Direktlänk till inlägg 6 januari 2020

Besök på den icke-svenskspråkiga restaurangen Michelangelo i Gamla stan år 2020

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 6 jan 08:00

Då det nya decenniet var tre dagar gammalt träffade jag två före detta studiekamrater som jag har läst svenska som andraspråk tillsammans med på Stockholms universitet. De arbetar liksom jag som lärare, så vi brukar försöka ses när vi har lov. Vanligtvis går vi ut och äter på den asiatiska restaurangen Rice på Nybrogatan på Östermalm i Stockholm, men den här gången tänkte vi förnya oss med ett matställe i Gamla stan. 


Vi styrde stegen mot restaurangen Under Kastanjen som ligger vid Brända tomten, en öppen plats i hörnet av Kindstugatan och Själagårdsgatan. En brand 1728 förstörde huset som låg här, och dåvarande ägare uppförde aldrig någon ny byggnad på tomten. Mitt på det lilla torget växer ett stort kastanjeträd, därav restaurangens namn. Berättarnätet Öst arrangerar varje sommar berättarföreställningar, ”Berättarnas torg”, på Brända tomten, och övriga årstider är det berättaraftnar i Under Kastanjens medeltida källarvalv. 


Tyvärr fanns det inga lediga bord på Under Kastanjen, så vi gick vidare på kullerstensgatorna till restaurangen Kryp In på Prästgatan, men där var det helgstängt liksom på den anrika restaurangen Den Gyldene Freden på Österlånggatan. Den Gyldene Freden, som är Stockholms äldsta bevarade stadskrog, har legat på samma plats sedan 1722. Konstnären Anders Zorn räddade Den Gyldene Freden från konkurs genom att köpa krogen och fastigheten som den ligger i och testamenterade sedan alltsammans till Svenska Akademien, den kungliga akademie som Gustav III instiftade 1786 för att den skulle ”arbeta uppå Svenska Språkets renhet, styrka och höghet”.


Vi bestämde oss för att satsa på någon restaurang på Västerlånggatan, och när vi gick förbi restaurangen Michelangelo väcktes gamla minnen till liv hos mig. Här hade jag suttit någon gång på 1980-talet vid ett rödvitrutigt bord och ätit en läcker lasagne tillsammans med en pojkvän från förr. En sådan lasagne skulle smaka gott nu också. Jag föreslog att vi skulle gå in där, och mina väninnor nappade genast på förslaget. Klockan hade hunnit bli halv två, och vi började bli hungriga. 


Vid fönstret längst in till höger om restaurangdörren fanns småbord för två. Vi sköt ihop två bord, men genast kom en ung servitris och sade åt oss på bruten engelska att vi inte kunde sitta där utan hänvisade oss till ett bord precis vid den öppna dörren. Eftersom jag tycker att man ska kunna kommunicera på svenska när man går ut och äter i Sverige svarade jag henne på svenska, men det var uppenbart att hon inte förstod ett ord av vad jag sade, så jag gav upp och övergick till engelska. 


Några nya restauranggäster kom in och sköt ihop samma småbord som vi nyss gjort. Den här gången fick de hjälp av en servitör som inte heller han kunde ett ord svenska. Vi blev lite sura över denna orättvisa behandling och bestämde oss för att byta plats, eftersom det var dragigt vid dörren.


Längst in på andra sidan om dörren fanns två lediga småbord för två, så vi frågade den icke- svensktalande servitören om han kunde flytta ihop dem åt oss. Det kunde han men välte samtidigt ett brinnande ljus på bordet som han flyttade. Min ena väninna räddade dock rådigt den rödvitrutiga duken från eldens lågor.


Den icke-svensktalande servitören gick och hämtade menyn där vi hade att välja mellan ett fåtal extremt dyra rätter. Lasagne fanns inte med bland dem. Jag frågade den icke-svensktalande servitören på engelska efter dagens och lasagne, men han såg ut som ett levande frågetecken och pekade på menyn. Ingen av rätterna där tilltalade mig. Jag frågade den icke- svensktalande servitören vad gremolata var. Det visste han inte, men han skulle gå ut i köket och fråga. Förklaringen han gav när han kom tillbaka var obegriplig. Jag bestämde mig ändå för lammkött med gremolata, vad det nu var. Rätten hette ossobuco. Min ena väninna tog samma rätt som jag medan min andra väninna valde biff. 


När vi hade beställt fick vi se den stora menyskylten utanför fönstret. Dagens meny, som är mycket billigare, var vänd mot fönstret, inte gatan, och där stod faktiskt lasagne. Jag försökte fånga den icke-svensktalande servitörens uppmärksamhet genom att ropa ”Hallå!” flera gånger. Då kom en annan servitör fram som tillrättavisade mig på engelska: ”Don’t shout in the restaurant! It’s called excuse me, not hello.” Jag blev minst sagt paff över denna tillrättavisning, och mina väninnor stirrade förbluffade på honom. Jag var dock inriktad på att få lasagne, så jag pekade på den stora menyskylten utanför fönstret och sade på engelska att jag ville ändra min beställning. Han skulle höra om det gick men återvände snart med beskedet att det var omöjligt.


Så småningom kom maten. Jag och min ena väninna fick varsin djup tallrik med ett lammben som låg i en brunaktig, tunn soppa med några små morotsbitar och lökbitar i. Min andra väninna fick en tallrik med två biffar. När hon frågade efter sallad och något till biffarna som potatis, ris eller pommes frites fick hon höra att då måste hon betala extra för det. Hon beställde pommes frites till, och det var en ren ynkedom så få pommes frites som hon fick.


Det var inte gott, och jag var tvungen att be om en sked, ”a spoon”, för att få något annat i mig än lammköttet som jag skrapade bort från det oaptitliga benet. Den stora menyskylten utanför fönstret blåste hela tiden ner på gatan med en kraftig smäll och ställdes hela tiden upp av restaurangens anställda eller förbipasserande. Det var mycket kyligt på grund av draget från den öppna dörren. Trots att jag två gånger hade bett om att dörren skulle vara stängd öppnades den igen för att locka in nya matgäster.


När vi hade ätit klart var jag på riktigt dåligt humör. Ingen lasagne, oaptitlig, svindyr mat, kallt och dragigt, icke svensktalande personal och till råga på allt en tillrättavisning hur jag skulle uttrycka mig på engelska. 


Servitören som hade tillrättavisat mig kom fram till oss och frågade om det hade smakat gott. ”No”, svarade jag argt med hög röst. Jag talade om för honom vad jag tyckte om maten som i stort sett bara bestått av kött, vad jag tyckte om att vi inte hade fått dagens trots att det inte var för sent för dagens, vad jag tyckte om hans oförskämda tillrättavisning och vad jag tyckte om att de anställda inte talade svenska trots att svenska, som har talats i Sverige sedan urminnes tider, är Sveriges officiella språk, vilket har slagits fast i språklagen från 2009. Detta viftade han bort med att ”Sweden is a very multicultural country”, alltså ”Sverige är ett mycket mångkulturellt land”, underförstått: Det är viktigare att de anställda kan engelska än svenska. Jag gjorde klart för servitören att det var sista gången jag åt på den här restaurangen, och mina båda väninnor instämde.


På kvällen när jag hade kommit hem kände jag mig rejält illamående. I sista stund hann jag fram till toaletten där jag kräktes upp maten som jag hade ätit på den icke-svenskspråkiga  restaurangen Michelangelo. Först när allt maginnehåll var tömt mådde jag bättre.


Christina Johansso


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
 
Ingen bild

inga johansson

Måndag 6 jan 12:56

Pröva Fandado i ABF-huset, Sveavägen nästa gång!
Fandado betyder fusion på världsspråket esperanto, och fusion är just vad som utmärker Fandados meny, som innehåller smårätter från hela världen. Konceptet bygger på upplevelsen att umgås, dela och äta maten tillsammans i en modern och avslappnad miljö.

 
Ingen bild

Christina Johansson

Måndag 6 jan 14:33

Tack för tipset, Inga! Jag har fått ett annat tips också, nämligen att alltid kolla med Tripadvisor före ett restaurangbesök.

 
Ingen bild

Hillo Nordström

Måndag 6 jan 15:30

Vilken förfärlig upplevelse ur alla aspekter. Tack för varningen. Den restaurangen ska man absolut undvika som pesten. Synd, för en gång i tiden var den både bra och trevlig.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 4 juni 12:00

 Hej,   jag bifogar min skriftväxling  med Sydsvenskans kulturchef Ida Ölmedal. Ordet ”posha” förekom i en lång artikel av Anne Swärd om livet i karantän på Österlen, där hon bor.      Swärd skriver om en händelse i ”ett av ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 4 juni 08:00

I Dalarna finns några lokaltidningar som har kallats Dalarnas Tidningar. De har bland annat haft en gemensam hemsida och gemensam ägare. På senare tid kom de med i Mittmedia som köptes av Bonniers. Nu har Bonniers ramlat ner i den engelska gropen och...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 3 juni 11:33

finns med på listan över de 10 mest sedda biofilmerna i Sverige 2019, enligt en färsk studie från Svenska Filminstitutet. Bara 13 procent valde att köpa en biljett till en svensk film förra året.   Källa: Dagens Nyheter 3/6 2020   (Denna nätd...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 3 juni 08:00

Tomas Stark skriver i en insändare i ”Mitt i Sollentuna” den 2 juni 2020:   ”International School blir Turebergsskolan   Sollentuna International School i Tureberg byter namn till Turebergsskolan. Skolans inriktning förändra...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 2 juni 08:00

(Jonas Borelius skickade detta mejl i söndags kväll den 31/5)   Hej Amanda!   Klockan är 22:20 på söndagskvällen och jag märker att på samtliga mina (20-tal) kanaler på tv så pratas det bara ENGELSKA.   Inte en enda kanal har något progra...

Presentation

Omröstning

Vilken hälsningsfras, om någon, använder du när du kontaktar en privatperson per brev eller mejl för första gången?
 Hej
 Hej + förnamn
 Hej + förnamn + efternamn
 Bästa/bäste + förnamn
 Bäste/bästa + förnamn + efternamn
 Käre/Kära + förnamn
 Kära/käre + förnamn + efternamn
 Bara förnamn
 Förnamn + efternamn

Fråga mig

126 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30 31
<<< Januari 2020 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se