Tyska språkets nedgång och engelskans uppgång är starkt kopplat till utfallet av andra världskriget:

- Som grundförutsättning var Storbritannien ur egna ögon väldigt framgångsrik som kolonialmakt under tvåhundra år dessförinnan.

- Tyska armén tillintetgörs - amerikanska armén breder ut sig över nästan hela jorden.

- Amerikansk ungdomskultur från Elvis och framåt blir ledande och sprids över hela jorden.

- Hela amerikanska och engelska nöjesindustrin och media följer hack i häl och blir gradvis stilbildande över hela jorden.

- Det ledande vetenskapssamhället flyr Centraleuropa och etablerar sig i USA. 

- Gradvis tas högre utbildning och forskning över av engelskan, som blir helt dominerande.

- Begynnande frihandel som ett sätt att undvika framtida krigskatastrofer skapar förutsättningar för globala gränslösa företag.

- Genom telekom och internet blir företagssektorn gradvis dominerad av ett antal gigantiska teknikföretag, nästan samtliga amerikanska

- Här är ett exempel för att förstå teknikföretagens storlek: Apple värderas enligt tidningen Economist (innan corona) till 1,4 biljoner dollar = 14 biljoner kr. Sveriges BNP är 5 biljoner kr. Statsbudgeten är ca 1,1 biljoner kr. Ett enskilt företag har alltså ett värde av tre gånger samtliga handlade varor och tjänster i AB Sverige under ett helt år.

Samtliga dessa företeelser - och mera till - är bärare av det engelska språkets expansion på bekostnad av bl.a tyskan. Som makten talar, talar också undersåtarna.

Tips: Boka in er för ett besök i en musiksal med världens bästa akustik, det nya Konserthuset i Hamburg. Endast sporadiskt omnämnt i SR och SVT. Om en duva skiter på Trafalgar Square, så kommer det på Aktuellt, men om en u-båt med tjugo sjömän går under i Ryssland får det knappast plats.

Vårt barnbarn, femteklassaren Felicia, frågade mig häromdagen om vilket språk hon skulle välja som andraspråk i skolan. Jag svarade tveklöst tyska. Skälen är att Tyskland är vår största handelspartner, EUs största land och grannland och att Felicia skall gå mot strömmen och inte välja som alla andra klasskamrater gör. Jag tror och hoppas, att hon följer mina råd.

Både tyska och svenska språkförsvarare har en del att jobba med. 

Lars F.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvaret ställer in den offentliga prisceremonin och årsmötet i Palmesalen, ABF-huset, Sveav. 41 i Stockholm den 29 mars på grund av corona-virusets framfart. Vi genomför i stället prisceremonin och årsmötet i höst och återkommer med datum.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det tycks gå bra för svensk musik. Jag är ingen musikexpert, men jag ser att många unga sångartister, som sjunger på svenska, har miljontals spelningar på t.ex Spotify. Däremot gick det kanske inte så bra för de låtar som framfördes på svenska i årets Melodifestival. Hur det sedan går för dessa låtar i framtiden är en helt annan sak. Flera av dem har redan en miljon eller fler spelningar på Spotify. Numera betraktas Melodifestivalen mer som en musiktävling för att komma med i den stora Europatävlingen och många svenskar anser inte att man kan tävla där med låtar på svenska. Om vi går tillbaka i tiden och ser på ett par sångartister som har tävlat både i Melodifestivalen och i Europatävlingen så finns det lite intressanta fakta. År 1999 vann Charlotte Nilsson (Perrelli) Melodifestivalen med låten "Tusen och en natt". Med samma låt, fast på engelska ( "Take me to the heaven"), vann hon även Europafinalen (ESC) samma år. Om vi ser på antalet spelningar på Spotify så har den svenska originalversionen 9 miljoner och den översatta engelska versionen 3 miljoner spelningar. En liknande utveckling blev det för Carolas "Evighet" som framfördes översatt till engelska ("Invincible") vid Europatävlingen år 2006 och blev 5:a. Medan "Evighet" toppade försäljningslistorna kom "Invincible" bara på en 29:e plats. Det är tydligt att originallåtarna klarade sig bättre än de översatta. Carola vann för övrigt ESC 1991 med låten "Fångad av en stormvind" och blev 3:a 1983 med "Främling" också på svenska.     

Peje   

Källor: Google och Spotify.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 Söndagens svenskspråkiga sång

Mikael Wiehe - Titanic

Söndagens svenskspråkiga dikt

Hjältarna

De buro ej kaskar och vapenrock,

ej blänkande stål i hand,

men de dogo dock i en sluten flock

för sitt folk och sitt fädernesland.

Deras folk var bara en mänsklighet.

Deras land var bara en värld.

Deras yrke och namn är det ingen som vet.

Det var på Titanics färd.

Det var som en underlig, osann syn

för en feberyrande blick,

när ensam under den kvällsgrå skyn

Titanic till botten gick.

Den vände upp som en sårad val

sin blanka, stålgrå buk.

Snart lågo blott båtarna små som skal

på havets oändliga duk.

Och en var pressad av lasten för hårt

av det fattiga liv, som var kvar

förskrämt och förvirrat. Den hade det svårt

i den grova sjön att gå klar.

Och männens kinder blevo som lärft,

och kvinnorna kvävde gråten,

när styrmannens röst ljöd kort och kärvt:

”Några måste lämna båten.”

Men några tänkte på hustru och hem

och barnen som väntade hemma.

De kände, den talade ej till dem,

den korta befallningens stämma.

I dödsskräck irrade blickarna bort

kring den mörknande vattenstråten,

och det ringde i öronen hårt och kort:

”Några måste lämna båten.”

Men några tänkte på mor och far

långt borta i skilda land.

En tänkte i ångest på den som bar

hans ring på en älskad hand.

En hade kanhända en framtid ärvt,

som han väntade trygg och belåten ...

– Då kom det ånyo, kort och kärvt:

”Några måste lämna båten.”

Då reste sig tre. Det var enkelt folk.

Det var karlar från tredje klass

med kantiga drag och med mödans solk

på sin tarvliga resestass.

De nickade buttert: ”All right” de tre,

och stego så lugnt överbord.

Men ingen i båten vågade se,

och ingen sade ett ord.

Man teg högtidligt och huttrade blott.

Men det var som man dunkelt känt,

att under den mörknande skyn det lyst

och värmt genom isat blod

en altareld, som, hjärtana hys

av flammande heligt mod.

De buro ej kaskar och vapenrock,

ej blänkande stål i hand,

men de dogo dock i en sluten flock

för sitt folk och sitt fädernesland.

Deras folk var det stoltaste folk en värld

med vördnad att nämna vet,

de namnlösa tre från Titanics färd,

deras folk var en mänsklighet.

Karl Asplund

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Slötittar då och då på Skavlans tv-program. Det ska ju egentligen vara ett nordiskt/skandinaviskt underhållningsprogram med gäster från framförallt/just Norden. Men väldigt ofta dominerar både amerikaner och engelsmän i programmet som gäster. (Ungefär 70/75% engelskspråkiga och 30/25% skandinaviska gäster. Ungefärlig uppdelning). 

Borde inte Skavlan också någon gång bli utnämnd som "Anglofån" hos Språkförsvaret? Dessutom talar han en bedrövlig/urdålig"norskengelska" som jag, i alla fall, snabbt tröttnar på. Orkar knappt lyssna på honom.  Han borde i dessa sammanhang simultantolkas istället.

Var finns för övrigt EU i detta "Skavlan-sammanhang"? Har han överhuvudtaget haft någon europeisk gäst i programmet från ett EU-land? Varför gör vi inte en "Swexit"? Vi hör avsevärt mer ihop med USA och England/GB än Europa. Varför inte en union med USA, GB, Kanada och Sverige?

C-G Pernbring

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Sveriges Radio AB

Oxenstiernsgatan 20

10510 Stockholm

Radiolyssnarna måste ha informationen på svenska – inte bara på engelska!

Sveriges Radios ansvar för samhällsinformation har inte på länge varit så tungt som i dessa tider av pandemi. Inslagen är också många och skildrar läget på såväl global som europeisk, nationell och lokal nivå. Den bokstavligen livsviktiga informationen måste nå ut till alla lyssnare i Sverige, i synnerhet till de äldre.

Mot den bakgrunden är en många gånger framförd kritik mot SR:s vana eller ovana att sända icke översatta eller tolkade intervjuer på engelska värd att lyftas fram igen, nu med en allvarlig vädjan att inte undanhålla radiolyssnarna och i synnerhet riskgruppen äldre lyssnare, ofta med bristfälliga eller obefintliga kunskaper i engelska, väsentlig information om smittspridning etc. På torsdag eftermiddag den 19/3 sändes i P1 en lång intervju med en WHO-expert som uppenbarligen hade mycket av vikt att förtälja, men om det fick den icke engelskkunnige lyssnaren knappast någon uppfattning.

När ska polletten trilla ner hos Sveriges Radios samhällsinformatörer att information som är värd att sändas alls är värd att sändas på svenska?

Bengt Lidal,

på uppdrag av Språkförsvarets styrelse

Nätverket Språkförsvaret

http://www.språkförsvaret.se/sf/

http://www.sprakforsvaret.se/sf/

E-post: sprakforsvaret@sprakforsvaret.se

            sprakforsvaret@yahoo.se