Alla inlägg den 17 juni 2020

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 17 juni 08:00

(Detta är ett pressmeddelande från Språktidningen)

 

För 75 år sedan utkom den första boken om Pippi Långstrump. Med språket som verktyg skapade Astrid Lindgren en upprorsmakare som fångade och formade den moderna svenskan.

I nya numret av Språktidningen analyserar Lena Lind Palicki, lektor i svenska vid Stockholms universitet, språket i Pippi Långstrump från 1945. Hon konstaterar att Astrid Lindgren låter Pippi trotsa den tidens samtalsnormer. Pippi blåljuger, ordvitsar, duar vuxna och besvarar retoriska frågor med långa utläggningar. Och hon uttrycker sig på ett sätt som ligger nära talspråket – vilket var radikalt för att vara en barnbok.

– När andra barn talar högstämt och i samklang med tidens moral, talar Pippi som det barn hon är. Hon blir en central pusselbit i den moderna svenskans födelse, säger Lena Lind Palicki.

Astrid Lindgren var inte ensam om att forma den moderna svenskan. Ungefär samtidigt försvann verbens pluralformer, som vi äro i stället för vi är, ur tidningsspråket. Expressen grundades 1944 och blev stilbildande tack vare en kort och rapp tidningsprosa. Men Astrid Lindgren kom med något alldeles färskt – och till stor del handlade det unika om Pippis egna repliker.

Pippi tolkar ofta saker bokstavligt. När polisen kommer för att sätta henne på barnhem bryter hon mot de normer som får samtal att flyta smidigt:

 ”Jag har redan plats i ett barnhem”, sa Pippi.
”Vad säger du, är det redan ordnat”, frågade den ene av poliserna. ”Var ligger det barnhemmet?”
”Här”, sa Pippi stolt. ”Jag är ett barn, och det här är mitt hem, alltså är det ett barnhem. Och plats har jag här, gott om plats.”

Hon vrider och vänder på orden. Därigenom skaffar sig Pippi ett övertag i samtalet med poliserna. Hon är barnet som med språket som redskap överlistar poliserna.

– Genom Pippis språk får vi en nyckel till att förstå det nydanande hos Astrid Lindgren, och den uppstudsighet som positionerar Pippi som upprorsmakare, säger Lena Lind Palicki.

Artikeln publiceras i Språktidningen 5/2020 som utkommer den 17 juni. Du kan läsa artikeln här.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

127 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18
19
20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30
<<< Juni 2020 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se