De som läser mig vet, att jag har ett horn i sidan till den officiella språkvården. Jag försöker vårda mitt eget språk, så gott det går. Och jag skulle vilja, att de som läser mig förstod, vem som har skrivit, utan att först ta reda på författarnamnet. Det där är förstås nys från min sida, för jag uttrycker mig på högst olika sätt, och ytterst medvetet, allt efter sammanhanget. Så gör många människor, i tal såväl som skrift.

Och sådant där gör språket variationsrikt – ja, rikt helt enkelt. Inte tröttande och fåraktigt. Men språkvården kommer så gott som alltid med rekommendationen, att man kan säga som man vill, det spelar inte så stor roll. Men egentligen spelar det en väldigt stor roll. Risken för missförstånd och jämntjockhet ska inte förringas. Generationsöverskridande kommunikation är ovärderlig, när verkligheten förändras allt hastigare. Då ska språket kunna stå och ta emot.

Jag sitter ibland vid min flygel. Ett felslag märks ganska snabbt. Ett tempoval, som avviker från det föreskrivna, bör motiveras särskilt. Tolkningen är subjektiv, kriterierna objektiva. Klangen kommer inte av sig själv, träning krävs. Vi tränar i vår tid både kroppen och själen. För detta behöver vi pålitliga redskap. I språkbruk är grammatikor ovärderliga redskap. Hur efterfrågade är de sedan i inlärningen av ett språk? Jag avser närmast modersmålet.

Språkvårdare är i allmänhet fascinerade av nyord, men inte så mycket av ord och uttryckssätt som håller på att försvinna. Detta är bekymmersamt; därmed kan också ett kulturarv tona bort och försvinna. De blir överlyckliga, när de finner, att Strindberg i sitt väldiga verk vid något tillfälle har skrivit ”det kommer gå” istället för ”det kommer att gå”, utan att de ställer sig frågan: hur representativt är detta textställe för Strindbergs ordbehandling i allmänhet?

Naturligtvis: Strindberg kan ha haft en dålig dag eller hans sättare kan ha varit på fyllan. Ett av Hjalmar Söderbergs bevingade ord, i Doktor Glas (1905), lyder: ”Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna någon slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst.” Men ”någon slags” är inte god svenska, bara för att Hjalle – en språkkonstnär – har råkat skriva så.

Och naturligtvis finns dialekter och sociolekter. I sin debutroman Tjärdalen (1953) skiljer Sara Lidman, också i replikföringen, på ”svenska” och på folkmål så som det senare talades i Västerbottens norra inland. Det handlar inte bara om ordförråd och formlära utan också om syntax. Detta kan många gånger vara roande, andra gånger påfrestande. Boken är tunn, men den kan ta tid att tillgodogöra sig. Ingenting att sätta i händerna på en sfi-elev precis.

Det finns numera experter på både det ena och det andra. De slår i sina handböcker, de konsulterar nätet. Språkvårdare utgör inga undantag. De tycker om att hitta förstabelägg och se ordfrekvenser över tid. Saken har något godtyckligt över sig: vad är det de har missat? Det måste, anser jag, finnas en aktuell språknormal att förhålla sig till, för att avvikelser och variationer ska bli synliga, hörbara. Denna normal kommer förvisso att förändras över tid. Men bör den inte vara så pass robust, att trivialkulturens yttringar inte blir förebildliga överallt?

Anders Björnsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Konsumentverket/KO

Box 48

65102 Karlstad

Begäran om tillsynsärende i fråga om Internationella Engelska Skolan

Språkförsvaret uppmanar härmed Konsumentverket att genomföra ett tillsynsärende i fråga om Internationella Engelska Skolan (IES) för vilseledande marknadsföring.

Bakgrund

På sin webbplats påstår IES:

”We believe fluency is best achieved through language immersion. Up to half of the education at Internationella Engelska Skolan is delivered through the English language, by native English-speaking teachers.”

Här påstår IES att undervisningen vid IES kommer att leda till att eleverna talar engelska flytande och att detta sker genom ett s.k språkbad.

I Kanada – och även i Finland – är det vanligt med språkbad (language immersion) som en metod för att lära sig eller förbättra sitt andraspråk, vanligtvis antingen franska eller engelska beroende på regionen. Denna metod innebär att personer fördjupar sig i språket genom att omge sig med det i olika sammanhang.

Generellt sett syftar språkbad till att skapa en miljö där deltagarna konstant utsätts för det målspråk de vill lära sig och där de har möjlighet att använda det i olika sammanhang. Detta anses främja en djupare och snabbare inlärning jämfört med mer traditionella metoder.

Men den stora skillnaden mellan Kanada och Finland å ena sidan och Sverige å den andra är att de förstnämnda länderna är officiellt tvåspråkiga och att Kanada och Finland inrymmer en franskspråkig respektive en svenskspråkig minoritet, båda territoriellt koncentrerade. Tvåspråkigheten är utbredd, särskilt i de regioner i Kanada och Finland, där franska och engelska respektive svenska och finska förekommer sida vid sida. Den situationen existerar inte alls i Sverige. Engelska har inte ens status av minoritetsspråk i Sverige; engelskan förekommer inte som modersmål i territoriella koncentrationer överhuvudtaget och IES har inga möjligheter att tvinga elevernas föräldrar att tala engelska med barnen eller tvinga eleverna att välja sitt umgänge på fritiden enligt språkliga kriterier. Därför är språkbad en helt missriktad term i IES marknadsföring och påminner om de överord, som flitigt används av exempelvis kosmetikaföretag i deras marknadsföring.

Begäran om prövning

- IES påstår, att undervisningen leder till elever med förmåga till flytande engelska

– IES påstår, att detta sker genom språkbad

– Vi hävdar, att IES inte kan leverera en undervisningssituation, som säkerställer ett språkbad, och därmed förmåga till flytande engelska

– Förutsättningen för ett språkbad är att konstant vara omgiven av det avsedda språket. Enligt myndighetsregler från Skolverket får undervisningsspråket (engelska) högst utgöra 50 procent av den totala undervisningen på grundskolenivå. Till detta kommer fritiden, som är utanför IES kontroll och sannolikt inte bedrivs på undervisningsspråket (engelska).

- Vi begär prövning av att IES löfte om förmåga till flytande engelska genom språkbad faktiskt är vad IES levererar enligt gällande konsumentlag.

Språkförsvarets styrelse

18/1 2024

(Denna nätdabok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ack ja, den idrotten! Nu är det minsann dags igen för namnbyte i Stockholm/Solna. Det nya namnet "Strawberry arena" är  väl minst det tredje namnet på National- och AIK arenan i Solna sedan den invigdes i oktober år 2012. Finns det inga gränser inom idrotten idag? Nu byts det olämpliga namnet "Friends arena" ut mot det nya löjliga namnet "Strawberry arena". 

Det är ett riktigt fånigt namn på en fotbollsarena, tycker jag. Vad har Strawberry (Jordgubbe) med fotboll att göra? Jag ser ingen alls koppling till fotboll i detta fall. Absolut inte! Det är bara skrattretande! Vad kommer utländska fotbollslag och gäster att tänka? Exempelvis de tyska fotbollslagen kommer kanske att tänka, varför inte "Erdbeere arena" istället? De drar kanske slutsatsen att då är det kanske bara engelska lag som är välkomna att spela mot svenska lag på Strawberryarenan i Solna/Stockholm?

Är det inte snart tid för våra passiva politiker och myndigheter att förbjuda denna typ av olämpliga och löjliga namn på offentliga byggnader och idrottsarenor. Så får det inte fortsätta! En regel borde vara:

"Namn på offentliga byggnader, idrottsarenor eller annat i den allmänna miljön, ska inte kopplas till kommersiell verksamhet som privata varumärken".

Nej, ge nu genast ett trevligt och lämpligt namn på Nationalarenan i Solna. Ett namn som stockholmarna och solnaborna kan identifiera sig med. Eller varför inte en hyllning till en mycket duktig  före detta AIK spelare:"Garvis" (Carlsson) dvs. Garvisarena!

Det behövs tydligen ytterligare ett namnbyte i Solna, tycker undertecknad.

C-G Pernbring

Helsingborg

(Denna text publicerades också som insändare under annan rubrik i Aftonbladet den 24/1 2024)

(Denna nätgdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvaret har just nu problem med webbplatsen. Texten har vanställts på webbplatsen och vi kan inte ens logga in på webbplatsen för att uppdatera den. Vi hoppas att webbhotellet kan åtgärda problemen så fort som möjligt.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång 

Mikael Wiehe - Ni som tjänar på krig

Söndagens svenskspråkiga dikt 

Ni som tjänar på krig

Ni som tjänar på krig

Och på att människor dör

Ni som tillverkar vapnen

Som slår ihjäl och förstör

Ni som säljer gevären

Och kanonerna med

Jag vet var ni finns

Och jag vet vem ni är

Ni sitter bakom skrivbord

I eleganta kvarter

Och ni leker med världen

Som om världen var er

Sen är det alltid nån annan

Nån annan än ni

Som ska marschera och dö

I era smutsiga krig

Ja det är alltid dom unga

Som ni skickar till slakt

Medan ni sitter hemma

I era slott och palats

Och ni talar om ära

Och ni talar om mod

Men det enda dom får är ångest:

Och gyttja och blod

Ja ni hycklar och ljuger

Och ni kör era spel

Men jag ser rakt igenom

Era lögner och svek

Ni talar om frihet

Och om demokrati

Och så handlar det bara

Om simpel profit

Och ni skickar missiler

Mot kvinnor och barn

Mot gamla och sjuka

Som inte har nåt försvar

Ni är liksom gamar

Som lever på lik

Fast ni slipper  ju höra

Dom sårades skrik

Och ni hotar vår framtid

Och våra ofödda barn

Med bakterier och gifter

Med plutonium och uran

Och ni kanske har pengar

Och ni kanske har makt

Men det enda jag känner

För er är förakt

Jag måste ställa en fråga

Tror ni silver och guld

Kan köpa er fria

Från ansvar och skuld

Tror ni era mäktiga vänner

Kommer att va er till hjälp

Den dan när ni brinner

I helvetets eld

Ja jag hoppas ni dör

Och att det inte går fort

Att ni får pinas och plågas

För det ni har gjort

Och den dagen ni dör

Blir en underbar dag

Och jag ska gå dit där ni ligger

Och jag ska pissa på er grav

Bob Dylan översatt från engelska till svenska av Mikael Wiehe.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)