Söndagens svenskspråkiga sång

Jussi Björling - När jag för mig själv i mörka skogen går

Söndagens svenskspråkiga dikt

Skogen

Har du glömt, att skogen är ditt hem,

att den stora djupa stilla skogen

står och väntar på dig som en vän?

Lämna stadens oro, kom till skogen åter,

endast så kan du bli hel igen.

Har du glömt, att skogen är din vän?

Myrans vägar under himmelen,

källan, där det växer upp så ljusa samtal,

gläntan, där man leker med ett regn,

är de glömda? Minns du inte dem?

Bo Setterlind

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Att Hawking var en stor forskare som samtidigt gjorde en enorm insats i att parallellt trotsa en mycket svår sjukdom är det få som ifrågasätter.

Jag undrar dock om han n å g o n s i n reflekterade över vilken s p r å k l i g guldsits som han själv satt i.

Hawking klagade på att hans dator gav honom ett amerikanskt u t t a l. Detta kan jämföras med att allt fler människor världen över tvingas kämpa för att ö v e r h u v u d t a g e t kunna få fortsätta att använda samt leva på sina respektive modersmål. Sett ur den jämförelsen hade framlidne Hawking synnerligen blygsamma bekymmer.

Engelskan framställs ofta som ett "hjälpspråk" men sanningen är att den har blivit ett "stjälpspråk" - Vad andra språks situation samt fortlevnad anbelangar.

Per-Owe Albinsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

… skriver Refik Sener på Facebook:

”English: I heard that they are not going to be able to see each other.(Vår översättning: Jag hörde att de inte kommer att kunna träffas.)

Turkish: Görüşemeyeceklermiş.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ur senaste Forskning & Framsteg, nr 2-2024, sid 52-59: ”Amazonas okända historia”.

”I dag bor över 34 miljoner människor i Amazonas regnskog. Flertalet bor i städerna och ett par miljoner bor inne i skogen. Här finns drygt 380 grupper av urfolk, varav ett hundratal ännu lever isolerade, utan kontakt med det industrialiserade samhället. Enligt den gamla historien om Amazonas liknar dessa små gruppers vardag det liv som alltid levts i skogen. De forskare som företräder den nya historien menar dock att dagens urfolk bara är små rester av de stora ihopkopplade civilisationer som levde här innan Columbus kom hit. Européernas ankomst ledde till omfattande massdöd från en rad sjukdomar, framför allt smittkoppor, som dödade över 90 procent av befolkningen. De som överlevde jagades och dödades av kolonisatörerna, tvingades ge upp sina odlingar, och formades till små och ofta folkskygga grupper av jägare och samlare……..

…...Genom analys av fosformängder i den bördiga svarta jorden har storleken på Amazonas befolkning vid spanjorernas ankomst i mitten av 1500-talet som konservativ uppskattning beräknats till minst 13 miljoner. Det är en kontroversiell siffra, med tanke på arkeologisk tradition, som bara accepterat ett par miljoner, men en väldigt låg siffra med tanke på de faktiska fynden i skogen……

…..Christian Isendahl, Göteborgs universitet: Amazonas i den industrialiserade världen beskrivs felaktigt som sinnebilden av en jungfrulig vildmark.…...oförstörd från mänsklig påverkan. De nya fynden, att människor varit en central del av skogens utveckling och mångfald, utmanar den tidigare bilden.

……..Det är inte människorna som är problemet, utan metoderna vi använder idag: storskalighet, kortsiktighet och monokulturer. Det sätter focus på vad vår civilisation kan tänkas lära sig av dem, som kommit innan oss.”…...Så långt ”Forskning & Fransteg”. 

Min SPRÅKLIGA reflektion är följande: Vad och hur talade dessa 380 olika urfolk inom gruppen och mellan folken? Fanns några skriftspråk, och finns några lämningar eller spår kvar? Uppenbarligen fanns en enorm mångfald och ett utvecklat kunnande för försörjning baserat på lokala omständigheter och i balans med naturens förutsättningar. Man skördade av naturens överskott. 

Våra dagars språkliga storskalighet, kortsiktighet och monokultur heter: ”Engelska framför allt”. Därmed förlorar man så många nyanser av verkligheten. Det lär finnas omkring 200 ord för ”snö” på samiska. Hur många ord på engelska? Undrar hur många ord som funnits för ”regn” bland Amazonas urfolk, och hur många som finns på engelska? 

Lars Fredriksson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Erik Helmersson skrev i Dagens Nyheter igår:

”Språktidningens test visar att det inte behövs någon ’dom-reform’. Man kan misstänka att debatten drivs av en skara aktivister som vill resa ett monument över sig själva – språkets motsvarighet till kommunpolitiker som bygger en padelhall på en medeltida kyrka.

Debatten om de, dem eller dom går vidare. En artikel i senaste numret av Språktidningen redovisar resultatet av ett prov i svenska. Rubriken lyder ’Så enkelt är inte valet mellan de och dem’. Själv drog jag en helt annan slutsats: Oj, är det så många som klarar det?

Resultatet i Språktidningens enkät är att fler än 80 procent svarar rätt på ’de’ eller ’dem’ i vanliga, enkla meningar. Otroligt glädjande, ju! Här har man fått intrycket att merparten svenskar är komplett oförmögna att begripa detta; vi famlar i grammatiskt beckmörker, med en pistol mot tinningen kan vi till nöds tvingas att chansa: ’Eeh… DEM gick på bio?’ PANG!

Det är på senare år som debatten tagit riktig fart, med ilsken frenesi i alla större tidningar: Borde svenskan skippa de/dem och helt gå över till ’dom’?

I den svåraste meningen i Språktidningens enkät, ”De/dem följde vi hem” svarar bara 44 procent rätt (”dem”). Det är förstås trist och ett underbetyg för den svenska skolan. Men ’en ansenlig mängd gör fel när man konstruerar en svårighet’ är knappast ett starkt argument för att ändra grundläggande språkregler och göra svenskan ännu simplare och fulare.

Att vissa har problem med en regel kan ju snarare ses som tecken på att inlärningen borde förbättras. Var/vart är en annan vanlig svårighet i svenskan, liksom särskrivningar. Ska vi bara kapitulera? Varför i så fall inte skriva ’dåm’, om vi nu i högre grad ska låta talspråket styra hur vi skriver?”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Lärarna underpresterar och studenternas lärande försämras. Så blir det när undervisningen sker på ett språk som varken är lärarnas eller studenternas modersmål, skriver förläggaren Ola Håkansson och forskaren Peter Svensson.

”När undervisningen på svenska universitet sker på engelska, som oftast varken är studenternas eller lärarnas modersmål, får det flera negativa konsekvenser, anser författarna till boken På engelska förstår jag ungefär (Morfem, 2024). Under de senaste tio till femton åren har engelskans inflytande på svenska lärosäten ökat, både som forsknings- och undervisningsspråk. Mellan 2007 och 2020 fördubblades andelen engelskspråkiga program, konstaterar Språkrådet i rapporten Språkval och internationalisering (2022). I dag är dessutom 65 procent av den obligatoriska kurslitteraturen på svenska universitet och högskolor engelskspråkig. 24 procent av all högre utbildning saknar helt svensk kurslitteratur och Språkrådet menar att det inom högskolevärlden har skett ett språkskifte där engelskan i dag dominerar.

Konsekvenserna av denna utveckling för utbildningens kvalitet är problematiska, och det är detta vi diskuterar i boken På engelska förstår jag ungefär (Morfem, 2024). I boken beskriver vi engelskans tilltagande dominans på svensk högre utbildning som en i hög grad ointellektuell och oreflekterad hållning till internationaliseringen av högre utbildning. De beslut som fattas om undervisningsspråk – det så kallade språkvalet – fattas i själva verket i strid med rådande forskning på området. I alla fall om man ser studenternas lärande som något som bör prioriteras.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Insändare i Dagens Nyheter söndag 31 juli 2005. Frågeställningen är fortfarande aktuell, eller hur?

Sent på kvällen ringer en äldre släkting. Hon är bekymrad. Bankomatkortet är borta och hon försöker anmäla det till Nordeas spärrservice. Men hon har lite hörselproblem och kan inte urskilja anvisningarna på deras telefonsvarare.

När jag ringer upp visar det sig att det inte är så konstigt att hon inte hör vad som sägs. Meddelandet är nämligen helt på engelska, När jag framför detta till Nordea instämmer de till sin heder att det är helt ohållbart.

Men det stämmer också till eftertanke, Att kunskaper i engelska är så utbredda i Sverige är bara positivt. Men att ersätta svenska med engelska riskerar inte bara att utarma den språkliga kommunikationen utan utesluter också många människor, ofta äldre, som inte har vuxit upp i dagens anglifierade samhälle.

Henrik Berggren

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Mer än tre fjärdedelar av personer med invandrarbakgrund använder tyska som sitt huvudsakliga kommunikationsspråk i hemmet. Detta meddelade den federala statistikbyrån i samband med den internationella modersmålsdagen i onsdags. Enligt rapporten använder knappt 54 procent ett annat språk hemma. De vanligaste andraspråken är turkiska, arabiska, polska, engelska och rumänska. De svarande delades in i två grupper. Nästan 73 procent av de direkta invandrarna talar tyska hemma, varav tyska är det enda språket för 21 procent. 90 procent av de direkta ättlingarna till invandrare talar tyska hemma, en tredjedel till och med uteslutande.

Fyra femtedelar av den totala befolkningen talar enbart tyska i hemmet. Flerspråkighet (tyska plus minst ett annat språk) förekommer i knappt 16 procent av hushållen. Tyska dominerar i en tredjedel av dessa 16 procent, medan de övriga huvudsakligen använder ett annat språk för att kommunicera. De återstående 5 till 6 procenten använder inte tyska alls. (hasepost.de, wdr.de)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)