(Texten är hämtad från Språkförsvarets vänner på Facebook)

Varför visar Kunskapskanalen den franska serien Orientexpressen tur och retur i en version med amerikansk speakerröst istället för det franska originalet? Vi har ju ändå den svenska textremsan så det höjer knappast begripligheten. Är det resultat av slöhet hos inköparna, eller tror de att tittarna inte tål att höra något annat språk än engelska, ens i Kunskapskanalen? Skriv gärna till Utbildningsradion och fråga.

Ola Nilsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Åsa Wikforss diskuterade också – se tidigare inlägg - det mänskliga språket i sitt inträdestal i samband med Svenska Akademiens högtidssammankomst den 20 december:

”Idag är det ingen som tror att djuren saknar förmågan att tänka, och forskare undersöker hur grunderna för det mänskliga språket återfinns bland människoapornas komplexa signalsystem. Samtidigt är det ovedersägligt att det mänskliga språket uppvisar egenskaper som inte återfinns hos djurens signaler: produktiviteten men också det faktum att vårt språk tillåter oss att frigöra oss från nuet. Våra ord och begrepp är inte bara tecken för det närvarande utan de tillåter oss att tänka på det som varit, planera för det som kommer och drömma om det som skulle kunna vara. Vi kan måla upp fiktiva världar, myter och berättelser, leva oss in i andras perspektiv och reflektera över vår egen icke-existens. Och vi kan använda språket inte bara för att beskriva utan också för att föreskriva: Inte bara så handlar vi utan också så bör vi handla. Människan är det kulturella djuret vars språk tillåter henne att skapa en kultur och föra den vidare från generation till generation.

Språket är även kopplat till en annan unikt mänsklig företeelse: vår kunskap. Djuren har förstås också kunskap om sin omvärld, baserad på instinkter och förnimmelser, men deras kunskap uppvisar inte några av den mänskliga kunskapens centrala drag. För det första kan vi människor få kunskap inte bara om vår omgivning utan även om företeelser avlägsna i tid och rum, vår historia, avlägsna planeter och till och med kunskap om vår egen evolutionära tillblivelse. Vi är djuret som ställde sig på sina bakben och förklarade hur detta var möjligt. För det andra tillåter det mänskliga språket en spridning och ackumulation av kunskap som inte återfinns någon annanstans bland djuren. Vi har en arbetsdelning när det gäller kunskap, där var och en av oss bidrar med just sina erfarenheter och expertis till en ständigt växande kunskapsmängd. Människan är det vetande djuret, vars förhistoria innefattar en kognitiv revolution.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)