Häromdagen stod att läsa att Dagens Nyheters filmredaktör, Helena Lindblad, ansåg att det var höjden av slöhet att vår kulturminister, Amanda Lind, inte hade sett ett enda av bidragen som var nominerade till vår inhemska filmgala, Guldbaggegalan.

Lindblad skrädde inte orden utan hon ansåg att kulturministerns agerande "var så slappt att man baxnar".

På samma sätt anser undertecknad, att det är höjden av slapphet och naivitet av ansvariga skolpolitiker att inte reglera undervisningen på främmande språk hårdare än idag inom svensk skola. De godkänner med nuvarande hållning en rent kolonial situation!

Inget annat land tillåter skattefinansierade språkbytesskolor med 50 % av undervisningstiden på främmande språk (så gott som alltid engelska) i grundskolan och 90 % i gymnasieskolan.

Dessa skolor har med nuvarande regelverk till och med rätt att föreskriva att det även ska talas engelska på elevernas och lärarnas fritid, det vill säga på rasterna.

Jämför med svensk arbetsmarknad - gud nåde det företag som försöker inskränka invandrares rätt att tala sina respektive språk under raster på arbetsplatsen!

Det är också så slappt att man – baxnar!

Per-Owe Albinsson,

medlem i Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Att utelämna har/hade i bisatser är ett udda språkdrag i ett språk. I en avhandling vid Göteborgs universitet utreds frågan - se ingress:

"Har eller inte har, det är frågan. I en ny språkvetenskaplig avhandling vid Göteborgs universitet undersöks när verbet har och hade i bisatser började vara möjligt att utelämna. Och det ges en förklaring till spridningen av utelämnandet: Den omfattande språkkontakten med dåtidens högtyska."

Läs vidare här !

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Linus Salö skriver i tidningen Curie bland annat:

”Gott så, visionen synes vara viktig och påkallad. Men för mig har det varit en smula förbluffande att så lite i denna diskussion handlat om språk, eller omvänt och mer självkritiskt, att vi som forskar om språk inte lyckats föra in våra perspektiv i diskussionen. För svenska behövs för samverkan och samhällsrelevans — helt enkelt för att minska de avstånd som finns mellan lärdomens republik och samhällets olika skrån. Ändå tycks föga kunna rubba övertygelsen om att vi alla ska bidra till överproduktionen av engelskspråkiga pdf:er.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Christer Lidgard är en av dem som ansluter sig till Olle Källs uppfattning i hans debattartikel:

”En del tycks mena att det inte spelar någon roll vilket språk vi i Sverige talar, vi kunde lika gärna gå över till engelska för att bli mer internationella. Svenskan spelar tvärtom stor roll för landet Sverige! Att vi i Sverige talar svenska har nämligen ett starkt egenvärde. Det svetsar landets invånare samman till en nation. Det anknyter till vår historia och utgör en länk till våra rötter. Utan svenska skulle landet Sverige sannolikt snabbt förlora sitt existensberättigande. Tänk på skottarna som inte förefaller helt övertygade om vikten av att skapa ett eget land (i praktiken utan eget språk), i motsats till irländarna som stenhårt stödjer sin iriska, eller islänningarna som kämpar hårt för att hålla sitt tungomål rent.

Att kunna uttrycka sig i tal och framförallt i skrift gör det möjligt för oss att utnyttja våra medborgerliga rättigheter, att hävda oss mot statlig byråkrati och framförallt att utöva demokrati. De som saknar denna förmåga blir i vårt samhälle handikappade. Att ha ett huvudspråk gör det nog lättare för de flesta barn att lära sig detta. Finns det någon som tror att svenska barn som till 90 % undervisas på engelska får samma ordförråd i svenska som de som i betydligt större utsträckning tvingas hantera svenskan, som man ju gör i en vanlig svensk skola? Svenskan är idag ett hotat språk. Det måste skyddas från det massiva trycket från engelskan. Sluta därför subventionera engelskspråkiga skolor! ”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Med ett sådant nytt namn på "Maestro-kortet", känner man ju direkt hur sugen man blir på att byta bank. Man riktigt förnimmer den internationella känslan av att ha ett kort som det står ... "limited"... på. (INTE!)

I synnerhet då en majoritet i Sviden (förlåt Sverige) har engelska som modersmål. Kom ner på jorden SEB!

Sunt förnuft 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en debattartikel på DN Åsikt igår skrev Olle Käll:

”En tredje giftig cocktail glömmer hon dessvärre: det är de friskolor som försvagar det gemensamma språket i Sverige, svenskan. Dessa, bland annat skolkoncernen IES (International English School) gör detta systematiskt genom att erbjuda sin etablering i kommun efter kommun när dessa vill ha konkurrens i skolan. Tidigare skedde det i stora kommuner, nu i allt mindre.

Problemet med detta är att dessa skolor genom sin idé undergräver svenska språket för de elever som går där. Språkbehärskning tar tid, det vet alla, och språkutveckling sker under hela skoltiden.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Barnen i skolan i Rot och vid förskolan Porfyrgården på Näset i Älvdalen får varje dag möta det älvdalska språket på olika sätt. På båda skolorna kan barnen och lärarna nu läsa matsedeln både på svenska och på det lokala språket älvdalska.Intresset för det lokala språket tycks bara växa. Personalen hittar ständigt på nya ideer om vad de kan göra för att främja språket.

Sedan en tid tillbaka har förskolan Porfyrgården haft en matsedel på både svenska och älvdalska och nu har även Rots skola samma sak.

- Det var inte alltid det lättaste att översätta alla maträtter, berättar projekt Wilum og Bellums ungdomssamordnare Emil Eriksson. Många maträtter har inte funnits i Älvdalen längre tillbaks. Språkforskaren Stefan Jacobsson Schulstad har dock gjort ett bra jobb.

 Några av eleverna i Rot visar glatt upp den matsedel som står uppställd utanför matsalen i skolan. Från vänster Michelle Graf, Tyra Matsson, Malin Matsson och Deega Mohammed

På fredagen besökte vi skolan i Rot där serverades ”Kebabgryta med ris”. Den älvdalska översättningen var: ”Tjyötsuoð min blotbroðę og sauvlę”. På detta vis får barnen både god och näringsriktig mat och får lära sig lite älvdalska.

För den som vill veta lite mer om vad de olika maträtterna i skolorna heter på älvdalska så kommer här några exempel på matsedlarna. Förstår ni allt?

Wikų 2

Monda’n

Stiekt kuorv og mjokmakaruonur

Tisda’n

Fiskbiffär min pärkå’ssun og ymsum eller

Uosda’n

Tjyötkuotjeð min risę

Tųosda’n

Guolsuoð min blotbroðę og sauvlę

Frjåda’n

Meliðtjyöteð min så’ssem, pärum og bermuosę

Wikų 3

Monda’n

Meliðtjyötbiffär min lotjem, så’ssem og pärum

Tųosda’n

Fistjin min sinappem, dillem og pärum

Uosda’n

Stjinkså’ssn og makaruonur

Tųosda’n

Risgriuongrötn

Frjåda’n

Kuotjeð min stjyrvlaðtjyötį og risę

Wikų 4

Monda’n

Broðty’llaðfistjin min pärum og spinatem

Tisda’n

Ungsfalukuorvin min pärkå’ssun

Uosda’n

Meliðtjyötså’ssn og slaunggermakaruonur

Tųosda’n

Pär- og purjoloksuoð min blotbroðę og sauvlę

Frjåda’n

Tjykklindjin min risę, blotbullam og koldså’ssem

Wikų 5

Monda’n

Tjyötbullär og mjokmakaruonur

Tisda’n

Fistjin i waitså’ssem min pärum

Uosda’n

Pannkakur min ymsum attrað

Tųosda’n

Meliðtjyötsuoð

Frjåda’n

Tjykklinggbitär min så’ssem og risę

Wikų 6

Monda’n

Kuorvin min pärkå’ssun

Tisda’n

Broðty’llaðfistjin min koldså’ssem og pärum

Uosda’n

Tjykklinggkuotjeð min risę

Tųosda’n

Guolsuoð min blotbroðę og sauvlę

Frjåda’n

Meliðtjyötbiffär min broðę og ymsum eller

Wikų 7

Monda’n

Bluoðklubbin eld pärbullär og bermuoseð

Tisda’n

Ävaes ungsfisk

Uosda’n

Kuorvstjyrvelkuotjeð min risę

Tųosda’n

Bljåmmką̊lsuoð

Frjåda’n

Meliðtjyöteð min ymsum attrað

Wikų 8

Monda’n

Fleskkuorvin min pärkå’ssun

Tisda’n

Broðty’llaðfistjin min koldså’ssem og pärum

Uosda’n

Makaruonur min uost- og brokkoliså’ssem

Tųosda’n

Gulass-suoð min blotbroðę og sauvlę

Frjåda’n

Stjinklåðrą min risę

Wikų 9

Monda’n

Gryönsaksbiffin min risę og koldså’ssem

Tisda’n

Draguonkryðaðfistjin min pärkå’ssun

Uosda’n

Meliðtjyötså’ssn og slaunggermakaruonur

Frjåda’n

Tjyötsuoð min blotbroðę og sauvlę

Text och foto: Björn Rehnström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Enligt Dagens Nyheter har Skolinspektionen försökt stänga den tvåspråkiga skolan, Elma School, i  Rågsved, Stockholm. Den som besöker Elma Schools webbplats möts av detta meddelande:

”Det här är våran mötesplats för elever, vårdnadshavare och andra.

Skolan har en internationell profil som baseras på språk. Eleverna undervisas på engelska och svenska i samtliga ämnen, med start i åk. 0”

Det är inte särskilt förtroendeingivande vad gäller svenskundervisningens kvalitet att självaste rektorn använde den talspråkliga formen våran i skrift.  Allt kanske hänger ihop.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)