Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 25 jan 16:23

Språkförsvarets pressmeddelande om stadsdelsnamnet ”Culture Casbah” har genererat åtminstone en ilsken kommentar. Vi publicerar den nedan med åtföljande svar.

 

Hej.

Måste säga att ni är den bajsnödigaste språktyckargrupp jag någonsin stött på. Att vårda ett språk är inte detsamma som att vara oböjligt konservativ.

Allt språk är i ständig förvandling och en avspegling av dess nutid och således flyttas hela tiden normpunkten för vad som anses korrekt. Så har det alltid varit och måste vara även nu som framöver. Jag ser därför ingen motsträvighet i att vi tar till oss engelska ord. Eller arabiska. Varenda ord i såväl denna text och i ert utskick kommer någon annanstans ifrån. Inte dök de upp ur någon nordisk svartmylla när isen drog sig tillbaka. Och om nu någon läser det här om låt oss säga tusen år lär vederbörande inte förstå särskilt många ord.

Jag undanber mig fler utskick.

Vänligen
Mikael S.


Mikael S. har väl ändå missuppfattat den tydliga och klara pressreleasen (väletablerat engelskt ord, inte använt av snobberiskäl) och syftet med den! Det är givetvis inte språkutvecklingen i sig det handlar om. Alla språk utvecklas så klart och många lånar av varandra. Det är den rent nippriga och snobbfixerade användningen av engelska ord och uttryck, ofta i förvanskad form,som smutsar ner svenska språket och som ger ett fånigt och rent av okunnigt, osäkert och drygt intryck, som man bör komma åt. I dag kan folk så pass bra engelska i allmänhet, så den här formen av användandet av detta språk, närmast har motsatt effekt, alltså gör ett dåligt intryck i stället för ett imponerande, som ju högst sannolikt är meningen med det!


Ett bra exempel är SvT (Sveriges Television) som gör intervjuer med folk på engelska utan att texta eller ens sammanfatta vad vederbörande intervjuoffer säger. Detta har hänt flera gånger på senare tid. Det är inget som för språkutvecklingen framåt. Fåniga och obegripliga namn, som skulle kunna bringa klarhet om de var på svenska, är inte heller språkutvecklande! "Culture Casbah" som skall vara en del av integrationen i den speciella stadsdelen Rosengård här i Malmö, år ju direkt korkat och synnerligen nonchalant mot stadsdelens invånare. Malmö Live är ett annat stolligt namn. Det är väl mer än vår fina konsert- och kongressanläggning som lever i Malmö! I folkmun heter det därför lite ironiskt "Malmöhattan"!


Nej, vi får verkligen hjälpas åt att kämpa för ett civiliserat språk och för vårt eget språk! Det gäller även Mikael S., som borde bli medlem i Språkförsvaret, så han kan vara med och försvara vårt fina språk mot olater och okunskap!

Stig Engzell

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 25 jan 11:49

(Pressmeddelande  240117)


Culture Casbah – lagvidrigt namn på nya framtidsstaden i Malmö.


På senare tid, bland annat i Skånepressen, P1:s kulturradion och diverse webbplatser, har det planerade framtidsprojektet för en utbyggd stad mellan Rosengård och centrala Malmö presenterats och diskuterats. Detta projekt har tillskrivits arbetsnamnet ”Culture Casbah”. För personer förankrade i arabisk kultur må detta naturligtvis betyda något, för oss övriga svenskar absolut ingenting. 


Då officiell namngivning genom kommunen så småningom är att vänta, om projektet genomförs, vill vi redan nu peka på ett antal invändningar:

- För det första har vi en språklag, som fastställer att ”svenska är huvudspråk i Sverige” och ”det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas”. Detta omfattar alltså även kommunala bolag (MKB) och i synnerhet offentlig namngivning (kommunen). 

- För det andra har namnet helt omotiverat en amerikanskengelsk språkdräkt. Qassabah (arabiska) är ledarens skyddsfort. Culture Casbah är en amerikaniserad variant, som på svenska borde heta ”Kulturens Kasbah”. Hur engelskan kommer in i detta sammanhang är helt obegripligt, förutom som statushöjande fernissa för lättförförda. Den oinvigde frågar sig: ”Vem tusan är Casbah? En ny kompis till Baltasar?”

- För det tredje har vi här ett projekt som skall bidra till integrationen. Alltså borde namnet bidra till sammanhang och förståelse mellan Malmö centrum och Rosengård och inte bygga en ravin av oförståelse och främlingskap.


Arkitekter och projektledare: Slå för en stund av era datorer och kom ut på scenen och diskutera kommunikation i svensk språkdräkt som alla förstår och känner sig berörda av och som dessutom är i harmoni med den svenska språklagen. Vi vill inte se flera svengelska plattityder och namnkatastrofer som ”Malmö Live”, vilka bara bekräftar underdånighet, dåligt självförtroende och attityd ”vi (= svenska språket) duger inte”.


Vi föreslår därför att lämpligt skånskt medium följer upp vår enkla maning till omtänkande och utlyser en regionalt förankrad namntävling för allmänheten med villkor, att namnet skall vara grundat i svensk språkdräkt enligt språklagens bokstav och anda. 


Vi har en del egna förslag till namn: 

- För hela utbyggnadsområdet – Rosenstaden, 

- 22-våningsskrapa – Resen (eller kanske Högrosen eller Solrosen),

- eventuellt torg – Rosentorget, 

- samlingsplats – Rosenplan, 

- bad, fontän eller annan vattenanläggning – Näckrosen.


Som alternativ kan ju kända numera bortgångna Malmöbor, eller andra skåningar, hedras genom namngivning, som Jacques Werup, Östen Warnerbring, Nils Poppe, Björn Afzelius, Anita Ekberg, Ricky Bruch, Lasse Holmqvist, Git Gay, Fritiof Nilsson Piraten, Oscar Winge, Edvard Persson, Anders Österling, Max Lundgren med flera. (Reservation för eventuellt redan utnyttjat namn inom kommunen.) Vi ser fram emot ett initiativ om namngivning i enlighet med gällande lag och med folklig påverkan som hjälp till kommunens kommande namngivning.


Språkförsvarets styrelse 


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 23 jan 22:02

Nordiska ministerådet, Nordplus och Språkrådet har framställt en kortfilm, som är avsedd för ungdomar och ligger ute på nätet. Ur presentationen:


”Svensk, norsk og dansk er nære språklige naboer og utgjør sammen med islandsk og færøysk de nordiske språkene. I filmen samtaler Amie, Sandra og Johannes om verdien av det språklige fellesskapet i Norden og hvorfor det er viktig å bruke morsmålet når man møter nordiske naboer.”


Utmärkt initiativ!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 21 jan 23:18

Björn I Ohlson skrev nyligen till Sunbirdie (se Brevarkiv) och kritiserade förekomsten av anglicismer i deras reklam. Han fick ett artigt och trevligt svar från ansvarig person på Sunbirdie. Jag ska inte kommentera svaret som sådant utan blott citera en passus i brevet:


”Jag spelar även tennis och inte heller där är vi förskonade från engelska och franska uttryck som tiebreak, serve, backhand, forehand osv - men det gäller ju faktiskt i stort sett all idrott som oftast kommit till Sverige från andra länder. Men det gäller ju faktiskt hela vårt språk som annars skulle varit ännu fattigare än det är. Jag tror att en välutbildad britt använder ca 200.000 ord jämfört med en välutbildad svensk som bara använder ca 10.000 ord... Det är kanske därför många artister hellre skriver texter på engelska?”


Nu ”tror” i och för sig bara brevskrivaren att en välutbildad britt använder 20 gånger fler ord än en välutbildad svensk. Han vet det inte – och det finns naturligtvis ingen vetenskaplig undersökning som skulle kunna stödja hans ”tro”.


För det första borde han tänkt efter. Hur har 200 000 ord tagit sig in i en välutbildad britts skalle men bara 10 000 i en välutbildad svensks? Beror det på det engelska språket utsätter den välutbildade britten för ett veritabelt ösregn av ord medan det bara duggar in ord hos den välutbildade svenskan? Eller är den genomsnittlige välutbildade britten redan från början genetiskt utrustad för att ta emot 200 000 ord, medan det bara får plats för 10 000 ord i den välutbildade svenskens skalle? Hur har dessutom gruppen ”välutbildad britt” respektive ”välutbildad svensk”  identifierats och avgränsats?


För det andra skiljer brevskrivaren inte på aktivt och passivt ordförråd. Det passiva ordförrådet i ett språk är alltid större än det aktiva. Faktum är att en engelsk dagstidning innehåller ungefär lika många ord som en svensk dagstidning och att en genomsnittlig engelsman har ett ungefär lika stort aktivt ordförråd som en svensk.


För ett antal år sedan gjordes det en undersökning av antalet ord i Strindbergs respektive Shakespeares verk, vilken visade att Strindberg använde 119288 ord och Shakespeare 29006. (Fakta: Svenska språknämnden) Strindberg använde alltså fyra gånger fler ord än Shakespeare.


Vilka är förklaringarna till att Strindberg använde fler ord än Shakespeare? Den första förklaringen är naturligtvis att Strindberg hade ett betydligt större register än Shakespeare; Strindberg skrev inte bara dramer och sonetter. Den andra förklaringen är svenska språkets förmåga att bilda nya ord, ofta sammansättningar, en förmåga som det delar med andra germanska språk som de nordiska och tyskan (jag kan för lite om nederländska/flamländska, frisiska, afrikaans och jiddisch för att uttala mig om dem). Ta ”nurse” till exempel. På svenska bildas ordet genom en sammansättning, ”sjuk” + ”sköterska”, varvid också uttalet av det nya ordet förändras jämfört med de ursprungliga orden. Från två ord skapas ett tredje. Du kan dessutom utan problem säga ”en sjuk sjuksköterska” liksom ”en sjuk sköterska” (en annan slags sköterska). Utifrån ”sjuksköterska” kan nya sammansättningar, exempelvis ”sjuksköterskedräkt” bildas, men hur många av dessa sammansättningar kommer sedan att stå i en svensk ordbok?


För det tredje är det egentligen omöjligt att uttala sig om antalet ord i ett språk. Ord är inte heller språkens minsta betydelsebärande enheter. Ett ord är redan en sammansättning av ett eller flera morfem (stammar/rötter, prefix och suffix). Det går att bilda hur många ord som helst i ett språk; alla språk har en oändlig potential. Svenskan har en fantastisk förmåga – som engelskan inte har i samma utsträckning – att skapa nya uttryck genom sammansättningar. Det är omöjligt att räkna antalet ord i det levande språket; just nu bildas kanske ett nytt ord i svenskan och engelskan, som först om en tid tar sig in i skrivna texter. Just nu uttalas kanske ett ord för sista gången i svenska respektive engelska.  Bara döda språk är förstelnade.


Det går att räkna antalet ord i ett lexikon, eller i löpande tidningstexter  och böcker (se undersökningen av Strindbergs respektive Shakespeares texter), särskilt om de senare är digitaliserade. Men det finns inget lexikon, som är heltäckande, d.v.s innefattar alla fackord, dialektala ord eller slangord, som förekommer i ett språk. Självfallet förtecknar engelska lexikon ett stort antal ord, eftersom engelska är världens mest använda andraspråk, ett kolonialt språk som fungerar som modersmål i Nordamerika, Karibien, Sydafrika, Australien och Nya Zeeland med flera länder förutom i Storbritannien och på Irland. Det finns skillnader mellan de olika engelska varieteterna; australiensk engelska har en hel del ord, som har inlånats från aboriginerna, medan amerikansk engelska har lånat ord från indianspråken. Men det betyder inte dessa ord per automatik ingår i den genomsnittligen brittens ordförråd, inte ens den ”välutbildade” brittens. Det andra skälet till att engelska ordböcker är mer omfångsrika än svenska är att marknaden för engelska ordböcker är så många gånger större. Uppskattningsvis behärskar runt en fjärdedel av jordens befolkning engelska i någon utsträckning. Engelska ordböcker kan alltså komma ut i betydligt större upplagor, vilket pressar produktionspriserna. Orsaken till att det finns så många låtskrivare i Sverige som skriver på engelska eller att det finns så många svenska artister som sjunger på engelska är självfallet ytterst sett ekonomisk. De som slår igenom på engelska på den internationella marknaden kan räkna med betydligt större ekonomiskt utbyte än om vederbörande bara håller sig till svenska och den inhemska marknaden.


Sist och slutligen frodas det alltid en mytbildning kring språk, framför allt stora, expansiva språk eller inflytelserika. I antikens Grekland var inte Galenos ensam om att anse att ”grekiska är ett överlägset språk, eftersom alla andra språk låter som hundars skällande eller grodors kväkande.” Det nedsättande grekiska ordet barbar är ljudhärmande. I takt med romarnas militära expansion växte också tuppkammen vad gällde den egna synen på latinet. I många århundranden, fram till renässansen, ansågs studier i latin vara särskild nyttig hjärngymnastik vid de europeiska lärosätena. Vissa muslimer menar att arabiska är Guds eget språk och att Koranen egentligen är oöversättlig. Men om Gud finns, kan Gud naturligtvis alla språk; annars vore Gud inte allsmäktig. När Frankrike var som politiskt, ekonomiskt och kulturellt starkast på 1600- och 1700-talet, var den språkliga självuppfattningen formidabel. Fransmännen betonade framför allt att franska var ett rationellt, klart och koncist språk. Vilken domän har engelskans apologeter mutat in? Förespråkarna måste hitta en egen nisch. Den nischen heter engelskans vokabulär. Inget annat språk har någonsin haft ett så stort ordförråd. Inget språk kan suga upp så många låneord som engelskan. Engelskan har alltså en inneboende läskpapperegenskap.


Språk är lika mycket värda; de har alla samma potential. Däremot kan man ha mer praktisk nytta av vissa språk i vissa sammanhang, men ju fler språk man kan, desto bättre rustad är man.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 20 jan 19:46

Nordisk Sprogfest er en minifestival som feirer språk og kultur i Norden. Det skjer den 18.-21 september i Aarhus i forbindelse med Europeisk Kulturhovedstad 2017!


Se vidare information på denna Facebooksida!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 20 jan 08:00

Dagens Nyheter publicerade igår en minnesruna över Nils Uthorn, bosatt och verksam i Uddevalla, som avled i en ålder av 94 år. Han var inte medlem i Språkförsvaret, men han skickade in en del insändare till Språkförsvaret, som vi publicerade i nätdagboken eller på webbplatsen (se ”Författararkiv”).


Levnadstecknaren Olle Abrahamsson skriver i minnesrunan bland annat:


”Till mycket annat var Nils Uthorn en hängiven nordist. Han sörjde att man kan bli student här i landet utan att ha läst ett ord på norska och danska. Finlands svenska kulturarv låg honom varmt om hjärtat. (Ett svårslaget rekord i fosterländsk självgodhet sattes enligt Uthorn 1915 i Uddevalla då Karl X Gustav fick sin stod på torget, ett tack till kungen för att han gjorde bohuslänningarna till svenskar. Vilken lycka att inte längre tvingas vara norrmän, löd Uthorns ironiska kommentar.)”


Nils Uthorn var språkengagerad, en riktig språkaktivist.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 19 jan 17:08

Sex nya ord har tagit sig in i den svensk-engelska ordboken för högre utbildning:


1. Digital salstentamen – computer-based exam

2. Öppen lärresurs – open educational resource

3. Lärplattform – virtual learning environment

4. Distanskurs – distance learning course

5. Webbkurs – web-based course

6. Mooc-kurs – MOOC


Det enda ord som inte är genomskinligt är Mooc-kurs; där måste man veta vad Mooc står för. Den som vill ladda ner Svensk-engelsk ordbok för den högre utbildningen kan göra det här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 18 jan 21:21

Det nätbaserade läromedlet riktar sig främst till gymnasieelever. Det innehåller flera olika övningar och en kort introduktion till vad som är ett nyord. Dessutom finns det tips på läsning för den som vill fördjupa sig.


Språkrådet skriver bland annat:


”Varje år tar Språkrådet tillsammans med Språktidningen fram en nyordslista som berättar om några av de nyord som har tillkommit eller etablerat sig i svenskan under året som gått. De ord som hamnar på listan kan vara helt nya ord, eller redan existerande, ’gamla’ ord och uttryck som fått ny användning, ny betydelse eller ökad användning. Orden som hamnar på nyordslistan är ett urval av alla de nyord som tillkommit under åren. Exakt hur många ord som skapats kan förstås ingen veta, lika lite som någon någonsin kan veta hur många ord det finns i ett visst språk.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att tillåta plural-s i svenskan? I den kommande upplagan av Svenska skrivregler föreslås att former som "storys" ska tillåtas.
 Bra förslag
 I huvudsak positiv, bör tillämpas med måtta
 Vet inte
 I huvudsak negativ, undantag kan tillåtas
 Dåligt förslag

Fråga mig

103 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25
26
27 28 29
30
31
<<< Mars 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se