...människor i olika typer av sammanslutningar har vett att använda sig av svenska här i landet!

Jämför med fjanterier som "Missing People Sweden", "Cold Case Sverige" och "X-Cons", för att nämna några exempel. Den hemmasnickrade och oftast totalt onödiga svengelskan är värst!

Uppskatta svenskan - ett komplett och fullt användbart språk och de allra flestas modersmål i detta land.

Per-Owe Albinsson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Brevväxling med Utbildningsradion om programmet ”Balkans metropoler”)

Från: Kundtjänst <Kundtjanst@ur.se>
Skickat: den 26 maj 2020 15:05
Till: Ola Nilsson
Ämne: Sv: Fråga om Balkans metropoler

Hej Ola,

Jag har full förståelse för ditt resonemang. Det blir aningen annorlunda när saker översätts. Ibland till det sämre – ibland till det bättre. Det finns också olika traditioner i hur en speaker är, på de olika språken. Neutral, engagerad, ställningstagande och ibland även aningen förförisk.

Allt detta har vi med i beräkningarna när vi väljer vilket språk speakern ska vara på.

Utan att gå in på den specifika serien du nämner vill jag säga att ibland väljer vi engelsk speaker, ibland har vi originalspeaker, och alla beslut tar vi för att tittarupplevelsen ska bli den absolut bästa.

Mvh

Per Johansson,

innehållschef

Från: Ola Nilsson  
Skickat: den 25 maj 2020 11:34
Till: Kundtjänst <Kundtjanst@ur.se>
Ämne: Sv: Fråga om Balkans metropoler

Hej,

Tack för svar. Men så mycket hade jag ju redan förstått. Frågan är varför. 

Jag har rest en hel del på Balkan och vet att flertalet länder där har tyska minoriteter och att tyska därför blir mer autentiskt än engelska. Det är väl kanske också därför som tysk tv har gjort serien. Jag skulle vilja veta varför ni då inte köper in serien med originalspråk utan i en version med engelsk berättarröst. Jag har noterat detta fenomen flera gånger förr, när det har handlat om franska dokumentärer. Man tappar på detta sätt mycket av äkthetskänslan, utan att man egentligen vinner något för begripligheten, vi har ju ändå den svenska undertexten. Man kan ju tycka att det är tillräckligt med engelska på tv ändå, utan att man dessutom ska behöva höra det i dokumentärer som har gjorts i icke-engelskspråkiga länder.

Handlar det om språklig okunnighet bland inköparna, eller vad är egentligen skälet?

Mvh

Ola Nilsson

Från: Kundtjänst <Kundtjanst@ur.se>
Skickat: den 25 maj 2020 11:21
Till: Ola Nilsson  
Ämne: Sv: Fråga om Balkans metropoler

Hej Ola. Nu har vi fått svar från våra inköpare på din fråga:

”Tack för du tittar på våra program. 

Det stämmer att det är en tysk produktion men vi har valt att köpa in den internationella versionen med den engelska berättarrösten.”

Vänligen,

Jessica

Från: Ola Nilsson
Skickat: den 24 maj 2020 09:57
Till: Kundtjänst <Kundtjanst@ur.se>
Ämne: Fråga om Balkans metropoler

Hej,

Jag undrar varför det är engelsk berättarröst på serien om Balkans metropoler, när serien annonseras som tysk reseserie.

Mvh

Ola Nilsson

Umeå

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Efter många turer och namn genom åren så återuppstod koncernnamnet Gränges år 2013! Synnerligen trevligt med ett svenskspråkigt namn (och som till och med innehåller en "inhemsk bokstav") i dessa anglifierade tider.

Per-Owe Albinsson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Inslaget sändes i TV4 fredag den 22/5 kl. 18.06 – längd på klippet 7:16)

"Flockimmunitet, coronaavstånd och coronahälsning. Covid-19 har lett till en utveckling av språket, där nya begrepp på kort tid blivit allmänt vedertagna. Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen och tar varje årfram nya ord till ordlistan. Här berättar om den nya ”epidemiologiskan” som används idag."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Internationella Engelska Skolan kommer att öppna en ny skola i Staffanstorp. Varför tillåter Sverige, som enda land i världen, denna galenskap?

Politiker måste uppvaktas och väckas ur sin törnrosasömn!

Uppmärksam 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Sven-Bertil Taube - Sov på min arm (Nocturne)

Söndagens svenskspråkiga dikt

Kyssande vind

Han kom som en vind.

Vad bryr sig en vind om förbud?

Han kysste din kind,

han kysste allt blod till din hud.

Det borde ha stannat därvid;

du var ju en annans, blott lånad

en kväll i syrenernas tid

och gullregnens månad.

Han kysste ditt öra, ditt hår.

Vad fäster en vind

sig vid om han får?

På ögonen kysstes du blind.

Du ville, förstås, ej alls

i början besvara hans trånad.

Men snart låg din arm om hans hals

i gullregnens månad.

Från din mun har han kysst

det sista av motstånd som fanns.

Din mun ligger tyst

med halvöppna läppar mot hans.

Det kommer en vind och går:

och hela din världsbild rasar

för en fläkt från syrenernas vår

och gullregnens klasar.

Hjalmar Gullberg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Varje dag fylls min e-postlåda med reklam utan mitt samtycke. I dag har jag bland annat fått reklam från ”Simple Feast” som tydligen, det engelska namnet till trots, är ett svenskt företag som satsar på ekologisk, växtbaserad mat som levereras till dörren. Behändigt i coronatider men så utomordentligt fånigt med ett engelskt namn. Varför inte kalla företaget ”Enkel fest”? Jag själv skulle aldrig få för mig att anlita ett företag med ett engelskt namn i Sverige.

Som om detta inte vore nog står det på nätsidan att man kan beställa ”FAMILY FEAST” och ”SEASON FEAST”. Vad är det för fel med ”FAMILJEFEST” och ”ÅRSTIDSFEST”? Längst ner står det ”SVERIGE - SVENSKA”, vilket borde vara en uppmaning till det vegetariska och veganska företaget att hålla sig till svenska och inte slinka ner i det engelskspråkiga diket.

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Bokpresentationen är hämtad från Adlibris)

Vad innebär egentligen den fascinerande fotbollsregeln? Klarar vi svenskar oss med de ord vi har? Och hur gick det till när kanslisvenskan bragtes om livet?

Svaret på dessa och många andra livsavgörande frågor får du i den humoristiska språkboken Den fascinerande fotbollsregeln och andra språkfenomen. 

Författarna Lotten Bergman och Stellan Löfving vill utbilda och underhålla, en uppgift som de tar på allra största allvar. Med humor, pedagogik och djup kunskap sprider författarparet ljus över många av det svenska språkets största mysterier. Den här boken liknar inget annat i språkavdelningen!

Lotten Bergman är känd som den skrattande språkpolisen, men också redaktör, bloggdrottning och radiopratare. Hon är en flitig föreläsare i ämnet ?svenska skrivregler? och älskar korrekturläsning. 

Stellan Löfving är journalist, kommunikationskonsult och humorboksförfattare. Han är också en av männen bakom internetsuccéer som Skyltat och Sverige mot särskrivning - Facebooksidan med hela 160 000 följare. Och han hatar korrekturläsning.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)