Ulla Weidstam skriver på Språkförsvarets vänner:

”Jag tror dessa kex/kakor hade smakat lika gott om man tagit bort den engelska texten... Det står ju på svenska under vad det är.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Årets mottagare av ”Älvdalskans Nobelpris”, blev professor emeritus Lars Steensland i Lund. Språkpriset Övdals-Byönn har delats ut sedan 2007 och består av en snidad björn, ett fint diplom och 10 000 kronor. På grund av Corona-viruset gick det inte att ordna ett fysiskt överlämnande av priset i år. Därför fick det ske virtuellt, som det heter nu för tiden.

Chefen för Coop i Älvdalen, Roger Dahlsten ringde upp Lars Steensland på telefon och räckte fram en över en symbolisk blombukett till denne språkgigant. Checken på 10 000 kronor, diplom och en snidad träbjörn kommer att skickas till Lund, där Lars Steensland bor och haft sin tjänstgöring i många år som professor i slaviska språk. Vid sidan av detta har han ägnat en mycket, mycket stor del av sitt liv åt det älvdalska språket. Han kom i en första kontakt med språket i Älvdalen när han som barn vistades ofta i Brindbergs fäbodar, där Friskup-släkten från Brunnsberg lärde honom förstå älvdalska. Som språkstudent i Uppsala fick han vetenskaplig förståelse för språket och i dag är han en av de som vet allra mest om detta säregna språk.

Lars Steensland tar emot en blombukett virtuellt i sitt hem i Lund, som vinnare av språkpriset Övdals-Byönn 2020.

Foto: Lena Stensson

Genom sitt stora intresse för språket har han blivit en av de som bidragit mest till språkets överlevnad. Detta genom att dels bidra till startandet av föreningen Ulum Dalska 1984. Men också genom att skriva ett flertal böcker på och om älvdalska. Bland böckerna kan nämnas namn på fåglar och växter och platser. Dessutom har han översatt bibelns fyra evangelier till älvdalska och gjort den stora ordboken som innehåller 21 000 ord och fraser på älvdalska. Denna bok finns dessutom sökbar från både svenska och älvdalska på internet. Man hittar boken om man söker på nätet på Älvdalsk ordbok gratis.

Efter det formella ”överlämnandet” sa Lars Steensland:

- Jag känner mig hedrad och glad. Det känns rätt och bra i magen att få priset, även om det hade varit roligare att få vara på plats och ta emot det fysiskt.

- Pengarna kanske jag använder för att åka upp till Älvdalen i slutet av sommaren om läget med Corona har stabiliserat sig.

Juryns motivering var : ”Med sitt starka engagemang, sin stora kunnighet och sin ödmjukhet har Lars med sina omfattande insatser stärkt det älvdalska språket inför framtiden. Ett arbete som varit och alltjämt är av största värde.”

”Övdals-Byönn” betyder Älvdals-Björn på svenska.

Björn Rehnström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Textutdraget är hämtat från Anna Köhlers ”Översättarbloggen”)

Ett annat perspektiv på frågan om att närma eller fjärma ger begreppen endonym och exonym. Det är beteckningar på lokala respektive utländska namn på en företeelse. En sådan företeelse kan vara geografiska platser, där Myanmar är endonymen och Burma är engelskans exonym.

Vad som är endonym och exonym blir extra krångligt att reda ut när en plats gränsar mot flera språkområden som i fallet med alptoppen Matterhorn/Mont Cervin/Monte Cervino mellan Schweiz och Italien eller Mont Blanc/Monte Bianco på gränsen mellan Frankrike och Italien. Vad heter dessa ”egentligen”? Mig veterligen finns inga svenska exonymer för dessa bergstoppar, svenskan har helt enkelt anammat tyskan i det ena fallet och franskan i det andra.

Tips till dig som översätter

Det senaste seklet har allt fler geografiska namn gått från exonym till endonym. Före detta kolonier har fått tillbaka sin självständighet och börjar använda det lokala namnet på landet och även på städer, folkgrupper och språk. Internationella organisationer som FN och även nyhetskanaler gör detsamma. En översättare måste hålla sig uppdaterad om vad det är som gäller.

• TT-språkets lista över stats- och nationalitetsnamn (svenska)
• FN:s 193 medlemsländer (engelska)
• Wikipedias lista över FN:s medlemsländer (italienska)

Och det är inte så dumt att känna till endonymer – att veta vad ett land eller ett språk heter in situ.

Språkkoder är endonymer

I arbetet använder vi språkkoder för att märka upp översättningarna. Nästan alla språkkoder är baserade på vad språket heter på det språket: sv för svenska, en för english, it för italiano och så vidare. Ej att blanda ihop med landskoderna som du kan se på fordon.

ISO 639-1 är standarden som vanligtvis används inom lingvistik, terminologiarbete och lexikografi. Vissa av dessa språkkoder kan verka obegripliga om man inte kan språket, till exempel hr för kroatiska. Men det är fullt logiskt för den som lärt sig att hrvatski betyder ”kroatiska” – på kroatiska.

Läs mer om exonymer

• Läs mer i Närma eller fjärma läsaren, Att översätta Alperna och Sju sorters kakor – att översätta mat.
• Italienska exonymer
• Engelska exonymer på italienska platser
• Exonymer på många andra språk (bland annat engelska exonymer på arabisktalande områden)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Göteborgs-Posten berättade den 13 juni:

”Den mjuka svenska linjen i kampen mot coronaviruset kan ha fått utländska turister att det är fritt fram att bete sig hursomhelst i Sverige. Det oroar folk och därför kommer myndigheterna att gå ut med en bred informationskampanj riktad till gruppen inför sommaren…

Därför har MSB redan nu lagt upp information till utländska besökare på ett flertal språk på den egna sajten krisinformation.se. Men en betydligt bredare satsning är på gång.”

-Va! Räcker det inte med engelska? Nej, det gör ju inte det! Varken i detta eller i de flesta andra sammanhang.

Per-Owe Albinsson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Hanna Hedlund - Visa vid midsommartid med musik av Håkan Norlén och text av Rune Lindström

Söndagens svenskspråkiga dikt

Midsommarnattsregn

Jag njöt helt nyss utav de glada skratten

och barnens yra dans kring sirad stång.

Nu lyss jag ensam till fontänens vatten,

där jag går fram på krattad trädgårdsgång.

Men då, helt plötsligt, i johannisnatten

jag lyssna får uppå en annan sång:

ett stilla sommarregn -

den dyra skatten,

som frälsar mången ifrån nödens tvång.

När regnet upphör, doftar nattviolen.

En lysmask sänder ut sitt gröna sken -

en skön smaragd, en kostsam ädelsten!

I natten kornknarrn spelar på fiolen.

Det dagas nu. En lärka drillar ren.

Jag plockar nyponblom i morgonsolen.

Rudolf Gustafson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Veronica Maggios sång "Välkommen in" har haft mer än 700 000 visningar på YouTube och uppskattades även av dem som inte förstod texten.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Sofia Alfredsson är en mycket mångsidig kvinna från Rot i Älvdalen. Efter många år i Stockholm flyttade hon hem med familjen till Rot och nu har hon kommit ut med sin tredje bok på älvdalska, det hotade språket i norra Dalarna.

Sofia växte upp i Holen, strax norr om Älvdalens kyrkby, i en miljö med mycket älvdalska. Men, som seden var då, dalskade hennes föräldrar inte med sitt barn, fastän de pratade älvdalska med varandra och många andra. Det var så man skulle göra på den tiden. Det var henes kusin Mats Olén, som blev hennes biljett till älvdalskan och med honom började hon prata på detta vackra språk. Intresset för det älvdalskan har utvecklats och nu dalskar Sofia ofta med de två barnen, Arvid, 6 år och Seth, 4 år och hoppas att de ska lära sig älvdalska.  Efter en tid i Stockholm har Sofia nu flyttat hem till Rot med sin make Per-Åke Nevberg och barnen.

Sofia är en riktig tusenkonstnär. Hon skriver dikter och böcker, hon sjunger och spelar, munspel, concertina, gitarr och ukulele. Hon målar akvarell och gör smycken och konstverk i koppartråd. När sonen Arvid var liten kom idén att skriva en barnbok ganska naturligt och den första boken på älvdalska kom ut. Greta Kluossa hette den. Kluossa är älvdalska och betyder padda på svenska.  

– Jag försöker få barnen intresserade av älvdalska och idén till en huvudperson i boken har funnits hos mig länge, säger hon.

Illustrerade med hennes egna bilder får barnen nu följa med Greta Kluossa på en fantasifull resa till Krumelurskogen i boken, berättade Sofia då.  Förra året kom boken Autflyktn (Utflykten)  ut och nu har alltså Sofia Alfredssons tredje bok på älvdalska kommit från tryckeriet. Den heter Ymsę krytyr og wekster. (Betyder ”Olika djur och växter” på svenska.)

I boken har hon illustrerat några vanliga djur och växter och skrivit namnet på älvdalska, liksom den bestämda artikeln före.

- Då lär man sig också om man säger hon, han eller det om djuret eller växten som är på bilden, säger Sofia. Längst bak i boken finns också de svenska namnen på de djur och växter som finns i boken.

Björn Rehnström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Våren 2019 skickade Språkrådet ut en stor enkät om klarspråksarbete till landets alla kommuner, regioner och statliga myndigheter. Under hösten kompletterades enkäterna med intervjuer med 13 klarspråksansvariga i myndigheter, kommuner och regioner. Huvudsyftet med undersökningen var att ta reda på hur klarspråksarbetet i Sverige bedrivs samt vilket behov av ökat stöd från Språkrådet som finns.”

Rapporten kan laddas ner här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)