Stockholm i juni 2020

Bäste/bästa riksdagsledamot!

Vi är några av medlemmarna i Språkförsvaret, som på detta sätt vill uttrycka vår irritation över den språkliga situationen i Sverige idag.

Vi har en språklag i landet sedan 2009, alltså 11 (!) år tillbaka i tiden, som klart och tydligt anger det svenska språket som samhällets gemensamma språk, officiellt huvudspråk samt att det svenska språket ska kunna användas inom alla samhällsområden.

Det är bra att vi äntligen har en språklag, fast det tyvärr satt så långt inne. Det var ju till och med så bakvänt att vi lagstadgade minoritetsspråken innan vi kom till skott vad gäller huvudspråket.

Språklagen har dessvärre i praktiken hittills haft ringa påverkan på den språkliga situationen i Sverige. Faktum är att svenskans ställning under denna 11-årsperiod inte har stärkts utan har försvagats. I denna artikel anges några exempel: https://www.dn.se/kultur-noje/anders-svensson-spraklagen-fyller-10-ar-men-engelskans-stallning-har-anda-starkts/

En av anledningarna är att språklagen i mångt och mycket är en papperstiger. För det första är det en skyldighetslag och ingen rättighetslag. För det andra är språklagen en lös ramlag och som dessutom ger andra lagar företräde. Hittills har det gällt patentspråklagen men det finns uppenbar risk för fler situationer där språklagen tvingas stå tillbaka gentemot andra lagar. För det tredje anger språklagen inga som helst sanktionsmöjligheter vid överträdelser. Det känns i skrivande stund som att språklagen mest utgör en symbolhandling och utan någon egentlig kraft bakom. 

Det bästa vore istället att språklagen utgjordes av en kombinerad rättighets- och skyldighetslag, att den ska gälla före andra lagar och att den förses med effektiva sanktionsmöjligheter.

Medlemmar i Språkförsvaret har flera gånger under de elva år som har gått sedan språklagen klubbades igenom, gjort anmälningar för olika brott mot densamma med klent resultat. Det bekräftar vår bild av en papperstiger. Vi skickar här istället länken till Språkförsvarets eget utkast till språklag: http://www.xn--sprkfrsvaret-vcb4v.se/sf/index.php?id=325

Svenska språket pressas idag från flera håll. Det största hotet utgörs av engelskan som har tillåtits att äta sig in på område efter område, till synes utan någon större reaktion från majoriteten av Er politiker. Svenskans gångbarhet i samhället pressas även av språkförbistringen som har uppstått, till följd av alltför många invandrares svaga svenska. Inom exempelvis sjukvård och äldreomsorg har detta uppmärksammats gång på gång. Här är några exempel:

https://www.kommunal.se/sprak

https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2016/oktober/brak-om-inhyrda-spanska-sjukskoterskor/

En stor bov i dramat är det svenska skolsystemet som är internationellt sett unikt svagt reglerat vad gäller möjligheten att bedriva undervisning på andra språk, i Sverige så gott som uteslutande engelska.

Nuvarande ”reglering” medger undervisning i upp till 50 % av tiden på engelska i grundskolan och 90 % (!) i gymnasiet. Gymnasisterna läser vid vissa gymnasier endast svenskämnet på svenska och i praktiken är svenskan degraderad till att vara andraspråk vid en mängd och snabbt ökande antal skolor runt om i landet. Detta beroende på att engelska i många fall används som undervisningsspråk i fler ämnen än svenska men även för att engelska och inte svenska är arbetsspråket vid dessa skolor. ”Pedagogiken” tenderar dessutom att krypa ner i åldrarna och nu till och med ner till förskolenivå.

Då flera av dessa skolor dessutom trycker mycket hårt på anglosaxiska företeelser, såsom examensklädsel, tilltal av lärare efter civilstånd (på engelska naturligtvis) och högtidlighållande av diverse anglosaxiska högtider, framstår verksamheten som mer än lovligt underdånig och i näst intill kolonial anda.

Stora aktörer med denna ”internationella” (Sedan när blev internationell liktydigt med engelskspråkig?) inriktning är Internationella engelska skolan, Futuraskolan International men även Vittra och Dibber. Vi språkförsvarare menar att engelskan idag tillåts att ta en alldeles för stor plats vid dessa skolor och på svenskans bekostnad.

Som vi ser det är det en ren och snabbt tilltagande språkbytesverksamhet som tillåts försiggå i svensk fullt ut skattefinansierad skola. Det är många som menar att ämneskunskaperna blir ytligare samt att kunskaperna i svenska blir sämre vid undervisning till stor del på engelska. Dessutom att undervisningsformen står i konflikt med språklagen.

https://www.skolverket.se/om-oss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2018-02-01-regler-for-engelsksprakig-undervisning-behover-utredas

https://skolvarlden.se/artiklar/skolverket-se-over-engelsksprakig-undervisning

https://skolvarlden.se/artiklar/anna-ekstrom-battre-med-undervisning-pa-svenska

Varför ska våra gemensamma skattemedel (skolpengen) gå till en degradering av vårt officiella huvudspråk, tillika förstaspråk för en klar majoritet av invånarna i landet och en samtidig upphöjning av engelska. Varför tillåter svenska politiker undervisning på engelska i skattefinansierad skola i en omfattning som inget annat land ens är i närheten av? Det känns som att majoriteten av Er har lagt Er helt platta och beter Er som inhemska företrädare i en koloni.

Engelska är det sista språk som behöver något extrastöd i svensk skola. Det är första främmande språk sedan tiden efter andra världskriget, ett obligatoriskt ämne och dessutom ett kärnämne. Kort sagt: Alla läser engelska, oavsett om de vill eller inte (riktigheten i detta kan för övrigt också diskuteras). Svenska elever tillhör vidare redan världstoppen vad gäller engelskkunskaper, även utan dessa ”internationella” skolors. ”insatser”.  Det är istället det svenska språket som behöver stöd. Dels för att svenskan ska kunna överleva som samhällsbärande språk men även för att många invandrare ska uppnå en vettig nivå på sina svenskkunskaper.

Som språkförsvarare anser vi att situationen inom svensk skola är oförenlig med språklagens intentioner. Hur ska svenskan kunna förbli landets samhällsbärande språk om vi tillåter engelska att ta över som undervisningsspråk i svensk grund- och gymnasieskola?

Det finns gott om exempel på hur illa det ofta har gått för nationella språk då engelskan har getts företräde inom undervisningen och då inte endast i forna kolonier i exempelvis Afrika. Det tog heller inte lång tid innan iriskan hade ersatts av engelska som samhällsbärande språk på Irland efter att engelsmännen, högst medvetet och beräknande, hade infört engelska som första undervisningsspråk på Irland. Trots att Irland nu har varit en självständig stat i nära nog 100 år spelar iriskan en högst marginell roll i det irländska samhället. Sverige kan gå samma väg om vi inte ser upp! Ja, där engelskan en gång getts fäste på det/de nationella språkets/språkens bekostnad har det oftast gått illa för dessa.

Om intentionerna i språklagen ska kunna uppnås och upprätthållas, måste det vara en självklarhet att fastslå att en så grundläggande princip som att svenska och inte engelska ska vara undervisningsspråk i svensk grund- och gymnasieskola. Alla ämnen utom språkämnen ska undervisas på svenska. Om två månader börjar ett nytt läsår och än fler språkbytesskolor slår upp sina portar inom svensk grund- och gymnasieskola – så frågan brådskar! Vi språkförsvarare vill att svenska ska förbli det naturliga huvudspråket, det viktigaste språket och det gemensamma språket i Sverige. Vi vill dessutom kunna tala svenska med våra barnbarn. Vad vill Ni politiker?  Ni är valda av oss svenskar, inte av amerikanskt riskkapital eller EU, så Ni är oss faktiskt svaret skyldiga!

Sammanfattningsvis: Språklagen måste enligt oss skärpas och förses med sanktionsmöjligheter och svenskan måste ges en särställning som undervisningsspråk i svensk grund- och gymnasieskola.

Tacksamma för Din åsikt om språklagen i dess nuvarande tappning samt situationen inom svensk skola med avseende på svenska språkets framtida ställning.

För att travestera det numera klassiska uttalandet ”Vi såg inte detta komma”, så hoppas vi språkförsvarare att slippa höra dessa ord från Er folkvalda när det gäller det svenska språket och dess ställning i framtiden.

Med förhoppningar och förväntningar om ett snabbt och klargörande svar!

Anders Bodén

Bengt Blomberg

Bernt Abrahamsson

Bertil Göransson

Björn Boman

Björn Rehnström

Bo Alvberger

Brita Norberg

Britt-Louise Håkansson

Caisa Hedman Dahlin

Christer Gustafsson

Christina Johansson

Henry Thorson

Hillo Nordström

Håkan Söderberg

Jörgen Wik

Klas Jacobsson

Lars Fredriksson

Mariann Tell

Nils Viking

Per-Owe Albinsson

Peter Bengtson

Pirjo Thorson

Stig Brunnström

Thomas Görling

Tommy Gustavsson

Ulf Parde

Ulla Weinreich

Åke J Forsberg

Medlemmar i Språkförsvaret                  

www.språkförsvaret.se

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

När jag nyligen var på Cervera för att köpa ett bestickställ som inte fanns upptäckte jag några muggar som det gjordes reklam för i disken. På muggarnas sidor stod det ”BRAVE KIND STRONG”, och på muggarnas undersida kunde man läsa att de var tillverkade av ”Design House Stockholm” och att ”The Astrid Lindgren Company” hade copyright på dem. På muggarnas undersida var följande skrivet i en cirkel: ”2020 celebrating 75 years since Astrid Lindgren created the strong, brave and kind Pippi - today we support Save The Children, helping girls on the move.” På vänster sida undertill var det skrivet ”Pippi OF TODAY”, och på höger sida undertill stod det ”Save the Children”.

Det är ledsamt att ”Pippi OF TODAY” beskrivs på engelska trots att Pippi Långstrumps skapare Astrid Lindgren var svenska och skrev alla sina böcker på svenska.

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

En av våra stora dagstidningar tillkännagav ("annonserade" var nog deras ordval) för något år

sedan att man avsåg att ensidigt döpa om Vitryssland till Belarus på svenska. Anledningen sades vara att "många" vitryssar inte tyckte att deras land skulle kallas för Vitryssland i Sverige.

Hur många i absoluta tal? Hur många som relativ andel av befolkningen? Det framgick inte.

Hur är det med befolkningen i andra länder där landets inhemska benämning skiljer sig från den svenska? Vad säger folk i Tyskland? Vill allmänheten där att vi i Sverige ska börja kalla Tyskland för Deutschland på svenska?

Men har man i andra länder fått liknande krav på sig? Vad gäller Vitryssland konstaterar vi att landet ifråga har följande namn i några av våra grannländer:

Danmark Hviderusland

Finland Valko-Venäjä (betyder Vitryssland)

Island Hvíta-Rússland

Norge, bokmål Hviterussland

Norge, nynorsk Kviterussland

dessutom t.ex

Tyskland Weissrussland

Kroatien Bjelorusija (betyder Vitryssland)

Men den springande punkten är kanske att man säger Belarus på engelska!

I och med det så tror nog den svenska offentligenheten inklusive medievärlden att så ska det vara. Vetskapen där om att det finns andra språk än svenska och engelska är ju begränsad, och man vill ju gärna visa sig "internationell" för att inte säga "globaliserad"!

Och nu har Språkmedierådet, vad det nu är, också "annonserat" att man avser att följa exemplet.

Om Språkmedierådet avser en större genomgång av landsnamn på svenska framöver, rekommenderas också en diskussion om ett land på Balkan som inte borde få nämnas eller skrivas ut alls i Sverige, Monten****. Svartfjallaland heter det på isländska. Det kunde vara en idégivare.

-cj

Hej Charles Wade! 

Gällande Phil's Burger i Sundbyberg!

Jag vill börja med att ge er beröm för goda och prisvärda hamburgare samt luftiga och fräscha, trevliga lokaler.

Att restaurangen dessutom ligger centralt gör inte saken sämre.👍👍

Jag vill däremot ge ett stort ris för de i personalen som inte vill eller kan tala svenska och som dessutom har den märkliga inställningen att jag är jobbig som vill tala svenska i Sverige (blänger och muttrar).

Idag den 21/6 ledde detta beteende till att jag krävde att få tala med svensktalande personal, en trevlig ung tjej (som nu också tvingas att tala engelska med flera av sina kollegor - i Sverige!) Hur bakvänt är inte detta? 

Följden blev att kön sinkades. Ett äldre par bakom mig vände på klacken och tre unga ivandrartjejer tvingades hacka sig fram på dålig engelska. Både jag, det äldre paret och de tre invandrartjejerna talar dock alla god svenska.

Detta är usel service och dessutom nonchalant - anställ svensktalande personal!

Med förhoppningar och förväntningar om ett snabbt och klargörande svar.

Per-Owe Albinsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Ted Gärdestad - I den stora sorgens famn

Söndagens svenskspråkiga dikt

Arioso

Någonstans inom oss är vi alltid tillsammans,

någonstans inom oss kan vår kärlek aldrig fly

Någonstans

o någonstans 

har alla tågen gått och alla klockor stannat:

någonstans inom oss är vi alltid här och nu,

är vi alltid du intill förväxling och förblandning,

är vi plötsligt undrans under och förvandling,

brytande havsvåg, roseneld och snö.

Någonstans inom oss där benen har vitnat efter forskares och tvivlares nedsegnade törst

till förnekat glidande

till förseglat vikande

O moln av tröst! 

någonstans inom oss

där dessas ben har vitnat och hägringarna mötts 

häver fjärran trygghet som dyningarnas dyning 

speglar du vårt fjärran som stjärnans i en dyning 

speglar jag vårt nära som stjärnans i en dyning

fäller drömmen alltid masken och blir du 

som i smärta glider från mig

för att åter komma åter

för att åter komma till mig

mer och mer inom oss, mer och mera du.

Erik Lindegren

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 Anna-Lena Laurén kommenterar på Twitter:

Lidl har öppnat i Pargas. Sloganen är det i sig inget fel på, men ingen i Pargas säger ”helt jees”. Jag har ett nytt förslag: ”Komin ti Lidl, he e saakelis billit! Ypit hela vikon! Komin å köp!”

P.S Pargas ligger i Finland och förslaget utgår från den lokala dialekten.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Svenska, danska eller engelska?

Dplay:s språkförvirring i måndagskvällens allsvenska sändning kritiserades på sociala medier.

’Inte mitt beslut’, skriver programledaren Karin Frick på Twitter.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Detta är ett pressmeddelande från Språktidningen)

För 75 år sedan utkom den första boken om Pippi Långstrump. Med språket som verktyg skapade Astrid Lindgren en upprorsmakare som fångade och formade den moderna svenskan.

I nya numret av Språktidningen analyserar Lena Lind Palicki, lektor i svenska vid Stockholms universitet, språket i Pippi Långstrump från 1945. Hon konstaterar att Astrid Lindgren låter Pippi trotsa den tidens samtalsnormer. Pippi blåljuger, ordvitsar, duar vuxna och besvarar retoriska frågor med långa utläggningar. Och hon uttrycker sig på ett sätt som ligger nära talspråket – vilket var radikalt för att vara en barnbok.

– När andra barn talar högstämt och i samklang med tidens moral, talar Pippi som det barn hon är. Hon blir en central pusselbit i den moderna svenskans födelse, säger Lena Lind Palicki.

Astrid Lindgren var inte ensam om att forma den moderna svenskan. Ungefär samtidigt försvann verbens pluralformer, som vi äro i stället för vi är, ur tidningsspråket. Expressen grundades 1944 och blev stilbildande tack vare en kort och rapp tidningsprosa. Men Astrid Lindgren kom med något alldeles färskt – och till stor del handlade det unika om Pippis egna repliker.

Pippi tolkar ofta saker bokstavligt. När polisen kommer för att sätta henne på barnhem bryter hon mot de normer som får samtal att flyta smidigt:

 ”Jag har redan plats i ett barnhem”, sa Pippi.
”Vad säger du, är det redan ordnat”, frågade den ene av poliserna. ”Var ligger det barnhemmet?”
”Här”, sa Pippi stolt. ”Jag är ett barn, och det här är mitt hem, alltså är det ett barnhem. Och plats har jag här, gott om plats.”

Hon vrider och vänder på orden. Därigenom skaffar sig Pippi ett övertag i samtalet med poliserna. Hon är barnet som med språket som redskap överlistar poliserna.

– Genom Pippis språk får vi en nyckel till att förstå det nydanande hos Astrid Lindgren, och den uppstudsighet som positionerar Pippi som upprorsmakare, säger Lena Lind Palicki.

Artikeln publiceras i Språktidningen 5/2020 som utkommer den 17 juni. Du kan läsa artikeln här.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)