Alla inlägg under februari 2020

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 februari 2020 13:32

I en debattartikel i Göteborgs-Posten skriver Malte Andersson/Frank Götmark:


”Det tycks inte finnas någon enkel lösning på de många lågutbildade nyanländas arbetslöshet. Vad som krävs är bland annat språkkunskaper (min fetstil) och omfattande utbildningsinsatser. I detta måste samhället vara behjälpligt så långt möjligt, men också ställa strikta krav. Erfarenheter från andra länder med lägre arbetslöshet, till exempel Tyskland, kan också vara till hjälp.”


Men vilka språkkunskaper avses egentligen? Svenska, engelska eller flerspråkighet?


I Språkförsvarets utkast till språklag heter det:


”§ 3.1 Syftet med denna lag är att säkerställa svenskans användning inom alla samhällssektorer med hänsyn tagen till de nationella minoritetsspråken och hemspråken, samt att definiera språkliga rättigheter och skyldigheter för att tillförsäkra medborgarna i Sverige rätten att använda det officiella språket i alla sammanhang. Svenska språket har en särställning i och med att det förutsätts vara det gemensamma språket för alla medborgare. Därmed understryks att alla medborgare bör behärska det svenska språket mer eller mindre.”


Språklagen, som antogs 2009 säger:


”4 § Svenska är huvudspråk i Sverige.

5 § Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.”


Svenska språket är alltså det gemensamma kittet i Sverige.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 februari 2020 08:00

(Denna text  är hämtad från Anna Köhlers Översättarbloggen – här något förkortad)


Här kommer Umberto Ecos skrivregler i svensk tolkning.


Det är egentligen Eco själv som har gjort en översättning av urvattnade skrivregler som cirkulerat bland amerikanska näringslivsskribenter. Eller kanske snarare en Eco-ansk bearbetning där själva regeln utgör exemplet.


1. Undvik allitterationer även om ärthjärnor älskar sånt.

2. Använd gärna konjunktiv, dock önskar jag att det vore använt på rätt sätt.

3. Klyschor är gammal skåpmat som bör undvikas.

4. Förkunna ditt budskap medelst de enklaste av sätt.

5. Undvik akronymer & förkortningar etc.

6. Var (alltid) medveten om att parenteser (även när de känns nödvändiga) skapar avbrott i textflödet.

7. Fastna inte i överanvändning av … ellips.

8. Använd helst inte citattecken, det är inte ”elegant”.

9. Generalisera aldrig.

10. Utländska ord hör inte till bon ton.

11. Var sparsam med citat. Som Emerson sa: ”Jag hatar citat. Berätta för mig vad du vet.”

12. Liknelser är som klyschor.

13. Undvik upprepningar och säg inte samma sak två gånger – upprepningar är överflödiga (redundans innebär onödiga förklaringar av något som läsaren redan har förstått).

14. Det är bara puckon som använder ovårdat språk.

15. Var alltid någorlunda specifik.

16. Hyperbolen är den mest fulländade retoriska figuren.

17. Skriv inte ettordsmeningar. Någonsin.

18. Se upp med alltför överdådiga metaforer, de är fjädrar på ormens fjäll.

19. Kommatecken, bör du använda, på rätt sätt.

20. Lär dig att skilja på semikolon och kolon: även om det inte är lätt.

21. Om du inte hittar rätt formulering, ta inte till en regional variant. Som man säger i Venedig: Peso el tacòn del buso (lagningen är värre än hålet).

22. Blanda inte olika metaforer även om du tycker att de kompletterar varandra. De kommer att passa som fisken i handsken.

23. Behöver du verkligen ställa retoriska frågor?

24. Var kortfattad, försök uttrycka dig med så få ord som möjligt och undvik långa meningar, hit räknas också inskjutna satser som ofrånkomligen förvirrar den förströdda läsaren, så bidrar du inte till den allmänna informationsbombningen som tveklöst (i synnerhet när den är proppad med överflödiga, eller i alla fall inte helt nödvändiga, detaljer) är en av de största tragedierna i denna vår samtid som domineras av mediernas makt.

25. Hela iden med accenttecken är att skilja på ord som armen och armén.

26. Sätt inte apostrof före genitiv-s, inte ens när du skriver din engelsklärare’s namn.

27. Var inte överdrivet emfatiskt! Använd utropstecken med måtta!

28. Inte ens barbarismens mest hängivna supporters sätter slentrianmässigt plural-s på utländska ord.

29. Stava utländska namn rätt: Beaudelaire, Roosewelt, Niezsche och så vidare.

30. Kalla författare och personer som du skriver om vid deras rätta namn utan omskrivningar. Det gjorde 1800-talets främsta lombardiske författare, mannen bakom Den femte maj.

31. Inled texten med en captatio benevolentiae för att vinna läsarens gillande (men du kanske är så korkad att du inte ens förstår vad jag menar).

32. Var ytterst nogrann med stavningen.

33. Jag tänker inte ens påpeka hur irriterande paralipser är.

34. Börja inte på ny rad för ofta.

Och inte i onödan.

35. Nyttja inte pluralis majestatis. Vi anser det opassande.

36. Förväxla inte orsak och följd. Du skulle ha fel och tar alltså miste.

37. Formulera inte meningar där slutsatsen inte följer logiskt av premisserna. Om alla gjorde så skulle premisserna följa av slutsatserna.

38. Vältra dig inte i arkaiska former, hapax legomena eller andra osedvanliga lexem, inte heller i rhizomatiska deep structures som – även om de ter sig sammalunda upplysande i fråga om grammatologiska skillnader och lockar till dekonstruktivistiska härledningar, eller ännu värre om de befinns diskutabla vid en granskning av den som läser med ekdotisk akribi – emellertid skulle överskrida mottagarens kognitiva kompetens.

39. Var inte för mångordig, men säg inte heller mindre än.

40. En komplett sats bör innehålla.


 (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 februari 2020 15:33

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 februari 2020 16:00

Gunnar Wetterberg, också känd från ”På spåret”, skriver i Expressen:


”Sedan dess har den masspridda skrivkulturen blivit viktigare och viktigare, till en början med böcker, broschyrer och flygblad, från 1800-talets slut också med tidningar i stora upplagor, när cellulosan gjort papperet överkomligt i pris. Med tiden har språkvetare och språkråd odlat och tuktat språket, med boktiteln ”Riktig svenska” som språkvårdens triumferande trumpetstöt.


Tills nu. I dag är det påtagligt hur osäkerheten breder ut sig. Det hörs i högtalaren hur tågvärden våndas när hon säger åt oss att ta hand om våra ’bagager’ i överfulla sportlovstider. Häromdagen snavade jag över ett valhänt använt ’missämja’ i ett akademiskt sammanhang. Och ett par gånger de senaste månaderna har jag sett ’husera’ användas som ’hysa’ eller ’hålla hus’ – jo, Svenska Akademiens Ordbok har sådana belägg från 1838, 1910 och 1928, men avfärdar detta som ’numera knappast brukligt’.


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 februari 2020 11:29

Den förre tillförordnade skolchefen i Vallentuna, Jonas Hård, som var aktiv i det misslyckade försöket att få Internationella Engelska Skolan till Vallentuna, har fått en anställning som "principal" på  –  Internationella Engelska Skolan!


Om turerna i Vallentuna kan man läsa här:


Louise Kristoffersson: Kommunpolitikerna väntas häva beslutet om IES hyresavtal – mitt i Vallentuna 20/6 2019

Louise Kristoffersson: Lösning på IES-avtalet kommer att dröja – minst till hösten – mitt i Vallentuna 19/6 2019

Louise Kristoffersson: IES hyresavtal stoppas av förvaltningsrätten – kan vara olagligt – mitt i Vallentuna 18/6 2019

Jaana Tilles m.fl.: "Engelska Skolan blir ett högriskprojekt för Vallentuna" - mitt i Vallentuna 3/6 2019

 

Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 februari 2020 11:54

 

Ur dagens DN.

 

Edith Piaf var fransyska! Jag tror att hon bara hade haft en sak att säga om dessa anglofila men faktiskt även oförskämda svenskar: "Merde!"


Per-Owe Albinsson

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 februari 2020 08:00

(Svar på insändare av kommunalrådet Robin Holmberg (M) i NST 30/1 och Karin Stenholm i NST 10/1):


Det har uppstått en märklig kort debatt mellan kommunalrådet Robin Holmberg (M) och Karin Stenholm i NST/HD den 30/1 och 10/2.


Debatten handlar om hur stor (yta) skolgård den planerade Internationella Engelska Skolan i Ängelholm ska ha. Detta är väl ändå bara en petitess i detta sammanhang?


Däremot nämner tyvärr ingen av debattörerna Holmberg/Stenholm språkämnet engelska i sina inlägg.


Internationella engelska skolan/IES utmärker sig nämligen genom att engelska, konstigt nog, är huvudspråk på skolan. Vårt modersmål, svenska, har här ersatts av engelska. IES är en så kallad "språkbytarskola"! Skolor som finns och är registrerade i Sverige ska givetvis alltid ha svenska som huvudspråk och (första) undervisningsspråk. Det är självklart! Svenska är vårt modersmål och inget annat.


Engelska som huvudspråk i svenska skolor strider även mot svensk språklag. Dessutom är svenska vårt officiella huvudspråk i landet. Engelskan har inte denna status.


Ska vi i framtiden helt övergå till engelska? Vad anser kommunalråd Robin Holmberg (M)? Eller ska vi i alla fall ge engelska officiell status i Sverige? 


C-G Pernbring

 

(Insändaren publicerades i NST/HD den 15/2 2020)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 23 februari 2020 11:35

Var med ett av barnen på hamburgerrestaurang i igår eftermiddag: 


Denna gång bestämde jag mig för att vi skulle prova på den norrländska kedjan "Frasses" som sedan några år finns representerad centralt i stan, vid Odenplan.


Till min glädje håller de mitt kära modersmål högt på "Frasses". Allt stod att läsa på "Ärans och hjältarnas språk" och även menyerna i princip svenskspråkiga. Den enda plumpen i protokollet var att barnmenyn benämndes "-box" istället för "-låda" men det kan jag faktiskt leva med i sammanhanget.


 


På kvittot, även det helt svenskspråkigt, fick till och med hamburgaren med ost på heta... ostburgare.


Heja på "Frasses", det blir fler besök av oss hos er, både av smakupplevelsemässiga och språkliga skäl!


För ca 10 år sedan höll även likaledes norrländska konkurrenten "Max" det svenska språket högt, med bl a endast svenskspråkig musik i restaurangerna. Deras devis var till och med "Max - hamburgare på svenska".


I takt med företagets framgång har dock lojaliteten mot språket som även är grundarfamiljens medlemmars modersmål avtagit och idag känns det inte mycket svenskare att gå in på "Max" än på någon av de amerikanska kedjorna. Hur tråkigt, likriktat och enformigt som helst 


Noteras i sammanhanget bör dessutom att "Max" inte bedriver någon som helst verksamhet i anglosaxiska länder. Detta brukar ju annars hållas fram som ett argument för företag för att lägga sig till med ett "internationellt tugg". "Clas Ohlson" är ett exempel på onödig överanpassning.


Hur svårt det nu kan vara för engelskspråkiga att lära sig lite av andra språk, för omväxlings skull!!?


ABC 123


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13
14
15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28 29
<<< Februari 2020 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards