(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Arne Rubensson - Östersund

Söndagens svenskspråkiga dikt

STRÖVTÅG I HEMBYGDEN 

                            I

Det är skimmer i molnen och glitter i sjön,

det är ljus över stränder och näs

och omkring står den härliga skogen grön

bakom ängarnas gungande gräs.

Och med sommar och skönhet och skogsvindsackord

står min hembygd och hälsar mig glad,

var mig hälsad! - Men var är min faders gård,

det är tomt bakom lönnarnas rad.

Det är tomt, det är bränt, det är härjat och kalt,

där den låg, ligger berghällen bar,

men däröver går minnet med vinden svalt,

och det minnet är allt som är kvar.

Och det är som jag såge en gavel stå vit

och ett fönster stå öppet däri,

som piano det ljöd och en munter bit

av en visa med käck melodi.

Och det är som det vore min faders röst,

när han ännu var lycklig och ung,

innan sången blev tyst i hans dödssjuka bröst

och hans levnad blev sorgsen och tung.

Det är tomt, det är bränt, jag vill lägga mig ned

invid sjön för att höra hans tal

om det gamla, som gått, medan tiden led,

om det gamla i Alsterns dal.

Och sitt sorgsna och sorlande svar han slår,

men så svagt som det blott vore drömt:

"Det är kastat för vind sedan tjugo år,

det är dött och begravet och glömt.

Där du kära gestalter och syner minns,

där står tomheten öde och kal,

och min eviga vaggsång är allt som finns

av det gamla i Alsterns dal.

                            II

Och här är dungen, där göken gol,

små tösor sprungo här

med bara fötter och trasig kjol

att plocka dungens bär,

och här var det skugga och här var sol

och här var det gott om nattviol,

den dungen är mig kär,

min barndom susar där

                            III

Här är stigen trängre, här är vildskog,

här går sagans vallgång vild och lös,

här är stenen kastad av ett bergtroll

mot en kristmunk långt i hedenhös.

Här är Vargens gård av ris och stenrös,

här ljöd Vargens tjutröst gäll och dolsk,

här satt Ulva lilla, Vargens dotter,

ludenbarmad, vanvettsögd och trolsk.

Här går vägen fram till Lyckolandet,

den är lång och trång och stängd av snår,

ingen knipslug mästerkatt i stövlor

finns att visa oss, hur vägen går.

                            IV

Kung Liljekonvalje av dungen,

kung Liljekonvalje är vit som snö,

nu sörjer unga kungen

prinsessan Liljekonvaljemö.

Kung Liljekonvalje han sänker

sitt sorgsna huvud så tungt och vekt,

och silverhjälmen blänker

i sommarskymningen blekt.

Kring bårens spindelvävar

från rökelsekaren med blomsterstoft

en virak sakta svävar,

all skogen är full av doft.

Från björkens gungande krona,

från vindens vaggande gröna hus

små sorgevisor tona,

all skogen är uppfylld av sus.

Det susar ett bud genom dälden

om kungssorg bland viskande blad,

i skogens vida välden

från liljekonvaljernas huvudstad.

Gustaf Fröding

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Herbert Rock skriver på Språkförsvarets vänner:

Det är underbart att se hur det svenska språket utvecklas genom att ständigt berikas med nya ord, t ex ”kycklingsteak” som fyller ut en språklig lucka.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från: Inger Yalcin <inger.yalcin@regeringskansliet.se> för KU Brevsvar <KU.Brevsvar@regeringskansliet.se>
Skickat: den 2 juli 2020 10:42
Ämne: Ku2020/01341

Hej Jonas,

Tack för ditt mejl om engelskans påverkan på svenska språket. Du har skickat mejlet till kultur- och demokratiminister Amanda Lind och jag har fått i uppgift att svara.

Som du skriver har vi i Sverige en språklag (2009:600) som slår fast att svenska är huvudspråk i Sverige. Det innebär att svenska är samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till. Svenska ska kunna användas inom alla samhällsområden – inom arbetslivet, administrationen, rättsväsendet, undervisningsväsendet och det politiska systemet. Att det finns ett språk som är samhällets gemensamma är en viktig demokratifråga.

Det allmänna, dvs. den offentliga förvaltningen, har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas. Myndigheterna ska därför använda svenska i situationer där det är möjligt. Grundregeln är att svenska alltid ska användas inom det s.k kärnområdet, dvs. när det gäller allmänna handlingar som är särskilt viktiga inom den offentliga verksamheten, t.ex beslut, domar, protokoll, föreskrifter och verksamhetsberättelser. Utanför kärnområdet är bestämmelsen om svenska däremot mer flexibel, och det kan finnas skäl att i vissa sammanhang använda andra språk, som t.ex engelska.

Myndigheten Institutet för språk och folkminnen (Isof), där Språkrådet ingår, har inom ramen för sitt instruktionsenliga uppdrag en viktig uppgift att löpande följa tillämpningen av språklagen. Du kan läsa mer om språklagen och ta del av Språkrådets riktlinjer för tillämpningen av språklagen på Isof:s webbplats: https://www.isof.se/sprak/sprakpolitik/spraklagen.html På Isof:s webbplats finns också mer information om myndighetens arbete.

Med vänlig hälsning,

Inger Yalcin

Kulturdepartementet

Från: Jonas Borelius
Skickat: den 31 maj 2020 23:44
Till: Ku Registrator <ku.registrator@regeringskansliet.se>
Ämne: Nu pratas det...

Hej Amanda!

Klockan är 22:20 på söndagskvällen och jag märker att på samtliga mina (20-tal) kanaler på tv så pratas det bara ENGELSKA.

Inte en enda kanal har något program på Sveriges officiella språk SVENSKA. Inte heller något program på något av Sveriges officiella minoritetsspråk. Inte över huvud taget talas det något annat språk än engelska. Sveriges Riksdag antog en språklag 2009 som fastslår att SVENSKA är det officiella språket i Sverige. Engelska finns inte ens omnämnt i språklagen. Trots denna lag pratas det bara engelska i tv nu på söndagskvällen!  

Sveriges Television är ibland duktiga och sänder program på våra nordiska grannländers språk och ibland på franska och ibland till och med på tyska. Men när kvällen blir sen går även SVT över till engelska.

Majoriteten av all populärmusik som spelas på P3 och P4 och de kommersiella kanalerna är engelskspråkig.

Internationella Engelska skolan etablerar sig i snabb takt runt om i Sverige. Där får barnen lära sig konversera fint på engelska, de får lära sig termer inom kemi, fysik, statskunskap, religion osv på engelska. De får lära sig anglosaxiska seder och bruk. Detta tillsammans med all engelska på tv och radio och alla engelska serier och filmer på Netflix, HBO osv gör att svensk språket och svensk kultur så sakteliga trängs undan till förmån för engelsk och amerikansk kultur och språk. Om några generationer har vi förmodligen gått över helt till engelska i Sverige. Engelskan blir ett officiellt språk i Sverige och språket tar med sig engelsk och amerikansk kultur till landet och den svenska kulturen trängs undan och försvinner till slut. Sverige blir som någon slags Brittisk koloni. Vårt samlade kulturarv i form av våra enorma mängder litteratur på svenska som kommer att finnas i Kungliga bibliotekets arkiv kommer bara att kunna läsas och förstås av en liten grupp språkvetare.

Svenska språket och kulturen har ju alltid påverkats utifrån, framför allt från Tyskland och Frankrike. Men aldrig tidigare har påverkan skett i sån omfattning och så snabbt som engelskan påverkar oss idag.

Vad kan en kulturminister göra åt detta? Är det över huvud taget något att bry sig om? Något man skulle kunna göra är att stärka språklagen så att det svenska språket skyddas bättre än idag.

Hälsningar

Jonas

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

För ett tag sedan när jag skulle slänga sopor i återvinningscontainrarna (varför skrivs inte containrar med k?) fick jag syn på en illrosa bil. Framtill däremot var den kolsvart, och på sidan stod med stora, svarta bokstäver THINK PINK! samt NMT och ett telefonnummer. Jag blev nyfiken och sökte på nätet när jag kom hem. Det jag fann var ett återvinningsföretag som tidigare hade hetat NM Trading & Transport AB.

Jag tycker att det är oerhört trist med denna engelska som ständigt överfaller en varthän man går trots att svenska är vårt lands officiella språk. Varför inte kalla företaget TÄNK SKÄRT eller TÄNK ROSA stället för NMT THINK PINK? TÄNK SKÄRT blir assonans, eftersom båda orden innehåller ä. ROSA får mig att tänka på rosor medan ”PINK” för tankarna till pinka, dvs. urinera. Engelskan pinkar tyvärr in sitt revir som den värsta hankatt i hela Sverige. Det får vara slutpinkat på svenska språket nu!

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 Den 25 juni nämnde jag i en kommentar till inlägget om huruvida svenska politiker måste tala perfekt engelska Maciej Zaremba. Idag den 2 juli finns en artikel av honom i DN. Innehållet i artikeln handlar inte om det svenska språket i sig men för dem som inte känner till Maciej Zaremba är det ett fint exempel på hur en person med polska som modersmål har blivit en mästare i svenska.

Artikeln kan läsas här!

Annika Rullgård

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Varför inte en liten ordlek i coronakristider? Har smittkurvan "peakat"?

Statsepidemilogen, Anders Tegnell, har nu under pandemin hållit presskonferenser på svensk tv i stort sett dagligen. I sådana sammanhang används numera ofta "svengelska" ord eller uttryck. Det ger kanske ett mer professionellt intryck på tittarna? Ett ord som Tegnell med förkärlek använder under sina presskonferenser är det engelska ordet "peak" med svenska böjningar, peakad/peakat.

Ordet "peak" betyder topp på svenska. Så enkelt är det! Här är ett par exempel: "Jag ser inga tecken på en ny  peak heller". "Sverige har peakat och är på väg nedåt". 

Är verkligen smittkurvan på väg nedåt? Det har vi faktiskt hört Tegnell säga flera gånger tidigare. I skrivande stund har drygt 5 100 avlidit i Sverige av covid-19. Är vi kanske ändå på väg mot så kallad "flockimmunitet"?

C-G Pernbring                                                                                                                                                                                

Helsingborg                                                                                                                                                                                    

(Insändaren publicerades i Helsingborgs Dagblad den 30 juni och i Skånska Dagbladet den 31/8)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Se artikeln ”Språket är nyckeln i all undervisning” 

Måste man? Mycket bra om det är så men jag tvivlar. Det svenska skolsystemet är synnerligen schizofrent idag.

Å ena sidan talas ständigt om behovet av att invandrare lär sig svenska tidigare och bättre.

Inget fel i det - tvärtom!

Det märkliga ligger i de språkbyteskoncerner som har tillåtits att härja i vårt skolsystem under drygt tjugofem år och där allt fler elever, vid en allt lägre ålder och till allt en allt större del och i rent kolonial stil undervisas på engelska.

Internationella engelska skolan, Futuraskolan International men även Vittra och Dibber. Listan på språkbytesskolor kan göras lång! Sedan några år finns även Nordic International School som uppmanar eleverna att tala engelska - även på raster!

Jämför detta med det rabalder som fullt rättmätigt har blivit efter att tornedalska barn uppmanades att tala svenska på rasterna förr i tiden. Svenska gick alltså inte bra men det gör alltså engelska.

En stilla undran från min sida... eller rättare sagt två:

Hur illa rimmar inte dessa skolors blotta existens med den nu elva år gamla svenska språklagen som är avsedd att stärka det svenska språkets ställning?

Jag undrar också sedan länge på ren svenska vad i helvete våra folkvalda sysslar med egentligen!? Det svenska språkets gångbarhet i samhället pressas från flera håll samtidigt. Framförallt från engelskan men även av alltför många invandrares bristande svenskkunskaper. Likväl tillåter våra politiker undervisning på främmande språk i en omfattning som inget annat land är ens i närheten av. Vårt skolsystem är alltså helt världsunikt - i negativ bemärkelse!

Det känns som att vi invånare i detta land måste hjälpas åt med att påminna våra folkvalda om vilka som har gett dem sina arbeten och vilkas intressen de är satta att bevaka. Det känns i denna fråga mer än lovligt skralt på den fronten!

Per-Owe Albinsson,

medlem i Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)