Nätverket Språkförsvaret
15 december 2015 13:12
"Den svenska språkforskaren Martin Gellerstam studerade i början av 1970-talet fördelningen mellan arvord och lånord i svenskan. Studien bygger på Nusvensk frekvensordbok och undersökningen inriktades på de 6 000 frekventaste orden i svenskans ordförråd vid slutet av 1960-talet. Dessa ord delades sedan in i grupper om tusen ord enligt fallande frekvens. Klassificeringen i arvord och lånord byggde på Wesséns etymologiska ordbok Våra ord från 1960. Resultaten visade att arvorden bland de tusen vanligaste orden utgjorde drygt 60 procent. En stor del är formord. Ser man bara på de hundra vanligaste orden är arvorden 93 och de övriga 7 (låg)tyska lån. Dessa 100 ord utgör omkring 45 procent av alla ord i de flesta svenska texter. I de följande grupperna om tusen ord dominerar innehållsorden (substantiv, adjektiv och verb) och andelen lånord ökar. Förutom tyska lån kommer också klassiska lån från grekiska och latin in. Vi kan notera att lånen inte alltid kommit in i svenskan direkt från ursprungsspråket utan via förmedlande språk; typiskt är att många grekiska, latinska och franska ord kommit in i svenskan via tyskan. Siffrorna för andelen lån från olika språk ser lite olika ut beroende på om man räknar enligt ursprungsspråk eller enligt förmedlande språk. Figuren på nästa sida visar den etymologiska fördelningen av ordförrådet enligt förmedlande språk, dvs. enligt det språk som svenskan lånat in ordet från." (http://www.sprakbruk.fi/index.php?mid=2&pid=13&aid=4226)
Det genomfördes ett projekt, "Moderna importord i språken i Norden" fr.o.m 2001, som undersökte andelen engelska importord i nordisk tidningspress. Jag har inte de exakta siffrorna just nu, men rangordningen var denna: norska, svenska, danska, finska och isländska. Norska hade mest och isländska hade minst. Andelen uppgick dock bara till någon procent som mest.
Observatör