Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 21 april 12:09

Substantivet wannabe i en engelskspråkig miljö är en välfunnen beteckning på en person som gärna vill vara medlem i ett för vederbörande önskvärt sammanhang. Skulle man kunna hitta något ord på svenska som uttrycker samma sak? Fann i tyskspråkig press härförleden Möchtegern som en tysk motsvarighet – bra!


Föreslår nu substantivet skulleviljava på svenska som en ersättning för wannabe!


-cj


P.S Får nu påpekat för mig att wannabe står i Svenska Akademiens Ordlista ("så det så!"). Vid en närmare kontroll visar det sig att det faktiskt stämmer. Dessutom med formen wannabes som obestämd form plural. Vad Svenska Akademien tycker att bestämd form plural av det svenska ordet wannabe skall vara framgår dock inte.

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 19 april 17:51

 I dag gläder vi oss åt ett svenskt projekt som inte fått något engelskt namn! Kors i taket!


Det är "Utmatningsdriven innovation" från Vinnova. Bra så, men trots att projektnamnet är på svenska är det väl inte så informativt. Gräver man lite så synes det vara en översättning av "Outcome-driven innovation", lika mycket "goddag-yxskaft"-mässigt det. Den gamla regeln gäller: direktöversätt en dålig term på engelska så blir resultatet på svenska minst lika dåligt.


"Resultat", förresten. Det är som regel en mycket bättre översättning av "outcome".


-cj

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 19 april 11:17

Dagens Nyheter publicerade idag en debattartikel ”Vetenskapligt stöd saknas för digitala diagnoser”. Som språkaktivister har vi inga synpunkter på själva sakinnehållet i artikeln. Men vi noterade att alla fem undertecknare var verksamma vid Camtö, vilket utläses Centre for assessment of medical technology in Örebro.


Varför går det inte lika bra med Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi i Örebro? Om enheten råkar ha många internationella kontakter, så kan den svenska titeln enkelt kompletteras med den engelskspråkiga under eller inom parentes.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 17 april 17:00

För en dryg månad sedan (7 mars) är det 26 år sedan salig finansministern Gunnar Sträng avled. Han är värd att citera: 


”Varför ska vi excellera med en mängd främmande utländska ord när vi har en adekvat inhemsk vokabulär?”

Per Falk

Gävle


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 17 april 12:23

(Texten är hämtad från Nordiska teckenspråksnätverkets webbplats)


Vid en demonstration i Stockholm framförde teckenspråkiga döva krav på att en nationell tolktjänst inrättas.

Döva teckenspråkiga har kunnat beställa tolk när de har kontakt med samhällets förvaltningar och sjukvården i 50 år. Tolktjänsten finansieras i dag av landstingen. Men många upplever att villkoren inte är likvärdiga i hela landet och att dagens regelverk begränsar dövas möjligheter i samhället.


Framför allt är man missnöjda över att inte kunna få kostnadsfri tolktjänst i arbetslivet. Döva tar i dag högskoleexamen i högre utsträckning och är kvalificerade för högre positioner i arbetslivet. Men arbetsgivare anställer ogärna döva på högre positioner eftersom det innebär en merkostnad. Arbetsgivaren måste nämligen själv stå för tolkkostnaden. Arbetsplatser kan få kostnadsfri tolk vid arbetsplatsträffar där döva är passiva mottagare av information, men inte om döva är chefer och leder möten.


En annan invändning som framförs är att tolktjänsten är knuten till döva och hörselskadade tolkbrukare. Bedömningen görs efter tolkbrukarnas hörselförmåga – inte deras språkbehärskning – vilket är diskriminerande, anser initiativtagarna till demonstrationen.


En statlig utredning föreslog 2011 att tolktjänsten för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet ska administreras av en statlig huvudman. Regeringen har inte genomfört utredningens förslag.


Läs mer:



(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 16 april 17:44

 

Arne Rubensson, Språkförsvarets vice ordförande, gratulerar Björn Ranelid för Språkförsvarets pris.


Foto: Anders Svensson, Språktidningen

 

Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, skriver också på Språktidningens blogg:


"Författaren Björn Ranelid får Språkförsvarets pris 2018. Han får priset för att han såväl 'vaktar orden' som han är 'skaparen och innovatören av metaforer och aforismer'. Björn Ranelid gick segrande ur en omröstning bland Språkförsvarets medlemmar.


Björn Ranelid tog emot priset i lördags under en ceremoni på ABF-huset i Stockholm. Han sade att han under sin karriär tilldelats ett femtiotal priser, men att detta var ett av dem som vägde tyngst. Han lovade dessutom att han skulle gå med i Språkförsvaret."


Det går faktiskt att lyssna på Björn Ranelids tacktal - och se honom i aktion - via Språktidningens blogg.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 16 april 08:00

Dagens Nyheter skrev den 13/4:


”DN har tagit del av den begäran om avlysning som Ryssland har skickat till Sverige. I denna begäran står det att den gäller från klockan 10 till klockan 22, svensk tid, den 19 april. Det står också specificerat att det gäller ’rocket test firings’. ”


Reflektion:


Varför inte översätta "rocket test firings" i en svenskspråkig, tillika Sveriges största dagstidning? Dessutom: Varför överhuvudtaget publicera de engelskspråkiga termerna eller att låta dem stå före de svenskspråkiga benämningarna?


Troligen kliade det i fingrarna att få skriva ut det "häftiga" internationella ordet hos den anglofila journalisten.


Per-Owe Albinsson

Medlem i Nätverket Språkförsvaret


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 15 april 15:29

Regeringen föreslår i en proposition (2017/18:186) till riksdagen en lag om inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). ”Genom inkorporering ges barnkonventionen ställning som svensk lag vilket innebär ett förtydligande av att rättstillämparna i mål och ärenden ska tolka svenska bestämmelser i förhållande till barnkonventionen.”


Det märkliga är att sex språkversioner, d.v.s de arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska språkversionerna, blir gällande som svensk lag:


”Genom inkorporeringen blir de arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska språkversionerna gällande som svensk lag och originaltexterna har samma giltighet, vilket även framgår av artikel 54."


Vidare sägs det:


”Konventionens engelska och franska originaltexter ska tillsammans med en svensk översättning av konventionen tas in som en bilaga till lagen.”


Den svenska översättningen ska endast tjäna som vägledning och har inte status som gällande lag. 


Se vidare sid. 81 i propositionen!


Vissa remissínstanser har haft språkliga invändningar:


”Kammarrätten i Stockholm, Uppsala universitet och Kalmar tingsrätt anser att det blir rättstillämpningsproblem om konventionen på samtliga originalspråk blir gällande rätt i Sverige samtidigt som ingen av språkversionerna ska gälla framför en annan. Justitiekanslern menar att det vore bättre att låta en svensk översättning av konventionen gälla som lag.”


Språkförsvaret anser att Justitiekanslerns uppfattning, som för övrigt delas av Riksdagens ombudsmän (JO), är den enda rimliga.


Om riksdagen beslutar att svenska inte skall användas i gällande lagtext, bryter riksdagen mot språklagen:


”4 § Svenska är huvudspråk i Sverige. 

5 § Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden. 

6 § Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas…. 

10 § Språket i domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra organ som fullgör uppgifter i offentlig verksamhet är svenska.”


Det förefaller ytterst märkligt att dessa domstolar, förvaltningsdomstolar och andra organ samtidigt inte skall utgå från en lag, som är avfattad på svenska.


Uttalandet antaget vid Språkförsvarets årsmöte den 14 april 2018


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Presentation

Omröstning

Vad är ett ord? Lingvister diskuterar vad ett ord egentligen är. Vad anser du? Ett ord
 är det som omges av mellanslag i skrift
 är en sammanhållen betydelseenhet
 är en sammanhållen självständig betydelseenhet
 en samling språkljud, som uppfattas ha självständig betydelse
 består av ett eller flera morfem (minsta betydelsebärande enhet)
 är en självständig språklig enhet (del av mening) av språkljud eller en fixerad serie sådana
 är ett språkljud/en serie språkljud, som överför en betydelse utan att vara delbart/-a
 är språkljud, som syftar på något utanför sig självt, exempelvis verkligheten
 är ett språkljud, eller en samling språkljud, som kan kombineras i det oändliga
 är en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas eller skrivas
 en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas och som nedskrivet omges av mellanslag

Fråga mig

107 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se