Mellan varven stöter jag på god svenska i de mest vardagliga och oväntade sammanhang.

Denna text gjorde mig glad. Vi har ett komplett och fullgott modersmål - lär er att uppskatta det! Framförallt gå inte över ån efter vatten via onödig engelska.

Per-Owe Albinsson,

medlem i Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 ...de flestas modersmål? Se artikeln ”Både svartas och riskgruppers liv räknas” i DN.

Sunt förnuft 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad via Twitter)

Vi behöver era idéer för att säkerställa att både svenska och finska kommer att användas långt in i framtiden!

Tvåspråkigheten i Finland är en rikedom för landet. Modersmålet är en grundläggande rättighet för var och en av oss. Modersmålet är en del av vår identitet och kultur. Modersmålet ger oss en känsla av trygghet. Alla ska ha möjlighet att  delta i samhällsaktiviteter och ta del av offentliga tjänster på svenska och finska också i framtiden.

Det ska finnas två levande nationalspråk i Finland även framöver. 

Enligt regeringsprogrammet kommer en ny nationalspråksstrategi att utarbetas. Den ska trygga allas rätt att få service på nationalspråken och förbättra språkklimatet.

Redan innan coronaepidemin lamslog Finland fanns det planer på att genomföra en virtuell idéstorm kring nationalspråksstrategin. Nu när seminarier och höranden inte kan genomföras som planerat blir en idéstorm som den här ett ännu viktigare verktyg i  strategiberedningen. Samtidigt som vi fokuserar på att avvärja ett omedelbart hot mot de människor och frågor som är viktigast för oss vill vi gärna tro att vi också har kunnat främja frågor som på andra sätt påverkar vårt liv i framtiden när vi återgår till en annorlunda vardag efter epidemin.

Finskan och svenskan står inför olika utmaningar. Den största utmaningen för finskan är att språkets användningsområde har krympt. För dem som är svenskspråkiga finns de främsta utmaningarna i vardagslivet, där möjligheterna att få service på sitt eget språk varierar. Coronaepidemin har också tydligt visat hur viktigt det är att få information på sitt eget språk, så att man kan värna om sin hälsa och skydda sina närstående. Det ger trygghet att kunna gå i skola på sitt modersmål och tala sitt känslospråk när man är sjuk. Genom att tillgodose de språkliga rättigheterna främjar vi i slutändan människors grundläggande rättigheter. På vilket sätt? Här behöver vi era tankar och synpunkter!

Vänligen
Anna-Maja Henriksson
Justitieminister

(Denna nätdafgbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

...men inget "Sakta ner"!

Det ska bli intressant att höra hur motiveringen till, att inte ens tillhandahålla parallell information på landets officiella huvudspråket, låter.

Återkommer således i ärendet!

Sunt förnuft 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 Hej,

jag bifogar min skriftväxling  med Sydsvenskans kulturchef Ida Ölmedal. Ordet ”posha” förekom i en lång artikel av Anne Swärd om livet i karantän på Österlen, där hon bor.  

 Swärd skriver om en händelse i ”ett av de mest posha fiskelägena”. Som jag skriver till Ölmedal har jag tidigare varken sett eller hört ordet - vet  inte vad ordet betyder.

Det är möjligt att ordet ”posha” används i det dagliga talet av personer som Swärd och Ölmedal. Jag har gjort en ”marknadsundersökning” bland välutbildade, språkkunniga, moderna människor i min omgivning. Ordet ”posha” är för dem främmande, ger inga associationer. Dessutom är det fult, har ingenting av det melodiska som kännetecknar det svenska språket. Så kommer frågorna – hur böjer man ”posh” (ja, det är väl grundformen)? Ett posht fiskeläge, en posh man, ett posht barn. Hur kompareras det?

Hur var det nu med riktlinjerna för akademieledamöterna, som Gustaf III formulerade. En var om svenska språkets renhet, tror jag mig minnas.

Nästa undran: Överhöra/överhörde används numera av frejdade journalister i t.ex DN i betydelsen råkat höra eller liknande. Varför inte använda ett betydligt smidigare och svenskare uttryck.

Sista undran. I radions riksprogram P1 förekommer ett bra program som heter Boklådan eller liknande.  Det undertecknas ”Tack som kom”. Vad är det?

Med många hälsningar

Ulla Fredriksson

Från: Ida Ölmedal
Skickat: den 25 maj 2020 16:35
Ämne: Re: ord

Hej Ulla!

Kul att du frågar! Ordet ”posh” betyder ungefär ”flott” eller ”förnäm” och jag tror bestämt att det försvenskades med ”Posh Spice”, Victoria Beckham, som var den snobbiga tjejen i Spice Girls på 90-talet.

Allt gott!

Ida

23 maj 2020 kl. 11:29 skrev Ulla Fredriksson 

Kulturchef Ida Ölmedal,

I Sydsvenskan 17 maj  ss. C6-7 förekommer ordet ”posha” i sammanhanget  ”de mest posha  fiskelägena”. Jag har aldrig varken sett eller hört ordet ”posha”. Vad betyder det? Vilket språk kommer det ifrån. Jag räknar mig som beläst, ja, även språkkunnig men ”posha” ger mig inga associationer.

Vänliga och undrande hälsningar

Ulla Fredriksson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I Dalarna finns några lokaltidningar som har kallats Dalarnas Tidningar. De har bland annat haft en gemensam hemsida och gemensam ägare. På senare tid kom de med i Mittmedia som köptes av Bonniers. Nu har Bonniers ramlat ner i den engelska gropen och kallar sig sedan en tid för ”Bonniers News Local”. Mora Tidning, Falukuriren, Borlänge Tidning, Nya Ludvika Tidning, till och med Dalademokraten har alltså fått lite internationell prägel. Dessa tidningar är så lokala så det blir patetiskt att deras ägare bytt till ett engelskt namn. ”Bonniers News Local” säger en telefonsvarare när man ringer till Mora Tidning.

Faktiskt lite löjeväckande.

Annika

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

finns med på listan över de 10 mest sedda biofilmerna i Sverige 2019, enligt en färsk studie från Svenska Filminstitutet. Bara 13 procent valde att köpa en biljett till en svensk film förra året.

Källa: Dagens Nyheter 3/6 2020

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Tomas Stark skriver i en insändare i ”Mitt i Sollentuna” den 2 juni 2020:

”International School blir Turebergsskolan

Sollentuna International School i Tureberg byter namn till Turebergsskolan. Skolans inriktning förändras redan från och med höstterminen. 

Skolan har tidigare profilerat sig med inriktning på engelska, men det är färre elever som söker till skolan för att få undervisning på engelska.

Därför ändras nu både namnet och skolans profil. Det nya namnet - Turebergsskolan - börjar gälla från den l juli i år. 

Vi i skolledningen är glada att få nystarta i höst tillsammans med elever och personal, säger skolans rektor, Christine Elm. 

Skolan har planer på att i stället för den engelskspråkliga profilen fokusera fokusera mer på generell språkutveckling och att kunna erbjuda en kvalitativ undervisning på svenska.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)