Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 18 okt 19:13

Hej, hela mänskligheten! Aldrig har det väl varit roligare att leva – överallt sprudlar det! Från toppskiktet av samhället, the topside, där man skojar av oss oräkneliga miljarder, till långt ner i landsbygdens ogenomträngliga snår, the countryside, där vildsvinen härskar. I Gnosjö, Gislaveds och Värnamo kommuner införs nu ett nytt system för sophämtning som fått namnet ”roadshow”. Kan det bli bättre?


Med euforisk hälsning,

Bo

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 17 okt 22:28

Den korta notisen i DN den 15 oktober om Terminologicentrums (TNC:s) nedläggning ger inte bakgrunden till de händelser som föregått nedläggningen. Språkförsvaret vill därför ge en kort bakgrund som visar att inte bara staten utan även SIS Swedish Standards Institute (SIS) har haft en stor del av ansvaret för nedläggningen.


TNC har funnits i många år och har med sitt värdefulla arbete bidragit till svensk språk- och terminologiutveckling och måste ses som Sveriges kompetenscentrum för språkvård och terminologi. Ett av resultaten av detta arbete är Rikstermbanken, där TNC samlat terminologi från ett stort antal ämnesområden. Rikstermbanken är fri, gratis och öppen för alla.


Vägen mot nedläggningen tog sin början med att regeringen ville dra in statsbidraget på drygt 4 miljoner i budgetpropositionen 2014. Statsbidraget blev emellertid kvar, eftersom regeringen inte fick igenom sin budget i riksdagen.


Hösten 2015 tillsatte regeringen en enmansutredning som skulle ge förslag på hur det offentliga terminologiarbetet skulle se ut i framtiden. I samma veva startades också en namninsamling där c:a 2500 personer skrev under.


Som en följd av utredningens resultat dirigerades statsbidraget från 2017 om till Institutet för språk och folkminnen (ISOF), med möjlighet för institutet att upphandla terminologitjänster. Beloppet på drygt 4 miljoner kronor kvarstod.


Oklarheten om det framtida statsbidraget skapade oro bland TNC:s personal och ägare. TNC:s största ägare SIS (ca 45 %) förklarade sig 2016 vara beredd att ta ansvar för det långsiktiga terminologiarbetet under förutsättning att alla andra aktieägare sålde sina andelar till SIS. Då skulle SIS kunna ge TNC 1 500 nya uppdrag, sades det från SIS-ledningen.


Trots upprepade påtryckningar från SIS sålde inte alla aktieägare till SIS men några gjorde det, och TNC blev ett dotterbolag till SIS 2016. Då tillsatte SIS en VD från SIS och utsåg en styrelse där samtliga ledamöter också kom från SIS. Den tidigare organisatoriska mångfalden inom styrelsen och vad gäller terminologisk kompetens ansågs inte längre nödvändig. Det ansågs viktigare att ledningen för TNC speglade ägarkonstellationen.


TNC har inte fått 1500 nya uppdrag via SIS. Däremot öppnade SIS en egen avdelning, Språk- och terminologitjänster, med TNC:s vd som ansvarig. Avdelningen erbjuder tjänster som konkurrerar med TNC:s, se ”SIS erbjuder språktjänster”.


SIS föreslog de övriga ägarna i februari 2018 att TNC skulle försättas i frivillig likvidation. Man hänvisade till att man inte hade fått förvärva alla aktierna och därför inte kunde satsa på framtidens terminologiarbete. Man hänvisade också till att statsbidraget nu i stället gick till ISOF. Detta är den förklaring som ingår i det officiella tillkännagivandet av likvidationen.


Regeringen betalar således fortfarande ut drygt 4 miljoner för offentligt terminologiarbete, men nu till Språkrådet som endast nyligen påbörjat uppbyggnaden av en terminologiavdelning. Kanske kan TNC:s egna idéer och åsikter tas till vara där, så som näringsministern påpekade i en interpellationsdebatt våren 2015. SIS tog sina händer från TNC för att man inte fick som man ville i fråga om ägandet. Och nu läggs TNC ned – 77 års samlade kunskaper om terminologiarbete och svenskt fackspråk sprids för vinden. En förebild för många andra organisationer utanför Sveriges gränser försvinner. Och detta samtidigt som Olle Josephson i sin nyutkomna bok ”Språkpolitik” pekar på vikten av att det finns ett centrum för terminologi på nationell nivå.


Språkförsvarets styrelse

17/10 2018

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 16 okt 08:00

Maria Schottenius uppmärksammar Terminologicentrums (TNC:s) nedläggning i en kort notis i DN:


”Nu står det klart att TNC kommer att läggas ner vid årsskiftet 2018-2019 efter att ha funnits sedan 1941. Statsbidraget på fyra miljoner ligger kvar, men flyttas från Näringsdepartementet till Kulturdepartementet, som i sin tur lägger ansvaret för offentligt terminologiarbete på Språkrådet. Istället för tio anställda terminologer, ska Språkrådet nu börja med två terminologer.”


Det är väl ingen som tror att två terminologer kan uträtta tio terminologers arbete? Men det kanske bara är en början...


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 15 okt 19:53

Den polska filmen "Kler" får behålla sin titel i Sverige. Bra! Observera att det inte ens är ett egennamn utan betyder "prästerskap".


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 15 okt 11:38

  Foto: Christina Johansson


Stadium tillhör de affärskedjor som frossar i engelska. Bilden är från Stadium på Ringen på Södermalm i Stockholm, där nästan alla skyltar är på engelska.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 14 okt 12:40

I två tidigare inlägg i denna nätdagbok har Nationalmuseums annonskampanj med anledning av återinvigningen kritiserats. Det första inlägget skrevs av Kerstin Johansson och det andra av David Finer. Båda reagerade mot användningen av Reopen som rubrik.


Kommunikatören Anna Jansson på Nationalmuseum försvarar tilltaget:


”’Reopen’ ingår i konceptet framtaget för vår reklamkampanj, där vi arbetar med ”re” på flera sätt: Revisit, Remember, Review, osv. Vi har valt att använda en engelsk copy som rubrik i reklamkampanjen av flera skäl. Vi tycker att konceptet med ”re” fungerar bra som ordlek med tanke på återöppningen och de många känslor den kan väcka hos gamla och nya besökare, men Nationalmuseum har också en stor internationell publik.”


I gårdagens DN Kultur publicerade Nationalmuseum två helsidesannonser med rubrikerna Review respektive Reload.


Prefixet re- är dock inte engelskt utan förekommer i lånord från latinet till andra språk, inklusive svenskan. Det kan betyda igen, återigen, igen och igen, åter och tillbaka.


Ordleken är tämligen simpel. Menar verkligen Nationalmuseum att besökarna kommer att häpna över det underfundiga i denna ordlek? Är det inte att underskatta besökarnas intelligens? Dessutom signalerar Nationalmuseum att det inte går att konstruera ordlekar på svenska språket.


Det är naturligtvis möjligt att idén om en ordlek med engelska ord kommer från den reklambyrå som Nationalmuseum anlitat. Resultatet blev i varje fall en dubbelt kostsam kampanj.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 13 okt 19:17

Oktober 2017


Pressemeddelelse:
Ord og naboer i Norden – Nordisk nabosprogsforståelse (Modersmål-Selskabets årbog 2018)


Skal du til at lære og måske tale et nabosprog? Vil du gerne have en indføring i nabosprogsforskning? Interesserer nabosprogene i Norden dig, især hvis det formidles fra personlige vinkler? Nordisk Råds indsats har været og er meget vigtig, men kender du den? Hvordan underviser man så det fremmer nabosprogsforståelse?


Hvorfor er nordisk nabosprogsforståelse vigtig? Jo, Norden har fantastisk meget at byde på: Natur i næsten alle variationer, kultur i form af litteratur, film, teater, radio og tv. I Norden bor der 27 millioner indbyggere. Med en beskeden indsats er det muligt at lære at forstå hinanden uden at skulle lære at tale et helt nyt sprog fordi så mange forstår dansk, norsk eller svensk. Det giver mulighed for at få mange gode fælles oplevelser i naturen, kulturen, uddannelsesverdenen og erhvervslivet. Eller i privatlivet, for mennesker mødes, og sød musik opstår på tværs også af de nordiske landegrænser.


Denne rigdom vil Modersmål-Selskabet gerne gøre opmærksom på. Ord og naboer i Norden indeholder en lang række artikler. Vigdís Finnbogadóttir, Islands tidligere præsident, slår fast at der stadig er tætte bånd mellem Island og Danmark selvom islandsk og dansk ikke længere er nabosprog. Henrik Hagemann, tidligere generalsekretær i Nordisk Råd, redegør for hvad der i Nordisk Råds regi er gjort for at bevare dansk, norsk og svensk som nabosprog.


Fire årbogsforfattere drøfter nabosprogsforståelse ud fra forskellige undersøgelser i Norden. Eva Theilgaard Brink skriver om nordiske unges nabosprogskompetence, Hanna Birkelund Nilsson har undersøgt færingers færdigheder i og holdninger til dansk, mens Marie Sveistrup har gjort noget tilsvarende med danskere og skånsk. Michael Bach Ipsen introducerer svensk for begyndere, men går også i dybden med danskeres og svenskeres brug af (be)stemte konsonanter.


Med udgangspunkt i personlige erfaringer skriver en række forfattere om sprog. Danskeren Marc Daniel Skibsted Volhardt har undervist skandinaver i dansk, men er det et nabo‑ eller et fremmedsprog? Islændingen Steinunn D. Jónasdóttir reflekterer over sprog og identitet efter en årrække i Danmark. Danskeren Per Kolstrup måtte lære ordentlig norsk for at få arbejde i Norge, men hvad betyder det egentlig? Den norske SAS-pilot Kolbjørn Seth der i 30 år arbejdede i Danmark og nu bor i Sverige, forklarer – på norsk – med et glimt i øjet forskelle og faldgruber når skandinaver skal tale og arbejde sammen. Svenske Markus Hector der er blevet dansk gift og dansk præst, har et skarpt øje for forskelle i mentalitet og sprog i de to lande. Serberen Tijana Vujadinović ser på de nordiske sprog og dansk som hun bl.a har anvendt i sin ansættelse på den danske ambassade i Beograd.


Den svenske forfatter Björn Ranelid fik Språkförsvarets svenske modersmålspris. I sin tale som er gengivet i årbogen med gloser, opfordrer Ranelid til at sprog skal være kærlighed og omsorg.


Modersmål-Selskabet Selskabet for bevarelse og udvikling af det danske sprog


Sekretariat: v. Georg Adamsen, Kærvænget 28A, 8722 Hedensted • Tlf. 21 860 864. • sek@modersmaalselskabet.dk • CVR: 76824215


Redaktør:


Georg Adamsen Dr.theol Redaktør m.m i Modersmål-Selskabet.
Bidragyderne:
Dr. Vigdís Finnbogadóttir Tidligere præsident i Island. UNESCO’s goodwill-ambassadør for sprog
Henrik Hagemann Cand.mag Tidligere generalsekretær i Nordisk Råd
Eva Theilgaard Brink Cand.mag Adjunkt i dansk og dansk som andetsprog
Hanna Birkelund Nilsson Cand.mag
Marie Sveistrup BA i dansk. Stud.mag
Michael Bach Ipsen BA i lingvistik
Marc Daniel Skibsted Volhardt MA i lingvistik. Universitetslærer i islandsk som andetsprog
Steinunn D. Jónasdóttir Master i psykologisk og psykiatrisk antropologi
Per Kolstrup Bibliotekar. Cand.theol Rådgiver
Kolbjørn Seth SAS-pilot
Markus Hector Teol.kand Frimenighedspræst
Tijana Vujadinović Journalist. BA i dansk sprog, kultur og litteratur. Stud.mag
Björn Ranelid Forfatter


Data: Modersmål-Selskabets årbog nr. 39. 190 sider. Kr. 100,00 + forsendelse
Yderligere oplysninger om Modersmål-Selskabet: Modersmål-Selskabets formand, lektor Mette
Bjørnvig Kaufmann. Mobil: 26 85 05 36 · formand@modersmaalselskabet.dk
Yderligere oplysninger om Modersmål-Selskabets årbog: Redaktør Georg S. Adamsen. Mobil 26 49
80 45 · red@modersmaalselskabet.dk
Georg S. Adamsen, redaktør
Modersmål-Selskabet
Kærvænget 28A
Gl. Sole
DK-8722 Hedensted
Danmark
Tlf. 26 49 80 45


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 12 okt 15:19

Språktidningens blogg har inlett en webbomröstning om frågesställningen "Skriver du Myanmar i stället för Burma?". Se motivering här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Antag att du besöker en dam- eller herrklädesbutik i ett köpcentrum någonstans i Sverige och det visar sig att personalen enbart är engelsktalande (fallet utgår från verkliga exempel). Den kan inte, eller vägrar att, kommunicera på svenska. Vad gör du?
 Jag vänder på klacken och går
 Jag tar reda på varför den inte kan, eller vill, kommunicera på svenska
 Jag kritiserar denna brist på service och går
 Jag protesterar skarpt och går
 Jag bryr mig inte, talar engelska och fokuserar på mitt köp
 Jag anser att butiken bestämmer över sitt eget försäljningsspråk
 Jag anser att det är ett lovvärt initiativ
 Jag ser det som ett uttryck för att butiken verkligen är internationell
 Jag fullföljer ett köp bara om jag verkligen behöver varan
 Jag fortsätter att tala svenska och köper/eventuellt/ det jag behöver.

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2
3
4 5
6
7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se