Söndagens svenskspråkiga sång

Mando Diao - Strövtåg i hembygden av Gustaf Fröding:

Söndagens svenskspråkiga dikt

Snigelns visa 

Sol! Sol! skönt 

lys, lys, ljus, 

trög väg på grus, 

se gräs grönt, 

här mycket lätt 

äta sig mätt.

Här inte brått 

bortkrypa vill, 

här ligga still, 

mums, mums, gott.

Hum, hör dån, 

jum varifrån 

är svårt hot? 

Stor svart fot, 

bäst krypa in 

i hyddan sin.

Gustaf Fröding

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en debattartikel i Svenska Dagbladet den 1/3  skriver Boel Vallgårda och Johan Enfeldt bland annat:

”På dessa sätt får fristående skolor i allmänhet, och koncerner som Internationella engelska skolan (IES) i synnerhet, en gynnsammare elevsammansättning. Kommunala skolor får i stället en ökad koncentration av elever med behov av stöd. Dessutom behöver vinstsyftande skolor bara ta emot elever som aktivt valt deras skola och därmed accepterat ett specifikt koncept, till skillnad från de kommunala som måste vara till för alla. IES undervisar på ett främmande språk vilket bidrar till sorteringen (min fetstil). IES har med sitt gynnsamma elevurval 32 elever per klass som standard i högstadiet, jämfört med ett tak på 30 elever som är det vanliga i kommunala skolor. Detta ger 5 procent lägre kostnad per elev.”

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

En  medarbetare på tidningen Stockholms Varjehanda ogillar att den nya utställningen, "Inpiration - Iconic Works", på Nationalmuseum har fått en engelsk titel (Facebook 1/3 på Språkpolisernas Högkvarter). Han får dock mothugg av flera personer, som bl.a tycker att det är bra för turisternas skull. En finlandssvensk skriver att titeln kunde vara på både svenska och engelska. Jag tycker att han har helt rätt. Kanske till och med på ytterligare något språk, tyska, finska?  Kostnaden är förmodligen försumbar.

Peje

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

...till det svenska språket!

Verksamheten på bilden var under ett antal år utlagd på ett privat företag med ett engelskklingande namn.

Nu anges verksamheten åter på svenska. Det är både bra och logiskt eftersom det allmänna, det vill säga skattefinansierad verksamhet, enligt den svenska språklagen från 2009 har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.

Per-Owe Albinsson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Detta är en kommentar till en debattartikel i Aftonbladet)

Samtidigt tillåter samma politiker att skattefinansierade språkbytesskolor med undervisning på ett främmande språk utan någon som helst officiell ställning i landet (engelska) bedriver undervisning i rent kolonial stil. Dessa skolor tillåts dessutom snabbt att expandera och bedriva sin språkbytesverksamhet allt längre ner i åldrarna.

Detta trots att det finns forskning som visar att de inte blir så mycket bättre i engelska och, framförallt, sämre i svenska. Gymnasielärare har vittnat om dessa språkbytesskoleelevers inte sällan erbarmliga svenska.

Är detta vad svensk skola via våra gemensamma samhällsresurser  (skattemedel) ska syssla med? Det vill säga ett självfinansierat språkbyte? Vi är det enda land i världen som tillåter dessa galenskaper! Det anser inte vi språkförsvarare!

Undervisning i svensk skattefinansierad grund- och gymnasieskola ska, endast språkämnen undantagna, uteslutande ske på svenska. Vårt sedan 11 år tillbaka lagstadgade och officiella huvudspråk. De som inte klarar av eller står ut med svenskspråkig undervisning kan söka sig till ett engelskspråkigt land. Engelska är ett obligatoriskt ämne i svensk skola sedan tiden efter andra världskriget och är därmed det sist språk som behöver och ska någon extrahjälp i Sverige. Detta i synnerhet på det svenska språkets bekostad!

Per-Owe Albinsson,

medlem i Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Nu efter brexit när Storbritannien har lämnat EU tycker jag nog att Unionen kan moderniseras och utvecklas.Varför inte i detta sammanhang introducera franska, italienska och tyska som de nya arbetsspråken inom Unionen? Engelska språket förlorar givetvis på Storbritanniens utträde. Det är bara Republiken Irland som nu har engelska som EU-språk. 

Det skulle absolut inte skada om fler europeiska språk än engelska kunde främjas inom EU. Det kan vara ett bra sätt att försöka bredda och utveckla språkkunskaperna på den europeiska kontinenten. Möjligtvis skulle då fler ungdomar intressera sig för dessa språk. Franska, italienska och tyska är dessutom EEC/EU: s grundarspråk år 1957. De blev också snabbt de officiella språken i EEC på den tiden. 

Själv är jag väldigt trött på att höra tv-intervjuer/föredrag från EU på olika varianter av engelska. Det är allt från "svengelska", "frengelska" till "polskengelska" med flera "komiska" varianter. Det blir irriterande, ensidigt och tröttsamt i längden. Vid officiella tv-intervjuer och föredrag borde EU-delegaterna/kommissionärerna alltid använda sitt modersmål och simultantolkas.

Ytterligare en förändring i EU: Jag anser att samtliga EU-länder också automatiskt bör ingå i eurosamarbetet. Det vill säga ha valutan euro som officiellt betalningsmedel. Det skulle bland annat innebära att Sverige också måste införa euron. Sverige har ju fördelen av att stå utanför eurosamarbetet. Svenska kronan har därför under åren kunnat "smygdevalveras" ett par gånger. Det innebär konkurrensfördelar gentemot övriga EU-länder med euron som betalningsmedel.

C-G Pernbring

(Insändaren publicerades den 2/3 i Skånska Dagbladet)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)