Direktlänk till inlägg 18 maj 2020

Åt vilket håll ska ett språk utvecklas?

Axcess nr 4/2020 har publicerat  en artikel av Alfred Sjödin, i vilken det avslutningsvis heter:


”När lingvisterna ingriper i debatten skjuter de ofta bredvid målet. Med all rätt visar de att folk knappast skulle sluta att förstå varandra om man släppte särskrivandet fritt eller övergick från de-dem till dom-dom. Men att försvararna av äldre former tvingas till denna argumentation visar hur fullkomligt spelplanen behärskas av ett slags kommunikationsteknologer, vilka betraktar svenskan mer som ett dataprogram än som en levd realitet och en bärare av kulturvärden. Deras övertygelse att alla språk har förmågan att uttrycka vad det vara månde är naturligtvis betryggande men utgör knappast ett svar på den fråga man ställer sig. Kärleken till språket är en kärlek till specifika språk, specifika ord, former och klanger, inte till den mänskliga kommunikationsförmågan som sådan.


Att språket hela tiden förändras är en trivial sanning som även Viktor Rydberg var medveten om. Men han ville också ställa frågan ’åt hvad håll?’. Det borde vi också göra. Och i denna debatt borde fler värden än de instrumentella tas på allvar.”


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
 
Ingen bild

Annika

19 maj 2020 14:21

Visst ändrar sig alla språk över tid. Betydelsen av ord förändras liksom de grammatiska reglerna. På senare år har tyvärr ord råkat få ny betydelse, grammatiska regler anses onödiga, uttryck ges ny innebörd i en snabb takt.

Om ”de” och ”dem” skulle anses kunna ersättas av ”dom” glömmer man att ”de” och ”dom” ger skillnad i betydelse. ”Åt de?” och ”Åt dem?” betyder helt olika saker. Det första är en fråga om några personer eller djur verkligen åt den mat som de fick medan det andra betyder om man gav någon sak till just dessa.

Även om få har träffat någon ”brun hårig sjuk sköterska” skulle man ju kunna ha mött en ”brunhårig sjuk sköterska” fast den som skrev om vad som hänt kunde ha blivit behandlad av en helt frisk brunhårig sjuksköterska. Särskrivning ändrar inte sällan betydelsen i svenskan.

I tidningarna den här veckan skrevs om att en man ”gått bärsärk”. Man kan gå vilse, man kan gå ut, gå varsamt men vad gå bärsärk betyder vet inte jag. Fast jag gissar att man menade att någon gått bärsärkagång.

Små felstavningar kan ge en mening helt annan innebörd än vad skrivaren avsåg. Orden ”bredd” och ”brädd” betyder helt olika saker. Till och med på Språkrådets hemsida har jag sett att man inte vet skillnaden. En text blir svårläst även om ett felstavat ord inte medför en betydelseändring.

Många språkliga brister idag visar att talaren eller skrivaren saknar språkkunskap. Vad man avsåg att säga kan bli otydligt, till och med tvetydigt när det inte blir rent nonsens. Brister i rättsstavning och elementär grammatik kan innebära att man inte får ett arbete som man sökt. Ett vårdat språk är nödvändigt i många sammanhang.

Plurarformer på verb försvann sakta för 100 år sedan. Ändelsen ”-ne” för vissa ord i bestämd form pluralis blev ”-na” ungefär samtidigt. Men att på grund av rena kunskapsbrister tillåta märkligheter som innebär att språket mister möjligheter till att uttrycka sig klart med användning av betydelseskiljande regelverk inklusive rättstavning, finner jag sorgligt. Lika sorgligt är, att det är svårt att få upp läshastigheten när man möter felstavade ord och grammatiska fel. Läsglädjen försvinner med språkliga fel i en text.

 
Ingen bild

cj

20 maj 2020 15:11

Eftersom ”go berserk” är det engelska uttrycket för ”gå bärsärkagång”,så finns det förstås många anglofåner som tycker att en dilettantmässig tillbakaöversättning är lämplig.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 28 mars 08:00

Universitetsläraren rapporterar:   ”En utgångspunkt för den norska regeringens handlingsplan är att mer undervisning sker på engelska och att det i vetenskapliga publikationer har skett en kraftig nedgång av det norska språket i förhållande...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 27 mars 08:00

Som många noterat har service på restauranger i Sverige förändrats de senaste 10 åren. I de större städerna stöter man ofta på personal som knappt kan svenska utan bara engelska. De verkar intalade att alla svenskar gärna pratar engelska.   När...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 26 mars 12:00

Stefan Lindgren skriver på Facebook:   ”Läs Cronemans krönika i DN från 16/3. Jag håller helt med honom, även om han är 30 år sen med dessa insikter.   Och har man väl sagt A måste man säga B. Det är sjukt att svenska högskolelärare ska...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 25 mars 13:00

I artikeln ”Den nordiska språkgemenskapens kris” skriver Samuel Larsson inledningsvis:   ”Den eviga frågan om hur väl danskar och svenskar förstår varandras språk har blivit aktuell igen. Frågan är ju lika gammal som Öresund o...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 24 mars 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång   Kjell Höglund - Mina vingar   Söndagens svenskspråkiga dikt   Tanken   Tanke, se, hur fågeln svingar under molnet lätt och fri; även du har dina vingar och din rymd att flyga i.   Klaga ej, att du v...

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30 31
<<< Maj 2020 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards