles i början,

där ännu inga andra krav

finns än kroppens. Det är

den första hungern, den som

aldrig kommer tillbaka.

Vi står upp i båten,

panna mot panna, våra jackor

hakar fast i varandra

och över oss darrar 

aftonstjärnan, blank och het.

På hemvägen lyser månen,

fiskknippen glänser, säden

doftar, hetsad av dagens sol.

Vi är i början av varandra,

alldeles i början.

Ingela Strandberg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Marcus Larsson påpekar på Twitter:

Ser allt fler tecken på att IES har problem. Får till exempel allt oftare upp ”vi har platser kvar”-reklam på FB när jag åker runt i landet.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Dennna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper inom en grupp beskrivs och räknas upp i löpande text, är det naturligt att rangordna med det mest näraliggande och högsta status först och det minst betydande sist, nog ofta utan djupare avsikt. 

Ett aktuellt exempel från början av april är den fasansfulla attacken i Gaza på en matkonvoj från hjälporganisationen ”World Central Kitchen”, där sju civila hjälparbetare dödades. De sju omkomna var från Australien, Canada/USA, Storbritannien (3 pers.), Polen och en palestinier. Att notera: fem från engelskspråkigt land, en polack och en arab. 

Jag gjorde en enkel granskning i sex tidningar från tredje land för att få ett mönster kring i vilken nationalitetsordning, som de omkomna presenterades på nyhetsplats. Tidningarna var Svenska dagbladet (SE), Die Welt (DE), Liberation (FR), l’Humanité (FR), Der Standard (AT), Irish Daily Mirror (IE).

Ordningen för omnämnande i de olika tidningarna blev:

- för palestiniern (arabiska): nr 7, 6, 4, ej omnämnd, ej omnämnd, 7

- för polacken (polska): nr 3, 2, 2, 2, 6, 5

- för engelskspråkig nationalitet: alla övriga platser

Slutsats: Palestiniern, som var fordonsförare i konvojen (en synnerligen viktig uppgift med lokalkännedom i en krigszon) hamnade med stor och trist marginal på sista plats och blev klart mest marginaliserad av ett litet utsnitt inom europeisk press.

Eftertanke: Språket avslöjar större fördomsfullhet både bland journalister och läsare än vi vill medge. Engelskt folk är helt enkelt finare än de andra!

Till och med inför döden är vi ännu alla olika!

Lars Fredriksson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:

Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmström, forskare vid KTH/Stockholm och Chalmers/Göteborg, genomförde hösten 2023 en studie bland 2 000 teknikstudenter. Studenterna deltog i en introduktionskurs i programmering och delades slumpmässigt in i antingen en engelskspråkig eller en svenskspråkig version. De studenter som läste en kurs där undervisningsspråket var engelska presterade signifikant sämre. De hoppade dessutom av utbildningen i mycket högre utsträckning än studenter som läste exakt samma kurs på svenska. Studien bekräftade handgripligen tesen att man lär sig bäst på sitt modersmål.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbladet 13/1 2023 [1], Magnus Henreksons tacktal 22/4 2023[2], Catrin Lundströms artikel ”Nu blir engelskan ett hot mot demokratin”[3] i Aftonbladet den 2/8 2023, Olle Bälters/Viggo Kanns/ Chantal Mutimukwes/Hans Malmströms omfattande undersökning[4], som visade att svenska studenter förstår betydligt mindre om de undervisas på engelska än på svenska liksom Ola Håkanssons/Peter Svensson bok ”På engelska förstår jag ungefär”.[5]

Betecknande nog förekommer en liknande diskussion i en del andra västeuropeiska länder. Det tyska högskollärarförbundet tog ett uttalande [6]i januari 2024, i vilket det betonade vikten av det nationella språket inom den högre utbildningen. Nederländska universitet vidtar åtgärder för att begränsa utbudet av engelskspråkiga kurser.[7] Den flamländska delstatsregeringen i Belgien har beslutat blockera fler masterprogram på enbart engelska. [8]Norge ställer språkkrav på utländska forskare.[9] Även i engelskspråkiga publikationer diskuteras problemen med engelskans alltför dominanta ställning inom den internationella forskningen och utbildningen. [10]

Språkförsvaret har alltsedan sitt bildande 2005 uppmärksammat och följt anglifieringen av högskolan i Sverige. På Språkförsvarets webbplats finns ett omfattande arkiv över språksituationen inom den svenska högskolan [11]liksom i Norden [12]och världen i övrigt. [13] Språkförsvaret skickade ut ett rundbrev till Sveriges universitet och högskolor den 8 juli 2006 [14]för att kartlägga språksituationen. Medlemmar i Språkförsvaret utarbetade ”Förslag till språkpolitik för den svenska högskolan” [15]den 12 oktober 2007. I samband med utarbetandet av detta dokument fungerade ett antal icke-medlemmar och utbildare inom den svenska högskolan som bollplank. Den 4 oktober 2008 genomförde Språkförsvaret seminariet ”Svenska språkets ställning i en mångspråkig värld” i ABF-huset, Stockholm, som samlade 80 deltagare.  På seminariet deltog även talare från Danmark och Norge. Den 23 februari 2010 gjorde Språkförsvaret en JO-anmälan, ”Angående krav på engelska i samband med universitetens anställningsansökningar och befordringsärenden”. [16]Justitieombudsmannen tillstyrkte denna anmälan, varvid rätten till att rätten till att skriva anställningsansökningar och rätten att bedriva befordringsärenden på svenska garanterades. Denna JO-anmälan hade i själva verket skrivits av en verksam universitetslärare och forskare.

Det är en mycket glädjande utveckling att förhållandet mellan svenskan och engelskan inom den högre utbildningen i Sverige återigen diskuteras på allvar och att denna debatt har initierats av de som själva är verksamma inom högskolan. Vi får se vart det leder.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)